Möja skola och högstadiet på Svartsö kommer att vara pausade även läsåret 2026/2027. Besluten klubbades i Värmdö kommunfullmäktige efter en debatt där oppositionen riktade skarp kritik mot styret, samtidigt som majoriteten försvarade besluten som nödvändiga.

Bakgrunden är ett fortsatt lågt elevunderlag. Inför hösten har inga elever sökt till Möja skola och inga elever från Värmdö väntas gå i årskurs 6–9 på Svartsö. Majoriteten menar att det gör det omöjligt att bedriva undervisning som uppfyller skollagens krav.

– Vi hade inga ansökningar till Möja eller till Svartsö inför nästa läsår. Vi måste kunna navigera i dagens verklighet, sa Amie Kronblad (L), ordförande i grundskolenämnden, under debatten och beskrev beslutet som ett “ansvarsbeslut i väntan på nya förutsättningar”.

Flera talare återkom till samma grundproblem.

– Vad ska man göra när noll elever från Värmdö har valt skolan? Vi vill ha skolorna öppna. Men det går inte utan elever, sa Arne Lindqvist (S).

Kommunstyret framhåller också att eleverna får bättre undervisning i större skolor, med behöriga lärare och fler jämnåriga.

Men oppositionen var hårt kritisk och menar att utvecklingen är ett resultat av politiska misslyckanden.

Moderaterna lyfte särskilt vallöften från Socialdemokraterna:

– Socialdemokraternas löften var tydliga. Det vi nu ser är motsatsen. Vallöften har brutits, sa Linn Klameth (M), andre vice ordförande i grundskolenämnden.

Partiet menar också att begreppet “paus” i praktiken döljer en nedläggning utan plan för återstart.

Sverigedemokraterna och andra partier pekade på bristande långsiktighet i planeringen för skärgården och efterlyste en tydligare strategi framåt. Även Skärgårdspartiet (SGP) riktade kritik, men med en bredare ansats.

– Det beslut vi nu tvingas ta är ett resultat av att den verkliga viljan att utveckla skärgården saknas, sa Fredrik Zetterberg, partiledare för SGP.

Partiet menar att osäkerhet kring skolorna fått familjer att lämna öarna och att fler åtgärder krävs för att vända utvecklingen, exempelvis att göra det lättare för fastlandsbarn att välja ö-skolor.

Från styret betonades att skolorna inte läggs ner permanent.

– Det är en väsentlig skillnad mellan pausning och stängning. Man kan fortfarande söka skolorna, framhöll Sam Assadi (S).

Argumentet är att en paus gör det möjligt att starta upp verksamheten igen om elevunderlaget ökar.

Trots den skarpa debatten fanns inga alternativa yrkanden. Besluten klubbades därför utan votering.

I sommar anordnar Vitsgarns seglarskola för första året ett läger på Fjärdlång, men innan verksamheten hunnit starta har arrangörerna blivit anmälda till länsstyrelsen för brott mot reservatsföreskrifterna.

I slutet av 2024 stod det klart att organisationen Ungdomsförbundet Sveriges Flotta Östra distrikt (USF-Ö) skulle köpa Haninge kommuns mark på Fjärdlång för elva miljoner kronor. Bland annat med avsikt att från och med i år bedriva seglarskola på ön. Den 148 hektar stora fastigheten ligger i ett naturreservat och byggnaderna får enligt reservatets föreskrifter och skötselplan endast användas som vandrarhem, korttidsuthyrning och för friluftslivets behov. Nu har USF-Ö anmälts till länsstyrelsen av en grupp som kallar sig Fjärdlångs vänner, som menar att organisationen bryter mot tre punkter i föreskrifterna och skötselplanen: användningen av byggnaderna, inriktningen och omfattningen på verksamheten, och genomförandet av verksamheten. 

