Hur ser visionen om en levande skärgård ut och vilka hinder eller möjligheter finns för att uppnå den? Det var frågeställningar som diskuterades under en workshop i onsdags förra veckan.

Ett 20-tal intresserade tog sig till länsstyrelsens lokaler i centrala Stockholm under onsdagen förra veckan för att vara med på en workshop med skärgårdens framtid som tema. Arrangör var Charles Westerberg, doktorand vid Södertörns Högskola. Utgångspunkten var att deltagarna först skulle formulera en vision om en levande skärgård och därefter jobba sig bakåt och både identifiera hinder och möjligheter för att nå visionen. Bland deltagarna fanns bland annat tjänstemän från Värmdö kommun och länsstyrelsen samt representanter från Värmdö Skärgård Rotaryklubb, Skärgårdarnas intresseföreningars kontaktorganisation, Naturskyddsföreningen och Stockholms läns hembygdsförbund. Under workshopen efterlyste många en bättre samverkan och tydligare ansvarsfördelning mellan olika aktörer. Man efterfrågade även större lokal delaktighet i beslutsfattandet.

– En diskussion som stack ut handlade om ett bredare perspektivskifte i hur havets intressen synliggörs i beslut. Flera deltagare lyfte att natur- och havsmiljön ofta saknar en tydlig företrädare i förhandlingar och samverkansforum där havsfrågor behandlas. Ett annat tydligt mönster var att praktiska vardagsfrågor och miljöfrågor hänger ihop. Transporter, service, toaletter, avlopp och skolfrågor kom upp som sådant som påverkar både möjligheten att leva och verka i skärgården och möjligheten att minska belastningen på miljön, sade Charles Westerberg efteråt.

Kan du redan nu säga något om resultatet?

– Det är för tidigt att ge en slutlig analys, men många förslag handlade om att stärka befintliga forum, eller skapa tydligare strukturer, som kan samla skärgårdsfrågor över kommungränser, sektorer och nivåer.

Vad händer nu?

– Nästa steg är att använda resultaten som underlag för uppföljningsintervjuer med beslutsfattare och myndighetspersoner, för att se vilka idéer som är möjliga att ta vidare och vad som i så fall krävs. Resultaten kommer också att bli del av en vetenskaplig artikel i min avhandling om styrning, institutioner och hållbar utveckling i Stockholms skärgård och Östersjön. 

Många deltagare som Skärgården pratade med var nöjda med dagen. En av dem var Maria Landin från Stockholms läns hembygdsförbund.

– Jag tycker det är intressant att utveckla skärgården genom att ta tillvara den lokala kunskapen och att det inte bara handlar om att turister ska komma några veckor under året. Skärgården har en lång historia som riskerar att dö om ingen kan föra traditionerna vidare, sade hon.