Efter en lång tid öppnas nu möjligheten för att gymnasieskolor och vuxenutbildningar kan anpassas efter arbetsmarknadens krav. Johan Olsson, kompetensförsörjningsexpert hos Svenskt Näringsliv, uttrycker att det är dags för konkreta åtgärder.
För första gången på länge finns det nu en reell chans att arbetsmarknadens behov styr utformningen av gymnasieskolan och vuxenutbildningen. ”Det är nu det ska bli verkstad”, säger Johan Olsson, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.
Underkänt. Den bistra betygsättningen ger landets företagare möjligheten att rekrytera nya medarbetare med rätt kompetens. Det är ett allt större problem för landets företag och det visar sig varje gång som Svenskt Näringsliv mäter det lokala företagsklimatet runt om i landet.
– Det är det område som får lägst betyg varje år: 2,78 poäng på en sex-gradig skala där 3,0 är godkänt, konstaterar Johan Olsson, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.
En del av problemet är att utbildningarna inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen inte förmår möta arbetsmarknadens behov. Tillgången på elever med examen från främst de olika yrkesprogrammen matchar helt enkelt inte efterfrågan.
Men nu kan en förändring vara på gång.
I somras sjösattes den så kallade planerings- och dimensioneringsreformen. I korthet innebär den att utbildningar inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen inte enbart ska utgå från vad eleverna vill läsa utan också från arbetsmarknadens behov. Från och med 2025 ska reformen vara fullt utbyggd.
För att nå dit krävs bland annat att företagens arbetskraftsbehov synliggörs och utgör grunden i det så kallade planeringsunderlag som Skolverket tar fram och där antalet utbildningsplatser bestäms. Konkret innebär det att statistik från olika myndigheter, bland andra Arbetsförmedlingen och SCB, om arbetsmarknadens behov kompletteras med verklighetsbilder från olika branscher, företag och landets regioner.
Över lag är gensvaret och engagemanget över det nya sättet att arbeta positivt, menar Anders Håkansson, enhetschef på Skolverket.
– Vi fick väldigt mycket underlag och det är vi glada för. Det berikar planeringsunderlagen, sa han på ett seminarium anordnat av Svenskt Näringsliv.
Stora skillnader i landet…..
Läs mer : HÄR
