2025-11-10 07:00:00

Satsning på grönare båtliv

Foto:Peter Augustsson

Länsstyrelsen har fått bidrag för att öka intresset för miljövänliga drivmedel på sjömackar. Dyviks marina i Österåker kommer att fungera som en konceptmack.

Länsstyrelsen i Stockholm har fått 400 000 kronor från Havs- och vattenmyndigheten för ett projekt som ska främja miljövänliga drivmedel i skärgården. Utgångspunkten är att Dyviks marina i Österåker, som redan idag säljer fossilfri diesel (HVO100) och miljövänlig bensin (alkylat), ska fungera som en konceptmack. Tanken är att hitta en mack även i södra och norra delen av skärgården som kan erbjuda miljövänliga drivmedel.

– Jag kommer fokusera på Dyvik och jobba kring deras beslut kring miljö- och klimattänk. Det är idag väldigt få sjömackar som erbjuder alkylat och HVO100. Det här handlar om att lyfta frågan och att visa att det finns en efterfrågan för den här typen av drivmedel. Vi skulle vilja få fler mackägare att byta ut det sämre bränslet till något som är så bra som det kan vara i dagsläget, säger Patrik Cederlöf, som jobbar med skärgårdsfrågor på länsstyrelsen.

Patrik Cederlöf tror att det finns ett intresse bland många båtägare att använda mer miljövänliga drivmedel, men att det också handlar om mer information.

– Jag har tänkt göra karta på både öst- och västkusten över vilka mackar som erbjuder dessa drivmedel och försöka argumentera för varför man ska välja dem. Vi kommer lägga upp informationen på hemsidan ”Sluta Tanka Havet”, men även sprida den på andra sätt. Vi ska även titta på var det kan finnas laddmöjligheter för el-båtar. Det är inte många mackar i dagsläget men vi tar med det i alla fall på kartan, säger Patrik Cederlöf.

Att få fler mackar i skärgården att investera i nya bränslen kan bli en utmaning.

– Vi kan i alla fall berätta att det går att sälja och berätta vad diesel och bensin gör med miljön. Dyvik är en marina som fungerar och om de kan borde fler kunna.

Alkylat är en renare form av bensin som släpper ut betydligt mindre skadliga ämnen vid förbränning. HVO100 är en fossilfri diesel som minskar utsläppen av koldioxid med upp till 90 procent jämfört med vanlig diesel. Havet tar upp en stor del av den koldioxid som vi släpper ut.

Inlägget Satsning på grönare båtliv dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-11-09 07:00:00

På spaning i den undre världen

Foto:Peter Augustsson

Bland dykare är Östersjön ökänd för sitt grumliga vatten, döda bottnar och fattiga marina liv, men också för sina många välbevarade vrak. Det bräckta vattnet skapar en unik miljö som gör att fartygen bevaras länge. Skärgården hängde med ett gäng dykare till Djurö för att dyka på det så kallade ”Svartfotsvraket”.

Det är höst och tidig förmiddag ute när ett gäng dykare samlas vid en brygga intill Djuröbron för att dyka på svartfotsvraket som ligger på 10-18 meters djup en bit utanför hamnen. Det är ungefär nio grader varmt på ytan och duggregn i luften, perfekta förhållanden för dykning. På hösten är vattnet klarare än på sommaren och färre båtar rör sig på vattnet. Med torrdräkt och underställ är vattentemperaturen behaglig. Jonathan ”Junior” Eklöf, som jobbar på dykcentret Dykhuset, leder utfärden. Han har varit på platsen många gånger tidigare.

– Jag har dykt så många gånger på dykplatserna att det efter åttionde gången inte blir roligt på samma sätt som när det är en ny plats, men jag tycker meditationen och lugnet under vattnet är avkopplande. Man stänger av alla galenskaper och problem man har över vattenytan, säger han.

Svartfotsvraket är ett relativt enkelt dyk. Det ligger inte speciellt djupt och nära land. Man dyker två och två. Skärgårdens reporter, som är ny inom dykning, får Anders Paulsson som dykkamrat, vilket känns tryggt. Han är en erfaren dykare som hållit på i 40 år. Efter en del nybörjarstrul med min utrustning kommer jag till slut ner under ytan. Känslan att sväva viktlöst på flera meters djup är obeskrivlig. All möda med den tunga, skrymmande utrustningen är plötsligt som bortblåst. Det är en mäktig känsla. Med hjälp av dykdatorns kompass och djupangivelse guidar Anders Paulsson mot vraket. Jag ser bland annat maneter, blåstång, några gummidäck och en ganska välbevarad eka som vilar på botten. Efter cirka 25 minuter på 10-15 meters djup visar tryckmätaren på min lufttub 50 bar och det är definitivt dags att återvända till ytan. Något Svartfotsvrak lyckades vi inte hitta, men det känns inte speciellt viktigt. För mig som ny dykare är hela undervattensvärlden, vrak eller inte, ett fascinerande och främmande landskap som i sig är spännande att besöka.

Uppe på land tänds grillen och korv och hamburgare plockas fram för välförtjänt lunch. En av dykarna är Manmesha Pantankar från Indien som tillsammans med sambon Stefan Scherling har deras 15 månader gamla dotter Freja med sig. Manmesha tog sitt dykcertifikat i juni 2023 men gjorde uppehåll när hon väntade barn och började igen i november förra året.

– Det är andra gången jag dyker här, men jag minns inte att jag såg så många saker den gången som jag gjorde idag. Förra gången var jag ganska stressad och fokuserade inte lika mycket på omgivningen, säger hon.

Stefan Scherling är en erfaren dykare och tidigare instruktör. Han har följt med på utfärden för att Manmesha ska få någon att dyka med eftersom en av dem måste passa barnet.

– Jag träffade min sambo på dykkursen, han var min instruktör. Han var en anledning till att jag kom tillbaka till dykningen så snabbt efter att jag fått barn, berättar Manmesha Patankar och lägger några grillspett på grillen.

Intresset för sportdykning har varierat under under åren berättar Sara Banderby som är dykinstruktör på Dykhuset.

– Det är drastiskt färre antal dykare nu jämfört med för tjugo år sedan. Det glada nittiotalet när alla skulle dyka existerar inte längre, säger hon.

Att ägna sig åt sportdykning är ganska kostsamt och ett kärvare ekonomiskt läge gör att en del väljer andra aktiviteter. 

– Det har blivit en klassfråga. Tittar man på all utrustning som krävs fattar man att det inte är fattiga människor som har råd att hålla på med den här sporten, säger Sara Banderby.

Samtidigt har växt- och djurlivet i Östersjön påverkats kraftigt senaste decennierna. På vissa dykplatser är det svårt att se något liv alls. En del av de som tar sina dykcertifikat gör det för att dyka utomlands och har inget intresse alls för Östersjön.

– Jag har kvar min dyklogg från 40 år sedan när jag började dyka. Då fanns ålgräsängar med hur mycket småfisk som helst. Det kändes som tropikerna. När jag kom tillbaka till samma plats efter några år så hade de försvunnit, säger Anders Paulsson.

Efter lunchen är det dags för ett andra försök att hitta Svartfotsvraket. Vattnet visar sig vara grumligare på grund av att dy som rörts upp vid första dyket fortfarande ligger kvar i vattenmassan. Efter ett tag blir sikten så dålig att jag knappt ser handen framför mig. Jag förlorar kontakten med min dykkamrat och tvingas gå upp till ytan. Snöpligt men lärorikt. För att bli en bra dykare krävs att man dyker regelbundet och jag har många dyk kvar innan jag är där. Snart kommer övriga dykare upp till ytan.

– Om man viftar med fenan på fel sätt blir det ett moln av dy som är kvar i flera timmar. Man ska vara först för att få fri sikt med kameran. För att vara det här vraket var det dålig sikt, men det var mycket abborrar i vraket, säger Stefan Scherling.

 I museet Vrak på Djurgården levandegörs Sverige okända maritima historia, men det största vrakmuseet man kan besöka är havet självt. I Stockholms skärgård finns mängder med vrak av olika dignitet. Allt från hundratals år gamla örlogsfartyg till enkla roddbåtar. 

Att börja med sportdykning är relativt dyrt. En grundkurs för dykcertifikat kostar cirka 7 000 kronor. Därefter tillkommer kostnaden för dykutrustningen, något som kan kosta cirka 15 000 kronor och uppåt beroende på vilken utrustning man vill ha. Det går dock att hittat begagnad utrustning betydligt billigare. Det finns också risker med dykning. Varje år dör människor i olyckor, även erfarna dykare. I början av januari 2023 dog exempelvis två personer som dök i Stavsnäs. 

Fakta/Svartfotsvraket

Pråmen fungerade som bostad för kringresande arbetssökare i början på seklet, så kallade svartfötter, men stacks i brand och sjönk. Det sägs att strejkande arbetare satte eld på båten eftersom de som arbetade ombord inte ville delta i strejken. 

Källa: Fornsök

Inlägget På spaning i den undre världen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-11-08 07:00:00

Sexbrott på Berga fall för DO

Foto:Peter Augustsson

En kvinna som förra sommaren utsattes för sexuellt ofredande på Berga regementsområde har anmält Försvarsmakten till Diskrimineringsombudsmannen för att inte ha utrett händelsen.

Det sexuella ofredandet skedde kvällen den 29 maj och morgonen den 30 maj 2024 när en överraskningsfest hölls för kvinnan och hennes kollega som skulle byta arbetsplats. En arbetskamrat till kvinnan riktade under kvällen och följande morgon mellan 20-30 sexuella inviter till kvinnan som tydligt markerade att hon inte var intresserad. Han ska även blottat sitt kön för kvinnan samt tagit henne på rumpa och bröst. Mannen dömdes den 11 juni i år till 30 000 kronor i böter samt 14 000 kronor i skadestånd för sexuellt ofredande. Bötesbeloppet sattes ner till hälften eftersom rätten ansåg det som sannolikt att mannen skulle avskedas efter händelsen.

Mannen som dömdes för sexualbrott fortsatte efter händelsen sin anställning inom Försvarsmakten och genomförde internutbildningar, även efter att domen fallit, något kvinnan menar att HR-chefer kände till. Den 18 augusti togs han ur tjänst och sade därefter upp sig. Kvinnan anmäler nu Försvarsmakten till Diskrimineringsombudsmannen. Hon menar att Försvarsmakten efter fällande dom inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier samt att chefer läckt information om hennes utredning. 

Maja Hansson, kommunikationschef vid Stockholms amfibieregemente, säger att hon inte kan kommentera enskilda ärenden, men att man generellt gör en individuell prövning efter att en dom vunnit laga kraft.

– Bedömningen utgår från brottets art, omständigheterna i det enskilda fallet, påföljden och vilken befattning personen har. Om brottet anses oförenligt med fortsatt anställning kan det leda till uppsägning eller avsked. För allvarliga brott, särskilt sexualbrott, är utgångspunkten att en fortsatt anställning normalt inte är förenlig med Försvarsmaktens värdegrund och säkerhetskrav. Där gäller lagen om offentlig anställning, där alla fall prövas individuellt.

Inlägget Sexbrott på Berga fall för DO dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-11-07 07:00:00

Skärgårdstrafiken på rekordnivåer

Foto:Ylva Bergman

Efter flera starka somrar fortsätter resandet med Waxholmsbolaget att öka. Sommaren 2025 gjordes drygt 1,17 miljoner resor med skärgårdsbåtarna – den högsta siffran i bolagets tillgängliga mätningar.

Jämfört med i fjol har resandet under juni–augusti ökat med drygt 20 procent, och sedan 2021 har resandet för samma period ökat med över 70 procent. Hittills i år, med tre månader kvar av året, har 1 751 630 resor gjorts, vilket kan jämföras med helåret 2019 innan pandemin, då 1 797 560 resor gjordes. Även september nådde rekordnivåer med över 163 000 resor, vilket tyder på att fler reser även efter högsäsongen.

– Det här är precis den utveckling vi vill se. De insatser som har gjorts, till exempel SL-kort till Vaxholm-Rindöområdet, får positiva effekter även längre ut i skärgården. En tillgänglig skärgårdstrafik är av yttersta vikt för att man ska kunna leva och bo i skärgården, säger Michaela Haga (C), ordförande i sjötrafikutskottet, Region Stockholm.

Regionen driver nu en handlingsplan för att förlänga säsongen i skärgården i samarbete med kommuner och företagare på bland annat Sandhamn och Utö.

Fakta/RESENÄRSSTATISTIK

År September

2017 118 557

2018 137 378

2019 134 213

2020 82 460

2021 93 312

2022 94 582

2023 112 686

2024 118 916

2025 163 751

Inlägget Skärgårdstrafiken på rekordnivåer dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-11-06 13:56:00

Nya fiskekvoter bryter mot EU-lagstiftning

Foto:Ylva Bergman

EU:s ministerråd beslutade i slutet av oktober om nästa års fiskekvoter för Östersjön, som delvis går över gränsen för vad som är tillåtet enligt EU:s egna regler. 

– Anmärkningsvärt, säger Sara Söderström, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

För samtliga bestånd utom rödspätta, lax och Rigasillen beslutade ministerrådet om högre kvoter än vad EU-kommissionen hade föreslagit. 

– En balanserad kompromiss som är i linje med de vetenskapliga råd vi fått, sa Jacob Jensen, fiskeminister i ministerrådets nuvarande ordförandeland Danmark efter förhandlingarna.

De beslutade kvoterna bygger formellt på vetenskapliga rekommendationer från det internationella havsforskningsrådet, ICES. Men dessa råd är inte helt förenliga med den fleråriga förvaltningsplan som styr fisket i Östersjön, som brukar kallas Baltic MAP. 

För Bottniska viken beslutades en sänkning med 40 procent mot fjolårets kvot, vilket är inom ICES spann men betydligt högre än kommissionens förslag om en sänkning med 62 procent. Det ligger även över den gräns där man bedömer att risken för en beståndskollaps överstiger fem procent, den så kallade “femprocentsregeln” eller “nödbromsen”. Då måste fisket genast kraftigt begränsas, enligt artikel 4.6 i Baltic MAP. 

– Det är en pedagogisk utmaning att prata om det här, för på ytan ser det ut som om den beslutade kvoten är hållbar eftersom man till och med ligger under det spann som uttrycks i ICES hedline advice. Men man missar andra varningar i det vetenskapliga underlaget, och man bryter mot EU:s egen nödbromsregel. ICES råd ligger alltså i detta fall inte i linje med EU-reglerna. Det är anmärkningsvärt, säger Sara Söderström, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum med fokus på fiskeriförvaltning. Hon fortsätter:
– När planen togs fram för nästan tio år sedan trodde nog ingen att nödbromsen faktiskt skulle behöva användas, eftersom man skulle vårda bestånden bättre än vad man hade gjort. Men det har man inte lyckats med, och nu har vi en situation när bestånden är i så pass dåligt skick att nödbromsen ska aktiveras, och ändå väljer ministerrådet att inte följa den.

För centrala Östersjön hade kommissionen rekommenderat en oförändrad strömmingskvot mot i fjol, men ministrarna beslutade att höja den med 15 procent. Det kan se ut att nätt och jämnt ligga inom femprocentsgränsen, men det finns ändå anledning att vara försiktig, menar Sara Söderström.

– Eftersom EU har en gammal överenskommelse med Ryssland om att ryssarna ska ha en viss andel av kvoten. Med den inräknad kan även den kvoten i praktiken bryta mot femprocentsregeln med liten marginal. Dock har Ryssland på senare år fiskat mycket mer än den överenskomna andelen, ett problem som ICES lyfter.

Sverige röstade som enda land nej till överenskommelsen.

– Kommissionens ursprungsförslag var i de flesta delar bra, men Sverige var det enda landet med den ståndpunkten. Den kompromiss som kommissionen gjorde var för svensk del för långt ifrån deras ursprungliga förslag och därför kunde jag inte ge den stöd, skriver landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i ett uttalande.

Finland däremot har drivit på för högre kvoter, särskilt i Bottniska viken där landet har den största andelen av fångsträtten, cirka 80 procent mot Sveriges 20. Man har även investerat i egna fiskmjölsfabriker.

– Signalerna från Finland är att man helt enkelt inte ser samma problem som i Sverige. I finska medier beskrivs beslutet som en lättnad; att kvoterna inte blev lika låga som befarat, säger Sara Söderström. 

En nyhet för i år är att kvoten för Bottniska viken på 39 108 ton endast gäller fram till den 31 oktober 2026. Därefter ska ett nytt beslut fattas, vilket innebär att kvoten kan bli ännu större än så. 

En annan sak som oroar Sara Söderström är den kraftiga höjningen av kvoten för skarpsill – en ökning med 45 procent. Det bryter varken mot ICES så kallade headline advice, eller femprocentsregeln.

– På pappret ser det lugnt ut. Men underlaget är väldigt osäkert. Hela prognosen bygger på en enda mätning i nordöstra Östersjön, som visar god rekrytering. Detta efter tre otroligt dåliga år. Det är precis den typ av övertro på en tillfällig ljusning som ledde till alldeles för höga kvoter på det västra torskbeståndet, som nu är kollapsat.

Hon varnar för att man drar förhastade slutsatser:
– När man får ett år med bra rekrytering borde man vänta och se om trenden håller i sig, inte öka kvoterna direkt. Men här gasar man på som om det inte fanns någon morgondag.

Samtidigt finns ljusglimtar i årets kvotbeslut. Bland annat har Östersjöländerna enats om att efterfråga ny rådgivning från ICES, som fokuserar på att återbygga bestånden.

– Rådgivningen måste ta större hänsyn till viktiga ekosystemfaktorer som påverkar hur fisken mår, säger Peter Kullgren.

FAKTA / Fiskekvoter 2026

(Diff mot fjolårets kvot i procent inom parentes):

Sill i Bottenhavet och Bottenviken: 39 108 ton (-40) fram till 31/10 2026

Sill i västra Östersjön: 788 ton, endast som bifångst (0)

Sill i centrala Östersjön: 96 463 ton (+15)

Sill i Rigabukten: 34 367 ton (-10)

Skarpsill: 201 975 ton (+45)

Inlägget Nya fiskekvoter bryter mot EU-lagstiftning dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-11-06 07:00:00

Växelhusstölder på Ingarö och i Tyresö

Foto:Jonas Hållén

De sista två veckorna i oktober har en utländsk stöldliga stulit främst växelhus, men även hela motorer på Ingarö, i Tyresö och på Värmdö. 

Natten 23-24 oktober drabbades Småängsvikens hamn längst ut på Ingarö. Sex växelhus stals, enligt hamnkapten Dennis Hartman. Det verkar som om tjuvarna använt en liten båt för att lossa växelhusen. Bommen till hamnen var inte uppbruten och inget har registrerats på hamnens övervakningskameror.

– Det betyder att de kom från sjön, säger Dennis Hartman.

Vid elvatiden på torsdagskvällen vaknade en man som sov över i sin båt av underliga ljud, enligt Dennis Hartman. Han gick upp och tittade ut över hamnen, men såg ingenting.

Under samma tidsperiod anmäldes stölder av cirka tio växelhus på Brevikshalvön i Tyresö. På Värmdölandet har totalt fyra båtmotorer stulits i Boda, Saltarö (Kyrkviken) och Fagerdala, enligt statistik från polisen Göran Björkman, som kartlägger båtstölder i stockholmsområdet.

– Totalt har vi mindre stölder än tidigare år, säger Rino Carlsson, nationell samordnare båtsamverkan på Polisen region Stockholm.

– Men just nu har vi sannolikt besök av en organiserad utländsk gruppering som stjäl motorer och växelhus.

En varm höst med mörka kvällar och många båtar som legat kvar i vattnet längre än normalt har skapat en gynnsam situation för tjuvarna.

Samtidigt menar Rino Carlsson att ett mer offensivt polisarbete, bland annat vid inresehamnarna stoppar många tjuvar.

– När vi hittar dem avvisar vi dem och utvisar dem, säger han. 

Den första september i år trädde en ny lag om utförselhäleri i kraft. Den är direkt riktad mot utförseln av båtmotorer och annat stöldgods från Sverige. 

– Men vi har ännu inte märkt någon effekt av lagändringen, säger Rino Carlsson.

Det är inte första gången Småängsviken haft tjuvar i hamnen.

– För några år sedan stals fem båtar, inklusive min egen, säger Dennis Hartman.  

– Den gången bogserades båtarna ut från hamnen och tjuvarna stal sedan stora motorer, över 150 hästkrafter, innan de släppte båtarna på Nämdöfjärden.

Småängsviken är en naturhamn på sex hektar och har cirka 350 båtplatser runt om i viken.

– Det gör det mycket svårt att övervaka alla båtar hela tiden, säger Dennis Hartman.

Inlägget Växelhusstölder på Ingarö och i Tyresö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-11-05 13:14:00

Larm om kränkning på Färjerederiet

Foto:Peter Augustsson

Färjerederietschef Erik Froste, som anklagas för att ha utsatt en medarbetare för kränkande särbehandling, har även tidigare varit inblandad i konflikter på arbetsplatsen. En tidigare varvschef sjukskrev sig och uppsökte psykolog efter att ha upplevt sig kränkt på arbetsplatsen.

Tre veckor efter att Erik Froste tillträdde som chef på Färjerederiet 2017 skickade han en mejl till Rolf Nilsson, dåvarnade chef för Fridehems varv i Lysekil. I mejlet uppmanade Froste Nilsson att börja skicka veckorapporter till honom. Den efterföljande mejlkonversationen visar bland annat att Froste ansåg att rapporterna var för korta medan Nilsson ville avsätta tid till skrivandet och prioritera bort annat.

”Det här samarbetet börjar väldig dåligt. Det är ganska oklokt att försöka ta strid mot sin chef. Jag vill inte ha ja-sägare runt om mig, men jag förväntar mig att man ska ha en saklig ton och faktiskt följa instruktioner och rutiner som vi har och som jag ger. Har du argument att jag ska ändra på dem, kom då med argument. Inte med något som närmast liknar gnäll. Eller hot som att du måste prioritera bort annat.”, skriver Erik Froste bland annat.

Den 8 januari 2018 hölls ett telefonmöte mellan Rolf Nilsson och Erik Froste. Enligt Nilsson ska Froste då ha sagt: 

 ”Avbryter du en gång till så vet jag inte vad jag gör med dig”, ”Du är inte klok. Du är som min tonåring.”, ”Du ska göra som jag säger.”, ”Jag får säga vad jag vill till dig, men du får inte säga till mig, för jag är din chef.” 

En tidigare anställd på Färjerederiet lyssnade på samtalet och bekräftar det Rolf Nilsson säger.

– Jag kommer inte ihåg ordalydelsen exakt, men i stort stämmer det. Erik Froste var mycket, mycket, hård mot Rolf i samtalet. Jag har aldrig varit med om liknade någonsin. Så uttrycker man sig inte. Man måste ha respekt för alla medarbetare oavsett nivå. Att komma in så pass nyligen som chef. Inte ha hela bilden och gå på så hårt. Det var tråkigt och otrevligt, säger han.

Den tidigare anställde upplevde inte att Rolf Nilsson uttryckte sig provocerande på något sätt under samtalet.

– Rolf var inte passiv som ett lamm. Det var en diskussion, men han provocerade inte Erik Froste. Det var ett direkt påhopp och synnerligen oprofessionellt, säger han.

Rolf Nilsson tog sig mycket illa vid av händelsen. Han säger sig inte ha något minne av hur han tog sig hem från mötet.

– När jag kom hem ringde min fru ställföreträdande rederichef och berättade vad som hänt och vi bestämde att jag skulle sjukskriva mig, säger Rolf Nilsson.

I mars 2018 anmäls Erik Froste genom Trafikverkets visselblåsarfunktion. Efter det blev Rolf Nilsson uppringd av den ställföreträdande chefen på Färjerederiet.

– Han undrade om det var jag som gjort anmälan. Han berättade att Erik Froste gick runt och sade att det var jag som anmält honom, säger Rolf Nilsson.

Skärgården har inte kunnat bekräfta från någon oberoende källa att samtalet ägt rum. 

Efter sjukskrivningen var Rolf Nilsson arbetsbefriad med full lön i över två år. Därefter omplacerades han till en annan del av Trafikverket.

– Det var ett helvete. Jag hade svårt att sova och tryck över bröstet. Jag gick elva gånger till en psykolog, säger han.

Rolf Nilsson är numera pensionerad.

Erik Froste var tidigare vd på Södertälje hamn. Anställda som jobbade under honom där ger en liknande bild: att Froste är dålig på att lyssna och ta kritik samt har ett hett temperament.

– Jag kan inte erinra mig något samtal som förlöpte på det sätt du beskriver. Mina värderingar är tydliga och raka. Jag kommunicerar öppet och ärlig, men höjer sällan rösten. Vad gäller sjukskrivningar kan jag naturligtvis inte kommentera enskilda fall. Däremot vill jag betona att vi säkerställer att samtliga medarbetare som är sjukskrivna längre än två veckor får träffa företagshälsovården och upprättar en rehabiliteringsplan. Detta gäller generellt och inte något specifikt ärende. Jag uppfattas av mina närmaste medarbetare som en god chef, vilket också bekräftas av resultaten från medarbetarundersökningarna som jag tagit del av. Naturligtvis finns det personer som inte delar min syn på det arbete jag utför, vilket är en naturlig konsekvens av förändringsarbete och kan leda till meningsskiljaktigheter, säger Erik Froste.

Enligt styrelseprotokoll som Skärgården tagit del av framgår även att det funnits en konflikt mellan Färjerederiets ledning och fackförbunden. Kenneth Toresson, från fackförbundet SACO, bekräftar att det funnits samverkansproblem med ledningen men säger att eftersom Erik Froste lämnar sin tjänst den 15 november vill han nu blicka framåt.

Medarbetarundersökningar visar att många anställda inom Färjerederiet upplever att både arbetsmiljön och närmaste chef är bra. Däremot är det färre än hälften av de anställda som har förtroende för Färjerederiet och Trafikverkets högsta ledning.

Inlägget Larm om kränkning på Färjerederiet dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-11-04 07:00:00

Familjens lägerplats kan bli naturreservat

Foto:Jonas Hållén

De drömde om en liten stuga på holmen. Men familjen Westin fick inte bygglov. I stället seglade de till sin ö och tältade. Nu vill bröderna Charles och Peter att Tobaksholmen ska bli naturreservat.

Strax sydväst om naturreservatet på Fjärdlång ligger den lilla ön Tobaksholmen, inklämd mellan privatägda Valön och Ängsö–Marskär, som också tillhör Fjärdlångs naturreservat.

I över sextio år har den varit i familjen Westins ägo. När brödernas pappa Bengt Westin köpte ön 1963 hoppades han att få bygga en liten stuga för övernattningar på den tre hektar stora holmen. Men han fick nej av länsstyrelsen. Sedan utökades strandskyddet 1975 och något byggande på plätten i havet blev det aldrig tal om.

– I stället brukade vi ta båtarna ut till Tobaksholmen och tälta i naturen, säger Charles Westin.

Ön blev ett populärt utflyktsmål för familjerna Westin under åttiotalet. I brist på stuga levde de friluftsliv bland träden och klipporna tillsammans med barnen.

Nu har inte Charles Westin varit där på tolv år. Barnen är vuxna med egna sommarställen.

Att dela den lilla ön på nio barn skulle bara bli bökigt, tycker Charles Westin.

Därför har han och brodern begärt att länsstyrelsen ska göra Tobaksholmen till en del av Fjärdlångs naturreservat och ta över förvaltningen.

– Det är en väldigt vacker plats, säger Charles Westin.

– Det finns ett fågelskyddsområde intill och på Marön häckar havsörn.

Länsstyrelsen får några sådana här ansökningar varje år. Kristina Jiselmark, miljöhandläggare på länsstyrelsen, berättar att myndigheten nu ska besöka Tobaksholmen och göra en utredning om naturvärden och värden för friluftslivet och om området är lämpligt som naturreservat. 

Om Länsstyrelsen tycker att Tobaksholmen passar in i naturreservatet ska Naturvårdsverket godkänna.

Därefter blir det förhandling med markägarna.

Charles Westin och hans bror räknar inte med någon större kompensation för att marken skyddas och ön därmed inte kan brukas för andra ändamål (odling, skogsbruk och så vidare).

– Mitt mål är att värna om att min lilla ö förblir en plats dit alla kan åka, säger Charles Westin.

– Jag vill inte att någon rik person ska slå upp ett stort hus på ön och privatisera vår oas i skärgården.

Inlägget Familjens lägerplats kan bli naturreservat dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården