Fastighetsägare som söker strandskyddsdispens eller bygglov kan numera utkräva ett personligt straffansvar för den som handlägger ärendet.

Kravet på uppsåt är centralt, och mark- och miljörättsexperten Giedre Jirvel vill understryka vad det innebär:

– De allra flesta handläggare gör ett gediget arbete under hög press. Värdet ligger inte i att någon ska dömas. Det ligger i att ett medvetet felaktigt agerande får en konsekvens, och att det i sin tur höjer kraven på hur ärenden dokumenteras och motiveras, säger hon.

De nya lagen trädde i kraft 1 augusti och brottet kallas missbruk av offentlig ställning i brottsbalken. Flera remissinstanser har varit kritisk mot den. I början av året skrev tre fackliga ordföranden Therese Svanström, TCO, Veronica Magnusson, Vision och Britta Lejon, fackförbundet ST på Aftonbladet debatt: 

– Tuffa tag i kombination med oprecis lagstiftning, brist på resurser och redan pressad arbetsmiljö leder inte till snabbare beslut eller bättre styrning. Vi riskerar i stället ökad rädsla för repressalier, försiktighet och tysta tjänstemän. Resultatet bli en försiktigare förvaltning där det tar längre tid att fatta beslut och leverera service till medborgarna.

Den nya lagen innebär att den som handlägger ärendet nu har ett personligt straffansvar som sträcker sig längre än tidigare. Straffet är böter eller fängelse i högst två år. För grovt missbruk av offentlig ställning är straffet fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. 

Före 1976 fanns ett långtgående personligt straffansvar för offentligt anställda, med ett särskilt brott – tjänstemissbruk – för de allvarligare fallen. Genom ämbetsansvarsreformen flyttades ansvaret till arbetsrätten. Fel i tjänsten blev en sak mellan arbetsgivare och arbetstagare. År 1989 utvidgades tjänstefelet i 20 kap. 1 § brottsbalken igen, men bara för handlingar vid myndighetsutövning.

– Det som drabbade tredje man, alltså fastighetsägaren, blev en intern personalfråga hos den myndighet som fattat beslutet. Du var inte längre part i frågan om ansvar, säger Giedre Jirvell.

Nyheten nu är räckvidden. Dispensbeslut och bygglov är myndighetsutövning och har alltid kunnat prövas som tjänstefel. Det nya brottet omfattar även allt runt omkring: kommunen som markägare och avtalspart, hanteringen av allmänna handlingar och myndighetens agerande som part i domstol. Det träffar dessutom förtroendevalda uttryckligen, även i beredningen före beslutet.

Lagen gäller inte retroaktivt, och uppsåt är svårt att bevisa. Jirvell dämpar förväntningarna hos dem som hört av sig.

– Ett beslut från 2021 kan inte prövas mot en bestämmelse som infördes i augusti 2026. Och den som hoppas få sin handläggare dömd kommer i de flesta fall att bli besviken. Antalet fällande domar kommer att bli lågt. Det är inte där effekten ligger, utan i hur ärenden handläggs redan innan de blir tvistiga.

Hennes råd till fastighetsägare med pågående ärenden är konkret: begär skriftliga besked i stället för muntliga, och begär ut både akten och diarieutdraget och jämför dem.