2025-10-16 06:38:00
Foto: Kustbevakningen
Strax efter klockan ett natten mot torsdag gick ett fartyg på grund under Svinesundsbron på den svenska sidan av gränsen mot Norge. Kustbevakningen är på plats med KBV 310 och har personal ombord på haveristen. Det finns ännu inga tecken på att olja skulle ha kommit ut i vattnet, ingen person har kommit till skada.
Källa: Kustbevakningen
2025-10-15 08:43:00
Foto:Ylva Bergman
Mer pengar till Skärgårdsstiftelsen, återöppning av terminalerna på Strömkajen och i Vaxholm, samt utökad bastrafik till kärnöarna. Det är några av skärgårdssatsningarna i regionstyrets förslag till budget för nästa år – ett paket på cirka 60 miljoner kronor.
Den gröna omställningen i sjötrafiken fortsätter med målsättningen att alla skärgårdsbåtar ska köras på förnybara drivmedel senast 2030. För att nå dit tillförs trafiknämnden 25 miljoner kronor per år till bränsleomställningen till HVO.
– Vi har finansierat för att fortsätta det ambitiösa klimatarbete som redan pågår, säger Märta Martin Granlund (C), skärgårdsregionråd.
En testbädd för elektrifiering i skärgårdsmiljö planeras till 2026–2027, med ett särskilt anslag på 10 miljoner kronor per år. Tre miljoner kronor kommer årligen att satsas på att utöka bastrafiken till kärnöarna i skärgården.
– Både för att kunna utveckla skärgården, men också för att fler ska kunna ha en fungerande vardag. Vi tycker att det är viktigt att den här året-runt-trafiken också stärks nu och framåt, säger Michaela Haga (C), sjötrafikutskottets ordförande.
Bytesmöjligheterna mellan land- och sjötrafik ska fortsatt förbättras. Bland annat genom förbättrad realtidsinformation till resenärerna och ökad samordning mellan båt- och busstrafik. Replipunkterna får också en tydlig förstärkning. Regionen har sedan 2023 ett större samordningsansvar för replipunkternas utveckling, och nu tillförs fem miljoner kronor per år för konkreta förbättringar som bättre trafikinformation, tryggare resenärsmiljöer eller enklare tillgång till toaletter och cykelparkeringar.
– Vi kommer gå replipunkt för replipunkt och se vad som behöver göras, i dialog med kommunerna, säger Michaela Haga.
Dessutom satsas två miljoner kronor per år på att öppna och utveckla de idag stängda terminalerna på Strömkajen och i Vaxholm, med fokus på service och information till resenärerna.
Skärgårdsstiftelsen får ett nytt fastighetsinvesteringsbidrag på 15 miljoner kronor per år under det nuvarande avtalet, som löper till 2027. Pengarna ska gå till underhåll och utveckling av byggnader och anläggningar på stiftelsens marker vilka totalt omfattar cirka tolv procent av hela skärgårdens yta.
Ett annat spår i budgeten är att fortsätta arbetet med att förlänga turistsäsongen i skärgården. Projektet, som inleddes i fjol, syftar till att fler öar ska kunna hålla öppet längre under vår och höst.
– Vi har sett positiva signaler från de öar som varit med i uppstarten, som Sandhamn och Utö. Fler har haft öppet längre och det finns en vilja att satsa, säger Märta Martin Granlund.
Hon betonar att det ska ske underifrån, utifrån de lokala företagens behov, snarare än genom toppstyrning från regionen.
Utöver skärgårdssatsningarna innehåller budgeten också investeringar i vårdcentraler, kollektivtrafik på land och en skattesänkning med fem öre. Både Michaela Haga och Märta Martin Granlund lyfter fram att skärgårdsdelen är ett tydligt exempel på hur regionen vill förena klimatmål, lokal utveckling och tillgänglighet.
– Vi gör insatser både för klimatet och för resenärerna. Det ska gå att leva, arbeta och besöka skärgården året runt, säger Märta Martin Granlund.
– Det är en bra helhet, och en budget som stärker hela regionen, sammanfattar Michaela Haga.
Regionstyrets nya budget möts av skarp kritik från oppositionen. Särskilt när det gäller skärgårdsfrågorna anklagar Kristoffer Tamsons (M) koalitionsstyret för att lägga pengar på utredningar istället för konkreta förbättringar.
