2025-07-08 15:00:00

Bogseringar, brand och sjönöd i veckan som gått

Foto:Stine Christophersen

Foto: SSRS

HÄNT I VECKAN

Bränder, bogseringar och en stor samordnad insats för att rädda en haverist i storm rapporteras från den gångna veckan.

En större segelskuta, Gretel av Visby, fick under söndagen bogseras av RS Dalarö efter att ha fått problem med sitt backslag. Skutan är 23 meter lång och väger 50 ton, och bogseras med hjälp av Sjöräddningssällskapet (SSRS) båtar Rescue Björnö och Rescue Olle Rosell – en framför och en bakom – genom de smala rännorna i Baggenstäket och Skurusundet.

Även RS Räfsnäs bogserade en större segelbåt på 35 ton med roderhaveri från Ålandshav till säker hamn vid Högmarsö.

På Kråkholmarna vid södra Ornö brann det i ett bostadshus i söndags.

Personerna i huset kunde släcka det mesta själva, men RS Dalarö, Ornö brandvärn och styrkor från Handens brandstation kom till platsen och hjälpte till.

Personerna fick uppsöka sjukvård, men ingen rapporteras vara allvarligt skadad.

Sjöräddningssällskapets station RS Öregrund, Sjöfartsverkets räddningshelikopter, en lotsbåt från Svartklubbens lotsstation i Grisslehamn och ett fraktfartyg från yrkestrafiken hjälptes åt att undsätta en haverist i en segelbåt som drev omkring på öppet hav i torsdags förra veckan. Båten hade tagit in vatten och seglen var sönderrivna av den hårda vinden.

Larmet kom in vid niotiden på kvällen och insatsen, som tog närmare sex timmar, inleddes.

Sjöfartsverkets helikopter var först på plats och hovrade över den nödställda segelbåten medan sjöräddningen var på väg.

– Framkörningen tog nästan dubbelt så lång tid som det brukar under normala förhållanden, säger Jari Aalto, stf. stationsansvarig och även skeppare ombord på SSRS-enheten Rescue Olof Wallenius under insatsen.

Innan Jari Aalto och hans besättning hann fram till haveristen började helikoptern få ont om bränsle och tvingades lämna platsen.

Under tiden engageras fraktfartyget YM Everest, som fick i uppdrag att spana på haveristen och se till att han inte försvann ur sikte.

– Medan helikoptern var iväg och tankade kom vi fram, säger Jari Aalto.

I de höga vågorna och den hårda vinden var det svårt att komma nära segelbåten. Lotsbåten från Grisslehamn och RS Öregrunds båt gjorde varsitt försök men lyckas inte komma tillräckligt nära för att kunna nå mannen.

– Efter ett tag kände jag bara att nu måste vi få över den här mannen. Så jag körde fram ganska hårt, det var nästan så att jag rammade segelbåten bara för att inte tappa kontakten med honom. Samtidigt som mina två kollegor på fördäck sträckte sig över och fick tag i varsin axelrem på hans flytväst och ryckte tag i honom, så att han i princip flög över på vår båt.

Inlägget Bogseringar, brand och sjönöd i veckan som gått dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-07-07 07:00:00

Vattnet dyrast i skärgårdskommunerna 

Foto:Jonas Hållén

Norrtälje ligger i topp i en sammanställning över de kommuner i Sverige som har dyrast taxor för vatten. Men även Vaxholm, Österåker och Värmdö tillhör de dyraste kommunerna. 

Norrtälje har i flera års tid legat tvåa i Svenskt Vattens årliga sammanställning av de kommuner i Sverige som har högst avgifter för användning av vatten i villor och radhus.

Tjörn och Sotenäs har toppat tidigare. I år intog Trosa den föga smickrande förstaplatsen.

Men jämfört med Norrtälje har avgifterna har höjts ännu snabbare i Vaxholm, Österåker och Värmdö under 2020-talet. I år hamnar Vaxholm på tredje plats i uppräkningen av kommunerna med det dyraste vattnet.

