Home Blog Page 94

Kustbevakningen Arbete för Säker Sjöfart

Kustbevakningen arbetar intensivt för att alla ska kunna vistas till sjöss på ett säkert sätt. Genom att övervaka sjötrafiken längs kusterna och i skärgårdarna, strävar de efter att minska antalet olyckor och skapa en trygg havsmiljö. Deras insatser fokuserar på att motverka sjöfylleri, fartöverträdelser, vårdslöshet i sjötrafik och lanternebrott.

Nykterhet till sjöss

Det är viktigt att du som framför ett fartyg är nykter för din och andras säkerhet. Alkohol har en negativ påverkan på bland annat omdöme, uppmärksamhet, reaktionsförmåga och koordination vilket ökar risken för olyckor i sjötrafiken eller vid exempelvis angöring.

Sjöfylleri är ett brott mot Sjölagen. I Sverige gäller samma promillegräns till sjöss som på land: 0,2 promille alkohol i blodet. Gränsvärdet gäller inte alla fartyg utan endast de som med motordrift kan framföras med en hastighet av minst 15 knop eller har en skrovlängd på minst 10 meter.

Läs mer om sjöfylleri här

Hastighetskontroller

Hur fort får du köra på sjön? På öppet hav finns det många gånger inga hastighetsbegränsningar men båtförare ska alltid visa gott sjömanskap och anpassa farten efter omständigheterna.

Vid exempelvis hamninlopp eller trånga passager kan det finnas fartbegränsningar för att öka säkerheten, värna medtrafikanter, miljön och djurlivet. Det är Länsstyrelsen som beslutar om fartbegränsningar till sjöss. Dessa återfinns i deras så kallade ”sjötrafikföreskrifter”, som respektive Länsstyrelse ger ut. 

Läs mer om hastighetsövervakning här

Vattenskoter – som en fritidsbåt men ändå inte

En vattenskoterförare har samma ansvar som övriga sjötrafikanter att följa de sjövägsregler som finns och att känna till de lagar som gäller. Alla bestämmelser kring nykterhet, fartgränser, väjningsregler och uppträdande till sjöss gäller för såväl förare av vattenskoter som för förare av övriga båtar och fartyg.

Från och med den 1 maj 2022 gäller krav om förarbevis för att framföra vattenskoter. Förarbeviset för vattenskoter utfärdas av Transportstyrelsen efter en godkänd utbildning.

Läs mer om vattenskoteråkning här

Läs Mer: HÄR

De nya fattigpensionärerna – Beroende av sina barn

Man trodde att de äldsta kvinnorna, som hamnat i kläm med det nya pensionssystemet, skulle bli färre. Men nu växer en ny grupp bidragspensionärer fram. ”Att inte lyckas ta sig in på arbetsmarknaden leder till att många blir beroende av bidrag både före och efter pensionen,” säger Trifa Chireh till TN.

Det svenska pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen, att du får pension efter inkomsterna under ditt yrkesverksamma liv. Det har under många år gjort att de allra äldsta kvinnorna har haft lägst pensioner eftersom många av dem har yrkesarbetat lite eller inte alls.

I takt med att kvinnors sysselsättning har ökat har den gruppen minskat, och många trodde att vi i stort sett inte skulle ha några pensionärer med så låg pension när fler kvinnor arbetade och hade inkomstgrundade pensioner.

Men så har det inte blivit. I stället växer andelen pensionärer som måste ha ett betydande inslag av skattefinansierat grundskydd i sin pension. Sammansättningen av gruppen har ändrats från äldre Sverigefödda kvinnor till utlandsfödda – med tonvikt på kvinnor, förklarar Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

– Tidigare har grundskyddet, de skattefinansierade förmånerna, i hög grad utbetalats till äldre kvinnor som har varit mindre yrkesverksamt aktiva. Nu ersätts den gruppen av utrikesfödda generellt sett, och i synnerhet av utrikesfödda kvinnor.

Lägre inkomster

Generellt har utrikesfödda lägre inkomster än svenskfödda och särskilt låga är de för utrikesfödda kvinnor. Och som för alla med låg livsinkomst blir konsekvensen att mer av deras pension består av grundskydd. Samtidigt får den som har bott i Sverige i mindre än 40 år inte full garantipension, vilket innebär att pensionen ofta fylls ut av andra förmåner med lägre ersättningsnivåer, som äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg.

Trots att en stor andel utlandsfödda är arbetslösa eller har låga löner så ger befolkningsökningen en positiv effekt på inkomstpensionssystemet på så sätt att det totalt är fler sysselsatta och att lönesumman är högre. Å andra sidan har den ökade invandringen lett till att snittinkomsten har blivit lägre och därmed minskat ”räntan” på ”inkomstpensionskapitalet” och inkomstpensionerna.

”Skattebetalarna får finansiera mer av pensionerna, och av de pensionsrelaterade förmånerna.”

Redan nu är det påtagligt att utrikesfödda utgör en större andel av bland pensionärskollektivet och den fortsätter att växa, och fler av dem får bidragspension via grundskyddet. Lagändringarna som har höjt grundskyddet är det som har påverkat pensionssystemet allra mest de senaste åren, enligt Ole Settergren.

– Skattebetalarna får finansiera mer av pensionerna, och av de pensionsrelaterade förmånerna som dessutom har vuxit i omfattning. Det är alltid de som jobbar som betalar allting – i form av skatter och pensionsavgifter, säger han.

”Motsägelsefullt system”

Pensionsmyndigheten har under flera år pekat på att dagens regler är motsägelsefulla och att regeringen borde låta utreda hur samhällets ålderspensionssystem egentligen ska fungera.

– Vi tycker att kombinationen av hur grundskyddet och det inkomstgrundade systemet är utformat skapar ett motsägelsefullt och ineffektivt system, och det har inte främst att göra med utrikesfödda eller kvinnor.

Grunden för pensionssystemet är att var och en under yrkeslivet tjänar in pengar till sin egen framtida pension. Men om det för 70 procent av befolkningen läggs på en skattefinansierad förmån, och de övriga 30 procenten oftast har haft inkomster över taket, så är det få pensionärer som kan sägas ha en allmän pension som är inkomstgrundad, konstaterar Ole Settergren.

– Det är väldigt motsägelsefullt, otydligt och ineffektivt, säger han.

Jobbig situation för många

Grundtanken, att det ska löna sig pensionsmässigt att arbeta mer och längre och bidra till samhället, är särskilt viktigt med tanke på att vi lever allt längre och den åldrande befolkningen växer, konstaterar Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar.

Även hon pekar ut utrikes födda kvinnor som en framträdande grupp som hamnar utanför systemet, främst de som är födda utanför Europa, ofta från Mellanöstern eller Afrika. Bland dem är nästan varannan arbetslös, vilket påverkar deras pension avsevärt.

– Att inte komma in på arbetsmarknaden gör att många blir bidragstagare både före och efter pensioneringen. De lever på garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd – bidrag från staten. Situationen är ganska jobbig för många, säger Trifa Chireh.

Läs mer: HÄR

Preliminära resultat av folkomröstningen om hemtjänsten

Vi har nu de preliminära resultaten från folkomröstningen om hemtjänsten, som ägde rum den 9 juni 2024. Här är en sammanfattning av rösterna:

– JA: 2217 röster (25,03%)

– NEJ: 5584 röster (63,05%)

– Blanka: 949 röster (10,71%)

– Ogiltiga: 107 röster (1,21%)

Totalt : 8857 röster

Observera att dessa resultat är preliminära och att Nynäshamns kommun har beslutat att inte offentliggöra dem förrän på torsdag 13 juni 2024 på kommunens hemsida (se länken längst ner), då även förtidsrösterna kommer att inkluderas. På torsdag kommer vi också att presentera resultaten per distrikt, så att vi får en fullständig bild av omröstningen.

Det är viktigt att notera den betydande skillnaden mellan JA och NEJ-rösterna. NEJ-sidan har fått över två och en halv gånger fler röster än JA-sidan, vilket visar en stark preferens bland väljarna. Denna stora marginal kommer definitivt att dra stor uppmärksamhet när de slutgiltiga resultaten presenteras på torsdag.

Att NEJ-sidan har fått mest röster betyder att en majoritet av invånarna som har röstat den 9 juni 2024 i Nynäshamns kommun föredrar att återgå till den tidigare organisationen för hemtjänsten. Detta resultat visar på en stark önskan om bättre valfrihet och trygghet för alla brukare i kommunen.

Håll utkik på vår hemsida och i våra sändningar för de slutgiltiga resultaten och mer detaljerad information på torsdag eller så fort dem publiceras’

Efter att ha sett Moderaternas inlägg på Facebook vill vi göra ett förtydligande om folkomröstningens preliminära resultat.

Moderaterna har tolkat resultatet genom att fokusera på valdeltagandet och de totala antalet röstberättigade. De påpekar att endast 25 procent av de röstberättigade i kommunen har röstat JA för att återgå till den gamla hemtjänstorganisationen, vilket innebär att 75 procent inte gjorde det. Detta inkluderar alla som inte röstade alls.

Totalt var valdeltagandet enligt de preliminära siffrorna endast 39 procent, vilket Moderaterna menar visar att frågan inte engagerade en stor majoritet av väljarna. De argumenterar att den låga valdeltagandet förstärker deras syn på folkomröstningen som ett onödigt slöseri med pengar och att majoriteten av väljarna valde att inte stödja en återgång till den gamla organisationen.

Preliminärt valdeltagande: Val till Europaparlamentet – Kommun – Nynäshamn

Totalt antal röster: 10 523 

Antal röstberättigade i räknade valdistrikt: 22 030  

Valdeltagande: 47,8 % 

Text: G Tsiouras

Läs Mer: HÄR

Felaktigt beslut om hemtjänst i Nynäshamn upphävt av Förvaltningsrätten

En grupp invånare i Nynäshamn, har framgångsrikt överklagat ett beslut av Socialnämnden i Nynäshamns kommun. Beslutet, som fattades den 14 juni 2023, rörde omorganisationen av hemtjänsten i kommunen.

Bakgrund

Socialnämnden beslutade att godkänna ett förslag om att ändra inriktningen för hemtjänsten. Detta innebar att från och med den 1 januari 2024 skulle hemtjänsten organiseras om, med en ny geografisk indelning och rutiner för uppföljning av privata utförare. Beslutet innebar även att hemtjänst i egen regi skulle upphöra i vissa delar av kommunen, specifikt området Land.

Invånarnas överklagande

Invånarna som överklagade beslutet argumenterade att det var av principiell beskaffenhet och av stor vikt, vilket innebär att det borde ha fattats av kommunfullmäktige och inte av Socialnämnden. De betonade att beslutet påverkar många människor och att det har stor organisatorisk betydelse. De menade också att kommunen har ett ansvar enligt socialtjänstlagen att säkerställa att enskilda får det stöd de behöver.

Socialnämndens försvar

Socialnämnden försvarade sitt beslut med att det var fattat av rätt organ och att det var lagligt. De argumenterade att beslutet inte avvecklar den kommunala hemtjänsten helt, utan bara ändrar dess geografiska tillgänglighet. Nämnden ansåg också att beslutet inte var av sådan principiell beskaffenhet att det krävde fullmäktiges godkännande.

Förvaltningsrättens bedömning

Förvaltningsrätten bedömde att beslutet faktiskt var av stor principiell betydelse och stor vikt för kommunen, och därför skulle ha fattats av kommunfullmäktige. Beslutet berörde ett relativt litet antal brukare, men de påverkades kraftigt genom att de tvingades byta utförare med kort varsel. Förvaltningsrätten konstaterade också att beslutet kan påverka kommunens förmåga att tillhandahålla nödvändig service och omsorg.

Fullmäktige beslutade efter påtryckningar

Det är också viktigt att nämna att kommunfullmäktige senare fattade beslut på rätt sätt efter starka påtryckningar från oppositionen som förhandlade med den dåvarande kommundirektören, som gick med på att kommunfullmäktige skulle ta upp frågan. Förvaltningsrätten hade tidigare beslutat om att stoppa beslutet, vilket gjorde att kommunen inte kunde gå vidare med att lägga ner den kommunala hemtjänsten i stora delar av kommunen. Folkomröstningen som sker den 9 juni är en följd av fullmäktiges beslut om nedläggning. Domstolens beslut bekräftar förvaltningsrättens stoppbeslut.

I en insändare i lokala tidningen skrev kommunalrådet den 12 september: ”Hade oppositionen avstått från att förhala beslutet ytterligare, efter alla turer, hade många av hemtjänst företagens orosmoment kunnat redas ut och få svar i juni”, skrev socialnämndens ordförande. Domslutet visar att oppositionens överklagan var rätt och riktigt och att den politiska ledningen agerat i strid mot kommunallagen.

Slutgiltigt avgörande

Förvaltningsrätten upphävde Socialnämndens beslut eftersom det inte fattats av rätt organ. Beslutet ansågs vara av sådan betydelse att det borde ha behandlats av kommunfullmäktige, i enlighet med kommunallagen. Denna dom betonar vikten av korrekt beslutsfattande inom kommunala frågor och säkerställer att invånarnas rättigheter skyddas enligt lag.

Denna artikel belyser en viktig händelse i Nynäshamn och dess påverkan på kommunens invånare och deras tillgång till hemtjänst. Beslutet och dess överklagande är en påminnelse om vikten av transparens och korrekthet i kommunala beslutsprocesser.

Text: Georgios Tsiouras

EU-valet och Folkomröstningen 9 juni 2024

Hej alla invånare och radiolyssnare i Nynäshamns kommun!

Vi på Radio Nynäshamn vill påminna om två viktiga händelser den 9 juni 2024: folkomröstningen om hemtjänsten i vår kommun samt Europaparlamentsvalet där Sveriges representanter till Europaparlamentet ska väljas.

Folkomröstningen om Hemtjänsten

Denna omröstning handlar om att besluta om framtiden för valfriheten och tryggheten inom hemtjänsten i vår kommun.

Lyssna på Radio Nynäshamn!

Nu på torsdag, den 6 juni, mellan kl. 11.00 och 13.00 kommer Per Ranch och Lena Dafgård att tala i programmet ”Bra vibbar” om sina åsikter och argument kring folkomröstningen. De kommer att diskutera varför de anser att ett NEJ-röst innebär att bättre valfrihet och trygghet kan återfås för alla brukare i Nynäshamns kommun. Missa inte detta viktiga program!

Europaparlamentsvalet 2024

Samma dag, den 9 juni 2024, är även Europaparlamentsvalet där vi i Sverige ska välja våra representanter till Europaparlamentet. Detta är ett viktigt tillfälle att påverka Europas framtid.

Din röst är viktig!

Se till att rösta i både folkomröstningen och Europaparlamentsvalet den 9 juni och dela gärna denna information för att fler ska bli medvetna om vad som står på spel.

Dela gärna vidare för att sprida ordet och se till att så många som möjligt deltar i dessa viktiga val!

Läs mer om EU-val 2024 : HÄR

Läs mer om Folkomröstning 2024: HÄR

Text: Georgios Tsiouras

Rapport: Varför Företagare Står Maktlösa mot Skatteverket

Företagare har i stort sett ingen chans att överklaga ett beslut från Skatteverket. En ny rapport visar att även när företaget har rätt, kan de inte förvänta sig full ersättning. ”Det kan röra sig om väldigt stora summor”, säger Patrick Krassén från stiftelsen Rättvis skatteprocess, till TN.

Sannolikheten att vinna mot Skatteverket är minimal. Inte ens när enskilda och företagare vet att de har rätt i sak kan det kosta mer än det smakar att driva frågan i rätten. Det är några av slutsatserna i rapporten ”Har man råd att överklaga?”, där stiftelsen Rättvis skatteprocess har granskat 1 600 avgöranden i förvaltningsdomstolarna mellan 2018–2022.

– Vi kan konstatera att färre än vart femte fall medges full ersättning för rättegångskostnader när den enskilde har vunnit bifall. Vi ser också att i vart fjärde mål där den enskilde får helt eller delvis bifall i sakfrågan, medges ingen ersättning alls, säger Patrick Krassén, stiftelsens verkställande ledamot, och medförfattare till rapporten.

Konsekvensen av detta blir att skattebetalare inte vågar överklaga skattebeslut vilket är en kraftig urholkning av den svenska rättssäkerheten, menar Patrick Krassén.

”Väldigt nedslående att läget är detsamma efter så många år”.

Rapporten visar också att Skatteverket använder enbart strax över hälften av de medel som staten anslår för sådana här ersättningar.

– Man kan ju fråga sig varför inte staten genom finansdepartementet gör en uppföljning om varför inte de anslagna medlen används fullt ut, säger Patrick Krassén.

Obalansen mellan företag och Skatteverket i skattemål har varit på tapeten i mer än 30 år. Trots utredningar, dialoger med intressenter och återkommande debatter har inte mycket hänt, berättar Patrick Krassén.

– Det är väldigt nedslående att läget är detsamma efter så många år, säger han.

Vad beror det här på? I grunden är det en fråga om tid och pengar. Skatteverket har mer resurser och är vana att driva de här frågorna i rättsprocess. Med tiden har det skapat en trend där förvaltningsdomstolarna ofta går på Skatteverkets linje.

– I många av domarna framgår det, ofta ganska kortfattat, att förvaltningsrätten inte ser någon anledning att avvika från Skatteverkets bedömning. Man gör alltså inte en fullödig självständig utredning i frågan utan förlitar sig på det underlag som myndigheten har skickat in, säger han.

Skatteverket prutar

Skattefrågor, som ofta är komplexa, kräver att den enskilde oftast tar hjälp av expertrådgivare eller ombud. Detta kan leda till att kostnaderna snabbt eskalerar, ibland upp till flera hundratusentals kronor. Här uppstår vanligtvis en konflikt eftersom Skatteverket i många fall bestämmer sig för att sätta ner ersättningen till en egenbestämd nivå.

– Skatteverket använder sig då som utgångspunkt en jämförelse med den förutbestämda taxan för advokater i brottmål som grund för vad de anser vara en skälig ersättning. Om den enskilde yrkar på ett högre belopp, prutar Skatteverket beloppet till en lägre summa. Det kan handla om väldigt stora belopp. I ett fall 2022 sattes exempelvis ersättningsnivån ner från det yrkade 682 000 kronor till endast 90 000 kronor trots bifall, säger Patrick Krassén……..

Läs Mer: HÄR

Vårdförbundet Varslar om Strejk: 2 000 Medlemmar Berörs i Fem Regioner

Vårdförbundet varslar om strejk i fem regioner. Totalt rör det sig om cirka 2 000 medlemmar.

”Vi varslar om strejk för vi menar allvar med att vi vill rädda vården! Våra medlemmar måste få kortare arbetstid för att orka ett helt yrkesliv”, skriver fackets ordförande Sineva Ribeiro i pressmeddelandet.

Varslet om strejk rör Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Östergötland och Västerbotten.

”Varslet omfattar arbetsplatser på Skånes universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Karolinska universitetssjukhuset, Linköpings universitetssjukhus, Norrlands universitetssjukhus. Därutöver omfattas Danderyds sjukhus och Södersjukhuset på Sobonas avtalsområde”, skriver facket.

Strejken inleds den 4 juni klockan 11. Varslet omfattar biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor samt sjuksköterskor

Läs Mer: HÄR

Militärutgifterna fortsätter att stiga i spår av ökad osäkerhet

År 2023 spenderade världen 2443 miljarder dollar på militär, en ökning med 6,8 procent jämfört med året innan. Det är den största ökningen sedan 2009. De 10 länderna med högst militärutgifter under 2023, inklusive USA, Kina och Ryssland, ökade alla sina utgifter enligt nya siffror från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI).

(Stockholm, 22 April 2024) Total global military expenditure reached $2443 billion in 2023, an increase of 6.8 per cent in real terms from 2022. This was the steepest year-on-year increase since 2009. The 10 largest spenders in 2023—led by the United States, China and Russia—all increased their military spending, according to new data on global military spending published today by the Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI), available at www.sipri.org

Read this press release in Catalan (PDF), French (PDF), Spanish (PDF) or Swedish (PDF).

Click here to download the SIPRI Fact Sheet.

Military expenditure increases in all regions

World military expenditure rose for the ninth consecutive year to an all-time high of $2443 billion. For the first time since 2009, military expenditure went up in all five of the geographical regions defined by SIPRI, with particularly large increases recorded in Europe, Asia and Oceania and the Middle East. 

‘The unprecedented rise in military spending is a direct response to the global deterioration in peace and security,’ said Nan Tian, Senior Researcher with SIPRI’s Military Expenditure and Arms Production Programme. ‘States are prioritizing military strength but they risk an action–reaction spiral in the increasingly volatile geopolitical and security landscape.’

Military aid to Ukraine narrows spending gap with Russia 

Russia’s military spending increased by 24 per cent to an estimated $109 billion in 2023, marking a 57 per cent rise since 2014, the year that Russia annexed Crimea. In 2023 Russia’s military spending made up 16 per cent of total government spending and its military burden (military spending as a share of gross domestic product, GDP) was 5.9 per cent. 

Ukraine was the eighth largest spender in 2023, after a spending surge of 51 per cent to reach $64.8 billion. This gave Ukraine a military burden of 37 per cent and represented 58 per cent of total government spending.

Ukraine’s military spending in 2023 was 59 per cent the size of Russia’s. However, Ukraine also received at least $35 billion in military aid during the year, including $25.4 billion from the USA. Combined, this aid and Ukraine’s own military spending were equivalent to about 91 per cent of Russian spending.

Läs mer: HÄR