Enligt Fjärdlångs vänner kommer cirka 200 elever bo i Thielska villan under sommarens seglarläger. ”Det är tydligt reglerat i reservatsföreskrifter och skötselplanen hur respektive byggnad får användas och under vilka perioder på året. Thielska villan och Fågelhusen ska disponeras som vandrarhem under sommartid och lägerskola vår/höst”, skriver man bland annat. Vidare skriver anmälaren att den lägerverksamhet Stockholms stad bedrev på ön på 50-talet var betydligt mindre omfattande än den som nu planeras. Mellan 1981 och 2024, när verksamheten bedrevs av Haninge kommun, användes byggnaderna huvudsakligen som vandrarhem och korttidsuthyrning.

Fjärdlångs vänner anser inte heller att seglarlägret ryms inom begreppet friluftslivets behov och skriver: ”Allmänhet och friluftsliv består inte enbart av den angivna målgruppen, barn och ungdom i åldersspann 7-17 år som är intresserade av segling och med välbeställda föräldrar.” Skärgården har sökt den företrädare för Fjärdlångs vänner som skickat in anmälan. 

När Haninge kommun sålde Fjärdlång så menade kommunen att USF-Ö:s planer följde föreskrifterna. Styrelsen för USF skriver i en kommentar:

– Den verksamhet vi kommer att bedriva på Fjärdlång kommer att följa gällande skötselföreskrifter. När vi tillträdde fastigheten i september 2025 hade anläggningen haft en längre tids driftuppehåll och stora delar var i behov av nödvändigt underhåll. Vi har jobbat intensivt med förbättringar som kommer att vara till nytta för alla som besöker oss. Till följd av det omfattande upprustningsarbetet har vi ännu inte hunnit färdigställa ett bokningssystem för vandrarhemmet, skriver organisationens styrelse i en kommentar.

Styrelsen uppmanar den som är intresserad av att bo på Fjärdlång i sommar att skicka en förfrågan till bokning@fjardlang.org. Försäljningen av Fjärdlång till USF-Ö har även tidigare kritiserats av Fjärdlångs vänner som utan framgång överklagat Haninge kommuns försäljning och ett tillstånd till att lägga ut en brygga för mindre båtar.

Hälsa våren välkommen och fira Valborgsmässoafton med sång, eld och samkväm i skärgården! 

VAXHOLM

Valborg i Vaxholm firas på Rådhustorget kl. 19.00. Sång av Vaxholms kyrkokör och därefter ett sedvanligt vårtal av Vaxholms Hembygdsförening. Efter aktiviteterna på Torget tänds brasan på en flotte utanför Hembygdsgården. Arrangeras av Vaxholms hembygdsförening.

RUNMARÖ

Traditionsenligt valborgsfirande vid Hembygdsgården. Grillarna tänds kl 18.00 för dig som vill ta med och grilla. Elden tänds kl 19.00. Ökören leder sången.

DJURÖ HAVSBAD/VITA GRINDARNA

Brasa, allsång och vårtal av Ted Rosvall 19.30. Brasan tänds cirka 20.00.

MÖJA

Det blir brasa vid skolan som vanligt på Möja kl 20.00. Korv och körsång ingår, hälsar Dan Enberg, kantor i Möja församling.

BLIDÖ

Byalaget bjuder in till Valborgsmässoafton. Kom och sjung in våren vid brasan vid Almviks brygga. Vårelden startar 19.30, och deltagarna sjunger in våren med tal kl 20.00. Årets talare: Carl Oscar Törnros, krögare på Furusunds hamnkrog och nu också på Lilla krogen. Badhusföreningen säljer korv med bröd och dryck.

SINGÖ

Traditionsenligt Vaborgsfirande med spontankör och korvgrillning.  Singö Brandförsvar arrangerar & tänder och släcker brasan. Evenemanget startar kl. 19.00.

LJUSTERÖ

Valborg vid Bygdegården. Ljusterökören sjunger in våren kl 20.00 då brasan tänds. Servering av varmkorv, läsk och kaffe.

SANDHAMN

Samling vid Sandhamns värdshus för gemensam promenad till brasan klockan 20.00. Facklor finns till försäljning på plats. Sånghäften delas ut och vid brasan bjuds på varm dryck och sötsaker. Ta gärna med pinnbröd, korv, marshmallows eller annat gott att grilla på brasan. Firandet arrangeras av Sandhamns vänner.

TYNNINGÖ

Valborg på Bygdegården. Samling kl 19.00, brasan tänds kl 20.00. Korv med bröd, dricka finns att köpa.

GRINDA

Majbrasan tänds nedanför Wärdshuset på valborgsmässoafton kl. 20.00, och varm dryck serveras från baren. Wärdshuset är öppet kl. 12.00–23.00 med lunch och middag i matsalen. Wärdshuset har ett övernattningspaket för långväga besäkare.

ORNÖ

Valborgsmässoafton firas vid Ornö bygdegård. Brasan tänds kl 20.00. Ornö skola säljer fika och Captain’s Smokehouse grillar korv och burgare från 18.00. Kayakomaten bjuder på gratis prova på-paddling mellan kl 18.00 och 19.00. Bygdegårdens pop up-kör leder allsången.

ÅRSTA HAVSBAD

Stugägarföreningen ordnar firande med vårsång med kören Birger, fika, och flera lotterier. Brasan tänds kl.19.30.

VÄRMDÖ

Samling från 19 i Strandviksparken. Vårtal och sång från klockan 20, fackeltåg startar 20.30, då tänds brasan. Gustavsbergs mässingssextett spelar vid valborgselden. Servering, korvgrillning och fiskdamm. Evenemanget är alkoholfritt och det är väldigt begränsat med p-platser.

STRÖMMA HEMBYGDSGÅRD

Från 18. Liten brasa på eldfat tänds kl 19,30, sång, försäljning av fika samt varmkorv med bröd. Fiskdamm för de små.

MUSKÖ

Kom ner till Grytholmens Friluftsmuseum och fira Valborg med oss. Serveringen är öppen från 18:00. 

18:30 får vi hör Muskökören sjunga. Därefter hälsar Kerstin Bragby våren välkommen med sitt vårtal. Elden tänds 19:15.

UTÖ

Hembygdsföreningen ordnar inget gemensamt firande, men värdshuset har ett erbjudande med valborgsweekend.

Saknar du någon plats på listan? Mejla till evenemangstips@skargarden.se

Ejdern är tillbaka i skärgården igen efter övervintringen i södra Östersjön. Än så länge finns det inga tecken på att den stora dykanden vare sig ökat eller minskat i antal. 

– En snabb sökning i Artportalen visar inte på någon remarkabelt dålig situation, säger Niklas Aronsson vid BirdLife Sverige.

– Det är mycket färre ejdrar än för 20 år sedan, men ungefär lika många som de senaste tio åren. 

Svensk Fågeltaxering vid Lunds universitet följer kontinuerligt fågelarternas utveckling. Forskarna har inga siffror för antalet ejdrar i år. Deras inventering sker i senare delen av maj.

– Däremot har arten minskat stort i antal sedan toppen på 1990-talet, säger Martin Green, en av de forskare som ansvarar för Svensk Fågeltaxering. 

– Nationellt handlar det om en nedgång på 60–70 procent sedan dess. Men då hade antalet ejdrar ökat i princip obrutet under stora delar av andra halvan av 1900-talet.

Ejdern anländer till skärgården i månadsskiftet mars/april. De ligger och guppar på fjärdarna med sin karakteristiska kroppsprofil, kilformade näpp och läte. Under 2025 rapporterades en ökning på västkusten, men arten är fortsatt rödlistad och starkt hotad nationellt.