Österåker hamnar på tionde plats. Värmdö tolfte.

Sedan Svenskt Vatten började med sin digitala sammanställning på internet 2022 har månadskostnaden och öre per liter ökat med nästan 70 procent i Vaxholm, 60 procent i Österåker och 50 procent i Värmdö.

Under motsvarande tid har månadskostnaden ökat kraftigt även i Norrtälje, med nästan 40 procent under perioden 2022–2025.

Roslagsvattens vd Christian Wiklund skriver i ett mejl att både Vaxholm och Österåker under de senaste åren har gjort – och står inför – omfattande investeringar i vatten- och avloppsinfrastrukturen. 

– Det handlar bland annat om att rusta upp ett åldrat ledningsnät som varit eftersatt historiskt sett. Det handlar också om anpassningar till nya miljökrav och högre teknisk nivå, skriver han.

– I Österåker bygger vi till exempel ett nytt modernt reningsverk i Margretelund för att möta ökade krav och högre kvalitet. 

Andreas Lundin–Lindgren, vd för Norrtälje Vatten och Avfall, har tidigare gett en liknande förklaring till kommunen höga VA–avgifter. Han pekade då på att kommunen de senaste tio åren fått betydligt fler invånare vilket både har lett till expansion av det kommunala VA-nätet och ökad belastning på det befintliga. 

Norrtäljes utbyggnad av VA-nätet har gjort att kommunen behövt ta stora lån, sammanlagt 1,5 miljarder kronor. När räntorna stiger innebär det att kommunen måste betala stora summor i räntor.

– Men vid årsskiftet skedde ingen höjning alls i Norrtälje kommun, säger Fredrik Lindh, avdelningschef för kund och kommunikation på Norrtälje Vatten och Avfall, och fortsätter:

– Den 1 juni höjdes brukningsavgiften med tre procent. Snittet bland svenska kommuner 2025 är elva procent. Anläggningsavgiften för anslutning till kommunalt vatten och avlopp sänktes kraftigt.

Ett gemensamt problem för skärgårdskommunerna är att de har en stor geografiska spridning med många öar och småskalig bebyggelse. 

– Färre abonnenter måste dela på kostnaden, vilket ger högre avgifter, skriver Christian Wiklund.

Precis som i övriga delar av landet är stora delar av skärgårdskommunernas vatten- och avloppsnät från 60- och 70-talen och behöver rustas upp. 

De kraftigt ökande kostnaderna för vattenanvändningen i skärgårdskommunerna följer ett mönster som finns i stora delar Sverige:

– Under de senaste åren har nivåerna på taxorna ökat i snabb takt, på ett sätt som inte setts sedan 1990-talet då inflationen hade en omfattande påverkan på hela Sveriges ekonomi, skriver Svenskt Vatten i sin rapport.

Många kommuner har behövt ta stora lån för att möta framtida krav och inte minst reinvesteringar i åldrande infrastruktur, vilket ytterligare har drivit upp kostnaderna för vattenförsörjningen.

Skillnaderna mellan kommunernas taxor fortsätter dessutom att växa, med skillnader upp till 618 procent mellan högsta och lägsta taxa.

– Svenskarna tar vatten för givet, och priset är fortfarande väldigt lågt, säger Erik Karlsson på Svenskt Vatten.

– Men i framtiden kan även vatten bli en vara där vi känner av prishöjningarna.

Skärgården har sökt någon ansvarig i Värmdö för en kommentar, men fick inget svar innan tidningens pressläggning.

FAKTA

Kommuners vatten- och avloppsverksamhet är en så kallad taxefinansierad verksamhet. Den ska vara självbärande och inte vinstdrivande. Det innebär att alla kostnader finansieras med de avgifter som anslutna kunder betalar, enligt gällande VA-taxa. 

Taxan består av fasta avgifter och av brukningsavgifter och används till att exempelvis producera dricksvatten, underhålla ledningsnätet och ta hand om och rena avloppsvatten inklusive dagvatten från fastigheter och gator.

Källa: Svenskt Vatten

Fakta/SÅ MYCKET KOSTAR DITT DRICKSVATTEN

Norrtälje: 1656 kronor i månaden, 13,2 öre per liter (+ 40 procent sedan 2022)

Vaxholm: 1652 kronor i månaden, 13,2 öre per liter (+ 70 procent)

Österåker: 1459 kronor i månaden, 11,7 öre per liter (+ 60 procent)

Värmdö: 1379 kronor i månaden, 11,0 öre per liter (+ 50 procent)

Nynäshamn: 1137 kronor i månaden, 9,1 öre per liter (+ 30 procent)

Haninge: 988 kronor i månaden 7,9 öre per liter. (+ 60 procent)

Källa: Svenskt Vatten. Priser och höjningar gäller typhus A (enbostadshus)

Inlägget Vattnet dyrast i skärgårdskommunerna  dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-07-06 07:00:00

Premiär för Rådmansö bokmässa i sommar

Foto:Ingrid Hedman

Foto: Mia Ajvide

Den 16 juli hålls för första gången en bokmässa i Gräddö på Rådmansö. Besökarna kan se fram emot ett fullspäckat litterärt program med författarintervjuer, boksigneringar och ett brett utbud av böcker med lokal anknytning till försäljning. 

Idén om att arrangera en bokmässa på Rådmansö kom ursprungligen från författarna Jörgen Hassler och Anna-Lena Lodenius, fritidsboende och grannar på Tjuvön, när de båda deltog i Skärgårdcupen på ön förra året. 

– Anna-Lena skämtade då om att det var Tyvö bokmässa, och det där fastnade lite i min fantasi. Sedan hörde jag av mig till bygdegården, för jag visste att man kunde hyra en lokal där, och frågade om det skulle gå bra att anordna detta. Då visade det sig att det var flera i styrelsen som varit inne på att göra någonting liknande. Bokmässan blev därmed ett gemensamt projekt mellan oss och Rådmansö bygdegårdsförening, berättar Jörgen Hassler.

Från början var det tänkt att det skulle bli ett internt, socialt event för att skapa band mellan de verksamma författarna i bygden. Sedan upptäckte arrangörerna att det faktiskt vimlade av skrivande öbor i trakten. Projektet växte och förvandlades till ett offentligt arrangemang, och när man till slut var tvungen att dra en gräns hade hela trettio författare bjudits in till mässan. Villkoret för att få medverka är att man ska ha en anknytning till bygden eller ha skrivit specifikt om Stockholms skärgård. På listan över medverkande författare finns exempelvis John Ajvide Lindqvist, Cecilia Grape, Kurt Nurmi, Martin Kristenson och Charlotte Lagerdahl. 

Responsen från både författare och allmänhet har hittills varit över förväntan. 

– Ja, nästan utan undantag har alla varit väldigt positiva till projektet, och bland de som tackat nej säger många att de gärna är med nästa år. Alla har tyckt att det här är en jätterolig idé, säger Jörgen Hassler, som har en förhoppning om att evenemanget kommer att bli en stående tradition. 

– Det är planen, men vi får se hur det går nu i år först, säger han.

Mer information om evenemanget finns på Rådmansö bokmässas Facebooksida. 

Inlägget Premiär för Rådmansö bokmässa i sommar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-07-05 07:00:00

Skärgårdsfrågor på agendan i Almedalen 

Foto:Ingrid Hedman

Förra tisdagen debatterades svensk ö-politik under ett seminarium i Almedalen. Skärgårdarnas riksförbund var på plats och lyfte upp öarnas och skärgårdarnas kraft och potential i Sverige samt vikten av att instifta en ny, nationell ö-lag.  

”Sverige – så mycket bättre med livskraftiga öar och skärgårdar” hette seminariet där en av de medverkande var Lotten Hjelm, ordförande i Skärgårdarnas riksförbund. Övriga i panelen på Donnerska huset var Jan Svensson, näringslivschef i Öckerö kommun, Maria Brauer (S), 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen, Öckerö, Meit Fohlin (S), Regionstyrelsens ordförande i region Gotland samt Tommy Larsson Segerlind, docent i Företagsekonomi vid Södertörns högskola. 

Under seminariet talades bland annat om att man inom OECD-samarbetet snart är färdig med en rapport över ö-ekonomier, där Sverige är ett av länderna man tittat på. Från Sveriges sida är det främst Gotland och Öckerö som kartlagts, men Skärgårdens riksförbund har varit med och representerat resten av de svenska öarna i samarbetet. 

– Resultatet visar att Sverige är sämst i klassen vad det gäller ö-politik. I många andra länder har man ju ö-lagar, ö-strategier eller ö-policyer. Men det har vi inte i Sverige, vilket OECD kritiserar i sin rapport, säger Lotten Hjelm.

Varför har Sverige ingen nationell ö-lag? 

– Det har skojats om att det beror på att vi generellt sett har det lite för bra i Sverige. Och det kan ligga någonting i det, att vi har inte haft riktigt samma problematik förut som många andra länder. Men nu är vi där, därför att skärgården idag köps upp av de rika. Det går inte att bygga för normala människor. Det går knappt att ha ett företag och bo där ute för att du måste ha så många strängar på din lyra, och du kan inte göra lite av varje på samma sätt som tidigare eftersom är så otroligt mycket mera regler och tillstånd, och allt ifrån livsmedelstillstånd till fiskelicenser. Det gör att många företag som drivs under turistsäsongen har sitt säte på fastlandet. Vi importerar arbetskraft, allt ifrån hantverkare till trädgårdsmästare, och det kan bli vår död. Det går allt färre transporter som passar öbor, och då tvingas man flytta i land.

– Vi vill absolut inte sitta och vara några gnälliga skärgårdsbor, men vi vill gärna få vara med och påverka de stora besluten. 

Vad är det konkret som ska göras framöver?

– Nu inväntar vi den slutgiltiga rapporten ifrån OECD samt EU-kommissionen som ska ta fram en ö-strategi på EU-nivå. Sedan jobbar vi för att de politiska partierna ska ta upp den här frågan.  Vi jobbar också med översynen av Sveriges landsbygdspolitik, där vi vill ha en egen punkt för öar, eftersom de skiljer sig från annan landsbygd så kraftigt.

– Vi ser också ett jättetillfälle i SVESAM-utredningen som nu görs i Sverige, som handlar om Sveriges sammanhållna utveckling med fokus på landsbygd och regioner. Där tänker vi oss att en ö-lag verkligen ska få ta plats. 

Känner du dig förhoppningsfull inför framtiden?

– Ja, det gör jag. Vi är ju bara i vår linda än så länge, men jag sätter jättestor förhoppning på SVESAM-utredningen och på att vi lyfter öfrågan även i landsbygdspolitiken. Jag tror aldrig att vi har varit närmare än vad vi är just nu, när vi dessutom har EU med oss på tåget. Det tror jag är avgörande för att vi ska nå någonstans hos oss. 

Inlägget Skärgårdsfrågor på agendan i Almedalen  dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-07-04 07:00:00

Unik båt kombinerar fart och forskning

Foto:Ingrid Hedman

Förra veckan bjöd kappseglingen The Ocean Race in till pressträff i Stockholm. Syftet var att visa upp fartyget Biotherm – en av världens mest avancerade kappseglingsbåtar som befinner sig i Sverige för att delta i Gotland Runt – samt att berätta om den havsforskning man bedriver. 

Den högteknologiska kappseglingsbåten IMOCA 60 Biotherm kan segla över 30 knop tack vare sina bärplan som gör att den svävar över vattnet. Aldrig tidigare har en båt av denna kaliber tävlat i svenska vatten men under årets Gotland Runt är det nu dags. Inom The Ocean Race, som 2023 firade femtioårsjubileum, har även miljöfrågorna blivit allt viktigare och idag driver man ett av de största hållbarhetsprogrammen i sportvärlden. 

– Eftersom vi i The Ocean Race är väldigt nära havet, får vi stor en respekt för det. Med de stora miljöproblem som finns idag blir det naturligt att vi frågar oss, vad kan vi bidra med som havskappseglare? Det är att bli en röst i världshavet. Sedan första racet 1973 har vi försökt att titta på vad som har hänt med havets temperatur och dess arttillgång. Vi har gått från att vara en kappsegling till att bli en spelare av rang i havsvärlden, vilket känns som en förmån men också en tyngd, för vi gör ett gediget jobb, säger Richard Brisius, ordförande för The Ocean Race.

I The Ocean Race vetenskapsprogram arbetar man med att utbilda både vuxna och ungdomar världen över i havskunskap. I sjutton städer samarbetar man med skolor som får havslära på schemat under ett helt år. Man arrangerar också kampanjer för att skapa medvetenhet kring havets utmaningar och under seglatserna samlar man in havsdata. Båten Biotherm har exempelvis ett unikt mikroskop ombord som tar bilder på plankton, en metod som även kommer att användas under deltagandet i Gotland Runt. 

För den franske skepparen Paul Meilhat, som har två kappseglingar jorden runt på sin meritlista, och delar av hans besättning, är det första gången man besöker Sverige. 

– Vi byggde den här fantastiska båten 2022 i Italien med målet att segla The Ocean Race jorden runt, vilket vi också gjorde. Det var en otrolig upplevelse. Och det är nog därför jag älskar att segla, för att det finns en fantastisk laganda ombord. Det ger också en möjlighet att träffa människor och besöka nya länder, så jag är tacksam över att få komma hit, säger Paul Meilhat.

Besättningsmedlemmen Amélie Grassi ser fram emot att få delta i Gotland Runt under den kommande veckan. 

– Gotland Runt är en bra träningsplats för oss. Jag har aldrig seglat i Östersjön förut, så det är alltid utmanande och spännande att upptäcka en ny arena. Vi längtar till träningsdagarna imorgon och i övermorgon, säger hon. 

På frågan om de tror att de har en chans att vinna Gotland Runt, och kanske till och med slå rekordet på drygt 24 timmar, är teamet försiktigt ödmjukt. 

– Nja, det beror på vädret. Vi befinner oss i ett lågtryckssystem för tillfället och därför är det inte lätt att förutspå vilken sorts vind vi kommer att ha under loppet. Men visst, om det blåser på bra kan vi nog slå rekordet, säger Amélie Grassi med ett skratt. 

Tidigt på tisdagsmorgonen stod det klart att Havsörnen III kom in i mål som andra båt, efter Black Jack som slog fartrekord med en totalseglingstid på 22 timmar och fyra minuter. 

Inlägget Unik båt kombinerar fart och forskning dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-07-03 12:00:00

Kärlek, svek och hämnd i Strindbergs skärgårdsdrama

Foto:Ylva Bergman

Foto: Ola Gäverth

Efter Leka med elden 2023 och Backanterna 2024 återvänder Scenkonstgruppen till skärgården för sin tredje sommarturné – denna gång med en tät, psykologisk thriller signerad August Strindberg. Fordringsägare, ett triangeldrama om kärlek, makt och hämnd, bär på både mörker och kolerisk humor.

Att spela teater under bar himmel i svensk sommar är inget för veklingar. Förutom att det nyckfulla vädret kan ställa till det, tävlar skällande hundar, surrande motorbåtar och glassförsäljare om publikens uppmärksamhet. Att dessutom sätta upp ett litet, intimt kammarspel är kanske särskilt modigt.

– Vi kommer att få jobba med att dra upp allt i volym och uttryck, så att det inte blir för litet och fjuttigt, säger regissören Anna Azcárate dagen innan premiären, med ett avklarat genrep i ryggen.

Fordringsägare skrevs 1888, mitt under Strindbergs uppslitande separation från hustrun Siri von Essen. Han kallade själv dramat en tragikomedi, och inspirerades vid tiden starkt av Nietzsches idéer om övermänniskan och slavmoral.

– Jag började analysera pjäsen med de teorierna som utgångspunkt, berättar Anna Azcárate.

Dramat utspelar sig i ett rum på ett badpensionat i skärgården och kretsar kring tre personer: författaren Tekla, hennes exmake Gustav och hennes nuvarande man Adolf. När Tekla är bortrest får den sjuklige Adolf oväntat besök av Gustav – utan att veta att denne varit gift med hans hustru. Adolf oroar sig över Teklas nattliga utsvävningar, och Gustav spelar vän – uppmanar honom att sätta ner foten. Men Gustav är långt ifrån osjälvisk. Han har kommit för att hämnas, krossa deras äktenskap och återta Tekla – som en fordringsägare kräver tillbaka en skuld.

– Det är en otroligt intrikat byggd text där det finns så många vägval. Det är som att gå vilse i en labyrint – man tar fel, får börja om, provar igen, tills man hittar rätt. Det tycker jag att vi har lyckats med på sju veckor! Mycket tack vare ensemblen som är väldigt textkompetent och inte rädd för att spotta i nävarna och hugga i, säger Anna Azcárate.

Det gäller att lita på Strindberg, menar hon.

 – Han är en intelligent författare som portionerar ut precis så mycket information som behövs för att det sakta men säkert ska klarna. Ett vanligt amatörmisstag är att bli övertydlig, för att man är rädd att publiken inte ska förstå. Men har man arbetat med sånt här tillräckligt länge vet man att släppa ängslan.

Nadja Franke, som spelar Tekla, beskriver rollen som en av de svåraste hon gjort.

– Det är en så speciell text. Den är bra, men med så många nivåer, djup och val. Det har varit både utmanande och spännande. Och ett väldigt bra gäng att jobba med.

Per Graffman, som gör rollen som Gustav, liknar föreställningen vid ett 800-meterslopp.

– Det är den jobbigaste sträckan att springa – full fart från start till mål. Man spelar halva föreställningen med mjölksyra! Det är intensivt, men kul. Och så finns det mycket humor, kolerisk Strindbergshumor, när känslorna bara bär iväg. 

Men varför är ett stycke från sent 1800-tal fortfarande relevant?

– Strindberg var före sin tid, säger Azcárate, och fortsätter:

– Han botaniserade i filosofi, vetenskap, medicin och psykologi, och hade ett gehör för det beständiga. Precis som grekerna och Shakespeare lyckades han fånga något evigt i det mänskliga – kärlek, hat, hämnd, jagupplösning, maktkamp. Det gör att hans texter fortsätter tala till oss.

Hon ser också paralleller till samtida könsrollsdebatt.

– Pendeln slår tillbaka. Efter decennier av att förneka biologiska skillnader talar man åter om att ”män ska vara män och kvinnor kvinnor”. Den kampen verkar aldrig ta slut. Nya fenomen som “soft girls” dyker upp, samtidigt som den klassiska maskuliniteten vinner terräng.

I den vackra gustavianska paviljongen Fåfängan på Beatelunds säteri gör scenografen och kostymörens Pia Gylls svala spetsblusar och eleganta linnekostymer estetisk fullträff under premiärkvällen, där publiken fyller bänkraderna till sista plats.

Men så snart premiärbubblet druckits upp är det dags att packa ihop och resa vidare. Scenen rivs, rekvisitan stuvas, och hela ensemblen ger sig ut på en två veckor lång turné genom skärgården – där bygdegårdar, dansbanor och fotbollsplaner står redo att förvandlas till Strindbergska kammardramer.

– Jag hoppas att det blir en fest på varje plats! säger Anna Azcárate.

Fakta/Fordringsägare

• I rollerna: Tekla – Nadja Franke, Adolf – Tobias Aspelin, Gustav – Per Graffman, Värdinna – Sara Westerlind
• Regi: Anna Azcárate
• Scenografi/kostym/mask: Pia Gyll
• Ljus/ljud: Eskil Stenersjö
• Konstnärlig ledare: Patrik Franke
• Kvarvarande speldatum: 3/7 Sättraby bygdegård, 4/7 Nyby (Väddö) bygdegård, 5/7 Ornö bygdegård, 6/7 Sandhamn Tullhusparken, 8/7 Björkö Arholma Medborgarhus, 11/7 Ljusterö Bygdegård, 12/7 Torö hembygdsgård, 13/7 Husarö fotbollsplanen, 14/7 Svartsö hembygdsgård, 15/7 Tjockö bygården. Biljetter säljs via respektive arrangör – länkar finns via www.scenkonstgruppen.se.   

Inlägget Kärlek, svek och hämnd i Strindbergs skärgårdsdrama dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-07-03 07:44:00

Stiftelsen tar strid för vandrarhem på Fejan

Foto:Peter Augustsson

Vandrarhemmet på Fejan stängdes nyligen på grund av brister i brandsäkerheten, men Skärgårdsstiftelsen har överklagat beslutet och begärt inhibition.

Redan för två år sedan konstaterade räddningstjänsten i Norrtälje att det fanns stora brister i brandsäkerheten vid vandrarhemmet på Fejan. Räddningstjänsten ansåg att det skulle medföra allvarlig risk för liv och hälsa att övernatta i byggnaden och ville att varje rum utformas som egna brandceller. Trots lång rättelsetid har ägaren Skärgårdsstiftelsen inte åtgärdat bristerna eller tagit fram en plan för hur de ska åtgärdas. I maj fattade kommunstyrelsen i Norrtälje beslut om att förbjuda övernattning i byggnaden. Beslutet var förenat med ett vite på 1,5 miljoner kronor per överträdelse och gäller även om beslutet överklagas. Vandrarhemmet är nu stängt men personal från Skärgårdsstiftelsen har överklagat beslutet till länsstyrelsen och begärt inhibition. Om de beviljas inhibition kan vandrarhemmet öppnas fram till dess att länsstyrelsen utrett ärendet.

I sin överklagan riktar Skärgårdsstiftelsen kritik mot hur kommunstyrelsen hanterat frågan. Bland annat ifrågasätter man att beslutet om stängning fattades när stiftelsen fortfarande förhandlade med räddningstjänsten om alternativa lösningar. Man kritiserar även kommunen för man inte har fått yttra sig innan beslutet fattades. Skärgårdsstiftelsen har låtit en konsult utreda brandskyddet i byggnaden. De menar att den visar att det finns billigare, alternativa lösningar som skulle ge ett tillräckligt bra brandskydd.

– Det är oerhört viktigt att vår entreprenör ska kunna nyttja boendet för övernattande gäster som vill uppleva Fejan. En förutsättning för att de som inte har tillgång till egen båt ska kunna njuta av denna pärla i Stockholms norra skärgård. Men för Skärgårdsstiftelsen, som fastighetsägare, är det av högsta prioritet att vi uppfyller myndighetskrav. Vi kommer därför föra en dialog med vår arrendator ifall vi kan ha övernattning eller inte i byggnaden. Våra arrendatorer eller entreprenörer kan aldrig öppna eller hålla öppet för verksamhet i byggnader som ägs av oss och inte uppfyller myndighetskrav, säger Ulrika Palmblad-Wennergren, kommunikationschef på Skärgårdsstiftelsen.

Inlägget Stiftelsen tar strid för vandrarhem på Fejan dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-07-02 13:44:00

Flera larm om vanvård på stiftelsens lantbruk

Foto:Peter Augustsson

Genrebild. Djuren på bilden har inget samband med artikeln.

En rad anmälningar har skickats till länsstyrelsen om att djuren vid ett av Skärgårdsstiftelsens lantbruk vanvårdas. Djurägaren tillbakavisar kritiken.

Länsstyrelsen har fått in flera separata anmälningar om att kor och kalvar vid ett av Skärgårdsstiftelsens lantbruk i mellanskärgården vanvårdas. En anmälare beskriver djuren som ”skinn och ben” och menar att korna inte blir utsläppta på bete. Anmälaren skriver vidare det finns en brist på hö och att djuren är smutsiga och ladugården inte är mockad. Enligt uppgift till Skärgården hålls korna mestadels inomhus eftersom stängsel saknas och de har flera gånger rymt och tagit sig in på grannars trädgårdar. Skärgårdsstiftelsen äger gården men arrenderar ut driften till en lantbrukare som tog över driften för ungefär ett år sedan. Vid den tidpunkten fanns det inte längre någon maskinpark kvar på gården från tidigare arrendatorer, inte heller någon färja att transportera djur med. Den nya lantbrukaren bedriver ett gammaldags lantbruk med hästar, slåtterbalk och lie utan moderna jordbruksmaskiner. Människor på ön som tidningen pratat med menar att det är svårt att slå tillräckligt med foder åt djuren utan maskiner. När den nya lantbrukaren tog över fanns farhågor om att det skulle vara svårt att lönsamhet i verksamheten. Tidigare arrendatorer jobbade även som naturvårdare och tillsynsmän på Skärgårdsstiftelsen, men efter en omorganisation är det inte längre tillåtet. Den nya arrendatorn sade till Skärgården för ett år sedan att en del inkomster skulle komma från kursverksamhet, event och försäljning av egna produkter i gårdsbutiken. Det är oklart hur det går. Någon uppenbar hemsida eller Facebooksida finns inte och gårdsbutiken är, enligt uppgift, tom.

– Jag kommer inte kommentera sådan iscensatt desinformation.  Vi förstår att vi inte är välkomna här på ön. Varken jag eller min dotter. Inte heller våra utrotningshotade lantrasdjur och inte vår kunskap och förkärlek för bevarandet av gammalt kulturarv och den biologiska mångfalden, skriver lantbrukaren i ett mejl.

I ett gemensamt brev riktat till Skärgårdsstiftelsen kritiserar två föreningar på ön stiftelsen för att inte ge lantbrukaren rimliga villkor. Skärgårdsstiftelsen skriver att man är medveten om problemen och för en dialog med lantbrukaren.

– Skärgårdsstiftelsen har haft och har tät dialog med arrendatorn och vi har varit på besök på gården vid flertalet tillfällen, även i närtid. Vid våra besök har vi inte observerat något som har oroat oss, om vi hade gjort det skulle vi ha agerat på det. Sedan vi fick vetskap om oron för en av korna, har vi träffat djuren och haft en dialog med och träffat arrendatorn, som har en rimlig förklaring, säger Karin Strandfager, naturvårdschef på Skärgårdsstiftelsen.

Kan det inte vara ett problem att driva gården utan maskiner?

– Arrendatorn uppfyllde våra krav i alla delar. Vi fick även positiva referenser. Hon har kunskaper och stort intresse av att bruka den här typen av småskaliga marker och göra det med traditionella metoder, vilket är en fördel för bevarandet av de höga naturvärden som finns på dessa marker. Arrendatorn vet vad det innebär med den brukningsinriktningen och hon har en plan för skötseln.

Har ni något ansvar för hur gården sköts?

– Som jordägare har Skärgårdsstiftelsen ingen skyldighet, inte heller legal rätt, att utöva löpande tillsyn över hur arrendatorn bedriver sin verksamhet. Ansvaret för djurhållningen ligger helt och hållet hos arrendatorn med Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet.  Vi har däremot dialog och samverkan med våra arrendatorer, vilket är särskilt viktigt vid nytillträden på våra gårdar.

Inlägget Flera larm om vanvård på stiftelsens lantbruk dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården