2026-01-16 07:00:00

Nytt reningsverk på Arholma

Foto:Jonas Hållén

Arholma investerar en miljon kronor i ett nytt gemensamt reningsverk för restaurangen, affären och intresserade hushåll. 

Tekniken som används för rening är i princip densamma som i större kommunala reningsverk, det vill säga sedimentering, biologisk rening och kemisk fällning.

Anläggningen har kapacitet för att rena avloppsvatten åt 150 personer. 

– Det är i grunden dimensionerat för affärens och restaurangens behov, men vi valde att gå upp en storlek för att kunna ansluta upp till cirka tio hushåll, säger Torvald Hvistendahl, ordförande i Arholma byalag, som äger och driver anläggningen tillsammans med Arholma ekonomisk förening.

– Restaurangen har vuxit de senaste fyra-fem åren och kapaciteten på det gamla reningsverket räcker inte till samtidig som det passerat sin tekniska livslängd och återkommande drabbats av tekniska problem, tillägger han.

Just nu håller föreningarna på att ta fram ett kostnadsförslag för de som vill ansluta sig till anläggningen. 

På Möja finns ett gemensamt VA-system i Berg, som inkluderar avsaltning av havsvatten för dricksvatten och ett reningsverk för avloppsvatten för ett hundratal fastigheter. I Sand på Nämdö finns ett reningsverk som betjänar tio fastigheter. 

Fördelen med ett gemensamt reningsverk är att delägarna får en mycket bra rening. 

Förutom andelen betalar de som vill vara med en fast summa per år för skötsel, underhåll och tömning och slipper därmed sköta det själva. 

På Nämdö kostade en andel 300 000 kronor.

– På Arholma har vi ännu inte landat i slutlig kostnad för anslutning och årsavgift. Målsättningen är att det ska vara billigare än att ha en egen lösning så det även blir en ekonomisk uppsida för de som ansluter sig, säger Torvald Hvistendahl.

Problemet är också att hitta någonstans att gräva ner minireningsverken. Det gamla reningsverket låg tidigare på mark som föreningarna arrenderade av en privat fastighetsägare.

Norrtälje kommun kräver så kallad efterpolering av avloppsvattnet i en infiltrationsbädd (ett extra reningssteg som reducerar bakterier, fosfor och organiska ämnen) för att skydda grundvattnet. Det innebär att det krävdes en betydligt större yta för det nya reningsverket.

– Vi löste det genom att köpa mark på drygt ett hektar från en privat fastighetsägare, säger Torvald Hvistendahl.

Det nya reningsverket ska placeras i närheten av det gamla, mellanaffären och dansbanan. 

– Just nu står det i Norrtälje i väntan på att vädret blir mer gynnsamt så vi kan transportera det till ön och påbörja installationen, säger Torvald Hvistendahl.

Målsättningen är att den nya anläggningen ska vara i drift till sommaren. 

Inlägget Nytt reningsverk på Arholma dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2026-01-15 14:16:00

Fästingorsakad köttallergi ökar

Foto:Ylva Bergman

Att fästingar sprider borrelia och TBE är välkänt. Men mindre känt är att betten även kan orsaka köttallergi – något som i värsta fall kan få livshotande konsekvenser. Nu ökar sjukdomen i Sverige och mörkertalet av drabbade tros vara stort.

Orröbon Inger Erikson och hennes barnbarn hade precis ätit hamburgare på en skärgårdsrestaurang i somras när pojken först fick magont. Kort därefter fick han även nässelutslag över kroppen och svårt att andas. 

– Vi ringde 112 och ambulanshelikoptern kom på tio minuter, berättar Inger Erikson.

På sjukhuset visade det sig att sjuåringen drabbats av en anafylaktisk chock – en allvarlig allergisk reaktion. Blodproverna visade att han hade utvecklat en allergi mot kött, orsakad av ett fästingbett.

Sjukdomen kallas alfa-gal-syndrom och skiljer sig från andra födoämnesallergier. Istället för att reagera på ett protein, som vid exempelvis jordnötsallergi, reagerar kroppen på en kolhydrat – alfa-gal – som finns i rött kött och produkter från däggdjur.

Den stora skillnaden är dock hur allergin uppstår: man måste först ha blivit biten av fästing.

– Det är det märkliga med den här allergin, säger Marianne van Hage, professor i klinisk immunologi vid Karolinska Institutet.
– Fästingens saliv innehåller alfa-gal. Hos vissa personer triggar det immunsystemet att bilda allergiantikroppar, IgE-antikroppar, mot ämnet. När man sedan äter rött kött kan man få allt från nässelutslag och magbesvär till svåra allergiska reaktioner.

Alla som får fästingbett utvecklar inte allergin. Forskningen pekar på att flera bett kan krävas och att ytterligare okända faktorer spelar in.

En annan unik egenskap är att reaktionen kommer sent – ofta två till sju timmar efter måltiden. Det gör det svårt för både patienter och läkare att koppla symtomen till maten.

– Många kan vakna på natten med magknip, nässelutslag eller andningsbesvär utan att förstå att det hänger ihop med middagen de åt tidigare. Det har gjort att många har gått i åratal utan diagnos. säger Marianne van Hage.

Diagnosen ställs genom ett blodprov som mäter IgE-antikroppar mot alfa-gal. Testet finns tillgängligt i hela landet.

Marianne van Hage bekräftar att antalet diagnostiserade patienter ökat.

– Vi ser en tydlig uppgång och vi vet att det finns ett stort mörkertal. Allt fler söker vård och fler läkare känner till sjukdomen nu.

Orsaken är troligen densamma som för ökningen av TBE och borrelia – att fästingarna sprider sig norrut och är aktiva under allt mildare vintrar.

I USA, där allergin varit känd längre, finns rapporter om lokala utbrott, bland annat på Martha’s Vineyard, där restauranger till och med infört särskilda alfagal-fria menyer.

Även om allergin fortfarande räknas som ovanlig visar studier att upp till tio procent av blodgivare i Stockholmsområdet bär på antikroppar mot alfa-gal – även om de flesta inte har symtom.

De flesta diagnostiserade är i medelåldern, troligen för att man hunnit få många fästingbett, men även barn kan drabbas.

En faktor som påverkar risknivån är blodgruppen: personer med blodgrupp B eller AB verkar vara betydligt mindre benägna att utveckla allergin, eftersom alfa-gal liknar B-antigenet.

Trots den ökande risken vill Marianne van Hage inte att människor ska avstå från naturen.

– Det är viktigt att man fortsätter vara utomhus. Men man ska skydda sig med långbyxor och långärmat och alltid kontrollera kroppen efteråt. Fästingen ska bort så snabbt som möjligt.

Hon påminner även om att TBE-vaccin inte skyddar mot köttallergi.

För Inger Eriksons barnbarn blev diagnosen en stor omställning.

– Han får inte längre äta kött från fyrbenta djur och inte heller mjölkprodukter. Gelatin i godis och köttbaserade buljonger är också förbjudna. Man måste läsa på allt, säger hon.

Inlägget Fästingorsakad köttallergi ökar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2026-01-15 07:00:00

Sjömacken i Dalarö nystartar

Foto:Jonas Hållén

Efter att fått tillståndet indraget ska sjömacken vid hotellbryggan i Dalarö öppna igen. Nu blir det ett samarbete mellan ägaren och ett företag som utvecklat en ny ponton för bränsle.  

En dom i Förvaltningsrätten i Stockholm slog i oktober fast att den dåvarande sjömackens tillstånd för att hantera brandfarliga varor skulle återkallas. Domen vann laga kraft strax innan årsskiftet.

– Sedan dess sker ingen försäljning av drivmedel från de befintliga pumparna, säger Karl-Oskar Tjernström, styrelseordförande i Secfuel AB, som tillhandahåller den nya pontonen.

– Parallellt med det har vi nyligen lämnat in en ansökan om tillstånd för drift av en ny, modern plattform på platsen. 

Den nya pontonen – eller marinstationen, som Secfuel kallar den – har flamdetektorer, sprinklersystem, kameraövervakning, direktlarm till larmtjänst och ett läckagevarningssystem, för att förebygga och snabbt upptäcka spill, läckage och bränder.

Enligt Karl-Oskar Tjernström ska stationen kunna drivas obemannad året runt.

De sex tankarna i komposit rymmer totalt 60 kubikmeter drivmedel och ska, förutom konventionella drivmedel, innehålla miljöbränslen som HVO-100 förnybar diesel, alkylatbensin och på sikt biobensin. 

Secfuel kommer att samarbeta med Dalarö Skärgårdservice, som äger anläggningen vid hotellbryggan. Secfuel står för teknisk kompetens, tillstånd, säkerhet och utrustning. Dalarö Skärgårdsservice tar emot kunder och driver kiosk och butik som vanligt. 

Enligt Tjernström har macken redan fått bygglov och strandskyddsdispens samt tillstånd från länsstyrelsen för vattenverksamheten. 

– Nu väntar vi på att få tillstånd från brandförsvaret att hantera större mängder brandfarliga och explosiva varor, innan vi kan sätta i gång driften.

Secfuel hette tidigare Fossil Free Marine och har sedan 2022 haft sin ponton placerad i anslutning till OKQ8:s befintliga sjömack och station i Islinge.

– Det har varit ett pilotprojekt. Nu vill vi ut i skärgården och visa vad vi kan göra på ett läge som Dalarö, med stora volymer.

Hittills har det gått lite trögt att få fritidsbåtar att tanka miljöbränslen i större volymer.

– Vi satsar på att driva trafik till stationen och sedan försöka påverka båtägarna att välja miljövänligare alternativ genom kommunikation på plats, för, säger Karl-Oskar Tjernström. 

Det var den 15 november 2024 som Södertörns Brandförsvarsförbund (SBFF) beslutade att återkalla den tidigare sjömackens tillstånd för att hantera brandfarliga varor. 

Enligt SBFF fanns en rad brister i sjömackens hantering av bränslen.

Inlägget Sjömacken i Dalarö nystartar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2026-01-01 08:45:00

Massjakt gav resultat

Foto:Jonas Hållén

I början av 1990-talet blev det första vildsvinet påkört. Tio år senare exploderade stammen. Nu kämpar jägarna i Vallda och Onsala för att hålla tillbaka stammen.

För att hålla jakttrycket uppe har jägarna gått samma och håller stora gemensamma jakter över halvön två-tre gånger om året.

– Vid de senaste stora jakterna har det varit 15-20 jaktlag, 150 till 200 jägare och 15-20 hundekipage i gång, säger Magnus Stolpe.

Han är både kretsordförande i Kungsbacka, ordförande i Jägareförbundet Halland och kommunjägare. Och så är han en av de drivande krafterna när jägarna på halvön med Vallda och Onsala tagit upp kampen för att hålla tillbaka vildsvinspopulationen.

Runt 2019 kulminerade vildsvinsproblemen i villaträdgårdarna på halvön. En tax blev ihjälbiten hemma på tomten, rapporterade Jaktjournalen, och jägarna började mer intensiva gemensamma jakter.

De stora spektakulära jakterna skapar rubriker och uppmärksamhet. Vid den senaste i slutet av november sattes ett rekord: 200 jägare fällde 46 grisar på en förmiddag.

– Vi gjorde en snabb sammanställning och förra året sköts någonstans kring 250-300 vildsvin på 6 000 hektar mark, berättar Magnus Stolpe.

Vildsvinen trivs bra bland trädgårdar, dungar och i vassar runt de fina husen på halvön. Där känner de sig trygga. Vildsvinen lärde sig nämligen ganska snart att det normalt inte skjuts bland husen.

Ett knep som jägarna använder för att få bort grisarna från villakvarteren är att kommunjägarna, som har de tillstånd som behövs inom detaljplan, går med kopplade hundar ett par dagar innan jakten och försöker störa vildsvinen i vassen och få dem att dra sig upp i skogen.

Mellan de mer spektakulära jakterna jagas det också vildsvin nästan varje helg på Onsalahalvön av enskilda markägare.

För villaägarna och alla andra med en gräsmatta eller plantering är det elstängsel som gäller, enligt Magnus Stolpe:

– Jag säger till alla som fått sina gräsmattor uppbökade och som är trötta på det: det mest effektiva förutom bössan är en eltråd. Jag får ofta höra invändningar mot det: ”vi kan ju inte ha en eltråd, det är jättefult i min fina trädgård här med havsutsikt”. Då svarar jag: ”jo, men du får ju välja, det är inte så snyggt att ha mattan uppbökad heller.”

Den intensiva jakten på vildsvinen gjorde att stammen minskade i början av 2020-talet. Men de senaste åren har vintrarna varit milda.

– I mina områden börjar det likna som det var 2019-2020, säger Magnus Stolpe.

– Vi har haft bokollonår och ekollonår och många kultingar som normalt inte överlever när de föds under vinterhalvåret har överlevt.

– Det har gjort att flockarna har blivit väldigt, väldigt stora. Så även om avskjutningen är hög för tillfället är den inte tillräcklig, om vi ska vara ärliga.

Han berättar att han i sin roll som kommunjägare den här hösten blivit ”fullständigt nedringd”. 

– Mellan fem och femton samtal om dagen från allmänheten. De är frustrerade, de gråter, de är ledsna, de är oroliga, de vågar inte skicka sina ungar till skolan och de vill sälja sina hästgårdar för hästarna är rädda.

Men vildsvin attackerar normalt inte människor, understryker Magnus Stolpe

– De få gånger det har inträffat har det till 100 procent varit lösa hundar inblandat, säger han.

Inlägget Massjakt gav resultat dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2026-01-02 08:46:00

Kustens miljöproblem kartlagda av lokala aktörer

Foto:Ylva Bergman

Hur mår Värmdös kustmiljö – och vilka åtgärder behövs mest? Det ville kommunen ta reda på när man i våras samlade 27 lokala aktörer till en workshop i Gustavsberg. Resultatet blev en ovanligt detaljerad bild av kustens miljöutmaningar och en lång lista med förslag på vad som kan göras.

55 problemområden pekades ut under workshopen. Det handlade om allt från övergödning och igenväxta vikar till minskade fiskbestånd och föroreningar från gamla industrier. Samtidigt lyftes idéer om hur situationen kan förbättras: våtmarksrestaurering, bättre dagvattenhantering, fiskevård och olika saneringsinsatser.

Metoden som användes kallas deltagar-GIS och innebär att boende och andra aktörer får bidra med sin lokala kunskap direkt på en digital karta. Deltog gjorde bland annat representanter från olika samfällighets- och vägföreningar men även från Rotaryklubbar och sport- och fiskeklubbar. Bakom upplägget stod kommunen, länsstyrelsen och forskare från Stockholms universitets Östersjöcentrum.

– Det var glädjande att se att det finns ett så stort engagemang och mycket lokal kunskap om invånarnas närmiljö, säger forskaren Sofia Wikström i ett pressmeddelande.

En uppföljande enkät visar att workshopen upplevdes som både meningsfull och konkret, men flera efterlyste bättre återkoppling och mer praktiskt stöd för att komma vidare med de föreslagna åtgärderna.

Den insamlade datan har nu förts in i kommunens interaktiva åtgärdskarta och ska ligga till grund för framtida planering. 

– Vår rapport beskriver ett sätt för kommuner att skapa dialog och delaktighet i åtgärdsplaneringen och aktivt stödja lokala krafter att bidra i åtgärdsarbetet. Förhoppningsvis kan det inspirera andra och på det sättet bidra till att öka på kunskap och förståelse för miljöproblem och åtgärder i kustmiljön, säger Sofia Wikström.

Inlägget Kustens miljöproblem kartlagda av lokala aktörer dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2026-01-03 08:49:00

Oklar framtid för lyxflotte 

Foto:Peter Augustsson

Den flytande konferenslokalen i två våningar som legat utanför Lökholmen i sommar ligger nu tillfälligt i Sandhamns gästhamn, men var den slutligen hamnar är oklart.

Båthuset kallas den lyxiga, flytande tvåvåningsflotte med servering, bastu och konferenslokaler som tidigare bland annat legat på Biskopsudden och Stora Höggarn. Under sommaren har den använts av Seglarhotellet i Sandhamn. Eftersom den inte rymts i hamnen har den istället legat utanför Lökholmen. Just har den flyttats till gästhamnen utanför Seglarhotellet, men vad som händer med flotten nästa sommar är oklart.

– Ingenting är klart och vad som händer framöver vet jag inte. Det är något vi får ta tag i till våren, säger Niklas Eriksson på Arkipe, som äger flotten.

Husliknande flottar kan räknas som byggnader och kräva strandskyddsdispens, även om de ibland flyttas på och har motor. Under sommaren har flotten legat på två olika ställen utanför Lökholmen, men enligt Värmdö kommun har den inte haft strandskyddsdispens. Det är oklart om dispens behövs i gästhamnen. Värmdö kommun har inlett en tillsyn av flotten

Inlägget Oklar framtid för lyxflotte  dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2026-01-04 07:00:00

Nytt liv i Långviks gamla skola

Foto:Ylva Bergman

Möja kulturella ungdomsrörelse, MKU, har fått full pott i årets utdelning av Boverkets verksamhetsutvecklingsbidrag. Drygt 650 000 kronor ska gå till att förvandla Långviks gamla skola till en levande mötesplats för unga – med allt från gaming och musik till skateboardramp och övernattning.

– Vi fick varenda krona vi sökte. Det känns fantastiskt att kunna fylla huset med nytt liv, nu när den yttre renoveringen är klar. säger Katja Uneborg, som tillsammans med Sven R Ohlson driver projektet.

Huset, som en gång var Möjas skola och senare ungdomsgården ”Unkan”, har länge varit en naturlig samlingsplats på ön. Nu väntar nästa kapitel. På mellanvåningen ska det skapas flexibla rum med saker som myshörn, spelstationer, musik- och DJ-hörna, biljard och shuffleboard. Undervåningen med 17 bäddar ska rustas för läger och helgövernattningar.

– Tanken är att både öns ungdomar och de som kommer ut från stan ska få en egen plats att hänga på, året runt. Huset blir vad vi – och framför allt de – vill fylla det med, säger Sven R Ohlson och fortsätter:

– Visst kan barn och unga följa med sina föräldrar ut på lov och helger, men då hamnar man lätt i stugan utan något att göra. Här ska de få en egen plats. Det vore dessutom extra roligt om både Möjabarn och stadsbarn kunde ha ett ställe där de träffas och gör saker tillsammans. Så var det när jag växte upp – alla umgicks. Men då måste det också finnas en plats att vara på och roliga aktiviteter att samlas kring.

Utanför huset planeras dessutom en skateboardramp – en av de första i sitt slag i skärgården. En förhoppning är att Möja blir en ny skatedestination, berättar Katja Uneborg, själv skejtare sedan många år.

– Skateboard är generationslöst. Femåringar och femtioåringar kan åka tillsammans. Det är en spontanidrott som förenar folk, säger hon.

MKU hoppas kunna börja bygga rampen redan till våren och starta de första ungdomscampen till sommaren 2026. Vad huset ska heta är dock inte bestämt. 

– Skola eller bygdegård låter kanske inte så lockande för unga. Vi funderade på Château de Cheverny eller Moulinsart, som Kapten Haddocks slott hette. Folk får gärna komma med tips!

Inlägget Nytt liv i Långviks gamla skola dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården