Home Blog

Rodeldrottningen från Orrön

2025-02-16 07:00:00

Rodeldrottningen från Orrön

Thumbnail

Foto:Jonas Hållén

Hon gifte in sig i Saltsjöbadens Rodelklubb, var med och startade en unik rodelklubb i skärgården och blev tidigt kallad ”Rodelmamma”, en titel som hon senare blev hjärtligt trött på.

Förra veckan hölls VM i rodel i kanadensiska Whistler. Snart är det avslutning i världscupen i Kina. De flesta aktiva i det svenska landslaget kommer från samma klubb: Skärgårdens Rodel- och Kälkklubb.

Det är syskonen Svante och Tove Kohala från Ljusterö och Rasmus Moberg från Ingmarsö – alla resultatet av en unik satsning på en vintersport på en osannolik plats: övärlden utanför Stockholm.

Bakom den här typen av smått galna satsningar finns nästan alltid eldsjälar som är beredda att offra massor av tid och en hel av sina egna pengar.

I det här fallet heter eldsjälen Bibi Walden, 82 år.

12 IMG_1345I femtio år har hon jobbat ideellt för rodeln i Sverige och i femton år för Skärgårdens Rodel– och Kälkklubb. Hon har varit ledamot i Svenska Rodelförbundets styrelse, varit förbundskapten, bokat banor, skött förbundets administrativa arbete, förhandlat med det internationella förbundet – och sålt korv i klubbhuset i vinterstadion i Saltsjöbaden.

Rodel har varit min passion och ett sätt att leva för mig, säger hon.

Engagemanget började 1968 när hon gifte sig med rodelåkaren och sedan klubbledaren Svante Walden i Saltsjöbaden. Medan maken tog hand om åkarna i den dåvarande rodelbanan skötte Bibi Walden mycket av det praktiska runt omkring.

Äldsta sonen Stefan började åka och tog sedan hand om tekniken runt banorna. Yngsta sonen Bengt fick lägga sig på en kälke när han var två och ett halvt år. Efter OS i Lillehammer 1994 fortsatte han att tävla i dubbel tillsammans med barndomsvännen Anders Söderberg och de deltog i OS i Nagano 1998 och i OS i Salt Lake City 2002.

Bibi Waldens eget genombrott i rodelvärlden kom i Innsbruck 1990:

Jag åkte med som mamma och betalade min egen resa, men jag hjälpte till där jag kunde. När jag kom till rodelbanan frågade speakern vad jag hade för funktion. ”Nein, ich bin nur die Mutter, nej, jag är bara mamma,” svarade jag.

Speakern tyckte det var väldigt roligt så han sa i högtalarsystemet ”Und hier komt die Rodelmutter” Och jädrar! Det har hängt i sedan dess.

Från den dagen blev Bibi Walden en profil i rodelvärlden. När hon dök upp på tävlingarna visste de flesta vem hon var. Hon blev intervjuad och fotograferad.

12 IMG_0941Hon började också engagera sig mer i förbundet. När hon fick problem med ryggen, sjukpensionerades från sitt arbete som förskollärare och maken Svante dog 1997 blev sporten ännu viktigare för henne.

Men även sommarhuset på Udden på Orrön var en stor del av hennes liv och hon började tillbringa mer tid där och 2010 blev hon bofast på ön. Samtidigt började en idé växa fram: att starta en rodelklubb i skärgården.

Så, hösten 2012, bildades Nämdö Kälk– och Rodelklubb av Bibi Walden, Anna Horngren på Vånö och Lotten Hjelm på Jungfruskär. Strax efteråt tog de med några nybörjare på läger i norska Lillehammar. Fyra av de unga som ville testa rodel var Svante och Tove Kohala från Ljusterö samt Gustav och Kajsa Söderberg från Jungfruskär.

Planerna efter lägret var stora: bygga upp ett lag och tävla, bygga en rodelbana på Nämdö. Men brist på snö, pengar och tid gjorde att det inte hände så mycket de nästa två åren tills klubben på Nämdö tillsammans med åkare på Ljusterö bildade Skärgårdens Rodel– och Kälkklubb och satsningen mot eliten började.

– Det var inte lätt att försöka få fram ett svenskt rodellandslag, tillhörande Sveriges minsta idrottsförbund och att vara kvinna, berättar Bibi Walden.

När jag började åka på internationella kongresser var det ungefär hundra herrar och fyra kvinnor. En gång fick jag höra: ”Jo, visst är hon trevlig, men vid förhandlingsbordet är hon inte lätt att ha att göra med”. Det tog jag som en komplimang!

Rodel är en liten sport och många har svårt att förstå tjusningen med att lägga sig på en på kälke och fara fram i över hundra kilometer i timmen i en isbana, där varje litet misstag innebär några tusendels sekund sämre tid.

12 IMG_2517I Sverige har sporten levt i medial skugga, med enstaka nedslag om olyckor eller hur liten och udda sporten är. Det har också inneburit att rodeln haft få sponsorer.

Efter OS 1994 blev det inte många åkare kvar, berättar Bibi Walden. De aktiva orkade inte med att jobba hela sommaren för att få ihop de 60 000 kronor som var och en behövde för att åka på tävlingar och träningsläger.

Bortsett från stödet från Sveriges Olympiska kommitté och det internationella rodelförbundet FIL, satsade landslagets största sponsor 30 000 kronor per säsong inför OS i Salt Lake City 2002. Bibi Walden bidrog med minst lika mycket, plus alla ideella arbetstimmar.

Ungefär så har det fungerat år efter år. Lidelsen för sporten och kärleken till de aktiva har betalats från det egna kontot och det ångrar inte Bibi Walden.

Glädjen över att vara en del av rodelsporten, har varit värd den ekonomiska satsningen, säger hon.

Tanken på att sakta ner och minska det egna engagemanget växte mot slutet av 2010-talet.

Men det var svårt att lämna en sport som blivit till ens familj och som fanns med mig hela tiden, säger Bibi Walden.

Vägen ut från rodeln mot ett lite lugnare liv med andra intressen började med att Bibi Walden träffade sin ”kärbo” som hon kallar det, Ulf 2016.

Det finns faktiskt annat i livet värt att uppskatta, även om det tog lång tid att finna det, säger Bibi Walden och skrattar.

Nu har skärgårdens rodelelit flyttat norrut från Nämdö till Ljusterö, där familjen Kohala (pappa Hasse, förbundskapten, mamma Ann, lagledare, syskonen Svante och Tove, aktiva) lever ett liknande liv som familjen Walden gjorde under 1980- och 1990-talet, inklusive en ramp för att träna starter på tomten.

Jag är så glad att Ann tagit vid och hjälper till att driva klubben och landslaget vidare. Hon har tagit över rollen som eldsjäl, säger Bibi Walden.

Men det är viktigt att Ann kallas ”team manager” och inte blir en ny ”rodelmamma”. Det smeknamnet var kul ett tag, men blev i längden en förklenande beskrivning av vad jag faktiskt gjort för sporten.

12 20240621_134525FEM TANKAR

Roller inom rodel: Förbundskapten för landslaget, ledamot i styrelsen för rodelförbundet 1995-2016

Roligaste minnena: OS i Nagano 1998 och OS i Salt Lake City 2002

Bästa tävlingen: Lillehammer 2001, min son Bengt och Anders Söderberg kom femma i senior dubbel.

Ångrar: Att rodel inte har fått tillräckligt stöd.

Hoppas på: Svenskt deltagande i nästa OS.

Inlägget Rodeldrottningen från Orrön dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

Ingen ljusning för stängda SSRS-stationen på Ornö

2025-02-15 07:00:00

Ingen ljusning för stängda SSRS-stationen på Ornö

Thumbnail

Foto:Stine Christophersen

Stationen på Ornö har brist på frivilliga och håller fortsatt stängt. Istället täcks området upp av andra stora stationer i området.

Sjöräddningssällskapet har sedan pandemin haft svårt att bemanna stationen på Ornö, och under det senaste året har verksamheten legat på is. Nu meddelar Sjöräddningssällskapet att de inte ser någon lösning i närtid.

Det krävs alltid ett starkt lokalt engagemang för att driva en sjöräddningsstation, eftersom vår verksamhet bygger på frivilliga. Till följd av pandemin har många behövt skaffa arbeten i land och tillbringar inte lika mycket tid på ön. Det är en effekt vi sett på flera ställen, säger Tomas Karlsson, regionledare på SSRS.