Kristoffer Tamsons menar att den regionala ekonomin har försämrats under den nuvarande mandatperioden.
– Det här är en budget som summerar fyra år av förlorade möjligheter. Stockholmarna betalar mer än någonsin i regionskatt, men får mindre tillbaka – både i kollektivtrafik och i vård, säger han.
När det gäller skärgårdssatsningarna är Kristoffer Tamsons inte övertygad om att pengarna används på bästa sätt.
– Vi ser med oro på att man bara fortsätter att pytsa in pengar i Skärgårdsstiftelsen utan att säkra dess långsiktiga ekonomiska uthållighet. Det blir mer pengar varje år, men frågan är om skärgårdsborna verkligen får valuta för det, säger han.
Han pekar också på att regionen ”utreder mycket men gör lite”.
– Det blir många rapporter, många konsulter som får arvoden – men väldigt lite verkstad. Skärgården behöver konkreta insatser.
Den största oron riktas dock mot regionens planerade investeringar i nya fartyg inom ramen för sjötrafikens gröna omställning, där man successivt vill ersätta de klassiska V-båtarna med nya fartyg anpassade för el- och hybridteknik – en satsning som kan uppgå till 1,7 miljarder kronor.
– Vi ser stora frågetecken kring det här. Det är ett gigantiskt projekt som riskerar att bli både dyrt och kortsiktigt. De V-båtar som finns i dag har fortfarande mycket livskraft kvar och skulle kunna uppgraderas till hybriddrift för en bråkdel av kostnaden. Man riskerar att kasta fungerande fartyg överbord och samtidigt kasta pengarna i sjön. Det här är ett beslut som redan har börjat rullas igenom i regionstyrelsen, och det väcker många frågor, säger Kristoffer Tamsons.
Samtidigt betonar han att det finns delar i regionstyrets budget där partierna är överens.
– Vi står bakom att utveckla replipunkter, att förlänga säsongen och att stärka trafiken till fler öar. Det finns bred samsyn kring det. Men mycket annat är ogenomtänkt, dyrt och riskerar att skada skärgårdstrafiken mer än det hjälper den, säger han.
Moderaternas alternativbudget väntas presenteras inom kort.
Inlägget Stärkt bastrafik i regionens budget dök först upp på Tidningen Skärgården.
Källa: Tidningen Skärgården
2025-10-14 07:00:00
Foto:Stine Christophersen
I mitten på september fick Arnold Kajerdal på Utö ett oönskat samtal. Det var en misstänkt bedragare som utgav sig för att vara rörmokare och behövde komma in i Arnolds kök och badrum för att spola ledningarna.
Arnold Kajerdal fattade snabbt misstanke om att det hela inte stod rätt till. Mannen var aggressiv i tonen redan från början.
– Det var inget trevligt samtal om man säger så. Han försökte tala om för mig vad som behövde göras och utgick ifrån att jag inte förstod bättre, men jag är gammal byggare och kunnig på området, säger Arnold Kajerdal.
Bedrägeritypen är känd sedan tidigare. I Ängelholm, Båstad, Höganäs och Örkelljunga gick polisen ut med en varning i augusti. Där gjorde man allmänheten uppmärksam på bedrägeriförsök, som just gick ut på att man utgav sig för att behöva komma in i folks hem för att spola vattenledningar. Då skedde det i samband med att det kommunala vatten och avloppsbolaget skulle installera vattenmätare i invånarnas bostäder.
– Jag blir förbannad, det är ju andra grejer man råkat ut för också. Jag har fått e-post där de påstått att de med hjälp av mitt efternamn hittat en släkting i USA som har dött och lämnat ett arv efter sig. Till saken hör att mitt efternamn är taget så det finns ingen annan än jag som heter så numera, så det blev ju nästan lite komiskt. Men det förekommer så förtvivlat mycket och jag tycker det är så förbannat fult att man söker upp gamla människor som man försöker lura, säger Arnold Kajerdal.
I efterhand ångrar han nästan att han inte lurade ut dem till ön.
– Jag tror inte de fattade att jag bor på en ö utan vägförbindelse, säger Arnold Kajerdal.
Inlägget Falska rörmokare bakom bedrägeriförsök dök först upp på Tidningen Skärgården.
