2025-01-22 11:36:00

Så svarar Fletcher kring skolförslaget

Foto:Ylva Bergman

I förra veckan drogs förslaget om att lägga ner högstadiet på Ljusterö och mellanstadiet på Roslagskulla skola hastigt tillbaka efter stora protester och politisk splittring. Här svarar Michaela Fletcher (M), kommunstyrelsens ordförande, på ett antal frågor kring förslaget och hanteringen av det, via mejl:

I egenskap av KSO, hur ser du själv på hanteringen av den här frågan? 

– Det här är såklart inte en lätt fråga att fatta beslut om. Det handlar både om barn, känslor och ett vardagspussel som behöver gå ihop för familjerna. Utbildningsnämnden har fattat ett svårt beslut och därefter är det kommunstyrelsen och kommunfullmäktiges tur att fatta det formella beslutet i ärendet. Ärendet har gått i den turordning som det ska, enligt Kommunallagen. Vår viktigaste uppgift är att alla elever når kunskapsmålen, det vill säga en kvalitativ undervisning. Det kan vara svårt att uppnå med få elever.

Är det inte ett misslyckande att flera partier menar att hanteringen varit forcerad, att man inte hunnit läsa in sig på beslutsunderlagen och att förslaget inte förankrats innan?

– Det är olyckligt att beslutet dras tillbaka så här sent i processen, speciellt eftersom berörda elever, vårdnadshavare och personal redan har fått informationen.

– Vi har haft en löpande dialog och varit överens i frågan men varför man ändrar sig så här sent får andra partier svara för själva.

Vad innebär det här för samarbetet inom majoriteten?

– Svaret på den frågan finns hos Centerpartiet.

Hur tar ni nu förslaget vidare och vad ser ni för alternativ?

– Det är för tidigt att svara på. Förvaltningen får se över alternativa lösningar. Därefter är det en fråga för Utbildningsnämnden att ta ställning i.

När fick du kännedom om att det finns ett så stort underskott på elever, och hur kan det komma sig att man upptäcker ett underskott på över 400 elever bara 9 månader innan skolstart? Det blir ju stora konsekvenser av en sådan felräkning, kan det hända igen?

– Vi hanterade situationen så fort informationen kom oss till känna. Siffrorna som våra tjänstemän har haft som utgångspunkt har baserats på SCB:s befolkningsprognos, som nu i efterhand har visat sig vara felaktiga. Detta i kombination med minskad inflyttning till kommunen, jämfört med tidigare år, har legat till grund för det svåra, men nödvändiga, beslutet.

– 2023 var till exempel befolkningsökningen 144 personer till skillnad från tidigare år då vi har legat runt 1 000 personer. Redan idag väljer 27 procent av de folkbokförda barnen på Ljusterö andra skolor.

När förslaget nu dragits tillbaka, kan öborna känna sig trygga i att deras skolor blir kvar?

– Konsekvensen av att förslaget inte lyfts i kommunfullmäktige är att Utbildningsnämnden avser upphäva sitt beslut och kommer göra högstadiet på Ljusterö skola sökbart i skolvalet som öppnar i början på februari.

FAKTA / Detta har hänt

• Den 9 januari hölls ett extrainkallat möte i Barn- och utbildningsnämnden i Österåker, där en utredning kring Österåkers skolorganisation presenterades. M, Kd, L, C och SD röstade för förslaget. S, V och Roslagspartiet reserverade sig mot beslutet.
• Den 13 januari röstade även kommunstyrelsen ja till förslaget.
• Under veckan följde massiva protester från oppositionen, vårdnadshavare och allmänheten.
• Den 16 januari meddelade SD att man backar och att man inte tänker stödja förslaget i sin nuvarande form på kommunfullmäktige den 3/2.
• Den 17 januari följde C efter. Några timmar senare meddelande resten av majoriteten (M, Kd och L) att man drar tillbaka förslaget. 

Bakgrund

• 2021 sålde Österåkers kommun Hackstaskolan till fastighetsbolaget Nystad Stadsutveckling. 
• Engelska skolan (IES) tecknade avtal med bolaget om att öppna en ny skola för 600 elever i lokalerna.
• 2022 lade Solbackens montessoriskola, som höll till i lokalerna, ner sin verksamhet. Ett 50-tal elever berördes av beslutet. 
• I augusti förra året öppnade IES. Till en början fungerar den som en F-7-skola med cirka 460 elever, men inom två år kommer den att bli en F-9-skola med 600 elever.
• I januari 2025 visar en utredning att kommunen nu har 470 färre elever än 2024. Därför läggs förslaget om att temporärt lägga ner högstadiet på Ljusterö och mellanstadierna vid Roslags-Kulla och Röllingby skolor.

Inlägget Så svarar Fletcher kring skolförslaget dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-01-20 07:00:00

Medvind för Norrgårdsstiftelsen

Foto:Ylva Bergman

Efter bakslaget i höstas när Ingmarsös nya bondefamilj valde att lämna ön, har nu stiftelsen Ingmarsö Norrgård och skola hittat nya arrendatorer.

Samtidigt bidrar kommunen med ytterligare två miljoner kronor till öns natur- och kulturmiljöer.

Nu står det klart vilka nya arrendatorer som tar över jordbruket på Ingmarsö Norrgård, efter att familjen Boersma lämnat ön. Det blir familjen Håkan Lilja, Rosemarie Thorén-Lilja och Sebastian Lilja som idag driver en gård i Ulrika i Östergötland, som tillträder Norrgården från och med 1 mars.

Även på den ekonomiska fronten ser det ljusare ut. Efter en privat donation från tre personer på totalt 1,5 miljoner kronor kan nu bygget av den nya ladugården finansieras.

“Helt, helt fantastiskt! Detta sammantaget med alla bidrag, stora som små, innebär att vi tillsammans samlat in den imponerande summan på drygt 2 575 611 kronor. Det är svårslaget och visar återigen på det fantastiska stöd och som också genomsyrar det genuina engagemang från så många Ingmarsöbor, Brottöbor, boende på andra öar och från när och fjärran” skriver styrelsen för stiftelsen i sitt första nyhetsbrev för året.

Bygget av den nya ladugården pågår. Grunden är färdiggjuten och hela grundentreprenaden beräknas vara klar i kommande månadsskifte.

Samtidigt skjuter nu kommunen till ytterligare medel för att bevara och utveckla natur- och kulturmiljöer på ön.

– Som ett led i vårt arbete med att trygga en levande skärgård beviljar vi nu medel om 2 miljoner kronor till Stiftelsen Ingmarsö Norrgård och Skola, som äger fastigheten Norrgården på Ingmarsö. Genom beslutet kommer vi även till rätta med konsekvenserna av en felaktig hantering 1998 som medförde att kapital låstes fast, säger Michaela Fletcher (M), kommunstyrelsens ordförande på kommunens webb.

Inlägget Medvind för Norrgårdsstiftelsen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-01-19 07:00:00

Gemenskap och glädjeyra när Djurö dansade ut julen

Foto:Stine Christophersen

Djurö skolas matsal fylldes av glädjetjut, rungande musik och ringlande dans kring granen, när byalaget bjöd på julgransplundring.

– Vi tror att det är viktigt att det händer något roligt nu i januari, som kan vara lite av en tråkig månad för många, säger Karin Österman ordförande för Djurö byalag.

Förra helgen arrangerade Djurö byalag ett traditionellt tjugondag-Knut-firande, där julen dansades ut till tonerna från traktens populära spelmän. Byalaget håller varje år en mängd välbesökta event och aktiviteter för bygdens invånare och har numera lagt till även julgransplundring i kalendern.

– Vad det gäller firanden har vi framförallt ägnat oss åt midsommar och valborg. Men förra året tog vi oss an den gamla traditionen med julgransplundring och det blev en jättesuccé, så nu gör vi om det här i år igen, säger Karin Österman.

Hela eventet med ett fullspäckat lekprogram, levande musik och fika för över hundra personer hade byalaget snott ihop på mindre än en vecka.

– Vi är ett bra gäng på ungefär tio personer som hjälpts åt och så handlar vi lokalt här ute, så då går det ganska fort, säger Karin Österman.

Tillställningen var uppskattad framför allt av alla barnen. Det var dock bygdens äldre generationen som var upprinnelsen till sammankomsten.

– Flera äldre här har pratat med värme om de julgransplundringar som kyrkan anordnade här under deras barndom, där det delades ut ”gotter” och då tänkte vi att nu är det dags att vi tar upp den här traditionen, säger Karin Österman.

Det är inte bara på Djurö som traditionen legat i dvala. De senaste årtiondena har firandet blivit allt mer sällsynt i landet i stort.

– De senaste 20 åren har julgransplundringar blivit allt ovanligare. Det beror nog på att det traditionellt ägt rum vid tjugondag Knut, den 13 januari, som en symbol för att julen är slut. Men idag är det många som tar in och pyntar granen redan i början av december, så då har man ofta inte kvar granen så länge, utan har kastat ut den redan vid nyår, berättar traditionsexpert Mattias Axelsson.

Seden har funnits i Sverige sedan sent artonhundratal. Men på samma sätt som julfirandet har förändrats ganska mycket sedan dess har även julgransplundringen förändrats.

– Från början var det mer knutet till olika typer av gillen, som var en slags säsongsavslutning. Det är först ett par årtionden senare som julgransplundringen blir mer likt det event som vi har idag. Det beror framför allt på att julgranen först måste ha etablerat sig som symbol bland folket, för att vi ska kunna ha julgransplundring så som vi känner till den. Trots att julgranen har funnit i Sverige sedan 1700-talet så dröjde det ungefär till förra sekelskiftet innan den fick ett större genomslag och det var först då man börjar med den julgransplundring där man öppnar smällkarameller och äter godis, berättar Mattias Axelsson.

Att det är ett byalag som står för firandet går helt i linje med traditionen.

– Julgransplundringarna har i mångt och mycket, varit en semioffentlig verksamhet. Det vill säga något som inte sker i hemmen utan oftast i föreningar, på förskolor, fritidshem och den typen av arenor, säger Axelsson.

Men för Djurö byalag handlar det om mer än bara en tradition.

– Vi vill skapa gemenskap i bygden genom att ge folk ett tillfälle att träffas. Många unga idag sitter mycket vid sina skärmar så det känns viktigt att kunna erbjuda något annat. Vi jobbar också mycket med att försöka motverka utanförskap och arrangerar aktiviteter som passar de äldre, säger Karin Österman.

Och gemenskap, det blev det på byalagets firande. Unga och gamla strömmade in i värmen från vinterkylan för att dansa och leka tillsammans. Djurö spelmän stod för musiken och alla barnens favorit Maja Stenram som annars är basist i spelmanslaget, ledde lekarna. Det blev inte en tyst sekund. En uppskattad lek som nästan fick taket att lyfta var klassikern ”Björnen sover”. När det var de vuxnas tur att vara sovande björnar, sprang finklädda barn, med vilda blickar under högljudda skrik, åt alla håll när björnarna plötsligt vaknade.

Efter lek, sång och fika dansades julen ut i traditionell ringdans med ”Räven raskar över isen” och andra välbekanta julmelodier. Innan det var dags att gå, köade barnen till tomtemor – och tillika föreningens sekreterare – Maria Bergström, som bjöd på en godispåse att ta med sig hem. Det var även hon som varit i väg till butikerna, handlat och ordnat med alla påsarna.

– Jag tycker det är jättekul. Jag var tomtemor förra året också, så det fortsätter jag gärna med, säger Maria Bergström.

Hon precis som resten av byalaget arbetar ideellt och kostnaderna för firandet står föreningen för.

– Vi bjuder på det här eventet för vi vill att det ska vara tillgängligt för alla. Vi finansierar det med de pengar vi har i byalagets kassa från medlemsavgifter. Sedan har vi många generösa medlemmar också som skänker en extra slant här och där, säger Karin Österman.

För att täcka kostnaderna för spelmanslaget och lokalhyran söker byalaget kulturbidrag från kommunen. Som de även hyr skolmatsalen av.

– Det hoppas vi att vi får, men det blir mindre och mindre pengar till kultur som allt fler ska dela på, så vi får se.

Inlägget Gemenskap och glädjeyra när Djurö dansade ut julen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-01-18 07:00:00

Ny kanal ska gynna fisklek

Foto:Tidningen Skargarden

Foto: Gilles San Martin

Sportfiskarna vill rädda fiskvandringen i den igenväxta havsviken Österviken, belägen på Örsö i Österåker. Förbundet har lämnat in en anmälan om vattenverksamhet till kommunen med förslag om att viken, som varit igenvuxen sedan drygt 50 år tillbaka, ska öppnas upp mot havet igen. 

Österviken, som en gång var en djup havsvik, har under decennier grundats upp och nästan helt vuxit igen. Detta har skapat hinder för fiskvandring och minskat områdets biologiska mångfald. Sportfiskarna menar att orsaken bakom Östervikens tillstånd kan vara användningen av konstgödsel som ökade under 1950-talet. Sedan dess anses avlagring och förvildning ha gått snabbare än normalt. De aktuella åtgärderna syftar till att underlätta fiskvandring och återställa vikens funktion som en reproduktionsmiljö för rovfisk.

Sportfiskarna har tidigare genomfört arbeten för att förbättra förhållandena i Österviken, bland annat genom att bygga risvasar – en typ av konstgjorda lekplatser för fisk. Nu föreslås ytterligare insatser som innefattar att rensa två vattenfåror genom klippning av bladvass och grävning av rotfilt. Den ena fåran ska förbättras, medan den andra ska grävas ny. Ägaren till marken, där arbetena ska utföras, är positiv till projektet. Totalt beräknas cirka 200 kvadratmeter påverkas, och enligt Sportfiskarna ska arbetet utföras med försiktighet för att minimera grumling.

Om förbundets anmälan godkänns förväntas projektet ta fart under år 2025 eller 2026 mellan månaderna augusti och november. Detta för att inte störa fågelhäckning eller fisklek, enligt Sportfiskarna.

Text: Irma Burmester

Inlägget Ny kanal ska gynna fisklek dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-01-17 17:00:00

Inget åtal mot säljägare

Foto:Jonas Hållén

Det blir inget åtal mot någon i det jaktsällskap från Roslagens Jakt & Vilt som misstänktes för brott mot områdesskyddet och jaktbrott.

– Jag beslutade under gårdagen (13 januari, red.anm) om att inte väcka åtal. Eftersom förundersökningssekretessen består har jag inga kommentarer i övrigt, säger kammaråklagare Rickard Wahlqvist vid Norrorts åklagarkammare i Stockholm.

Den 16 maj 2023 gjorde Kustbevakningen ett ingripande mot ett jaktsällskap vid Svenska Stenarnas båk. Insatsen skedde efter att KBV observerat en båt i ett sälskyddsområde och följt båten till Svenska Stenarnas båk där jaktsällskapet påträffades med ett antal skjutna sälar.

Kustbevakningen eskorterade därefter båten med jaktsällskapet till ön Kudoxa åtta sjömil öster om Furusund vid 20-tiden på kvällen. Där lade jägarna till vid Roslagens Jakt & Vilts anläggning på ön.

Även om det är Kustbevakningen (KBV) som utrett de misstänkta brotten är det enligt Mattias Lindholm, pressekreterare på KBV, Naturvårdsverket som är behörig myndighet att begära överprövning när det gäller jaktbrott. Områdesbrott överprövas av Länsstyrelsen i Stockholm län, enligt förundersökningsledaren Karl Hilmér på Kustbevakningen.

Klas Henriksson, vd för Roslagens Jakt & Vilt, har tidigare hävdat att han och hans företag inte ägnar sig åt något olagligt. Tidningen Skärgården har sökt Klas Henriksson för en kommentar.

Inlägget Inget åtal mot säljägare dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-01-17 15:08:00

Omstridd omorganisation dras tillbaka

Foto:Peter Augustsson

Det omstridda förslaget på omorganisation saknar stöd av majoriteten och dras nu tillbaka av den politiska ledningen i Vaxholm.

Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna i Vaxholm meddelar nu att man drar tillbaka förslaget på omorganisation av skolan där mellanstadierna vid Röllingbyskolan och Roslags-Kulla skolan samt högstadiet på Ljusterö temporärt skulle läggas ner.

– Det står sent omsider klart att det inte längre finns en politisk majoritet för beslutsförslaget i dess nuvarande form varför vi beslutat att dra tillbaka det och omarbeta det, säger Michaela Fletcher (M), kommunstyrelsens ordförande i ett pressmeddelande.

Partierna skriver i pressmeddelandet att man kommer att göra en ny översyn av den kommunala grundskolan där ambitionen är att hitta ett förslag som får politisk majoritet.

Förslaget på neddragningarna har väckt massiv kritik från föräldrar och opposition. Bland annat planerades en demonstration den 3 februari när förslaget skulle ha kommit upp i kommunfullmäktige.

Inlägget Omstridd omorganisation dras tillbaka dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-01-17 12:21:00

C backar om skolnedläggning – förslaget faller

Foto:Ylva Bergman

Även C backar i frågan om nedläggningen av högstadiet på Ljusterö skola och mellanstadiet på Roslags-Kulla skola. Därmed har förslaget inte majoritet i kommunfullmäktige.

– Det ska vara möjligt att leva och ha en fungerande vardag även om man bor i Roslags-kulla eller på Ljusterö. Det handlar också om att alla barn har rätt till en likvärdig skola. Det här förslaget är inte förenligt med vår politik och vi kan inte ställa oss bakom det, säger gruppledare Isa Wiman (C).

– Vi har från början varit rungande överens om att det är dåligt att lägga ner skolorna. Men som alla andra fick vi dålig framförhållning, säger han.

Vad innebär detta i förlängningen för samarbetet inom Alliansen?

– Just nu gäller detta bara den här sakfrågan. Sen får framtiden visa om resten av Alliansen tar sitt sunda förnuft till fånga och följer med i frågan. Det vet vi inte.

Hur ser ni på den ekonomiska situationen för skolorna?

– Det får vi sätta oss ner och titta på. Budgeten i sig får vi se till att lösa, men det är inte ett alternativ att lägga ner skolan för att spara pengar. Dels tror vi inte att det kommer bli en faktisk besparing när man räknar in skolskjuts, och i slutändan är det inte ett alternativ för att lösa grundproblemet.

Inlägget C backar om skolnedläggning – förslaget faller dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-01-17 07:00:00

Din strand kan tillhöra grannen

Foto:Jonas Hållén

Landhöjningen gör att många skärgårdsbor riskerar att plötsligt upptäcka att en del av deras strandtomt tillhör någon annan. Konsekvensen av att landytan höjer sig ur havet kan bli att metrarna närmast vattnet inte tillhör dig.

– I skärgården kan det vara extra känsligt eftersom fastigheterna är värda stora belopp och insikten att ens strandtomt slutar innan vattnet kan bli en rejäl kalldusch, säger Johan Modig, lantmätare på Lantmäteriet.

När en strandfastighet bildades för till exempel 75 år sedan lades ofta fastighetsgränsen i strandlinjen. Men på grund av landhöjningen kan den här gränsen i dag ligga flera meter upp på land.

Annorlunda uttryckt: den fastighet som för 75 år sedan hade en egen strand, har inte det längre. Strandremsan ägs i stället av vattenområdets ägare.

Om det är oklart var gränsen mellan en fastighetsägare och en ägare av ett vattenområde går kan man ansöka om en fastighetsbestämning hos Lantmäteriet. Myndigheten utreder gränsdragningen och fattar ett rättsligt bindande beslut om vad som gäller.

– Men ägaren till den fastighet som har förlorat sin gräns mot vattnet har en mycket stark nyttjanderätt av stranden, säger juristen Magnus Melin, vice ordförande i Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd.

– Till skillnad från vanliga nyttjanderätter följer den fastigheten och liknar i det avseendet mer ett servitut. Den är dessutom starkare än ett servitut eftersom den följer direkt av lag, vilket innebär att den inte kan upphävas genom ett beslut av Lantmäteriet eller genom ett avtal mellan de berörda fastigheternas ägare.

Den lagstadgade nyttjanderätten ger normalt fastigheten på land rätt att ha mindre brygga och båthus eller liknande byggnad vid stranden.

Johan Modig varnar dock för att tolka nyttjanderätten för generöst. Skrivningar som ”ringa omfattning” och ”skada eller olägenhet av betydelse” är öppna för tolkning – och därmed konflikt.

För drygt tio år sedan var Magnus Melin själv ombud i en tvist som gällde en fritidsfastighet vid Höga Kusten. Landhöjningen hade medfört att fastighetens gräns hade skiljts från strandlinjen.

– Trots att det knappast hade någon betydelse i praktiken, ledde det till att köparna ville häva köpet, berättar Magnus Melin.

Tingsrätten ogillade dock köparnas talan, eftersom de inte kunde visa att de hade lidit någon ekonomisk skada. Tingsrätten hänvisade också till deras starka nyttjanderätt.

I en tvist om en flytbrygga vid en sjö i Skinnskatteberg konstaterade nyligen tingsrätten att paret som äger bryggan har rätt att ha den kvar fast den ligger på grannens mark. Detta eftersom bryggan ligger inom parets vattenområde.

FAKTA

• Landhöjningen är störst längs Bottenviken, cirka en centimeter per år. Den är minst i Skåne.

• Den som äger strand vid någon annans vattenområde har rätt att för sin fastighets behov ha mindre brygga, båthus eller någon annan sådan byggnad vid stranden, om inte vattenområdets ägare genom byggnaden lider skada av någon betydelse, enligt 2 kap. 7 § i lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (1998:812).

• Har fastighet blivit skild från angränsande vattenområde genom att stranden förskjutits, har fastighetens ägare rätt att nyttja området mellan fastigheten och vattnet under förutsättning att området är av ringa omfattning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse, enligt 1 kap. 6 § jordabalken.

Källa: Lantmäteriet.

Inlägget Din strand kan tillhöra grannen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården