2025-01-17 07:00:00
Din strand kan tillhöra grannen
Foto:Jonas Hållén
Landhöjningen gör att många skärgårdsbor riskerar att plötsligt upptäcka att en del av deras strandtomt tillhör någon annan. Konsekvensen av att landytan höjer sig ur havet kan bli att metrarna närmast vattnet inte tillhör dig.
– I skärgården kan det vara extra känsligt eftersom fastigheterna är värda stora belopp och insikten att ens strandtomt slutar innan vattnet kan bli en rejäl kalldusch, säger Johan Modig, lantmätare på Lantmäteriet.
När en strandfastighet bildades för till exempel 75 år sedan lades ofta fastighetsgränsen i strandlinjen. Men på grund av landhöjningen kan den här gränsen i dag ligga flera meter upp på land.
Annorlunda uttryckt: den fastighet som för 75 år sedan hade en egen strand, har inte det längre. Strandremsan ägs i stället av vattenområdets ägare.
Om det är oklart var gränsen mellan en fastighetsägare och en ägare av ett vattenområde går kan man ansöka om en fastighetsbestämning hos Lantmäteriet. Myndigheten utreder gränsdragningen och fattar ett rättsligt bindande beslut om vad som gäller.
– Men ägaren till den fastighet som har förlorat sin gräns mot vattnet har en mycket stark nyttjanderätt av stranden, säger juristen Magnus Melin, vice ordförande i Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd.
– Till skillnad från vanliga nyttjanderätter följer den fastigheten och liknar i det avseendet mer ett servitut. Den är dessutom starkare än ett servitut eftersom den följer direkt av lag, vilket innebär att den inte kan upphävas genom ett beslut av Lantmäteriet eller genom ett avtal mellan de berörda fastigheternas ägare.
Den lagstadgade nyttjanderätten ger normalt fastigheten på land rätt att ha mindre brygga och båthus eller liknande byggnad vid stranden.
Johan Modig varnar dock för att tolka nyttjanderätten för generöst. Skrivningar som ”ringa omfattning” och ”skada eller olägenhet av betydelse” är öppna för tolkning – och därmed konflikt.
För drygt tio år sedan var Magnus Melin själv ombud i en tvist som gällde en fritidsfastighet vid Höga Kusten. Landhöjningen hade medfört att fastighetens gräns hade skiljts från strandlinjen.
– Trots att det knappast hade någon betydelse i praktiken, ledde det till att köparna ville häva köpet, berättar Magnus Melin.
Tingsrätten ogillade dock köparnas talan, eftersom de inte kunde visa att de hade lidit någon ekonomisk skada. Tingsrätten hänvisade också till deras starka nyttjanderätt.
I en tvist om en flytbrygga vid en sjö i Skinnskatteberg konstaterade nyligen tingsrätten att paret som äger bryggan har rätt att ha den kvar fast den ligger på grannens mark. Detta eftersom bryggan ligger inom parets vattenområde.
FAKTA
• Landhöjningen är störst längs Bottenviken, cirka en centimeter per år. Den är minst i Skåne.
• Den som äger strand vid någon annans vattenområde har rätt att för sin fastighets behov ha mindre brygga, båthus eller någon annan sådan byggnad vid stranden, om inte vattenområdets ägare genom byggnaden lider skada av någon betydelse, enligt 2 kap. 7 § i lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (1998:812).
• Har fastighet blivit skild från angränsande vattenområde genom att stranden förskjutits, har fastighetens ägare rätt att nyttja området mellan fastigheten och vattnet under förutsättning att området är av ringa omfattning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse, enligt 1 kap. 6 § jordabalken.
Källa: Lantmäteriet.
Inlägget Din strand kan tillhöra grannen dök först upp på Tidningen Skärgården.
Källa: Tidningen Skärgården