Sjöräddarna behöver vid tillfälle av larm kunna ta sig till båten på 15 minuter, något som kräver att de bor och arbetar i området. I dagsläget finns inte det antal som behövs för att hålla Ornös station bemannad dygnet runt, årets alla dagar.

Hur många behövs för att hålla stationen öppen?

Det är svårt att säga. Det krävs en stationsledning och ett flertal skeppare för att hålla båtarna i drift, samt ett antal räddningspersoner. Men antalet varierar beroende på de frivilligas möjligheter, till exempel om vi har pensionärer eller frivilliga som har möjlighet att arbeta på distans som kan bemanna stationen på dagtid. Men det krävs runt 15 till 20 frivilliga.

Får det här konsekvenser för nödställda i området?

Vi bedömer att vi täcker upp för det via andra stora stationer. Nynäshamn, Dalarö och Värmdö har många frivilliga, många enheter och ligger relativt nära Ornö.

Hur mycket längre framkörningstid kan det röra sig om?

Det är svårt att säga, men det är klart att det tar lite längre tid att ta sig till utsidan på Ornö från Dalarö. Men i och med den här femtonminuters bemanningen som vi har på alla våra operativa stationer, så klarar vi vårt mål att nå en nödställd inom svenskt territorialvatten på utsatt tid.

På Sjöräddningssällskapet hoppas man att kunna öppna stationen igen.

Vi har en god dialog med markägare där vi arrenderat mark för våra bryggor och så vidare, och det finns en stark önskan om att vi kommer tillbaka. Hittar vi bara rätt engagemang så återetablerar vi gärna verksamheten. Så den möjligheten kommer vi hålla ögonen öppna för. Men just nu ligger den vilande, säger Karlsson.

Inlägget Ingen ljusning för stängda SSRS-stationen på Ornö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

Förorenade muddermassor kan dumpas i skärgården

2025-02-14 07:00:00

Förorenade muddermassor kan dumpas i skärgården

Thumbnail

Foto:Ylva Bergman

Foto: Lennart Johansson, stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad

Muddermassor från bygget av Norra Djurgårdsstaden, som bland annat innehåller tjäroljor, bensen och tungmetaller, riskerar att dumpas i skärgården. Något som fått Värmdö kommun att reagera kraftigt.

– Oansvarigt, säger Carl Kangas (S), kommunstyrelsens ordförande.

Utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden, där minst 12 000 nya lägenheter och 35 000 arbetsplatser ska byggas på tidigare industrimark, fortskrider. På området har det bland annat funnits ammoniakfabrik, bensolframställning, råolje- och bensolcisterner, tjärfabriker och tjärseparering. Verksamheten har medfört att bland annat tjäroljor, bensen och tungmetaller finns kvar i marken och bottensedimenten, vilket behöver hanteras när nu 40 000 kvadratmeter byggbar markyta ska skapas i vattenområdet utmed Husarviken och Lilla Värtan.

07 muddermassor kopiaEtt av förslagen är att dumpa muddermassorna i havet. Stockholms stad har pekat ut fyra alternativa platser där det skulle kunna ske: Askrikefjärden i Lidingö kommun, Ekoknölen i Haninge kommun, samt Kanholmsfjärden och Almagrundet i Värmdö kommun. Områdena ligger på allmänt vatten, och för att få dumpa massorna där måste Stockholms stad få dispens från dumpningsförbudet som råder.

Värmdö kommun har i ett yttrande till staden riktat skarp kritik mot förslaget.

Vi vill tydligt ifrågasätta det här tillvägagångssättet. Vi menar att det är ett ganska omodernt förfarande. Det borde ligga i stadens intresse att värna Stockholms skärgårds rika miljöer med den attraktionskraft som den för med sig för hela länet, säger Carl Kangas (S), kommunstyrelsens ordförande.

Vad blir konsekvenserna?

Det är ju det som vi är oroliga för. Det är svårt att överblicka de långsiktiga konsekvenserna av att dumpa 160 000 kubikmeter förorenade massor i våra fjärdar och havsområden. Det tycker vi är en oansvarig väg att gå. Här finns det ju mer moderna metoder som vi tycker behöver utredas i större omfattning, till exempel att hantera massorna på land där de kan renas och sedan ha möjlighet att återanvända dem.

Han fortsätter:

07 7E7A1684Det får ju inte bara konsekvenser på de här dumpningsplatserna, utan det här är ju gifter och förorenade massor som kommer att spridas med strömmar och grumla vatten i de här fjärdarna. Så vi är inte alls trygga med den här lösningen, och menar att försiktighetsprincipen måste råda.

Det är ännu tidigt i processen. Just nu pågår ett avgränsningssamråd som sker med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, kommuner och andra som kan antas bli berörda av verksamheten. En tillståndsansökan för miljöfarlig verksamhet ska därefter lämnas in till mark- och miljödomstolen, som slutligen fattar beslut om dispens från dumpningsförbudet.

Inlägget Förorenade muddermassor kan dumpas i skärgården dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

Företagare kan drabbas när kajprojekt försenas

2025-02-13 07:00:00

Företagare kan drabbas när kajprojekt försenas

Thumbnail

Foto:Peter Augustsson

Delar av den omfattande renoveringen av kajen i Vaxholm har försenats, vilket kan innebära att arbeten kommer att genomföras under högsommaren. Ett 30-tal företagare i centrum kräver nu ett byggstopp under sommaren.

I en statusrapport från stadsbyggnadsförvaltningen i Vaxholm framgår att arbetet med att renovera kajen i Västerhamnen blivit försenat och som tidigast beräknas bli klar i slutet av juni. Något exakt datum kan inte ges eftersom kommunen väntar på tillstånd till sprängning från polisen. Förvaltningen beskriver det som att man nu står inför ett vägval: antingen att ytterligare arbeten görs under sommaren eller så får projektet bantas eller förlängas, något som skulle påverka budgeten negativt. Enligt förvaltningen förs en dialog med näringsidkarna om åtgärder för att kunna öppna parkeringen på gamla Shell-tomten och för att uteserveringarna ska kunna hålla öppet som vanligt. Men 33 företagare riktar i ett öppet brev kritik mot planerna på att arbeten ska pågå under sommaren, något man menar bryter mot tidigare löften.

Hur många vill sitta på en uteserveringen och titta rakt in i en arbetsplats där man använder en spontmaskin? Det skulle vara förödande för många här i stan. Hela kajprojektet har från början gått ut med att man inte ska jobba då för att tursim och näringsliv ska kunna pågå som vanligt. Vi behöver den pausen för att kunna att hämta hem det vi förlorar innan högsäsong, säger Anna Hållén som driver Winbergs bar & kök, som ligger på kajen i Söderhamnen.

Under torsdagen var statusrapporten kring kajprojektet uppe som ett informationsärende på kommunstyrelsens sammanträde. Waxholmspartiet och Vaxholmsdemokraterna hade lämnat in så kallade nämndinitiativ där partierna yrkade på att kajarbetena skulle pausas under sommaren.

05 P1300364Vaxholm har inget bra rykte hos företagarna. Vi ligger på plats 282 av 290 kommuner när det gäller kommunens service och handläggning av företagsärenden. Det här förbättrar inte direkt statistiken, säger Per-Håkan Öström (WP), ledamot i kommunstyrelsen för Waxholmspartiet.

Något beslut fattades inte, utan kommer att tas på ett extrainkallat sammanträde om några veckor när konsekvenserna av de olika alternativen utretts.

Om kostnaden av att pausa arbetena i sommar visar sig hög, kan ni komma att ändra inställning i frågan?

Det är inte ovanligt att stora projekt som detta ofta medför förseningar på grund av oförutsedda händelser och att det kan medföra högre kostnader. I det sammanhanget kan det inte vara någon stor sak i förhållande till projektet som sådant.

Enligt Per-Håkan Öström ska tjänstemän på förvaltningen ha sagt till företag att de inte skulle få någon ersättning, något han är kritisk till.

Det är inte tjänstemännens beslut, det är något vi politiker som bestämmer. Det finns en möjlighet att ge ersättning till handlare om de blir drabbade.

Inlägget Företagare kan drabbas när kajprojekt försenas dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

Lokaljournalistiken en viktig resurs i kris

2025-02-13 07:00:00

Lokaljournalistiken en viktig resurs i kris

Thumbnail

Foto:Ylva Bergman

KRÖNIKA. Det har varit en mörk vecka, och jag är nog inte ensam om att i tanke och hjärta mest ha befunnit mig i Örebro.

Med rätta har det under veckan förts en diskussion om hur väl medierna, både etablerade och alternativa, svarat upp mot allmänhetens törst efter information. Aftonbladet massanmäldes till Yrkesetiska nämnden för sin intervju med den misstänkte gärningsmannens pappa, en artikel som avpublicerades efter kraftig kritik. TV4 har blivit starkt ifrågasatt för ha insinuerat en motivbild baserad på en tveksam ljudupptagning. Flashback, dit många vände sig för svar i brist på sådana från de traditionella medierna, kroknade under trycket och orsakade dessutom stor skada med felaktiga uthängningar. 

Men var det några som stod pall så var det reportrarna på lokaltidningen Nerikes Allehanda, vars sajt fick tre gånger så många sidvisningar som vanligt.

Det här är en seger för lokal journalistik. Man gick till oss för att man kände att det var här man kunde lita på vad som skrevs när det var så mycket ryktesspridning på Flashback och i sociala medier, säger chefredaktör

Anders Nilsson i en intervju till Dagens Nyheter (8/2). NA:s starka relation till läsarna har gjort det lätt att ta kontakt, menar han. Och tidningen har med rätta hyllats för allt från sin liverapportering vid avspärrningarna mitt under brinnande skjutning, till sitt reportage om hur personalen på förskolan Blåmesen skyddade de små barnen från infernot som pågick utanför med jordgubbsglass och mellomusik. Mörker och ljus, det stora och det lilla.

Även forskningen visar att i krislägen litar svenskarna på lokaltidningen. I en studie från 2024 genomförd av forskare från Jönköping University och Handelshögskolan i Stockholm där man tittade på vilken typ av information som var mest effektiv för att förändra människors beteende under coronapandemin kunde man se att människor fäster tilltro till det som publiceras i lokala tidningar. Rapportering i tidningarna om smittor, vaccinationer och annat rörande covid-19 hade en stor effekt på människors rörlighet.

Det gör mig extra stolt att vara lokalreporter, när dessa styrkor blir tydliga. Det gjorde mig också väldigt glad att se, att på den stora skoldemonstrationen vid Alceahuset i förra veckan, så var inte mindre än tre lokaltidningsredaktioner på plats och bevakade. Dessutom kom SVT:s lokalreporter dit och gjorde ett inslag. Att ha inte bara en lokaltidning, utan flera, är ett sundhetstecken ur ett demokratiskt perspektiv. Det ger förutsättningar för en mångfald av röster och perspektiv, möjlighet till bättre och djupare granskning av den lokala makten och en större nyhetsbredd där fler ämnen kan täckas.

Så värna din lokaltidning! Den behövs mer än någonsin.

Inlägget Lokaljournalistiken en viktig resurs i kris dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

Trängd öbutik fick stöd av kunder

2025-02-12 11:11:00

Trängd öbutik fick stöd av kunder

Thumbnail

Foto:Jonas Hållén

Tynningö Lifvs har problem med lönsamheten. Efter ett upprop på Facebook i slutet av januari strömmade kunderna till för att stödja butiken.

Vi hade all time high för att vara lågsäsong. Det verkar som om folk börjar förstå att de måste handla hos oss om butiken ska finnas kvar, säger Lars Röckert delägare i Tynningö Lifvs.

Nu återstår att se om den ökade kundlojaliteten håller i sig. Det måste den för att Tynningö Lifvs ska kunna fortsätta hålla öppet, enligt Lars Röckert.

Av årets tolv månader går verksamheten runt i tre och med förlust i nio, skriver butiken i uppropet på Facebook.

Senaste året har det, av någon anledning, varit extra dåligt och vi ägare har tvingats stoppa in cirka 200 000 kronor för att täcka förlusten. Nu har vi därför kommit i ett läge att antingen sätter vi fart på affären eller så stänger vi den omedelbart för att förhindra konkurs.

Parallellt med uppropet ser affären nu också över sitt sortiment. Till sin hjälp har man en sommarboende på Tynningö med lång erfarenhet inom branschen och som har gått igenom varulagret, sänkt priserna på ett hundratal varor och stuvat om i butiken.

Lars Röckert:

Butiken behöver i snitt över året ha en daglig försäljning på cirka 8000 kronor för att klara sig. Just nu är dagsförsäljningen cirka 2500 kronor eller sämre förutom lördagar då vi oftast når upp till cirka 5 000 kronor.

Lars Röckert tror inte att konkurrensen från de stora matkedjornas direktleveranser till öarna spelar någon större roll för Tynningö Lifvs lönsamhet.

Det handlar mer om människors rutiner: man åker till gymet, Apoteket, läkaren och så vidare och så gör man sina inköp när man ändå är på fastlandet.

Tynningö Lifvs öppnades i maj 2022 och drivs av två familjer på ön. För att kunna starta butiken gick 49 familjer ihop i ett bolag och köpte butikssystemet och lokalen.

Definitivt beslut om butikens framtid tar ägarna under våren,

Men ambitionen är att med utökad marknadsföring och ett väl anpassat varusortiment ska vi klara detta, säger Lars Röckert.

Inlägget Trängd öbutik fick stöd av kunder dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

Sjöövervakning: ett alltmer kritiskt uppdrag i nytt omvärldsläge

2025-02-12 08:45:00

Sjöövervakning: ett alltmer kritiskt uppdrag i nytt omvärldsläge

Foto: Kustbevakningen

Kustbevakningens sjöövervakningsuppdrag är en central del i att säkra Sveriges vatten och skydda viktig infrastruktur till havs. För att möta morgondagens komplexa hot har sjöövervakningen blivit mer kritiskt än någonsin, där det blivit allt viktigare att upptäcka avvikande beteende.

Källa: Kustbevakningen

P-platser på Runmarö ska kollas

2025-02-11 07:00:00

P-platser på Runmarö ska kollas

Thumbnail

Foto:Peter Augustsson

Vid bryggan i Styrsvik på Runmarö finns bilar som i vissa fall står parkerade månader i sträck och försvårar för pendlare att hitta parkeringsplatser. Runmarö intresseförening har nu skapat en enkät för att kartlägga och förbättra situationen på ön.

Många fordon på Runmarö gör att de tre parkeringarna i närheten av Styrsvik ofta är fulla. Parkeringarna har begränsningar i hur länge bilarna får stå där, men kontroller utförs sällan och bilar kan ibland stå flera månader utan att flyttas, vilket gör att en del bilägare tvingas att parkera längs med vägarna eller på tomterna nära bryggan. Situationen utgör främst ett problem för pendlare som måste hinna med båtarna.

Situationen blir bara värre och värre eftersom fordonsflottan har ökat kraftigt senaste åren. Parkeringen på vägen upp till affären är proppfull med fordon och då börjar folk parkera efter vägen och det ställs bilar på gamla krogens tomt. Det blir många fordon överallt, säger Peter Larsson från Runmarö intresseförening.

Föreningen har inlett en dialog med Värmdö kommun om att utöka de två parkeringar som ligger på kommunal mark. Förra året skickade föreningen en skrivelse till kommunen och i oktober kom en tjänsteman ut till Runmarö. Enligt information Peter Larsson fick från kommunen så är markyta inget problem för att bygga ut parkeringarna, svårigheten är snarare kostnaden. Som längst kan bilägare ställa bilen på parkeringar i sju dagar, men en del följer inte reglerna och risken för kontrollavgift är liten.

Förra året kom en person ut och kontrollerade en av parkeringarna vid ett tillfälle, säger Peter Larsson.

Föreningen vill nu förebygga ännu större problem och har tagit fram en enkätundersökning riktad till medlemmar i intresseföreningen och hembygdsföreningen.

Eftersom åsikterna om parkeringarna skiljer sig så mycket åt mellan människor bestämde vi oss för att kartlägga hur det faktiska behovet ser ut och vad folk tycker. Det ger oss lite mer fakta i ryggen för att driva frågan och få kommunen att greppa vårt behov. I det här finns också en tanke att försöka klargöra problematiken för folk på ön och få dem att engagera sig i frågan.

Området vid bryggan ägs av olika fastighetsägare, där är det svårare för föreningen att göra något.

Vi har bett kommunen hjälpa oss, men där finns ändå ingen yta att få till fler parkeringsplatser. Men vi vill få till tydligare skyltar om att enbart dagpendlare ska stå där.

Enkäten går att besvara digitalt, länk finns på föreningens facebooksida. Den ska även delas ut i pappersformat till människor på ön. Den 1 mars är sista dagen för att svara på enkäten.

Inlägget P-platser på Runmarö ska kollas dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården