Nämdö hembygdsförening planerar för ett nytt allaktivitetshus. Något föreningen gått ut med i sociala medier och på sin hemsida. En arkitektfirma har tagit fram tre förslag på hur huset kan komma att se ut och vart det kan stå. 

Den nya byggnaden ska fungera som ett komplement till den befintliga hembygdsgården och inrymma möjligheter till övernattning, behandlingsrum, snickeri, hantverk samt rum för lek och experiment. Så här långt har hembygdsföreningen fått ett EU-bidrag på 90 000 kronor till att ta fram ritningar och en situationsplan.

I en bidragsansökan till regionen beskriver föreningen att den tänker sig att det nya huset ska erbjuda äldre som bor isolerat runt omkring i Nämdöskärgården en plats där de kan bo tillfälligt för att få stimulans och social samvaro. Allaktivitetshuset är också tänkt att ge möjlighet till en bra fritid för de yngre samt underlätta för nya personer att bosätta sig i Nämdöskärgården. Vidare ska det användas av skolklasser som kommer för att lära sig mer om Östersjön och biosfärområden i samband med den nya nationalparken som beräknas stå klar 2025.

Föreningen har även ansökt om bidrag på 70 000 kronor, från regionen men fått avslag. Bidraget avsåg att täcka kostnader för bygglovsansökan, besök av tjänstemän från kommunen samt slutlig kostnad för arkitekt. Hur själva byggnaden ska finansieras är ännu inte klart men föreningen planerar att söka bidrag från Allmänna arvsfonden.

Av skissförslaget som tagits fram, framgår att huset är tänkt att stå på kommunens mark mellan hembygdsgården och skolan. Hembygdsföreningen vill inte kommentera projektet.

105 planerade vindkraftverk 55 kilometer utanför Sandhamn får nu nej av regeringen, tillsammans med ytterligare 12 projekt i Östersjön. Foto: Statkraft, bild från Sheringham Shoal utanför Storbritannien.

Regeringen säger nej till vindkraft i Östersjön av säkerhetsskäl. Men vindkraften och försvaret kan samarbeta, menar Markus Norström, som grundat företaget Elevated Launch. Nästa år ska han visa upp sina idéer för försvaret.

Regeringen avslog i dag ansökningarna för att bygga 13 havsvindkraftsparker i Östersjön.

– Regeringen har bedömt att det leder till oacceptabla konsekvenser för Sveriges militära försvar att bygga de aktuella projekten i Österjöområdet, sa försvarsminister Pål Jonsson på presskonferensen.

Bland de projekt som fått nej från regeringen finns vindkraftsparken Baltic Offshore Delta North, 55 kilometer öster om Sandhamn. Den ska omfatta upp till 105 bottenfasta vindkraftverk på ett cirka 377 kvadratmeter stort område. Som ett direkt resultat av regeringens besked meddelade även projektbolaget Freja Offshore att man avslutar arbetet med projekten Dyning, 45 kilometer sydöst om Oxelösund, samt Cirrus, 50 kilometer söder om Karlskrona.

”Vi beklagar regeringens beslut att avslå tillstånd till de projekt vi har i Östersjön. Naturligtvis respekterar vi Försvarsmaktens bedömning utifrån ett säkerhetsperspektiv, men tror samtidigt starkt på att det är möjligt att samexistera. Detta har bland annat gjorts framgångsrikt i Storbritannien”, skriver Statkraft, som ansökt om Baltic Offshore Delta North, i ett mejl.

Men nystartade Elevated Launch kan ha lösningen på konflikten mellan vindkraft och försvar.

– Försvarsmakten sätter fingret på hur viktigt det är att vi har full koll på luftrummet över Östersjön. I stället för att vara i vägen för befintliga radar och signalspaningssystem kan vindkraftverk utgöra en bas för nya system som tack vare framskjutet och upphöjt läge i stället förbättrar lägesbilden, säger grundaren Markus Norström.

Elevated Launch har utvecklat flera patent för hur man kan integrera olika typer av försvarssystem i vindkraftparker.

Det handlar om sensorer och det man kallar för telekrigssystem. Det är drönare och autonoma undervattensfarkoster, som kan integreras med vindkraftparker och skickas i väg på bland annat spaningsuppdrag.

Markus Norström:

– Ett vindkraftverk är ett stort torn, ofta ute i havet. Det har el, det har kommunikation i form av fiber och radiolänk som back-up. 

– Det har reservkraft i form av batterier som ofta är inbyggda i vindkraftverk. Och sammantaget så är det här en fantastiskt bra plattform för olika typer av försvarssystem. 

– Läget och höjden ger systemen större räckvidd och totalkostnaden blir låg tack vare att man samnyttjar infrastruktur.

Tidigare har Elevated Launch har fått ekonomiskt stöd av Energimyndigheten för en förstudie som genomfördes tillsammans med bland annat vindkraftsbranschen, försvarsmaterielindustrin, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Totalförsvarsstiftelsen och Försvarsmakten.

Förstudien visar på vinster både för energiförsörjning och försvarsförmåga om man kan få samexistensen mellan försvar och vindkraft att fungera. 

Nyligen beviljade Försvarsmakten och Vinnova finansiering så att Elevated Launch kan demonstrera sina lösningar. Demonstrationen ska ske i samband med Almedalsveckan på Gotland nästa sommar.

– Det finns en del tekniska och legala frågor som måste lösas, säger Markus Norström.

– Men Försvarsmaktens engagemang bekräftar potentialen för vårt system och försvarets vilja att bidra till att vända den här målkonflikten till en synergi.

Trots intensiv skyddsjakt ökade antalet skarvar i skärgården förra året. I år minskar antalet, utom i Trälhavet.

Totalt har antalet skärgårdshäckande skarv minskat med nästan 900 bon eller 13 procent på ett år.

Mängden skarv minskat i alla inventerade områden utom i Trälhavet, en fjärd i Stockholms inre skärgård norr om Resarö.

– Fåglarna har flyttat längre in i skärgården och häckar nu på färre kolonier än föregående år, säger Oliver Karlöf, fiskbiolog på Stockholms stads idrottsförvaltning, som samordnar jakten på skarv.

– Den största samlingen utgörs av Stora Värtan, där vi på staden nu planerar en stor skyddsjakt i samarbete med länsstyrelsen samt omkringliggande kommuner och jaktlag.

Länsstyrelsen har som mål att beståndet av mellanskarv i Stockholms skärgård ska halveras från cirka 6 000 till 3 000. Skarvkolonierna hotar träd och växter på öarna och ställer också till problem för fisket.

Förra årets inventering av bon visade på en ökning av skarv i skärgården, trots ökad skyddsjakt de senaste sex åren.

– Det var väldigt oväntat och förbluffande, säger Henrik C Andersson, länsfiskekonsulent på länsstyrelsen.

Förra året jagades det intensivt i norra Hårsfjärden, med bland annat oljering vid ön Skraken. Det gjorde att häckningen i till exempel norra Mysingen gick från några tusen till nästan noll. Men i stället ökade mellanskarven kraftigt i de inre delarna av Stockholms skärgård. Dels i några nya kolonier i Trälhavet, dels i Stora Värtan.

Fjolårets inventering visade också att skarv börjat häcka i länets insjöar. För att få hela bilden av vad som händer har även de etableringarna studerats och boräkning har utförts i Västra Styran (Södertörn) och Limmaren (syd Norrtälje).

I Limmaren minskar antalet skarvbon, men i Västra Styren ökar de kraftigt.

– Limmaren fick beviljat skyddsjakt 2023 och byalaget har gjort ett utomordentligt jobb med att mota skarvens intåg där, säger Oliver Karlöf.

För att göra jakten mer effektiv föreslår organisationen Sportfiskarna bland annat att föreskrifterna för så kallad skyddsjakt på enskilds initiativ (som tillåter jägare att under vissa förutsättningar jaga skarv utan att först söka tillstånd) ska ändras så att jakten på fåglarna förenklas när de anländer under våren.

Ornitologen Claes Kyrk har varit med och inventerat skarv sedan 1990-talet och har sedan 2010 haft huvudansvaret för inventeringen.

– Ska vi fortsätta att jaga och störa skarven måste vi samtidigt peka ut områden där den kan häcka utan att störas. Då skulle spridningen minska och det skulle vara lättare att övervaka beståndet, säger han.

Oliver Karlöf anser att den taktiken skulle kunna fungera en begränsad tid.

– Men skarven vill samtidigt häcka nära en födokälla och blir predationen får hård kommer födan minska och skarven flytta ändå, oavsett jakttryck, säger han och tillägger:

– Jag håller med Kyrk om att det vore bra med några få fredade områden, men då måste vi sätta in mycket kraftigare tag på de kolonier där vi ska genomföra minskningen av beståndet.

– Det har ännu inte gjorts på grund av att länsstyrelsen inte tillåtit exempelvis ankomstjakt på kolonier eller andra metoder som skulle vara både etiskt försvarbara och effektiva. Det börjar ändras nu när det finns en större samsyn på problemet, men vi är inte i hamn ännu.

Siv Rothammar, 84, på Mörtö södra är helt beroende av att få sina matkassar levererade med båtarna. Foto: Emil Rothammar

Trafikförvaltningen har infört en fraktavgift för mat som levereras från butik på en ö till kund på en annan. Den nya avgiften överraskade både handlare och kunder.

Siv Rothammar på Mörtö södra väntade som vanligt på sina tre kassar mat när handlaren Carl Hamacher på Tempo Runmarö plötsligt ringde och meddelade att det från och med samma dag skulle utgå en avgift på 25 kronor per kasse för transporten.

– Klart man blev förvånad, säger Siv Rothammar.

Carl Hamacher blev lika förvånad när han tidigare samma dag ringde till Ressel Rederi och som vanligt beställde varutransport.

– Jag hade inte fått någon förvarning om att det skulle tas ut en ny avgift säger han.

För Siv Rothammar, 84, är de tre matkassarna som kommer med båten varje vecka en förutsättning för att hon ska kunna bo kvar på Mörtö södra.

– Det är bedrövligt. De pratar om en levande skärgård samtidigt som de hela tiden tar ut nya avgifter för oss här ute, säger hon.

Stina Molander på Nämdö Östanvik beställde sex kassar från Runmarö dagen innan avgiften infördes. Det innebär 150 kronor extra med den nya avgiften.

– Då ska man komma ihåg att vi konsumenter redan betalar högre priser när vi handlar från en skärgårdshandlare, säger hon.

Den nya avgiften hör samman med en ny modell för godstaxering som godkändes av Regionfullmäktige i september i år. Då togs även beslut att införa den nya modellen från och med 1 november 2024.

– I och med den nya prislistan stämmer det att det blir en förändrad taxering vad gäller artikeln ”matkasse” med en serviceavgift om 25 kronor, skriver Cajsa Sjöbeck, presskommunikatör hos Trafikförvaltningen.

Trafikförvaltningen höll för ett år sedan ett samråd med näringsidkare i skärgården.

– Inför införandet av den nya godstaxan har näringsidkarna den 10 oktober 2024 blivit informerade genom utskick skriver Cajsa Sjöbeck.

Carl Hamacher menar å in sida att samrådet för ett år sedan aldrig handlade om att börja ta betalt för transporterna mellan öarna, utan gällde befintliga taxor.

Angående utskicket 10 oktober säger han:

– Jag utgick från att prislistan ändrade priser på befintliga frakter, inte att man införde helt nya rutiner. 

Lanthandeln på Runmarö öppnade sin webbutik med båttransporter mitt under pandemin 2020. Den blev snabbt populär och har nu många kunder i Nämdöarkipelagen och norrut mot Harö. Även Svartsö lanthandel levererar till öarna runt omkring med hjälp av Waxholmsbolaget.

Tidigare har transporter från ö till ö varit gratis. I den nya modellen för godstaxa talas det om att frakt av varor ska vara fraktfritt mellan öar i skärgården när det gällde transporter ”mellan näringsidkare”, inte näringsidkare och privatpersoner,

Såväl Erik Olsson som Åsa Ekman, deltidsboende på Uvö respektive Hagede, är beroende av matkassarna för att kunna bo i sina stugor under vår, vinter och höst.

De är båda oroliga för att nya avgifter kan göra att servicen dras in.

– Tempo på Runmarö och liknande glesbygdsbutiker är ensamma om att förse den yttre skärgården med livsmedel och det görs med mycket små vinstmarginaler, säger Erik Olsson.

Carl Hamacher bekräftar att om kundunderlaget sviker på grund av leveransavgifterna kan Tempo Runmarö sluta skicka varor med båtarna.

Det är på uppdrag av Trafiknämnden som Trafikförvaltningen tagit fram den nya modellen för godstaxering inklusive en höjning av taxorna.

Godstaxorna har varit oförändrade sedan 2008, enligt Cajsa Sjöbeck.

I november invigs den nya vandringsleden Stockholm archipelago trail (S A T). På hemsidan beskrivs den som en upplevelse som gör avtryck i själen. Men leden saknar både toaletter och papperskorgar samt marknadsför också mindre stigar som går nära tomter. Nu oroar sig många öbor för att leden ska lämna avtryck på flera ställen än bara i besökarnas själar.

Leden har uppmärksammats av bland annat National Geographic, som skrivit om den i samband med att Stockholms skärgård utnämnts till en av världens bästa resmål. Nu hoppas många att den nya leden ska dra fler besökare till öarna men det är en förhoppning som inte delas av alla. Fjällvärlden har tidigare drabbats av stora problem med nedskräpning och ökat slitage på miljön till följd av ökad turism på vandringslederna. Något som fått många öbor och fritidsboende att fundera över vilka negativa konsekvenser leden kan komma att medföra. För att förhindra nedskräpning går arrangörerna ut med information på hemsidan, där man uppmanar besökarna att ta med sig sitt skräp och kasta det på fastlandet.

– Det är naivt att tro att alla kommer sköta sig, säger Ulrika Linroth Odelberg som har fritidsboende på Runmarö.

Sina behov förväntas vandrarna utföra på de befintliga toaletter som finns för allmänheten. Men om det finns toaletter, och i så fall vart de finns, framgår inte i informationen på leden hemsida.

Förutom sopor och missplacerade toabesöksefterlämningar oroar sig öborna även för en ökad brandrisk.

Michael Lemmel, ledsamordnare för Stockholm archipelago trail, vill lugna skärgårdsborna.

– Jag tror inte att leden kommer att generera så ofantligt många fler besökare i högsäsong. Det vi tänker oss är att det blir fler besökare i september och oktober så att säsongen förlängs.

Leden har inga toaletter, vad säger du till dem som oroar sig för att det kan bli tråkiga lämningar?

– På de flesta öar finns någon form av offentlig toalett och de flesta människor brukar veta hur man beter sig. Men kommunerna har ett utökat ansvar för toaletter och sopor i skärgården sedan ett år tillbaka och jag tror alla är medvetna om problematiken och att det behöver lösas. Men vandrare plockar ofta upp efter sig och plockar till och med upp skräp efter andra, säger Michael Lemmel.

Många oroar sig för en ökad brandrisk. Varför informerar ni inte om var det finns iordningställda eldplatser?

– Vi vill inte att folk ska tänka på att elda ens. Eftersom det är något som oroar skärgårdsborna så går vi istället ut med att det är eldningsförbud konstant, säger Michael Lemmel.

På Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation (SIKO) är man medveten om att nya leden inte tas emot med öppna armar utav alla. Föreningen skriver att det naturligtvis är positivt för öarna att underlaget för offentlig och privat service ökar, men att det måste ske med lokal förankring och att bilden av leden inte är odelat positiv. Vidare skriver de: ”Där Stockholm Archipelago trail är markerad har markägartillstånd inhämtats, men nu passar man samtidigt på att på hemsidan, även marknadsföra naturstigar, som inte ingår i själva leden.”

På S A T tar man den kritiken med ro. De menar att de har rätt att skriva om andra stigar på öarna, precis som vilken vandringsguide som helst.

– Det räcker så som det är idag, med folk som står mer eller mindre på ens trapp ibland. Människor som besöker skärgården vill till vattnet och då går de på ens tomt, säger Linroth Odelberg.

Varför är allmänna badplatser inte utmärkta på era kartor?

– I våra vandringsbeskrivningar står det vart det är lämpligt att bada. Folk har vandrat i skärgården i många år. Genom S A T organiserar vi vandrandet genom att det finns en tydlig led. Sannolikheten att någon går fel och in på en tomt blir då mindre. Vi har skapat en kommunikationsplattform i form av en hemsida där vi kan informera om hur man ska bete sig. Det borde göra problematiken bättre än hur det varit tidigare. Vårt syfte är ju att det här ska vara någonting positivt, säger Michael Lemmel.