Mötet med binomens föräldrar och Nynäshamns kommunpolitiker ägde rum idag. Föräldrarnas synpunkter behandlades med tveksamhet av politikerna.
Mer information kommer under de kommande dagarna
[ays_poll id=3]
Friskolan Binomen ska få vara kvar därför behöver föräldrarna ditt stöd
Torsdag den 1a Juni 2023 plats Vansta skolmatsal kl. 19.00-21.00 kommer det att hållas ett föräldramöte som reagerar på rådande situation om Binomens framtid.
Kommunen vill avveckla skolan Binomen i Vansta verksamhetsområde. När förlädrar börjat nysta i detta verkar det som att kommunen har planer på att förändra Vansta verksamhetsområde till ett stort industriområde.
Föräldrar fick denna information från kommunen i veckan, det är ett utdrag ut kommunens sammanställning inför ett kommunstyrelse beslut om att lägga ner Binomen.
”Samtidigt är Vansta verksamhetsområde ett område för industri och andra verksamheter och kommunen avser att genomföra en omfattande utbyggnad av Vansta verksamhetsområde under de kommande åren för att möjliggöra en utökning av industriverksamheter i området. Ambitionen är att det i Vansta verksamhetsområde ska finnas etablerings- och tillväxtmöjligheter för företag som har behov av större ytor, som har tunga transporter och som riskerar att påverka omgivningen. Det är, ur ett barnperspektiv, inte en lämplig lokalisering för en skolverksamhet.”
Är ni intresserade av att höra mer om detta har föräldrar bjudit in samtliga av kommunens politiska gruppledare för diskussion i Vanstaskolans matsal den 1/6 kl.19:00-21:00
Agendan för kvällen kan ni ser ni här:
Introduktion
19:00-19:10 – Hälsa alla välkomna inklusive presentation av gruppledare
19:10-19:20 – Introduktion och bakgrundsinformation
Binomen
19:20-19:25 – Kommunen anser sig ha gjort allt och lite till för att säkerställa Binomens fortsatta verksamhet. Vad har kommunen gjort? Presenteras av kommunstyrelsens ordförande
19:25-19:35 – Tid för frågor gällande föregående punkt
19:35-19:50 – Kommunens vision 2040 och de tre övergripande målen kopplat till skolgång
19:50-20:10 – Vad är respektive parti redo att göra för att säkerställa Binomens fortsatta verksamhet? Presentationstid 2 minuter per gruppledare
Vansta Verksamhetsområde
20:10-20:30 – Vad är partiernas vision om Ösmos framtid och vansta verksamhetsområde? Presentationstid 2 minuter per gruppledare
20:30-20:50 – Tid för frågor
20:50-21:00 – Allmänna frågor och avrundning
Radio Nynäshamn kommer att vara på plats och bevaka föräldramötet med politikerna på torsdag den 1/6 kl.19.00
Text: Georgios Tsiouras
[ays_poll id=3]
Legenden Tina Tuner är död
I ett uttalande sa hennes talesperson: ”Tina Turner, ’rock’n roll-drottningen’, dog fridfullt idag vid en ålder av 83, efter en lång tids sjukdom i sitt hem i Kusnacht nära Zürich, Schweiz. ”Med henne förlorar världen en musiklegend och en förebild.”
[ays_poll id=3]
Håll koll på brandrisk och eldningsförbud
Du ska alltid vara försiktig när du hanterar eld i naturen, oavsett om du använder campingkök, bärbar grill eller eldplats. När det är torrt ute är det extra viktigt att tänka på brandrisken. Det kan vara straffbart att orsaka en brand.
Elda aldrig om det råder eldningsförbud
Under sommarens torra perioder kan det utfärdas eldningsförbud i ett visst område. Vanligtvis innebär det att det är förbjudet att elda eller grilla i skog och mark. Förbudet utfärdas av kommun eller länsstyrelse och informationen ska då finnas på deras webbplatser. Är du osäker på om det råder eldningsförbud ska du kontakta kommunens räddningstjänst. Du har ett eget ansvar att ta reda på om det råder eldningsförbud. Att bryta mot ett eldningsförbud kan ge böter.
Håll koll på brandrisken
Även om det inte har utfärdats något eldningsförbud kan det råda hög brandrisk. Det betyder att du bör vara extra försiktig med att elda i skog och mark. Håll koll på brandrisken med hjälp av SMHI:s brandriskprognos eller appen Brandrisk Ute.
Elda på en säker plats
Om det inte råder eldningsförbud och du tänker göra upp en eld i naturen finns det några saker som du bör tänka på:
- Välj en plats där elden inte kan spridas till annat brännbart material som träd, buskar eller gräs. Underlaget bör helst vara grus eller sandmark.
- Avgränsa eldplatsen med stenar eller jord, så att den hålls liten.
- Använd fältkök om du ska laga mat. Det är ofta säkrare än öppen eld.
- Undvik att elda om det blåser kraftigt. Vinden kan få gnistor att flyga iväg och sprida elden.
- Ha alltid tillgång till vatten att släcka elden med.
- Släck elden ordentligt med vatten och rör om så att glöden slocknar. Gräv upp marken under askan tills det inte är någon glöd kvar och vattna rikligt både på resterna av elden och runtomkring.
Om elden sprider sig – ring alltid 112
Om elden sprider sig när du eldar i naturen ska du först larma 112. Försök därefter stoppa elden i vindriktningen. Man kan använda ruskor av små granar eller enar som kvistas av utom en meter i toppen. Sopa in brinnande material mot elden och tryck samtidigt ruskan mot marken för att kväva elden. Det bästa är om ruskorna kan blötas.
Skogsbränder
Skogsbränder kan uppstå på grund av till exempel eldning, skogsavverkning, gnistor från tåg eller blixtnedslag. Vid långvarig torka kan en liten antändning snabbt utvecklas till en omfattande brand.
Sommaren 2018 drabbades Gävleborg, Jämtland och Dalarnas län av stora och svårsläckta skogsbränder. Flera byar fick utrymmas och ett stort antal myndigheter, räddningspersonal och frivilliga arbetade intensivt under flera veckor för att få bränderna under kontroll. Sverige tog även hjälp av internationella resurser i form av brandflyg, helikoptrar och markpersonal.
Gräsbränder
Gräsbränder kan sprida sig mycket snabbt och vara svåra att släcka. Under våren ökar brandrisken i gammalt torrt fjolårsgräs.
Risken för gräsbrand är särskilt stor på eftermiddagen när gräset har torkat. När det blåser kan elden spridas snabbt. Hastiga väderomslag kan göra att risken för gräsbrand snabbt kan ändras och lokala variationer i brandrisk kan vara stora.
I länkarna till höger kan du läsa mer om hur du själv kan förbereda dig och vad samhället gör vid en skogsbrand.
Källa: MSB
[ays_poll id=3]
Lyssna på programmet “Bra Vibbar” med Georgios Tsiouras och Sotiris Delis – 18 Maj 2023
Idag hade vi nöjet att på Radionynashamn ha Sotiris Delis som gäst hos Georgios Tsiouras i programmet ”Bra vibbar”.
Sotiris Delis är tidigare riksdagsledamot och bankdirektör och i dagens program berörde vi tre frågor:
A. Utfallet av det turkiska valet och betydelsen för väst och Sverige.Här fick han frågan om vad han anser om Turkiets framtida agerande.
B. Sveriges ekonomi, inflation och räntor.Frågan han fick var om hur bedömer han situationen om den framtida ekonomiska utvecklingen och inte minst kronans värde.
C. Det politiska klimatet och socialdemokraternas kampanj mot regeringens politik samt att landets demokrati befinner sig i risk.Frågan här berörde Magdalena Anderssons utspel och uttalanden om att Sverige verkligen står inför en diktatur.
Sotiris kommer att vara med oss varje torsdag per telefon för att diskutera aktuella frågor inom politik och ekonomi. Genom Radio Nynäshamns hemsida kan du lyssna igen på dagens program med Sotiris Delis.
Gå gärna in och lyssna!
[ays_poll id=3]
Är digitala sjökort lagliga?
I konflikten mellan Hydrographica och Sjöfartsverket finns en tolkning av lagen från Sjöfartsverket som kan skapa stora problem för företag som gör digitala sjökort.
Lagtolkningen, som finns i en skrivelse från Sjöfartsverket till Förvaltningsrätten, kan innebära att godkända sjökort som kombineras med andra godkända sjökort måste ha ett nytt godkännande.
– Sjöfartsverkets beslut bortser helt från dagens verklighet där sjökort skapas direkt på skärm via ett urval ur flera databaser som lagrats på ett minneskort, säger Lasse Granath, grundare av och styrelseordförande i Hydrographica.
– Att godkänt innehåll plötsligt kan bli icke godkänt bara för att det visas i kombination med annat godkänt innehåll strider mot sunt juridiskt förnuft. Den moderna sjökortstekniken har sprungit långt förbi verkets föråldrade lagtolkningar.
Ett exempel på problematiken är när Navionics, som tillverkar digitala sjökort, sammanfogar data från tre olika källor (Sjöfartsverket, Hydrographica och Hamnguiden Arholma-Landsort) till en ny ”aggregerad” bild. Alla källorna är godkända av Sjöfartsverket.
Men kombinerade i en ny eller varierad bild på navigatorns skärm skulle de alltså behöva ett nytt godkännande, enligt Sjöfartsverkets tolkning av lagen.
– Om man tolkar från den analoga världen med tryckta sjökort var en ny upplaga att betrakta som en ny sammanställning, skriver Fredrik Oscarsson, vd för Skippo i en kommentar.
– I digitala kanaler är det däremot svårare att använda samma approach för rent teoretiskt kan ju annars varje enskilt öppnande av en app eller när man slår på sin plotter, eller till och med zoomar mellan olika kartlager, ses som en ny sammanställning som kräver sekretessgranskning.
– Det skulle alltså innebära hundratals miljoner sekretessgranskningar för att vårt svenska båtliv ska ha moderna navigationsverktyg och det tror jag inte är Sjöfartsverkets önskan.
Lagtolkningen härstammar från en tvist i Förvaltningsrätten mellan Hydrographica och Sjöfartsverket. Där skriver verket:
”Hydrographica AB har rätt att sprida sammanställningar som erhållit spridningstillstånd till andra aktörer i enlighet med erhållna spridningstillstånd. Om dessa andra aktörer önskar sprida sådan information, eller kombinationer av sådan information, vidare måste dessa aktörer i sin tur först ansöka om spridningstillstånd.”
Enligt Hydrograpicas juridiska ombud, advokatbyrån Mannheimer Swartling, strider den här tolkningen mot gällande lag.
Fredrik Strömbäck på Sjöfartsverket säger att verkets beslut är en följd av lagen om skydd för geografisk information.
– När två skilda sammanställningar, som fått spridningstillstånd var och en för sig, överlappar varandra ska de prövas på nytt så den nya sammanställningen inte utgör en skada för totalförsvaret. Alltså ska ett nytt spridningstillstånd sökas när data aggregeras, skriver han i ett mejl.
– Rent teoretiskt bör den som säljer digitala navigationslösningar ha spridningstillstånd för hela området med totalmängden information inkluderat i bästa upplösning och maximal inzoomning och med samtliga lager.
Vad som till slut gäller kommer att prövas senare i år av Kammarrätten.
Sedan ett år tillbaka har Hydrographica en tvist med Sjöfartsverket. Det privata sjökortsföretaget anser att verket stoppar företagets detaljerade sjökort samtidigt som verket är en konkurrent. Förvaltningsrätten och även Konkurrensverket avvisade Hydrographicas klagomål.
Nu har Hydrographica fått hjälp av Mannheimer Swartling att överklaga Förvaltningsrättens dom.
Text: Jonas Hållén
[ays_poll id=3]
Spårväg på gummihjul
Pengarna räcker inte till Spårväg syd. Nu utreds istället två alternativ. Hela eller delar av sträckan Älvsjö-Flemingsberg kan ersättas av expressbuss.
Beslutet togs 2017. Sedan dess har det sett ut om saken var klar: en ny snabbspårväg skulle byggas från Älvsjö via Fruängen, Kungens Kurva och Skärholmen till Flemingsberg.
Minst 18 000 nya bostäder har planerats längs sträckan. Den socialt sammanbindande effekten har prisats av kommunpolitiker och trafikplanerare.
Men nu tvingas parterna tänka om. Pengarna räcker inte.
”Ett par miljarder saknas”
– Vid en kontrollstation i december såg vi att spårvägen inte ryms inom den avtalade budgetramen. Ett par miljarder saknas, säger Catharina Håkansson Boman, ordförande i styrelsen som följer upp Sverigeförhandlingen
Region Stockholms trafikförvaltning har därför fått i uppdrag att titta på två alternativ.
– Det ena är att spårväg kombineras med buss, där man har spårväg på en viss del av sträckan där det behövs av kapacitetsskäl. Det andra alternativet är att det blir expressbusslinje på hela sträckan, säger Catharina Håkansson Boman.
”Spårväg på gummihjul”
Expressbuss, som också kallas BRT (Bus Rapid Transit) beskriver hon som ”spårväg på gummihjul”, med stationer istället för hållplatser, hög turtäthet och påstigning i alla dörrar. Trafiken kan till stor del kan köras på befintliga gator och vägar.
– Men om tanken är att BRT ska kunna konverteras till spår längre fram behöver det också göras vissa investeringar, säger Catharina Håkansson Boman.
Hon understryker att inga beslut är fattade och att ursprungslösningen med spårväg på hela sträckan inte är avfärdad.
– Men det vi koncentrerar oss på är att försöka hitta en lösning som ryms inom den avtalade budgetramen, säger Håkansson Boman.
Hur ser tidplanen ut?
– Vi ska få en delrapport och en avstämning i juni. Senast i december ska vi inom styrelsen vara överens om vilket trafikslag vi ska välja.
Drar parterna åt olika håll
– Nej, alla parter är medvetna om vilket läge vi är i och att man måste hitta lösningar, säger Catharina Håkansson Boman.
FAKTA:
Spårväg syd
Spårväg syd klubbades i mars 2017 genom den så kallade Sverigeförhandlingen, där staten, Region Stockholm, Huddinge kommun och Stockholms stad gemensamt ska stå för finansieringen.
Spårväg syd skulle tas i trafik 2033 och budgeten sattes till 4,2 miljarder.
Enligt en kontrollstation i december 2022 konstaterades att budgeten riskerar att överskridas med ett par miljarder, men att en nedbantad lösning ändå skulle kunna bli klar 2033.
Text: Petter Beckman
Källa: Chocken: Spårväg syd kan skrotas – ersätts av buss | Mitt i
[ays_poll id=3]
Undervattens forskning dyker djupare med robotar
Havet har blivit en scen där många olika intressen ska samsas – försvaret, energi- och transportsektorn, fiskeindustrin och klimatforskningen, bland flera. Undervattensrobotik är ett forskningsfält på frammarsch.
I förra veckan anordnades ett seminarium på temat morgondagens undervattensrobotik och vilken roll den kan spela i ett komplext omvärldsläge.
Det är fullsatt i Kolskjulet på Kastellholmen, där SMaRC, Swedish Maritime Robotics Centre, bjudit in till seminarium på temat morgondagens undervattensrobotik. Frågeställningarna rör hur självstyrande undervattensrobotar kan bidra i dagens och den nära framtidens samhällsutmaningar, som till exempel handlar om militär säkerhet, energiförsörjning och miljöövervakning. Undervattensrobotar kan vistas på ställen dit människan inte kan ta sig och vara där under lång tid vilket gör dem lämpade för bland annat kontinuerlig datainsamling i olika syften.
– Vi vill från vårt håll dels visa vad de här teknikerna kan möjliggöra, dels skapa en mötesplats där aktörer som är intresserade av området kan träffas och få mer information, säger Ivan Stenius, projektledare för SMaRC.
SMaRC startade 2017 och är en tvärvetenskaplig samlingspunkt för forskning och utveckling av maritima robotar som kombinerar kunnande inom bland annat artificiell intelligens, farkostteknik, undervattenskommunikation och oceanografi, och ska fungera som länken mellan forskning och industri. Fyra nyckelområden har identifierats inom vilka forskningen bedrivs: autonomi, uthållighet, perception och kommunikation. Totalt är runt 30 forskare, varav 20 på heltid, knutna till centret i femton olika forskningsprojekt.
På seminariet talar bland annat Jakob Granit, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Mattias Rust, chef för maritimsektionen på Infrastrukturdepartementet samt Patrik Gardesten, brigadgeneral på Amfibieregementet om rollen undervattensrobotik spelar i dagens kontext ur olika perspektiv.
I ett tält ute på kajen förevisar SMaRC några av sina projekt. Bland annat LoLo, en nästan fyra meter lång självstyrande farkost fullproppad med sofistikerad utrustning.
– Varför tar man inte bara den teknologin som redan tagits fram för självkörande bilar och tillämpar den under vattnet? Jo, det finns en rad olika utmaningar så fort man kommer under vattenytan, berättar Magnus Nordenvaad från SMaRC. Bland annat syrebristen vilket gör att förbränningsmotorer inte kan användas, samt det faktum att radiovågor dämpas väldigt snabbt under vatten.
– GPS, mobiler med megabit per sekundkommunikation och sånt som vi tar för givet på land – allt sånt försvinner. Kommunikation, navigation och energiproduktion, allt det får väldigt annorlunda ramvillkor under vatten.
Utmaningen framåt för SMaRC handlar till stor del om att få till en långsiktighet. Projektet är i dagsläget finansierat fram till 2024.
– Det är inte uppenbart hur man säkrar en sådan finansiering som har den långsiktighet som det här kräver. Man måste ha en horisont på minst fem år för att kunna planera aktiviteter framåt. När doktoranderna och forskningsingenjörerna blir färdiga och försvinner ut i industrin behöver vi överlappa deras kunskap med nyrekryteringar, så att vi får kontinuitet i den kunskap vi byggt upp, säger Ivan Stenius.
Att det är just ett akademiskt centrum som SMaRC som samlar alla aktörer till den här sortens evenemang är bra, tror han.
– Vi kan vara relativt neutrala. Är det en industri eller myndighet som ska facilitera sådana här dialoger styrs det lätt av deras egna intressen.
Efter dagen är Ivan Stenius nöjd:
– Det var över förväntan positivt, både sett till responsen och blandningen av deltagare där vissa till och med kommit hit från utlandet. Det visar att vi gör intressanta saker.
Text: Ylva Bergman
Foto: Radio-Nynashamn.se
