2024-11-29 07:00:00

Invasiv fiskart i Nynäshamn – aldrig tidigare funnen i Sverige

Foto:Peter Augustsson

Dna-spår från vad man tror kan vara Nordisk ormhuvudfisk har för första gången i Sverige hittats i Fitunaån i Nynäshamn. Arten är en sötvattensfisk som klassas som invasiv främmande art. Djupare analyser ska nu göras för att bekräfta fyndet.

Vid en flerartsanalys av dna-spår i Fitunaån upptäckte Länsstyrelsen i Stockholm dna från den invasiva och främmande arten Nordisk ormhuvudfisk. Arten har aldrig tidigare hittats vilt i Sverige och är helt förbjuden inom EU. Länsstyrelsen ska nu göra fler analyser för att bekräfta resultaten.

– Vi har gjort fler provtagningar och ska göra en enartsanalys som är specifik för den här arten. I flerartsanalyser kan det hända att man får falska positiva resultat, säger Jennie Barthel Svedén, miljöhandläggare på länsstyrelsen.

Nordlig ormhuvudsfisk blir normalt sett ungefär en meter lång och omkring sju kilo tung. Hur den exotiska fisken eventuellt hamnat i Fitunaån är oklart.

– Det skulle kunna varit så att någon haft den i ett akvarium och tyckt att den blivit för stor och glupsk och släppt ut den. Om någon tömmer ut akvariet är det nog inte ovanligt att flera fiskar i så fall släpps ut samtidigt, och då finns ju risken att de förökar sig. Vi vet att vissa akvariefiskar kan reproducera sig vilt i Sverige och i ett varmare klimat skulle fler arter kunna klara det.

Fitunaån har förbindelse med havet, men det är oklart om sötvattensfisken klarar och vill simma ut i bräckt vatten.

– Det är en stor rovfisk som kan påverka fisksamhället. Om invasiva fiskar etablerar vilda bestånd kan det få stora negativa ekologiska och ekonomiska konsekvenser. Som med alla typer av exotiska arter som hålls i akvarium så finns även risk att de sprider sjukdomar. Man får aldrig släppa ut något från ett akvarium säger Jennie Barthel Svedén.

Förhoppningen är att provsvaren från den artspecifika analysen ska komma innan årsskiftet. Ormhuvudfisk kommer från asien men har etablerat sig på många platser runt om i världen. I södra USA har den exempelvis blivit dominerande i vissa delar av flodsystemen. Den uppges vara en god matfisk.

Fakta/Nordisk ormhuvudfisk (Channa Argus)

Längd: Upp till 1,8 meter

Vikt: Upp till 7 kilo

Ekologi: Är rovfiskar som lever i sötvatten i stim. Kan andas atmosfäriskt syre och klara sig flera dagar på land. Är sannolikt svår att utrota där den etablerar sig. Reproducerande bestånd finns närmast i Tyskland.

Källa: artfakta.se

Inlägget Invasiv fiskart i Nynäshamn – aldrig tidigare funnen i Sverige dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2024-11-28 07:00:00

Fem frågor till Jerry Engström…

Foto:Jonas Hållén

…som skapat Fritidsbyn i Höga kusten och som nyligen talade på Norrtälje kommuns landsbygds- och skärgårdsforum.

Vad var det viktigaste du gjorde när du byggde Friluftsbyn och turismen på Höga Kusten?

– För oss i Friluftsbyn har det allra viktigaste varit att växa på ett sätt som är hållbart för både naturen och lokalsamhället.

Vilka lärdomar kan skärgården dra av ditt arbete?

– En viktig lärdom är vikten av att skapa samsyn mellan alla aktörer – region, kommun, företag, föreningar och byalag. Ett annat viktigt inslag är att sätta realistiska mål och skapa strukturer för att regelbundet följa upp dem. En annan insikt är att små steg och konkreta åtgärder ofta ger störst effekt i det långa loppet.

Hur många besökare klarar ett naturområde?

– Det beror i hög grad på den infrastruktur som finns. Erfarenheter från nationalparker i Nordamerika visar att välplanerad infrastruktur – som bredare spänger, rundslingor och genomtänkta rastplatser – kan göra det möjligt att ta emot många besökare utan att slita på naturen.

Vad är det viktigaste man kan göra för att både besökare och lokalbefolkning ska få nytta av turismen?

– Om lokalbefolkningen ser fördelar, som fler arbetstillfällen och bättre service, är chansen större att de är positiva till turismen. Ett tydligt exempel är Ica-butiken i Docksta, som tack vare turismen kan erbjuda generösa öppettider året runt, något som är värdefullt för både boende och besökare.

Kan vi behålla allemansrätten som den ser ut i dag när turismen ökar i våra naturområden?