Niklas Aronsson ger tre tänkbara förklaringar till varför antalet ejdrar minskat kraftigt under 2000-talet:

• Ejderns snabba minskning sammanfaller med en snabb ökning av havsörn. Under slutet av 1900-talet var havsörnen nästan försvunnen i Sverige efter att ha drabbats svårt av miljögifter och hård jakt. De senaste 30 åren har antalet havsörnar gått från att i princip vara helt borta till dagens 1 400 häckande par. Havsörnarna tar främst ejderns ungar och ejderhonorna (ådorna) medan hannarna (gudingarna) klarar sig bättre för att de lämnar häckplatsen tidigare.

• Minkbeståndet i Sverige utgör ett stort hot mot markhäckande fåglar i skärgården.

• Ejdern äter blåmusslor. De har blivit färre och mindre i storlek.

Även tiaminbrist har förts fram som en tänkbar förklaring till det minskade antalet ejdrar.

I Stockholms skärgård och på Åland är frustrationen stor över det minskade antalet ejdrar.

Men Niklas Aronsson säger att det kan röra sig om en ”normalisering”:

– Havsörn och ejder har ju ett mångtusenårigt förhållande, som går tillbaka åtminstone till senaste istiden. Sedan utrotades havsörnen nästan och då växte antalet ejdrar snabbt. Nu är havsörnen tillbaka och då krymper ejderpopulationen.

Boende och verksamma på Möja kräver nu att hastigheten på öns huvudväg sänks från 70 till 40 kilometer i timmen. Bakom initiativet står bland andra Magnus Arnström, tidigare trafikingenjör, som menar att dagens hastighetsgräns är direkt olämplig för miljön.

– Det är en smal grusväg där folk går, cyklar och kör samtidigt, säger han.

Länsväg 694 sträcker sig över hela Möja och är bara 3,7 meter bred. Vägen saknar vägren och har på flera ställen dålig sikt. Samtidigt samsas bilar, fyrhjulingar, mopeder, cyklister och fotgängare på samma yta. Under sommaren förändras dessutom trafikbilden drastiskt. Ön, som har omkring 200 fastboende, får då tusentals besökare och uppemot 15 000 turister varje år.

– Då är det fullt av människor som går längs vägen. Grupper som vandrar, barnfamiljer och turister som kanske inte ens vet att det är en 70-väg, säger Magnus Arnström.

Bakgrunden till att hastighetsgränsen i dag är 70 på Möja handlar inte om att vägen bedömts som lämplig för den farten, utan om hur regelverket är utformat. På svenska länsvägar är 70 så kallad bashastighet, vilket innebär att den gäller automatiskt om inget särskilt beslut fattas. På Möja har någon sådan översyn aldrig genomförts i tillräcklig omfattning, och när 30-zoner senare infördes vid skolan behövde man samtidigt skylta upp återgången till 70 – vilket gjorde hastigheten tydligare än tidigare.

Trots att många Möjabor själva kör försiktigt, enligt Magnus Arnström, uppstår regelbundet farliga situationer. 

– På vintern kör folk ofta fortare eftersom de inte förväntar sig möten. Då uppstår det också tillbud.

Någon omfattande olycksstatistik finns inte, men de återkommande incidenterna ser han som en tydlig varningssignal. Han får medhåll av Sven Aarflot, som både bor och kör buss på ön.

– Det är inte varje dag, men säkert varje vecka som det händer något. Det är helt galet att det är 70 på den vägen. Det är en del riktigt dåliga krökar på vägen dessutom. Folk kör alldeles för fort, säger han. 

Möja är dessutom en del av den internationellt uppmärksammade vandringsleden Stockholm Archipelago Trail, där en lång sträcka går just på länsvägen. Det innebär att många ovana besökare rör sig längs vägen, ofta utan att känna till trafikregler som att gå på vänster sida.

– Folk går på båda sidor och ibland mitt i vägen. Det blir en väldigt osäker miljö, säger Magnus Arnström.

I en skrivelse till Trafikverket föreslås nu en generell hastighetssänkning till 40 kilometer i timmen på Möja. Initiativet har stöd från både företagarföreningen och turistföreningen på ön. Förslaget lyfter också andra åtgärder, som bättre information till fotgängare och klippta vägkanter för ökad sikt.

– Lägre hastighet är den enskilt viktigaste faktorn för trafiksäkerheten. Det är en enkel och billig åtgärd, säger Magnus Arnström.

Även Sven Aarflot tror att en sänkning till 40 skulle ha stor betydelse.

– Sen finns det säkert vissa som inte lyder ändå.

Ärendet ligger nu hos länsstyrelsen, men processen går långsamt. Flera månader efter att ansökan skickats in har ännu ingen handläggare utsetts. Magnus Arnström hoppas att ett beslut ska kunna tas innan sommarsäsongen.

– Det här är en fråga om säkerhet. Ju fler incidenter, desto större risk att något allvarligt händer till slut, säger han.

Vaxholms hembygdsmuseum ligger vackert beläget ute på en udde intill Norrhamnen. De äldsta byggnaderna härstammar från 1700-talet. Även om tiderna har förändrats sedan dess, står den stilla inne i museet.

Vaxholms hembygdsgård och museum ligger vackert omgiven av vatten ute på en udde i slutet av trädgårdsgatan. Området är en del av Norrhamnen där livet förr kretsade kring fisket. Många byggnader har envist hållit sig upprätta i hundratals år, men fiskebåtarna är sedan länge borta och numera en del av museets utställningar. När Skärgården besöker museet i början av april ligger en nytjärad eka på gårdsplanen. Doften och den välbevarade miljön bjuder på en färd bakåt i tiden, men som en skarp konstrast ligger en snabbgående bärplansbåt i aluminium stilla vid bryggan intill.

– Det var en kamrer Fredrik George Blomberg som på 1800-talet ägde fastigheten på udden. På den tiden fanns naturligtvis portlider, dass och andra ekonomibyggnader som idag inte finns kvar. Blomberg gifte sig men fick aldrig några barn och 1880 donerade han fastigheten till församlingen och kommunen, berättar Helene Sokolov, museiansvarig.

Intill hembygdsgården ligger vaktmästarbostaden. Den köpte kamrer Blomberg av mästerlotsen Anders Sundström år 1871. Året därpå köpte han huset som idag är hembygdsgården av handlaren Teodor Möller. Sjöstugan, som idag inrymmer museet är ihopbyggd med hembygdsgården. När, och av vem, byggnaderna ursprungligen uppfördes är okänt. Blomberg dog 1887 och museibyggnaden hyrdes därefter ut som bostad av kommunen ända fram till 1956. 

– Jag har faktiskt stått här på 50-talet och tittat in genom fönstret. Idag är el indragen men då fanns det varken el eller vatten, säger Helene Sokolov.

1961 fick hembygdsföreningen disponera hembygdsgården och sjöstugan för sin verksamhet. Byggnaderna användes till att samla historiska föremål från Vaxholm.

– Från början tog man emot allt som ramlade över föreningen men sedan har det renodlats mer och mer. Nu föreställer utställningen i markplan en fiskarbostad och på hembygdsgårdens övervåning finns deras verksamhet med strömmingsfiske och fågel- och säljakt, säger Marie-Louise Dagrup Strand, sekreterare och medieansvarig i föreningen.

Bara på udden lär ungefär 50 fiskarfamiljer ha bott en gång i tiden. Det är lätt att föreställa sig dofterna från fångsterna, ljuden och alla de aktiviteter med underhåll av skötar och båtar som måste ha präglat platsen. Fisket var en familjeangelägenhet. När männen kom tillbaka från fisketurerna fick kvinnorna ta över och ro eller segla fångsten in till Stockholm för försäljning. 

– Man brukar säga att männen inte fick göra det eftersom de då kom hem utan pengar, säger Marie-Louise Dagrup Strand och skrattar.

Att kliva över dörrtröskeln är som att ta ett steg över hundra år tillbaka i tiden. Det är lågt i tak, trångt  med en vedspis och kakelugn som fick hålla värmen i de två små rummen. Ovanför spisen hänger ullsockarna på tork. I soffan, som kunde göras om till säng, fick familjen tränga ihop sig. De familjer som bodde i huset var förmodligen inte särskilt välbeställda. 

– Sex personer kunde sova i soffan, säger Marie-Louise Dagrup Strand.

– Vi vill spegla hur folk som levde här hade det på den tiden och har koncentrerat oss på sekelskiftet 1800-1900-talet eftersom det går att hitta saker från den perioden, fyller Helene Sokolov i.

Inte alla föremål är gamla dock. Strumporna i ull har Helene Sokolov själv stickat.

– Ull är ett bra material, det kyler inte när det blir blött, säger hon.

– Amerikanare är helt hänförda. De kan stå framför Helenes stickade strumpor och vilja köpa dem, säger Marie-Louse Dagrup Strand.

En brant trappa på utsidan av huset leder upp till en våning ovanför fiskarbostaden. Där har föreningen återskapat en båtbyggarverkstad och längst in en skomakarverkstad som tidigare legat på torget. Museer är ett sätt att förhindra att vår historia faller i glömska, något som Helene Sokolov, menar är en viktig uppgift för samhället.

– För mig är det i alla fall så att om man inte vet något om historien kan man inte ta ställning till hur man vill ha det i framtiden.

För att hålla historien vid liv krävs dock ett intresse och engagemang. Kulturarvet får ibland ge vika för andra samhällsintressen, men det finns också andra hot. För sex år sedan detonerades en kraftig sprängladdning utanför museet, något som hade kunnat rasera hela byggnaden.

– Det var en chock. Allting var skadat. Samtidigt inträffade det nästan samtidig som covidpandemin så det påverkade inte turistverksamheten så mycket, säger Helene Sokolov.

Museet håller i sommar öppet tre dagar i veckan mellan 29 maj och 30 augusti. Närmast kommer valborg att firas vid hembygdsgården, men man anordnar även midsommarfirande och i augusti den årliga strömmingsrodden.

Möja Kulturella Ungdomsrörelse (MKU) har utsetts till Årets bygdegårdsförening av Stockholms läns bygdegårdsdistrikt. Utmärkelsen delades ut i helgen i samband med distriktets årsstämma och kom som ett kvitto på föreningens satsningar på unga och ett levande skärgårdsliv året runt.

– Det känns jätteroligt! säger Katja Uneborg från MKU.

Motiveringen lyfter särskilt föreningens arbete med att skapa en inkluderande mötesplats för barn och unga på Möja. Genom verksamhet som sträcker sig bortom sommarsäsongen vill MKU bidra till att ön blir en levande plats året runt.

– Vi vill att Möja och dansbanan ska vara en plats där unga kan hänga, både sommar, höst och vinter. Det handlar om att bygga gemenskap och ge fler en anledning att stanna kvar eller komma tillbaka, säger Sven R Ohlson, ordförande i MKU.

Föreningen inspireras av tidigare generationers starka ungdomsgemenskap på ön och arbetar aktivt för att återskapa något liknande i dag. En viktig del är att låta unga själva ta ansvar – exempelvis driver ungdomar biovisningar och arrangerar aktiviteter.

Samtidigt pågår utvecklingen av föreningshuset i Långvik, där nya kreativa ytor och aktiviteter planeras. Ambitionen är att skapa en attraktiv samlingsplats för både bofasta och besökare i alla åldrar. Just nu pågår arbete med att inreda husets undervåning – eller Underlandet som det kommer att kallas – och en skatepark. 

Priset består av ett diplom och ett ekonomiskt bidrag till verksamheten, men kanske viktigast är erkännandet.

– Det finns så många fantastiska föreningar som gör viktiga insatser, jag tycker att alla förtjänar den här utmärkelsen. Man är ett kulturellt nav och mötesplats i sin bygd, säger Katja Uneborg.