Att minska skatterna på arbete utgör en lågriskåtgärd enligt skatteexperten Fredrik Carlgren. Han påpekar att detta till och med kan generera ökade medel för genomförandet av olika reformer. Carlgren förklarar att genom att sänka skatterna på arbete, ökar den totala skattebasen istället för att ekonomin krymper. Detta resulterar i att det finns en större summa pengar tillgänglig för fördelning till en bredare grupp.

Det är riskfritt att sänka skatterna på arbete. Det kommer till och med att ge mer pengar till reformer, menar skatteexperten Fredrik Carlgren. ”Skattebasen växer i stället för att kakan krymper, vilket innebär att det finns mer att fördela till fler”, säger han till TN.

I våras la regeringen fram ett antal förslag om skattelättnader på arbete, bland annat ingick en förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdraget och att dess avtrappning, som infördes under 2016, skulle avskaffas. Nu är det viktigt att löftena hålls, betonar Fredrik Carlgren, nationalekonom och skatteexpert på Svenskt Näringsliv.

– Dagens avtrappning höjer den högsta marginalskatten med tre procentenheter. Detta i ett läge när alla som är insatta i skattefrågorna identifierar just de högsta marginalskatterna i Sverige som det kanske enskilt största problemet i skattesystemet, säger han till TN.

– I OECD överträffas våra marginalskatter bara av Belgien.

Påverkar beteenden

De höga skatterna påverkar beteenden på ett negativt sätt och sänder fel signaler, förklarar Fredrik Carlgren. Människor jobbar mindre, väljer ”fel” utbildningar och produktiviteten hålls tillbaka.

– Reformer är därför nödvändiga, säger han.

För att belysa effekterna har Fredrik Carlgren låtit SCB räkna på vad ett förstärkt jobbskatteavdrag, en slopad avtrappning respektive en halvering av den statliga inkomstskatten från 20 till 10 procent skulle innebära för budgeten på kort och lång sikt.

– I budgeten räknar man väldigt statiskt. Framför allt på lång sikt missar man att vi presterar och anstränger oss olika beroende på hur skatterna ser ut. Beteendeförändringarna kan vara väldigt stora, säger han.

Sverige sticker ut

Sverige sticker verkligen ut internationellt i detta sammanhang, menar Fredrik Carlgren och förklarar att vi ligger på fel sida av Lafferkurvan. Det vill säga om de högsta marginalskatterna höjs ytterligare så minskar skatteintäkterna till staten i stället för att öka, just på grund av sådana beteendeförändringar, något som det sällan räknas på.

I fallet med en slopad avtrappning av jobbskatteavdraget skulle självfinansieringsgraden av reformen vara 120 procent, enligt SCB:s siffror. Det innebär att skattelättnaden inte skulle kosta staten någonting, utan till och med ge lite extra till statskassan.

– Skattebasen växer i stället för att kakan krymper, vilket innebär att det finns mer att fördela till fler. De som säger att de med högre inkomster borde betala mer borde fundera över detta, säger han och fortsätter.

– Vi har en extrem situation, skulle man slopa avtrappningen skulle alla bli vinnare, säger han.

När det gäller en förstärkning av jobbskatteavdraget träffar det i hög grad personer på andra delen av lönefördelningen, alltså de som har låga eller medelhöga inkomster.

– Tanken med en sådan reform är att åstadkomma en sysselsättningseffekt, alltså att fler kommer i arbete och att utanförskapet minskar, säger han.

”Sysselsättningen har höjts med mer än 100 000 personer, jämfört med om vi inte hade haft de här avdragen.”

Sedan jobbskatteavdraget infördes 2007 har det byggts ut flera gånger och det har skett en rad utvärderingar under åren.

– Sysselsättningen har höjts med mer än 100 000 personer, jämfört med om vi inte hade haft de här avdragen. Och det är lågt räknat, så det är stora effekter vi talar om. Det finns potential för mer i och med att vi har ett betydande utanförskap, säger han.

SCB:s beräkningar visar att en förstärkning av jobbskatteavdraget plus en slopad avtrappning skulle ha en självfinansieringsgrad på 43 procent. För varje skattekrona man sänker får man alltså tillbaka över 40 öre per automatik samtidigt som hushållen får behålla mer av sina inkomster, förklarar Fredrik Carlgren.

– Skatteintäkterna skulle minska med 9 miljarder men samtidigt öka hushållens inkomster med över 20 miljarder enligt SCB:s siffror, säger han.

Enligt analysen skulle reformen i princip inte påverka inkomstfördelningen alls.

– Alla träffas ju av det här på olika sätt, säger Fredrik Carlgren.

Det finns helt enkelt väldigt starka argument ur ett budgetperspektiv att genomföra reformer för att stärka drivkrafterna att jobba, konstaterar han.

– Det här är exempel på strukturreformer som långsiktigt skulle göra Sverige starkare och höja tillväxtförutsättningarna för svensk ekonomi, säger han.

Om regeringen backar från sina förslag om att ta ner de högsta marginalskatterna och skatten på arbete vore det väldigt olyckligt, menar han.

– Det här är nödvändiga reformer som borde genomföras snarast.

”Inflationen är hög, ja, men det får inte användas som, ett svepskäl.”

Men på senare tid har finansminister Elisabeth Svantesson och arbetsmarknadsminister Johan Pehrson varit försiktiga att prata om skattesänkningar, vilket flera experter befarar betyder att viktiga ändringar i arbetsbeskattningen får vänta. Andra partier ropar efter helt andra skattesänkningar.

Framför allt trycker ministrarna på den höga inflationen.

”Återhållsamhet och fokus på att bekämpa inflation samtidigt som vi stöttar hushåll och välfärd kommer att bli väldigt viktigt”, sa hon nyligen till DI när hon duckade frågan om skattesänkningar.

Johan Pehrson till samma tidning: ”Liberalerna vill satsa pengar i höstens budget på utbildning, integration och välfärd – men inte på skattesänkningar”.

Enligt Fredrik Carlgren och flera andra ekonomer gömmer sig politiken just nu bakom inflationsdiskussionen och riskerar att förlora blicken på vad som måste göras i form av reformer.

– Inflationen är hög, ja, men det får inte användas som, ett svepskäl. Allt pekar på att inflationen nu är på väg ner, säger han.

Behöver göras mer

Dessutom menar han att strukturella reformer som stärker drivkrafterna att arbeta alltid borde prioriteras.

– Vi pratar om effekter som långsiktigt stärker svensk ekonomi och konkurrenskraft. Det perspektivet måste man orka ha, säger han.

Man ska också komma ihåg att även om vi skulle minska de högsta marginalskatterna i Sverige, till exempel genom att slopa avtrappningen, så skulle Sverige fortfarande ligga illa till i internationell jämförelse.

– Det kommer alltså att behöva göras ännu mer åt marginalskatterna för att göra Sverige mindre extremt på det området, säger han.

Kallä: www.tn.se