Källa: Tidningen Skärgården
2025-10-13 07:00:00
Foto:Peter Augustsson
Grovsophämtning i Norrtälje skärgård genomförs i flera olika former, men det har saknats en samlad bild av kostnadseffektivitet, tillgänglighet och miljöpåverkan. En ny översyn har nu gjorts för att skapa en bättre bild av hur hanteringen fungerar.
Norrtälje skärgård består av 346 öar med bebyggelse utan fast landförbindelse. Det handlar om stora avstånd för att nå de över 3 000 bostadsbyggnaderna på öarna. Hur insamlingen av grovsopor går till skiljer sig åt mellan olika fastigheter. Det finns fem olika former för insamling: hämtning med storsäck, kollihämtning, lämna på återvinningsfärja, mobil återvinning och att hushållen själva lämnar grovsoporna. Miljöpåverkan, kostnad och tillgänglighet skiljer sig mycket åt mellan de olika formerna. I en ny översyn av grovsopshämtningen görs en jämförelse över fördelar och nackdelar av de olika alternativen. Kollihämtning sker till exempel vid bostaden vid ordinarie hämtning av sopor, vilket gör den miljövänlig och tillgänglig för många. Nackdelen är att den är avgiftsbelagd. Mobila återvinningscentraler på fastlandet finansieras av skattemedel och ses även den som miljövänlig och tillgänglig, men kräver tillgång till bil eller båt. Skärgårdsbor betonar i översynen vikten av att tillgänglig och tydlig information om alternativen. Det finns också en önskan om samverkan med andra kustkommuner vad gäller hämtning av grovsopor.
I översynen framträder ett antal behov som behöver tillgodoses. Till exempel behöver varje ö med boende ett enkelt sätt att lämna grovsopor oavsett djup och bärighet vid den lokala bryggan. Transporterna bör samordnas och nyttjas maximalt. Ett problem som lyfts är rättvisan i att vissa har tillgång till skattefinansierade lösningar som återvinningsfärja medan andra får betala för hämtning.
I analysen föreslås ett pilotprojekt med mobil återvinning samt att bättre statistik tas fram över avfallsvolymer.
Inlägget Översyn av grovsophämtning i Norrtälje skärgård dök först upp på Tidningen Skärgården.
Källa: Tidningen Skärgården
2025-10-12 07:00:00
Foto:Ylva Bergman
När lågorna från branden ödelade tusentals hem i Altadena, Los Angeles, förlorade konstnären Susannah Mills allt – huset, ateljén, hela sitt livsverk. Några månader senare fann hon en oväntad fristad i Stockholms skärgård. På Björkö konstnod möts nu branddrabbade konstnärer från Kalifornien för att gemensamt läka och hitta tillbaka till konsten.
Kvällen den 7 januari 2025 började lågorna sprida sig i Eaton Canyon, i utkanten av Los Angeles. Driven av kraftiga Santa Ana-vindar spred sig elden in i Altadena och vidare genom San Gabriel Valley. När den så småningom var under kontroll 24 dagar senare hade The Eaton Fire ödelagt över 9 000 byggnader, varav 6 000 bostäder. 19 människor miste livet. Det är nu den dyraste naturkatastrofen i USA:s historia – värre än orkanen Katrina. För konstnären Susannah Mills blev branden en total förlust.
– Jag förlorade allt. Mitt hem, min ateljé, varenda målning. Det var som om hela min konstnärliga identitet brann upp, berättar hon.
Men katastrofen skulle föra henne till en plats hon aldrig hört talas om: Björkö, en ö längst ut i norra Stockholms skärgård, på randen till öppet hav. Här driver konstnären och curatorn Anna Viola Hallberg sedan fem år tillbaka Björkö konstnod (BKN), en ideell verksamhet för residens, experiment och samtida konst.
Efter branden började Susannah söka konstnärsresidens runtom i världen. När hon fick kontakt med Anna Viola Hallberg via mejl kände hon en särskild dragning till Sverige.
– Jag skulle stanna i sex veckor, men det blev längre. Det var som att min konstnärliga ande, som jag trodde var död, plötsligt vaknade igen, säger hon.
I mötet med andra konstnärer, i naturen och i det stilla tempot började hon arbeta på nya sätt. Hon lärde sig göra eget papper av material från skärgården, hon experimenterade med installationer och fann en oväntad lust att curera, att skapa sammanhang för andra.
– På sista dagen av min vistelse pratade Anna och jag om att vi borde bjuda in fler överlevare från branden. Att ge dem samma möjlighet till läkning som jag hade fått.
Ur den idén föddes The Los Angeles Wildfire Residency, som nu blivit verklighet. Under september och oktober vistas totalt tretton konstnärer från Kalifornien på BKN: fotografer, målare, filmskapare, dansare, poeter och skådespelare. Tillsammans arbetar de under programmet Lucid Dreams – ett namn som syftar på känslan av att befinna sig i gränslandet mellan verklighet och dröm.
– För oss handlar det inte om att prestera eller producera en färdig utställning. Det handlar om att få utrymme att bearbeta, hitta nya vägar, säger Anna Viola Hallberg och fortsätter:
– Många residens kräver att man donerar ett verk eller visar något vid slutet. Vi gör tvärtom: här finns frihet, och i den friheten uppstår ofta ändå ny konst.
När Susannah Mills anlände i april nalkades Valborgsmässoafton, en högtid med just elden i fokus. Anna Viola Hallberg tog med sig deltagarna på en gemensam vandring ut till Finnala stenbrott och bad gruppen att gå en sträcka i tystnad.
– Det var en så vacker dag. Det jag började förstå då var skillnaden mellan hur man i USA och i Sverige förhåller sig till sorg. I USA är sorgen ofta bunden till ritualer och formaliteter, medan jag här upplevde något mer organiskt, mer jordnära, berättar Susannah.
Vid brasan började konstnärerna dela sina berättelser om eld och bränder. Alla hade en. Vissa förknippade med skräck och förlust, andra med minnen av värme och gemenskap. Susannah läste upp de SMS hon skickat under brandnatten i Altadena: ”Get out. Where are you? Are you safe?”
– Det var första gången jag verkligen började bearbeta det som hänt, säger hon. Den där tysta promenaden och samtalen vid elden blev starten på min läkning.
Även konstnären och medcuratorn Rick Gradone, som kommit från Kalifornien till Björkö, beskriver känslan av att bli buren av platsen. Hans konst kretsar kring element, stenar och jordens egen mytologi.
– Jag ser jorden som en gudom i en religion som inte finns. Stenar finns över hela världen och ser likadana ut, det finns ingen separation där. Att dela upp världen är en mänsklig handling och genom att arbeta med sten och andra element från olika platser visar jag på hur jorden håller oss samman, förklarar han.
För både Rick och Susannah har mötet med den svenska landsbygden varit överraskande och en stor kontrast mot Los Angeles snabba puls, torra hetta och konstanta ljudmatta.
– Jag hade egentligen inga förväntningar. Jag kom som ett helt oskrivet blad och hade inget att förlora. Jag visste inte ens vilken temperatur det skulle vara när jag klev av planet, skrattar Susannah, och fortsätter:
– Men jag kände direkt ett djupt lugn så fort jag kom hit till ön. Naturen och gemenskapen här har varit helt fantastisk, en plats där människor faktiskt hjälper varandra. Här känner jag mig till exempel nu helt trygg att gå ut ensam om kvällarna.
När en av konstnärerna behövde en keramikugn visade det sig att en granne på ön hade en.
– Det är landsbygdens styrka, säger Anna Viola. Man är kanske inte bästisar och umgås varje dag, men när någon behöver hjälp så delar man med sig.
För Susannah handlar skapandet nu lika mycket om att bygga sammanhang som att producera egna verk.
– Jag vill fortsätta ordna mötesplatser för konstnärer som drabbats av katastrofer. När allt brinner ner behöver man inte bara tak över huvudet – man behöver ett nytt sammanhang, säger hon.
Residenset på Björkö har därför blivit både ett konstnärligt och mänskligt experiment: ett sätt att tillsammans hantera sorg och ovisshet, men också att drömma framåt.
– Det är som att vi befinner oss i ett mellanrum. Där man får vara någon annan för en stund, på väg genom sorgen mot något nytt, säger Rick.
BKN grundades 2020 av konstnärer tillsammans med den lokala gemenskapen. Visionen är att vara en nod – en knutpunkt – för samtida konst, där internationella och svenska konstnärer möts, bor och arbetar, inspirerade av tanken ”Thinking Together, Learning Together”. Här delar man måltider och går promenader i skogen. Ofta utan krav på prestation, eftersom det viktiga är samtalen och det gemensamma utforskandet. Under fem år har över 250 konstnärer passerat huset. Några har rest vidare till andra residens i världen, andra har stannat längre. Nu, med program som Lucid Dreams, vävs Björkö allt starkare samman med både Los Angeles, Paris och andra platser.
– Det här är inte en plats för konkurrens. Det är en plats för att sakta ner, för att lyssna och för att skapa på egna villkor, säger Anna Viola.
I oktober visas delar av residenskonstnärernas arbeten i Stockholm och senare i Los Angeles under titeln Lucid Dreaming. Men det är bara början, menar Susannah Mills.
– Vi vill att Los Angeles Wildfire Residency ska fortsätta varje år. Det behövs, för konstnärer kommer att fortsätta drabbas av klimatkatastrofer. Vi behöver bygga nätverk av omsorg och skapande.
• Grundades 2020 av konstnärer och den lokala gemenskapen.
• Är en ideell nod för samtidskonst med residens, ateljéer och möten året runt.
• Visionen bygger på ”Thinking Together, Learning Together” – att dela erfarenheter och kunskap.
• Har tagit emot över 250 konstnärer från hela världen.
• Residenset Lucid Dreams skapades 2025 som svar på bränderna i Kalifornien.
• 17/10 – Three Funny Men: en komediföreställning på Kulturhuset Stadsteatern med Brian Huskey, Björn Gustafsson och Eric Stern. Biljettintäkterna stöttar offer för LA-bränderna.
• Oktober TBD – Improvisationsworkshop med Brian Huskey i Stockholm
• 24/10 – Improvisationsworkshop med Brian Huskey på Björkö
• 25/10 – Mörkervandring med konstnärerna med facklor, Björkö
• 27-28/10 – Workshop i improvisation med Brian Huskey, Björkö
• Mer info på https://bjorkokonstnod.se/.
Inlägget LA-brändernas offer finner läkning på Björkö dök först upp på Tidningen Skärgården.
Källa: Tidningen Skärgården
2025-10-11 07:00:00
Foto:Ylva Bergman
Stockholms stad vill ta nya grepp i arbetet med att minska skarvbeståndet i skärgården. Inför 2026 har man på uppdrag av Stockholms läns fiskareförbund lämnat in flera ansökningar till länsstyrelsen om skyddsjakt och andra åtgärder i bland annat Stora Värtan och Trälhavet. Nu vill man testa en ny metod.
Målet i den regionala förvaltningsplanen är att halvera antalet skarvbon till år 2030. Men takten har hittills varit för långsam.
– Att bara skjuta ungar på sensommaren gör ingen större skillnad. Vi måste komma åt häckningen, säger Björn Söderberg, fiskekonsulent vid Stockholms stad.
Efter de första försöken med så kallad ankomstjakt våren 2025, då jägare sköt fåglar på väg till häckningsplatser i bland annat Stora Värtan, vill staden nu utöka metoden och kombinera den med äggbehandling, så kallad oljering.
– Ankomstjakt är väldigt krävande av jägarna, och kostsamt med bränsle, ammunition och så vidare. Det är bra att fortsätta med, men ska man skala upp så måste man även jobba med äggen som läggs.
Problemet är att många kolonier ligger svårtillgängliga i höga trädtoppar.
– Vår tanke är att under vintern fälla eller kapa träd så att fåglarna bygger bon närmare marken. Då kan vi komma åt äggen och hindra kläckning, säger Björn Söderberg.
Kommer de att göra det då?
– De referenser vi har är från Ryssmasterna vid Ljusterö och Skraken vid Dalarö. Där fälldes dels träd olovligen, men en del dog och fälldes av sig själva. På Skraken var vi och oljerade och där flyttade alla fåglar ner på marken till slut.
Oljering bedöms som både mer effektivt och billigare än jakt. Enligt beräkningar skulle 2 500 oljerade bon per år ge samma effekt som att skjuta 5 000-6 000 fåglar, vilket enligt Björn Söderberg är vad som behövs för att nå målet.
Han framhåller att syftet inte är att driva bort fåglarna helt, utan att minska antalet bon på längre sikt.
– Vi vill inte skrämma bort skarvarna från Stockholm, då flyttar de bara till andra delar av skärgården. Vi vill minska beståndet, inte flytta problemet, säger han.
Att få tillstånd har tidigare varit svårt, men enligt Björn Söderberg har länsstyrelsens regleringsbrev från regeringen gjort processen smidigare. Samtidigt återstår praktiska hinder.
– Det krävs erfarna jägare, utrustning och pengar. Vi söker därför viltskademedel för att kunna genomföra det här.
Inlägget Jakten på skarv trappas upp dök först upp på Tidningen Skärgården.
Källa: Tidningen Skärgården
2025-10-10 07:00:00
Foto:Jonas Hållén
De nya godstaxorna i skärgården fungerar bra. Så kan en första utvärdering från Trafikförvaltningens sammanfattas. Men skärgårdshandlarna och Siko är mycket kritiska till tjänstemännens analys.
Ett år efter att de nya taxorna för gods infördes mottog politikerna i Sjötrafikutskottet vid ett möte 22 september tjänstemännens första utvärdering av taxorna. Senare i år ska en mer heltäckande utvärdering presenteras.
Men redan nu är kritiken mot denna första utvärdering hård från branschorganisationen Skärgårdshandlarna och Siko (Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation).
– Ett hafsverk, säger Carl Hamacher, som driver Tempo Livs på Runmarö och är ordförande i Skärgårdshandlarna.
Han kritiserar bland annat skrivningar som får det att låta som om att systemet med gratis transport av matkassar mellan öarna var en tillfällig subvention under pandemin.
– Gratis ö till ö-transporter har funnits sedan 1970-talet, säger han.
Han anser inte heller att det är rättvist att jämföra de små skärgårdshandlarnas priser med matjättarna Coops och Mathems.
– De levererar stora volymer några få veckor under högsäsong. Vi levererar mindre beställningar året runt till bofasta och möjliggör att de kan få mat året runt oavsett väder.
– Dessutom har vi redan betalat en gång för frakt från fastlandet för de matvaror vi skickar mellan öarna.
Gunilla Söderqvist, ordförande för Siko, tycker inte att det förkommit någon dialog mellan Siko och förvaltningen, som det står i utvärderingen:
– Vi var på ett möte hos Trafikförvaltningen 19 mars tillsammans med Skärgårdens trafikantförening. Det handlade om sjötrafikfrågor och tonnageutredningen, men vi passade även på att framföra synpunkter på godstrafiken. Sedan togs beslutet ett halvt år senare, utan återkoppling, dialog eller vår medverkan, säger hon.
I slutsatserna till sin utvärdering av transporter av varor på specialprislistan (där matkassar och brödbackar ingår) under låg– och mellansäsong skriver tjänstemännen:
• För kunder som är berättigade fraktbidrag är prishöjningarna begränsade.
• Den nya prissättningen är rimlig.
• Mindre matproducenter med många mindre transporter får en större prishöjning.
– Dessa erhåller dock en högkvalitativ frakttjänst med en kylkedja i många led, skriver Trafikförvaltningen.
I tjänsteutlåtandet påpekas också att Waxholmsbolagets godsprissättning var oförändrad från 2008 till i slutet på 2024:
– Den tidigare prissättningen indexerades ej, vilket resulterade i att subventionsgraden för gods ökat år från år. Om den tidigare prissättningen indexerats sedan 2008 hade det summerade prispåslaget idag varit cirka 40 procent.
Det var för ett år sedan som de nya godstaxorna infördes efter ett tidigare beslut i Regionfullmäktige. Det är ett helt nytt system där kostnaden baseras på yta i stället för vikt.
Protesterna kom omgående från skärgårdsbutiker och kunder. De handlade främst om att det infördes en fraktkostnad för matleveranser från ö till ö.
Under året som gått har antalet godsbeställningar på specialprislistan minskat under låg-och mellansäsong med en tredjedel, från 150 till 100 per månad.
”Huruvida orderminskningen, under analysperioden, beror på den nya prissättningen, minskad aktivitet i skärgården under perioden eller flera samverkande variabler, går inte att besvara,” skriver Trafikförvaltningen i sin utvärdering.
– Hos oss beror minskningen till stor del på att det är svårt för en kund att beställa om de inte vet hur mycket det kommer kosta, säger Carl Hamacher och fortsätter:
– Men Trafikförvaltningen har inte frågat oss eller våra kunder vad det beror på.
• Den genomförda utvärderingen av specialprislistan för gods är ett tidigarelagt deluppdrag som studerat utfallet av de nya taxorna under låg och mellansäsong.
• Under kvartal fyra 2025 kommer hela den nya godsprissättningen att utvärderas i kombination med fraktbidraget. Den analysen omfattar alla varor som transporteras samt täcker in högsäsongen för gods.
Källa: Trafikförvaltningen
Michaela Haga (C) ordförande i Trafiknämndens sjötrafikutskott säger att en översyn av taxor och fraktbidrag kommer att ske när den fullständiga utvärderingen är klar.
– Vi kommer att se över fraktbidragets riktlinjer generellt och om livsmedelsproducenter i skärgården kan inkluderas i fraktbidraget. Eventuella prisjusteringar hanteras även i samband med detta, säger hon.
Ö-till-ö leveranserna är en viktig service för bofasta och delårsboende. Främjar dyrare transporter av mat er ambition att hela skärgården ska leva?
– Den godstrafik som regionen tillhandahåller är viktig för att ha fungerande leveranser i skärgården. Vi har fortsatt en väldigt hög subventionsgrad och den har ökat år för år, samtidigt som många kunder är berättigade till fraktbidrag.
Varför tror du godsbeställningarna på specialprislistan minskade under låg- och mellansäsong i år?
– Antalet godsbeställingar i låg– och mellansäsong brukar fluktuera från år till år och vi följer också upp på ett annat sätt än tidigare. Det är också för tidigt att dra några långtgående slutsatser, både för gods inom specialpristaxan och för godsvolymerna i stort.
Hur mycket tjänar regionen på att höja godstaxorna för matkassar och brödbackar?
– Faktureringen för specialpristaxan har gått från 16 500 kronor till cirka 21 700 kr i månaden under analysperioden, men den siffran är innan fraktbidraget är avräknat. Brödbackar står för ungefär hälften och matkassar för cirka en tjugondel.
Inlägget Kritik mot utvärdering av godstaxor till öarna dök först upp på Tidningen Skärgården.
Källa: Tidningen Skärgården
2025-10-09 07:00:00
Foto:Stine Christophersen
Skärgårdarnas riksförbund och Göteborgs universitet ska under hösten genomföra ett forskningsbaserat projekt för att få mer inblick i gemenskap och ofrivillig ensamhet i svenska ö-samhällen.
Andelen ensamhushåll i Sverige är idag bland de högsta i världen. Förra året publicerade Folkhälsomyndigheten en rapport där det framgick att ofrivillig ensamhet är vanligast bland äldre och unga vuxna, människor med funktionsnedsättning och de som står utanför gemenskap genom arbete. Nu ska Skärgårdarnas riksförbund (SRF) och Göteborgs universitet – i ett projekt finansierat av Folkhälsomyndigheten – titta närmare på gemenskap och ofrivillig ensamhet i svenska ö-samhällen. Margareta Bohlin ledamot i SRF och docent i psykologi vid Göteborgs universitet är en av dem som håller i projektet.
– Ensamhet är en fara för människor hälsa både psykiskt, fysiskt och socialt. Det är en av de största hälsoriskerna i Sverige och resten av världen. Så när jag tog del av Folkhälsomyndighetens rapport så tänkte jag direkt att det här borde vi titta närmare på hur det ser ut på öarna, säger Margareta Bohlin.
De förutsättningar som skiljer ö-samhällen från fastlandet gör det särskilt intressant för forskarna att få en bild av hur det ser ut.
– Forskning visar att det finns en stark gemenskap på öar. Det är intressant att titta på hur skyddande den är för att man inte känna sig ensam, och jag tror kanske att det övriga samhället skulle kunna lära sig en del av det. Men också att när man hamnar utanför en sådan gemenskap så kan den ju göra ännu mer ont. Sedan är det en sak att känna sig ensam och en annan sak att känna sig isolerad, säger Margareta Bohlin.
Projektet, som är i uppstartsskedet, kommer löpa under hösten och ungefär fram till årsskiftet. Resultaten kommer troligen att börja presenteras under våren. Förhoppningarna är att man ska kunna arbeta med ett antal föreningar och intervjua ett 30-tal personer fördelat längs hela Sveriges kust.
Inlägget Ensamhet på öar ska undersökas dök först upp på Tidningen Skärgården.
Källa: Tidningen Skärgården
