Home Blog Page 47

”All that Jazz”

PREMIÄR – ALL THAT JAZZ – SÖNDAG 25 FEBURARI KL 14.00

Välkomna till premiärprogrammet All that Jazz på Radio Nynäshamn, söndagen den 25 februari 2024.

Jazzprogrammet som lägger ankar i jazzmusik från nu till då.

Den 2a och 4e söndagen varje månad kommer du kunna njuta till jazz till söndagskaffet.

I premiärprogrammet får vi bland annat lyssna till artister som Amanda Ginsburg, Rigmor Gustafsson tillsammans med Nils Landgren, Lisa Ekdahl, Isabelle Antenna och Carla Bruni.

Programledare är Sven Elmquist, som även producerar programmet Out of the Blue på Radio Nynäshamn, en djupdykning i den elektroniska musiken.

Juni 2024

All That Jazz med Sven Elmquist 9 juni 2024

Maj 2024

All That Jazz med Sven Elmquist 26 maj 2024

All That Jazz med Sven Elmquist 12 maj 2024

April 2024

All That Jazz med Sven Elmquist 14 april 2024

Mars 2024

All That Jazz med Sven Elmquist 24 mars 2024

All that Jazz MED Sven Elmquist 10 mars 2024

Februari 2024

PREMIÄR All that Jazz MED Sven Elmquist 25 feb 2024

Högt antal A-traktorer underkända vid besiktning

En rapport från P4 Kalmar avslöjar att en betydande andel A-traktorer inte klarar av den första besiktningen. Förra året visade det sig att 56 procent av dessa fordon var tvungna att genomgå en andra besiktning för att möta kraven, baserat på statistik från Bilprovningen.

En orsak kan vara att unga förare har behov av att ändra och göra sina fordon ”fräckare”, enligt en besiktningsman.

– De vill hänga upp gardiner, de vill sätta för kolsvarta rutor så man inte ser vem som kör, ha för stora fälgar så det knappt går att svänga, säger besiktningstekniker Ingmar Karlsson på Opus.

Antalet A-traktorer har ökat drastiskt de senaste åren. Likaså har antalet olyckor kopplade till fordonstypen stigit.

I somras skärptes reglerna med krav på både bilbälte och med max en passagerare per plats, och regeringen har aviserat att reglerna ska skärpas ytterligare.

Läs mer: HÄR

Sveriges vägar i förfall: Expert larmar om ökande potthålsproblem

Alarmrapporter strömmar in från hela Sverige. Enligt experter faller de svenska vägarna isär. ”Begreppet ’potthål’ har blivit ett vanligt samtalsämne bland många,” förklarar Anders Josephsson, expert inom näringspolitik hos Transportföretagen, som efterlyser att vägunderhållet inte längre får ignoreras.

Nu kommer larm från hela landet. Svenska vägar trasar bokstavligen sönder, varnar experter. ”Ordet potthål är nu i var och varannan människas mun”, säger Anders Josephsson, näringspolitisk expert på Transportföretagen, och kräver att underhållet inte längre försummas.

Det växlande vintervädret har medfört ovanligt många gropar, så kallade potthål, i det svenska vägnätet, något som ställt till det för både privatpersoner och företag. Enligt SvD har Trafikverket under december och januari fått in totalt 390 ärenden, vilket är 131 fler än samma månader förra året och mer än fyra gånger så många ärenden jämfört med vintern 2021-2022. Dessutom ska årets ”högsäsong” för potthål ha inträffat tidigare än normalt.

Anders Josephsson, näringspolitisk expert på Transportföretagen, pekar ut det eftersatta underhållet som anledning till den uppkomna situationen.

– Det här lite speciella vädret har blivit en smärtsam påminnelse om skicket på våra vägar. Ordet potthål är nu i var och varannan människas mun. Det här visar med all önskvärd tydlighet att det måste avsättas mer pengar till underhåll, säger han, och fortsätter:

– Underhåll måste göras mer sexigt. Hittills har det varit roligare att klippa band för nya vägar och järnvägar. Att vårda det vi redan har är dessutom samhällsekonomiskt lönsamt. Ändå har politiken, oavsett partifärg, försummat underhållet år efter år. Infrastrukturministern borde klippa band även när vägarna får ny beläggning.

Har era medlemsföretag hört av sig angående problemen med potthål?

– Ja, absolut. Vi har medlemsföretag inom olika branscher men exempelvis åkerier och bussföretag har ju vägen som sin arbetsplats. Det är klart att det här påverkar dem.

Den bilden delas av branschorganisationen Sveriges åkeriföretag, som ser potthålen som ett av många problem med vägnätet. Organisationen ser ett stort behov av ökade resurser till underhåll.

– Över lag är vägarna bristfälliga överallt. Underhållsskulden är stor på omfattande delar av vägnätet och det behövs ökade anslag och ordentliga åtgärder för att komma till rätta med det här. Vägarnas beskaffenhet påverkar oss jättemycket. Det här har varit ett problem länge och det blir värre och värre. I förlängningen kan det bli farligt att åka på vägarna, säger Charlotta Nilsson, pressansvarig på Sveriges åkeriföretag.

– Vi ser att det behövs ökade anslag i hela landet. Hittills har det knappt funnits pengar ens till det mest akuta så det behövs verkligen mer resurser.

Läs mer: HÄR

Regeringen kan överrida kommunalt veto för vindkraft vid Sörmlands- och Östgötakusten

Trots att fyra av fem kommuner längs Sörmlands- och Östgötakusten har uttryckt sitt motstånd mot vindkraftsprojektet Långgrund, finns det fortfarande en möjlighet att projektet kan genomföras. Detta beror på att den svenska regeringen har befogenheten att ignorera kommunernas veto i denna fråga. Det innebär att regeringen kan besluta att gå vidare med etableringen av vindkraftverken trots den lokala oppositionen, om de anser att projektet är av nationellt intresse eller nödvändigt för att uppnå övergripande energi- och miljömål.

Långgrund innebär att det skulle byggas 167 vindkraft nära Sörmlands- och östgötakusten; 23 vindkraftverk i Norrköping, 4 i Söderköping, 19 i Nyköping, 58 i Oxelösund och 63 i Trosa.

Det kan bli vindkraft längs Sörmlands- och östgötakusten, trots att fyra av fem kommuner sagt nej till projektet Långgrund. Regeringen kan köra över kommunernas veto i frågan.

Mark- och miljödomstolen kunde ha avgjort Långgrunds framtid, men valde att överlämna målet till regeringen för prövning.

– Det är ett unikt fall, säger Magnus Hjort, rådman i mark- och miljödomstolen.

Det unika – eller i vart fall mycket ovanliga – är att domstolen trots att fyra kommuner sagt nej till större delen av parken och försvaret sagt nej i tio formella yttranden sedan 2016, skickar ärendet vidare till regeringen.

– Det är klart att vi hade kunnat avslå det (ansökan, red. anm) på grund av det kommunala vetot. Men som jag läser lagstiftningen hade det inte varit korrekt, säger Magnus Hjort.

Bakgrunden till beslutet är att Mark- och miljödomstolen anser att det föreligger en konflikt mellan allmänna intressen av ”synnerlig vikt” och då ska regeringen avgöra.

I domen skriver Mark- och miljödomstolen att Långgrund är av väsentlig betydelse för landets energiförsörjning.

– Men det är försvarsintresset som gör att vi lämnar över det till regeringen, säger Magnus Hjort, samtidigt som han tillägger:

– Att det är av intresse för landets energiförsörjning är ju ytterligare ett skäl.

Norrköping, Nyköping, Oxelösund och Trosa beslutade i oktober och november förra året att säga nej till att Långgrund skulle prövas i Mark- och miljödomstolen. Söderköping var enda kommun som sa ja till fortsatt prövning.

– Väljer regeringen att köra över försvaret och kommunerna har vi en rättsskandal av gigantiska mått, säger Claes Sjöblom, deltidsboende på Landsort och en av de drivande i nätverket ”Nej till kustnära vindkraft vid Långgrund”.

Svea Vind Offshore har jobbat med Långgrund i åtta år, men vill inte närmare kommentera domstolens beslut mer än att det ”inte är unikt”:

– Även om överlämnande (till regeringen, red. anm) inte sker särskilt ofta är det inte något nytt, skriver projektledaren Per Edström i ett mejl.

– Som exempel kan nämnas att Miljööverdomstolen år 2000 överlämnade ett mål om vindkraftverk i Kalmarsund till regeringen på grund av att intresset av elproduktion stod mot fågelskyddsintresset. Ett annat exempel är Blekinge Offshore AB:s vindkraftpark i Hanöbukten, som mark- och miljödomstolen överlämnade till regeringen på grund av motstående försvarsintressen.

Långgrund innebär att det skulle byggas 167 vindkraft nära Sörmlands- och östgötakusten; 23 vindkraftverk i Norrköping, 4 i Söderköping, 19 i Nyköping, 58 i Oxelösund och 63 i Trosa.

Kommunerna som sa nej till projektet menade bland annat att påverkan på skärgårdsmiljön skulle bli för stor.

Läs mer: HÄR

Trots motstånd från männen, startade hon företaget.

Helena Samsioe, känd som Sveriges drönardrottning, har snabbt lockat till sig intresse från flera riskkapitalbolag. Hon delar med sig av fem värdefulla råd till nya entreprenörer. Dock uttrycker hon frustration över att endast en liten andel av riskkapitalet investeras i kvinnors företag, något hon beskriver som förskräckligt i en intervju med TN.

Den svenska drönardrottningen Helena Samsioe har lyckats attrahera flera riskkapitalister på kort tid. Hon har fem matnyttiga tips för alla nykläckta entreprenörer. Samtidigt är hon frustrerad över att bara en marginell del av allt riskkapital går till kvinnor. ”Det är hemskt”, säger hon till TN.

Mötet 2015 var i Nairobi, Kenya. Det var ett av Helena Samsioes första steg som företagare. Hon hade en affärsidé och ville testa den på representanter från FN:s nya innovationskontor, som hade uppdraget att få in digitala innovationer i FN:s upphandlingssystem. Idén var att använda sig av drönare för att ta sig an utmaningar som medicinska leveranser där vägarna är dåliga och samtidigt samla in viktig geografisk information.

Helena Samsioe var den enda kvinnan på mötet.

När hon presenterade sin idé möttes hon av skepticism. Drönare var ju bara något som användes av militären och i Hollywood-filmer. Till saken hör att drönar-tekniken vid tidpunkten var en outvecklad teknik.

– Där satt jag som ensam kvinna i rummet och jag hade en idé om att den här tekniken kan användas för någonting bra. Och så sitter det ett antal personer som alla råkar vara män och säger det motsatta, berättar hon.

Helena Samsioe lät sig inte nedslås.

– Jag tog inte nej som ett nej för alltid utan jag tog det som ett nej just där och då. Och sen så försökte jag förstå vad det var som gjorde att man sa nej. Vad behövde göras för att successivt ändra det?

I dag kallas Helena Samsioe för drönardrottningen i svensk press.

– FN-representanterna sa till mig att vi aldrig kommer att kunna använda oss av Globhe eftersom drönare är ett krigsredskap. Men idag är FN en av våra stora kunder där vi hjälper till att upptäcka naturkatastrofer i förtid och prioriterar insatser när de väl sker, säger hon.

Mötet lärde henne också att kvinnor som startar techföretag ofta blir bemötta på andra sätt än män. Det kan vara nog så svårt och utmanande att starta företag oavsett kön. Som kvinna kan steget bli ännu större.

– Jag förstod inte hur svårt det var när jag gav mig in i det hela eller hur lång tid det skulle ta. Och i efterhand var det nog tur för då hade steget till att bli företagare blivit ännu större, säger hon.

Läs mer: HÄR

Alysia gör succé i Bra Vibbar – Missa inte chansen att återuppleva magin

Den 1 februari 2024 hade vi på Radio Nynäshamn det stora nöjet att välkomna Alysia till vårt älskade program ”Bra Vibbar”. Det blev en minnesvärd sändning fylld av djupa samtal, skratt och, framför allt, fantastisk musik.

Alysia, som snabbt har blivit känd för sin storslagna och breda ljudbild, perfekt anpassad för de stora scenernas brus, gästade studion och delade generöst med sig av sin resa, sina erfarenheter och sin musik. Med en musikstil som kan beskrivas som melodisk alternativ metal kryddad med tonvis av groove och allsång, bjöd Alysia våra lyssnare på en unik musikalisk upplevelse.

Under intervjun svarade Alysia på en mängd frågor, allt från deras musikaliska inspirationskällor till spännande framtidsplaner. För alla er som missade denna fantastiska sändning, eller för er som helt enkelt vill återuppleva magin, har ni möjligheten att lyssna på programmet igen.

Länken till reprisen av ”Bra Vibbar” med Alysia hittar du längre ner här inne.

Vi på Radio Nynäshamn vill tacka Alysia för en fantastisk sändning och ser fram emot att följa deras fortsatta musikaliska resa. Glöm inte att följa oss på https://www.facebook.com/RadioNynashamn och hålla ögonen öppna för framtida gäster och spännande programinnehåll.

För alla musikälskare och fans av Alysia – detta är en sändning ni inte vill missa. Återupplev intervjun och låt er inspireras av Alysias passion för musik och deras unika sound.

Text: Tiina Tsiouras

Bild: Radio-Nynäshamn

Alysia Repris

Bild: Niklas Edström

Rödgröna skär i vårdval i Stockholm – risk för högre kostnader och köer

Den rödgröna ledningen i Region Stockholm avser att avveckla minst 13 vårdval i området. Flera företag inom vården varnar dock att detta beslut kan orsaka stigande utgifter och förlängda väntetider. Jens Eriksson, som är verkställande direktör på Aleris Sverige, uttrycker att vårdvalen erbjuder ett effektivt sätt att använda skattepengar, eftersom de ger mycket vård för de investerade medlen.

– Tänk allt som händer i ett barns liv som får vänta i 24 månader på att starta en utredning! Du kanske är en tioåring som inte klarar mellanstadiet, då ligger du efter redan i början av högstadiet. Om du inte kommer ifatt under högstadiet och går ut nian utan fullständiga betyg, då tycker jag att vuxenvärlden har utsatt barnet för ett framtida utanförskap.

Det säger Filippa Reinfeldt, tidigare sjukvårdslandstingsråd i Stockholm mellan åren 2006 till 2014, till TN och berättar varför införandet av Vårdval Logopedi år 2008 berör henne extra mycket. Det tog bara ett år innan kötiden för dyslexiutredningar för skolbarn hade minskat från två år till tre veckor efter införandet av vårdvalet.

Läs mer: HÄR

”Out Of The Blue 2024”

Juni 2024

15 juni 2024 Out Of The Blue med Sven Elmquist

1 juni 2024 Out Of The Blue med Sven Elmquist

MAJ 2024

18 Maj 2024 Out Of The Blue med Sven Elmquist

April 2024

20 april 2024 Out Of The Blu med Sven Elmquist

6 april 2024 Out Of The Blu med Sven Elmquist

Mars 2024

30 mars 2024 Out of the Blue med Sven Elmquist

16 mars Out of the Blue med Sven Elmquist

2 Mars 2024 Out of the Blue med Sven Elmquist

Februari 2024

17 feb 2024 Out of the Blue med Sven Elmquist

Premiär 3 feb 2024 Out of the Blue med Sven Elmquist