”Gott & Blandat” med Tiina & Georgios – Säsong 2023-24
”Under Discokulan” med Tiina Tsiouras – Säsong 2024
Mars
6 april 2024 Under Discokulan med Tiina
23 mars 2024 Under Discokulan med Tiina Tsiouras
16 mars 2024 Under Discokulan med Tiina Tsiouras
2 mars 2024 Under Discokulan med Tiina Tsiouras
2023
December 2023
November 2023
Oktober 2023
September 2023
”Bra Vibbar” med Georgios Tsiouras – Säsong 2023
December 2023
November 2023
Oktober 2023
September 2023
Kustbevakningen får 311 miljoner extra i 2024 års budget
Budgetproposition 2024: Kustbevakningen får 311 miljoner i anslagsökning för rekrytering och totalförsvarsförberedelser.
Kustbevakningen får i budgetpropositionen för 2024 den anslagsökning myndigheten begärt. 311 miljoner är en välkommen förstärkning som innebär en fortsatt satsning på att rekrytera fler medarbetare och förbereda myndigheten på rollen i totalförsvaret.
– Det är glädjande att Kustbevakningen får en resursförstärkning för 2024. Den ger oss goda förutsättningar att växa och fortsätta satsa framåt. Att fullgöra Kustbevakningens roll i totalförsvaret och förbereda för en anslutning till Nato är de tydligaste och mest prioriterade uppgifterna vi har framför oss, säger Kustbevakningens generaldirektör, Lena Lindgren Schelin.
- Kustbevakningen arbetar för en trygg, ren och levande havsmiljö under dygnets alla timmar året runt.
- Myndighetens verksamhet är bred och kombinerar räddningstjänst till sjöss och sjöövervakning som vi utför självständigt och i samverkan med många andra myndigheter och organisationer.
- Dessa uppdrag är en viktig del av Sveriges krisberedskap och totalförsvar och ska utföras oavsett omvärldsläge.
Följ följande länk för mer information om Förstärkt budget ger förutsättningar för fortsatta satsningar framåt – Kustbevakningen
Foto: kustbevakningen.se
Beredskapsveckan i Nynäshamn uppmanar till övning av hemberedskap
Årets beredskapsvecka fokuserar på att öva
Har du övat din hemberedskap någon gång? Om inte är det dags att göra det nu. Idag startar årets beredskapsvecka som i år fokuserar lite extra på att öva.
Att ha en bra hemberedskap innebär att om du är frisk och fungerande ska du kunna klara dig utan hjälp från samhället i upp till en vecka. Vid en allvarlig samhällsstörning behöver kommunen inledningsvis prioritera sina resurser till att hålla igång samhällsviktiga verksamheter som förskola, skola, vård och omsorg samt att se till att de som är allra skörast får den hjälp de behöver. Men med rätt förberedelser kan du klara en besvärlig situation bättre.
Vad innebär det för dig?
Det innebär flera saker men bland annat att du behöver säkerställa att du har en plan för hur du ska ordna mat och vatten från ett par dagar upp till en vecka. Också för hur du ska hålla dig uppdaterad när de vanliga kanalerna inte fungerar och hur du ska värma dig och ditt hem om det är kallt ute under en vecka.
Öva på din hemberedskap!
25 september och 2 oktober är det beredskapsvecka, en nationell kampanj av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som i år fokuserar den lite extra på att öva. Veckan blir därför ett utmärkt tillfälle för dig att öva och se över din egen beredskap. På sidan ”Din krisberedskap” har vi samlat information, tips och länkar som kan vara bra att titta på när du ser över din hemberedskap.
Hur övar kommunen på sin beredskap?
Kommunen ser regelbundet över sin beredskapsplanering. Vårt krisarbete utgår från ansvars-, likhets- och närhetsprinciperna som kortfattat innebär att de verksamheter vi har ansvar för i normala fall också har det vid en kris eller samhällsstörning. Vårt mål är att verksamheterna ska kunna bedrivas på samma sätt vid en kris som under normala förhållanden. Du kan läsa mer om vårt krisarbete på sidan ”Kommunens krisberedskap”.
Det här händer under veckan
Träffa våra frivilliga resurser
Tisdag 26 september och onsdag 27 september finns våra frivilliga resurser på plats vid Sjötelegrafen i Nynäshamn mellan klockan 17 och 19. Kom gärna förbi och lär dig mer om hemberedskap.
Förebygg och hanter kriser bättre
Torsdag 28 september bjuder vår frivilliga resursgrupp in till en föreläsning om beredskap i Folkets hus. Du kommer bland annat få lära dig mer om hur du kan förebygga men också hantera mindre vardagsolyckor till en kris på ett bättre sätt. Föreläsningen är kostnadsfri och vi bjuder på kaffe. Läs mer om förelsäningen.
Relaterad information
Kontakt
Christian Wigren
kanslichef
08-520 735 75
christian.wigren@nynashamn.se
Följ följande länk för mer information om Årets beredskapsvecka fokuserar på att öva – Nynäshamns kommun (nynashamn.se)
Verkliga åtgärder, inte fler nämnder: Nynäshamns företagsklimat kräver konkret handling!
I skuggan av en nedslående ranking från Svenskt Näringsliv, verkar Nynäshamns kommun vara mer intresserad av att skapa nya byråkratiska nämnder än att faktiskt adressera de påtalade problemen. Trots att företagarna skriker efter förbättringar inom upphandling och dialog, verkar kommunens lösning vara att dölja problemen under en ny nämnd.
När ska de verkliga förändringarna och de konkreta handlingarna prioriteras framför tomma ord?
När Nynäshamns kommun hamnar på plats 238 i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet signalerar det tydligt om brister i den lokala näringslivspolitiken. Företagare uttrycker en önskan om förbättrad dialog och arbete med upphandling, vilket indikerar på allvarliga strukturella problem. Istället för att vidta åtgärder inom den redan etablerade upphandlingsnämnden väljer kommunen att skapa en ny nämnd – Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden. Är detta verkligen den mest effektiva lösningen eller ett försök att blidka näringslivet utan att angripa de faktiska problemen?
Att konstatera att ”vi kan bättre” är inte tillräckligt. Företagarna i Nynäshamn behöver konkreta handlingar snarare än ytterligare nämnder och dialog forum. Konceptet ”Företagarpanelen” kan vara ett steg i rätt riktning, men fokus bör ligga på att omsätta denna dialog till praktiska förändringar som gynnar företagarna.
Sluta gömma er bakom ytliga åtgärder och börja jobba för ett förbättrad företagsklimat.
Text: Georgios Tsiouras
Länk till Svenskt Näringslivs företagsklimat Nynäshamn (foretagsklimat.se)
Följ följande länk för mer information om Näringslivet önskar mer dialog och förbättrat arbete med upphandling – Nynäshamns kommun (nynashamn.se)
Nynäshamn kan vara en kandidat i ny granskning av ambulanshelikopterbas på Värmdö
Politiska ledare i Värmdö kommun uttrycker en klar förhoppning om att ambulanshelikoptern ska återvända till Värmdö.
Politiker i Värmdö kommun har en uttalad önskan om att ambulanshelikoptern återigen placeras på Värmdö. Nu vill man undersöka en placering i Östra Kil, trots att en utredning redan visat att platsen är mycket olämplig.
Frågan om var ambulanshelikoptern ska permanent förläggas har stötts och blötts i 30 års tid. För två år sedan tog Region Stockholm beslutet att förlägga basen för ambulanshelikoptern i Ullna i Österåker, ett beslut som revs upp i april i år på grund av motsättningar med markägaren. Några fortsatta utredningar har inte gjorts sedan dess, men i Värmdö vill politikerna gärna se att verksamheten återigen hamnar i kommunen, där den var placerad mellan 1993 och 2017. Kommunens planutskott har nu antagit ett start-pm som innebär att man ska undersöka om basen kan ligga i det planerade industriområdet i Östra Kil.
Området har av regionen tidigare bedömts som olämpligt. Enligt Lennart Samuelsson, flygsäkerhetsstrateg på Locum, som ägs av Region Stockholm, har ingenting förändrats vad gäller lämpligheten att ha basen i Östra Kil.
– Jag skulle säga att Östra Kil är en lika dålig placering nu som det var då. Vi har i två års tid försökt skapa synergier tillsammans med exempelvis Sjöfartsverket och deras behov av placering för att skapa mervärden för samhället och skattebetalarna och då faller Östra Kil bara på det. Om det har gått åt något håll så är det snarare att Östra Kil ser ännu sämre ut nu än när vi tittade på platsen och inte hade intensivvårdshelikopter och samarbetet med Sjöfartsverket, säger Lennart Samuelsson.
Erfarenheterna från den planerade basen i Ullna gör att regionen nu ska ta fram en ny kravspecifikation och gå ut med ytterligare en förfrågan till länets kommuner och större markägare.
– En av utgångspunkterna för arbetet är den breda baseringsutredning som regionen i flera steg genomförde under åren 2019-2021. Ett förändrat omvärldsläge, tillsammans med att regionen nu har ytterligare en helikoptertjänst (Karolinska sjukhusets intensivvårdshelikoptrar) gör att kompletteringar behöver ske till grund för det fortsatta arbetet, skriver Peter Bolin, chef för prehospital vård vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen, i ett mejl.
Den tidigare utredningen pekade ut Bromma flygplats och Mellingeholms flygplats i Norrtälje som möjliga platser för basen, men dessa platser har regionen av olika skäl valt att inte gå vidare med.
Vilka nya platser kan det finnas som ni inte tittat på tidigare?
– Jag har ställt mig samma fråga. Vi har utrett det här 32 gånger tidigare. Jag vet inte vad som kan ha förändrats, säger Lennart Samuelsson.
Källa: skargarden.se
Flera hedgefonder sätter press på Sverige från olika vinklar.
Kronan är under belastning på grund av spekulativa aktiviteter. Samtidigt tvingar hedgefonder som fokuserar på detta område svenska fastighetsbolag, som är chockade av höga räntor, att överväga en omstrukturering.
Kronan pressas i en spekulationsvåg. Och specialiserade hedgefonder driver räntechockade svenska fastighetsbolag mot rekonstruktion.
– Det här kan pågå i flera år, säger Lars Kristian Feste, räntechef på Öhman Fonder, om det trängda läget för Sverige.
Hedgefonder i London och New York – specialiserade på att tjäna pengar på rekonstruktion – leker just nu med fastighetsbolag i Sverige som en katt leker med en mus innan bytet dödas, enligt Lars Kristian Feste.
Han ser en risk för stora finansiella problem i den svenska fastighetssektorn framför sig, med stora nedskrivningar och nya utmaningar när stora lån läggs om till högre räntor.
Någon måste ta förlusten
Fastighetsbolaget SBB är värst ute, med en aktie som har rasat med mer än 80 procent sedan årsskiftet och vars obligationer går att köpa för omkring en tiondel av det nominella värdet.
– Förr eller senare måste någon ta förlusten. Jag tror det blir bolagen och deras aktieägare – och kanske de som lånat ut till bolagen, säger Feste.
– Hedgefonderna grupperar sig nu. De siktar på rekonstruktioner. De är mycket professionella, vana vid sådana här processer – som är väldigt ovanliga i Sverige, tillägger han.
Krisande fastighetsbolag har bidragit till att den svenska kronan pressats ned till historiska bottennapp mot euron och dollarn, vilket i sin tur ger nya inflationsimpulser från importen.
Även när det gäller den svaga kronan spelar utländska hedgefonder en viktig roll. Fast det handlar om en annan typ av fonder än de som har fokus på SBB.
– De som spekulerar i kronan kallas CTAs – det vill säga Commodity Trading Advisors. De har väldigt breda mandat och kan ta positioner mot vad som helst, säger Feste.
Ränteskillnaden viktigast
Suget efter svenska tillgångar bland traditionella investerare är samtidigt ovanligt lågt. Utlandsägandet på börsen låg för några år sedan på 30-35 procent, men är nu på 5-10 procent, enligt Feste. Samma sak på obligationsmarknaden: utlänningarna väljer bort Sverige.
Svaga tillväxtutsikter och stora risker på grund av räntekänsliga hushåll och företag gör att Sverige ser mindre attraktivt ut, enligt Feste.
Han tycker Riksbanken har bäddat upp för det trängda läget med tio år med noll eller minus i styrränta och massiva stödköp av obligationer 2015-2021.
– Stefan Ingves (förra riksbankschefen) använde nästan tio år åt att försöka försvaga kronan. Erik Thedéen kan nu behöva 5-10 år för att få tillbaka marknadens förtroende, säger Feste.
Men han tror inte att koranbränningar och skjutningar och annat som lyfts fram i den svenska debatten påverkar Sverigebilden nämnvärt på marknaden.
– Det viktigaste är ränteskillnaden mot andra länder, säger Feste.
”Kronan är en så kallad skvalpvaluta”
Han beskriver det som att det svenska ränteläget och kronkursen just nu befinner sig i obalans.
– Du kan ha en avvikande kronkurs och ränta en tid. Men förr eller senare kommer det hända något. Då måste antingen kronan ned eller räntorna justeras upp, så att det blir balans igen, säger han.
Festes slutsats är att svensk ekonomi och Riksbanken måste ha en tydligt högre ränta än euroområdet och ECB.
– Sverige ska handlas med en riskpremie jämfört med Tyskland. Sverige är en liten ekonomi och kronan är en så kallad skvalpvaluta, känslig för störningar, säger han.
Att svenska obligationsräntor inte har samma riskpremie som kronan beror enligt Feste på Riksbankens stora stödköp och ett begränsat utbud.
– Det gäller Europa också, men det är särskilt tydligt i Sverige. Detta förklarar också varför många utländska aktörer valt att överge Sverige.
Fakta
Fastighetsbolag som SBB, vars aktie rasat med drygt 80 procent sedan årsskiftet, är sedan länge bland de mest blankade på Stockholmsbörsen. Förenklat innebär blankning att en investerare säljer en lånad aktie, som hen hoppas kunna köpa tillbaka till ett billigare pris i framtiden.
SBB:s finansiella problem har exploderat i år efter en serie sänkta kreditbetyg. I grund och botten handlar det om en hög belåningsgrad, som ser alltmer ohållbar ut när räntorna stiger.
Enligt senaste beräkningen från Finansinspektionen uppgår blankningen i SBB-aktien totalt till 18,6 procent. De största blankningspositionerna har utländska fonder:
Samlyn Capital: 4,04 procent
Marshall Wace: 1,61 procent
Arrowstreet Capital: 1,51 procent
Balyasny Europe Asset Management: 1,28 procent
Mirabella Financial Services: 1,25 procent
Qube Research & Technologies (QRT): 1,13 procent
Källa: tn.se
