Trots att fyra av fem kommuner längs Sörmlands- och Östgötakusten har uttryckt sitt motstånd mot vindkraftsprojektet Långgrund, finns det fortfarande en möjlighet att projektet kan genomföras. Detta beror på att den svenska regeringen har befogenheten att ignorera kommunernas veto i denna fråga. Det innebär att regeringen kan besluta att gå vidare med etableringen av vindkraftverken trots den lokala oppositionen, om de anser att projektet är av nationellt intresse eller nödvändigt för att uppnå övergripande energi- och miljömål.
Långgrund innebär att det skulle byggas 167 vindkraft nära Sörmlands- och östgötakusten; 23 vindkraftverk i Norrköping, 4 i Söderköping, 19 i Nyköping, 58 i Oxelösund och 63 i Trosa.
Det kan bli vindkraft längs Sörmlands- och östgötakusten, trots att fyra av fem kommuner sagt nej till projektet Långgrund. Regeringen kan köra över kommunernas veto i frågan.
Mark- och miljödomstolen kunde ha avgjort Långgrunds framtid, men valde att överlämna målet till regeringen för prövning.
– Det är ett unikt fall, säger Magnus Hjort, rådman i mark- och miljödomstolen.
Det unika – eller i vart fall mycket ovanliga – är att domstolen trots att fyra kommuner sagt nej till större delen av parken och försvaret sagt nej i tio formella yttranden sedan 2016, skickar ärendet vidare till regeringen.
– Det är klart att vi hade kunnat avslå det (ansökan, red. anm) på grund av det kommunala vetot. Men som jag läser lagstiftningen hade det inte varit korrekt, säger Magnus Hjort.
Bakgrunden till beslutet är att Mark- och miljödomstolen anser att det föreligger en konflikt mellan allmänna intressen av ”synnerlig vikt” och då ska regeringen avgöra.
I domen skriver Mark- och miljödomstolen att Långgrund är av väsentlig betydelse för landets energiförsörjning.
– Men det är försvarsintresset som gör att vi lämnar över det till regeringen, säger Magnus Hjort, samtidigt som han tillägger:
– Att det är av intresse för landets energiförsörjning är ju ytterligare ett skäl.
Norrköping, Nyköping, Oxelösund och Trosa beslutade i oktober och november förra året att säga nej till att Långgrund skulle prövas i Mark- och miljödomstolen. Söderköping var enda kommun som sa ja till fortsatt prövning.
– Väljer regeringen att köra över försvaret och kommunerna har vi en rättsskandal av gigantiska mått, säger Claes Sjöblom, deltidsboende på Landsort och en av de drivande i nätverket ”Nej till kustnära vindkraft vid Långgrund”.
Svea Vind Offshore har jobbat med Långgrund i åtta år, men vill inte närmare kommentera domstolens beslut mer än att det ”inte är unikt”:
– Även om överlämnande (till regeringen, red. anm) inte sker särskilt ofta är det inte något nytt, skriver projektledaren Per Edström i ett mejl.
– Som exempel kan nämnas att Miljööverdomstolen år 2000 överlämnade ett mål om vindkraftverk i Kalmarsund till regeringen på grund av att intresset av elproduktion stod mot fågelskyddsintresset. Ett annat exempel är Blekinge Offshore AB:s vindkraftpark i Hanöbukten, som mark- och miljödomstolen överlämnade till regeringen på grund av motstående försvarsintressen.
Långgrund innebär att det skulle byggas 167 vindkraft nära Sörmlands- och östgötakusten; 23 vindkraftverk i Norrköping, 4 i Söderköping, 19 i Nyköping, 58 i Oxelösund och 63 i Trosa.
Kommunerna som sa nej till projektet menade bland annat att påverkan på skärgårdsmiljön skulle bli för stor.
Läs mer: HÄR