– För att behålla allemansrätten i sin nuvarande form måste vi bli bättre på att kommunicera de skyldigheter som följer med rättigheterna. Det är också rimligt att diskutera nya sätt att finansiera underhåll och utveckling av naturområden när trycket ökar. Mindre avgifter för parkering eller andra tjänster kan vara ett sätt att skapa resurser för att hantera fler besökare och samtidigt skydda naturens värden.

Inlägget Fem frågor till Jerry Engström… dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2024-11-27 11:47:00

App-miljonär skinnar sjuke Bengt 80

Foto:Stine Christophersen

När en över hundra år gammal köpehandling digitaliseras hos Lantmäteriet upptäcker Bengts granne att han äger en okänd stig. Den går rakt igenom Bengt trädgård och ner mot vattnet. Upptäckten får grannen att driva en omfattande process – under flera års tid – för att få en del av Bengts strandtomt i utbyte mot stigen. Något som resulterar i att ingen av dem – inte heller Bengt äger någon del av strandtomten längre. Nu vill grannen att Bengt dessutom ska betala hela kostanden för Lantmäteriets fastighetsbestämning. 

– Jag förstår inte varför de ska förstöra min pappas sista tid i livet med det här, säger Bengts dotter Anna Aldehag.

Konflikten har pågått i över tre år och har hittills kostat Bengts familj en halv miljon kronor. Bengts barn Johan Sandin och Anna Aldehag har tvingats tömma sina sparkonton för att kunna betala Lantmäteriets förrättningsavgifter och familjens advokat.

– Pappa har inga besparingar och har fått en alzheimerdiagnos, så han får inte ta lån, säger Johan.

Bengts släkt har bott på Högmarsö i flera generationer. Hans fastighet ligger vid vattnet, och grannfastigheten – som numera är spotifymiljonärens sommarställe – ligger ovanför, in mot land. Mannen i paret som tillsammans med sin fru äger grannfastigheten, toppade Expressens lista över de högst avlönade i Stockholm 2017.

När de köpte fastigheten 2015, var det ingen av de nu levande personerna i ärendet som kände till stigen. Den var sedan länge igenvuxen, syns inte i verkligheten och finns inte med på några kartor. Bengts barn, som tidigare ägt fastigheten, är förtvivlade.

– Hade vi vetat att det fanns en stig som delar pappas tomt mitt itu, hade vi naturligtvis skrivit över den på pappas fastighet innan vi sålde. Vi kontaktade Lantmäteriet och stadsarkivet för att försäkra oss om att det inte fanns några gamla servitut eller liknande. Men eftersom den inte fanns på några kartor, var det ingen som kände till den, säger Anna.

Johan och Anna sålde fastigheten 2007 till en annan köpare, som sedan sålde den vidare till miljonärsparet 2015. Men det var först 2021, efter att Lantmäteriet digitaliserat en gammal köpehandling från 1907, där stigen fanns med, som paret upptäckte den.

– Då tog de kontakt med pappa och förklarade att de hade rätt till en markremsa på hans tomt, berättar Anna.

Något som Bengt inte höll med om.

– De hade fått för sig att de skulle ha en väg här och lägga sin båt vid min brygga, säger Bengt.

Grannparet begärde då en så kallad förrättning och anlitade en pensionerad lantmätare som konsult. Lantmäteriet utreder ärendet och kom fram till att stigen tillhör miljonärernas fastighet. Den två meter breda och 56 meter långa stigen går från deras tomtgräns, genom en häck, över ett flagstångsfäste och ned mot vattnet över Bengts tomt, som därmed klyvs i två delar.

Grannen föreslog då något han själv beskrev som ett pragmatisk byte av mark. Bengt skulle få stigen mot att de fick halva strandtomten, där han ville bygga en sjöbod, en brygga och dra el till laddning av elbåt.

– Det gick pappa såklart inte med på, säger Anna.

Detta blev startskottet för en rad ärenden och skrivelser som grannparet skickade till Lantmäteriet. Bland annat försökte de genom olika yrkanden få en del av Bengts strandtomt överförd till deras fastighet i utbyte mot stigen och gjorde anspråk på Bengts brygga, som de påstod att han olovligen tagit i besittning.

– De skickade alla möjliga påståenden, formulerade i långa, komplicerade upplägg som Lantmäteriet var tvungna att utreda. Överklagade till Mark- och miljödomstolen och jag vet inte vad. Något vi måste betala merparten för. Det känns som att de satsar på att utmatta oss ekonomiskt, för de har råd att driva det här hur länge som helst, säger Anna.

I april i år lämnade Lantmäteriet ett preliminärt utlåtande om att stigen tvångsvis ska överföras till Bengt, som får betala 400 000 kronor för marken.

Men Lantmäteriet menar också att det område längst ned mot vattnet på Bengts tomt, som uppgrundats till följd av landhöjningen, inte längre tillhör honom. Det bedömdes nu tillhöra den samfällighetsförening som Lantmäteriet tidigare i processen fastställt som ägare av vattnet nedanför Bengts tomt.

– Så nu har pappa ingen strandtomt längre, och vi får hoppas att beslutet om tvångsöverföringen mot 400 000 kronor slås fast, så att vi får köpa stigen. Men det blir många hundra tusen till för oss innan det här är över, säger Anna.

I slutet av oktober skickade miljonären in en ny skrivelse till Lantmäteriet, där han hävdar att Bengt ensam borde bära hela kostnaden för fastighetsbestämningen, då han menar att de varit tvungna att vända sig till Lantmäteriet eftersom Bengt beslagtagit deras mark. Grannparet har erbjudits att ge sin bild av saken men ställer inte upp på intervju. I ett sms skriver miljonären att de driver saken för att den inte ska skjutas på framtida generationer och att de varit måna om att hålla Bengt utanför på grund av rådande omständigheter.

Inlägget App-miljonär skinnar sjuke Bengt 80 dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2024-11-26 07:00:00

Markägare tvingas riva ”jakttorn”

Foto:Peter Augustsson

Markägaren kallar den fönsterförsedda tvåvåningsbyggnaden på ett betongfundament för ett jakttorn, men nekas dispens från strandskyddet.

I september förra året beslutade stadsbyggnadsnämnden i Haninge att förelägga en fastighetsägare till en strandnära tomt att mot vite om 100 000 kronor riva ett jakttorn som uppförts på marken. Kommunen förelade även markägaren att mot ytterligare 100 000 kronor i vite att avlägsna en anlagd väg samt att ta bort ett antal träd som planterats. Enligt kommunen är åtgärderna privatiserande och strider därmed mot strandskyddslagstiftningen.

Marken som vägen och träden står på var tidigare ett vassbälte i vattenmiljö som har fyllts ut med massor och fastighetsägaren har i ett annat ärende förelagts att ta bort massorna.

Fastighetsägaren har överklagat kommunens beslut till länsstyrelsen och menar bland annat att man bedriver jordbruksverksamhet och att jakttornet, vägen och träden behövs för verksamheten. Ärendet har nu avgjorts av mark- och miljödomstolen som gör samma bedömning som kommunen och länsstyrelsen att åtgärderna strider mot strandskyddsreglerna och att fastighetsägaren måste återställa marken.

Inlägget Markägare tvingas riva ”jakttorn” dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2024-11-25 07:00:00

Dom på Löparö kostar 700 000

Foto:Jonas Hållén

Johan och Anna Pensar på Löparö förlorar en tvist om en väg i Hovrätten och måste nu betala nästan 700 000 i rättegångskostnader. Domen har också en viktig principiell betydelse för fastighetsägarna på ön.

Hovrätten slår fast att en väg som löper över paret Pensars mark fram till grannen Per Berglöfs och hans hustrus hus får användas av paret Berglöf samt av andra besökare i enlighet med ett servitut. Domen innebär också att en avsmalning och en grind över väg på en annan del av ön som omfattas av servitutet måste tas bort.

– Det centrala i domslutet är att domstolen slår fast att ett officialservitut kopplat till fastigheten innebär att fastighetsägaren och besökare till fastigheten samt samhällsnyttiga funktioner, som sophämtning och post med mera, har rätt att köra på vägen, säger Thomas Cederholm, ordförande i Löparö Tomtägareförening, som organiserar ett åttiotal fastighetsägare.

– 95 procent av fastigheterna på Löparö har officialservitut över Pensars mark, så alla konflikter som de har orsakat i åratal har saknat laglig grund.

Tvisten och domen är en av många på Löparö de senaste åren mellan makarna Pensar å ena sidan och å andra sidan – i olika konstellationer – makarna Berglöf, Löparö Tomtägareförening och andra personer som bor på ön.

Kronofogdemyndigheten, Lantmäteriet, kommunen, länsstyrelsen och diverse domstolar har varit inblandade i ett stort antal ärenden.

Tidigare har konflikten gällt vägnätet på ön, som delvis löper över paret Pensars fastighet. Johan och Anna Pensar hävdade att de delar av vägen som löpte över deras mark efter avregistreringen av den tidigare gemensamhetsanläggningen inte var allmän eller omfattades av servitut.

Mark- och miljööverdomstolen beslutade hösten 2023 att en ny gemensamhetsanläggning (GA16) skulle bildas för vägnätet på ön.

Skärgården har sökt Johan och Anna Pensar för en kommentar.

Inlägget Dom på Löparö kostar 700 000 dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården