Home Blog Page 83

Sverigedemokraterna svänger i skolfrågan – kommer att rösta nej i KF

2025-01-16 14:28:00

Sverigedemokraterna svänger i skolfrågan – kommer att rösta nej i KF

Thumbnail

Foto:Peter Augustsson

Sverigedemokraterna kommer inte fullt ut att stödja den omorganisation av skolan som majoriteten planerar att genomföra, det säger gruppledaren Anders Borelid (SD).

När frågan om temporär stängning av mellanstadierna på Röllingbyskolan och Roslag-Kulla, samt högstadiet på Ljusterö var uppe för omröstning först på utbildningsnämnden och sedan kommunstyrelsen valde Sverigedemokraterna att rösta för omorganisationen. Men efter att ha pratat med lärare och föräldrar väljer partiet nu att ändra sig och kommer att rösta nej när frågan kommer upp i kommunfullmäktige den 3 februari.

Jag fick handlingarna klockan 12 på måndagen och mötet började klockan 15. Min partikollega i utbildningsnämnden fick handlingarna på sittande möte den 9 januari. Framförhållningen är noll, säger Anders Borelid.

Efter mötena har partiet informerat sig mer i frågan och kommit fram till ett annat beslut.

Vi hann inte begrunda underlaget eller prata med någon alls. Nu har vi har fått annan information som gör att vi kommer att rösta nej till en nedläggning av mellanstadiet på Roslag-Kulla och högstadiet på Ljusterö, men rösta ja till nedläggningen av Röllingby, det är ändå inom Åkersberga.

Anders Borelid säger att informationen från majoriteten varit för knapphändig.

De har inga exempel vad gäller skolskjutsfrågan, men framförallt inte ett ord om hur barn på öarna ska ta sig till skolan. Det är frågor man borde kunnat ha löst innan. Vi ville skjuta fram beslutet, men om kommunledningen ger oss så lite tid får man vara beredd på att vi hinner ändra oss till kommunfullmäktige.

Hur ser du på att skolorna kommer att gå back ekonomiskt?

Vi har hemtjänst på Ljusterö som alltid går back. Samma sak måste kunna gälla Ljusterö och Roslag-Kullas skola. Man måste helt enkelt lägga om budgeten, de skolorna ska inte behöva ha samma krav som en centralt belägen skola, säger Anders Borelid.

Även som Sverigedemokraterna röstar nej kommer det att krävas att två ledamöter i majoriteten M, KD, L eller C ändrar sig.

Inlägget Sverigedemokraterna svänger i skolfrågan – kommer att rösta nej i KF dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

Så ska Österåkers sjötrafik utvecklas

2025-01-16 07:00:00

Så ska Österåkers sjötrafik utvecklas

Thumbnail

Foto:Ylva Bergman

I förra veckan samlades öbor i Österåker för ett öppet informationsmöte om skärgårdstrafikens framtid på kort och lång sikt. Sjötrafikutredningen, utvecklingen av Åsättra som replipunkt och året-runt-trafik mellan Åsättra och Brottö var några av frågorna som lyftes.

Mötet som arrangerades av Trafikgruppen i Österåkers skärgård, TÖS, var välbesökt med ett femtiotal deltagare såväl digitalt som på plats på Lurkan på Ingmarsö.

Michaela Haga (C), tillförordnad skärgårdsregionråd samt ordförande i sjötrafikutskottet, redogjorde först för den sjötrafikutredning som nyligen beslutats. Utredningen har en planeringshorisont fram till 2052, och består av två delar, där den första tittar på hur trafiken ska organiseras kring kärnöar och replipunkter.

Vi har säsongstopparna som behöver hanteras, men vi vill också säkra året-runt-trafiken till fast- och deltidsboende. Vår ambition politiskt är att kunna både stärka turtätheten och förlänga trafikdygnet framöver, sa Michaela Haga.

Den andra delen handlar om vilket tonnage som framtidens trafik kräver, och hur stor del av det som regionen själva ska äga.

Inriktningen är ungefär 40 procent, en ökning av andelen. Oavsett om det blir nya fartyg, eller konvertering eller livstidsförlängning av befintliga fartyg så är det flera miljarder som måste in i vår investeringsplan framåt.

Just nu pågår en så kallad åtgärdsvalsstudie inför regionens investeringsprocess, där man valt att prioritera laddinfrastrukturen och skärgårdsfartygen. Michaela Haga ser som sin främsta uppgift att säkra att pengarna nu verkligen kommer in i investeringsplanen.

Jag har hittat dokument sen decennier tillbaka om att köpa in fartyg, som sen lagts i någon byrålåda. Jag kommer kämpa för att vi verkligen ska lägga pengar på sjötrafiken nu och att det inte bara flyttas fram. 

Men några större konkreta förändringar i trafiken blir det inte ännu. Först 2028, när flera av de stora skärgårdsavtalen går ut och ska upphandlas på nytt, kan regionen kravställa kring allt från tillgänglighet och turtäthet till nya drivlinor.

17 7E7A8123Från Österåkers kommun deltog skärgårds- och näringslivsutvecklare Erik Josephson samt trafikstrateg Anders Wahlström. Vad gäller replipunkten Åsättra berättade Anders Wahlström om de utmaningar man har i att kommunen själv inte äger någon mark och att många olika aktörer samsas om ytan.

Det är stökigt med ansvarsfrågan och vi ser behov av fortsatta utredningar där vi tar ett helhetsgrepp. Bland annat behöver vi titta på att separera gods- och persontrafiken.

Vägen ner till Åsättra, som ägs av Trafikverket och idag är undermålig, har kvalat in som ett av femton objekt från hela regionen i en första sortering till länsplanen.Det kan innebära antingen en upprustning av vägen eller en helt ny väg. Tidplanen för det ligger dock långt in i framtiden, även om ett positivt beslut skulle fattas.

Om det handlar om att rusta upp till minimistandard kan det ske mer skyndsamt, men är det en ny väg så är det mer pengar det handlar om, och den ska fajtas med andra investeringar i hela regionen. Kommer den med i kommande länsplan som beslutas 2026 så gäller finansieringen i tolv år. Om inte så lyfts den till nästa länsplan om fyra år, då får man hoppas på nytt.

7E7A4969Stefan Ljungberg från TÖS-gruppen undrade om tanken kring replipunkterna framöver. Ska de kanalisera de flesta behov, inklusive godstrafik? I så fall, kommer de nya båtarna anpassas för att utföra fler tjänster än bara passagerartrafik?

Kanske inte alla, men i alla fall de isgående och de som är tänkt att gå året runt, svarade Michaela Haga, men påpekade samtidigt att det är en större logistikkedja som måste fungera kring godshanteringen.

Regionen har tagit ett samordningssansvar kring replipunkterna, men alla kommer inte att kunna följa samma mall, eftersom det finns olika ägarstrukturer, ambitionsnivåer och prioriteringar runt om i skärgården.

Dit kommer vi inte, även om det vore önskvärt. Men kan vi identifiera hur vi kan lyfta replipunkter i hela länet kan vi på ett samordnat sätt söka EU-medel, till exempel ur ett beredskapshänseende. 

Bättre möjligheter att ta bagage på bussarna, utökad anropsstyrd trafik för öar som Edö, möjlighet till statligt transportstöd, en mer flexibel vinterturlista utifrån isläget och de nya taxorna för bland annat matkassar var andra frågor som diskuterades.

En fråga kom upp gällande långlinjerna från Strömkajen, som många har uppfattat kommer att försvinna framöver till förmån för mer trafik från replipunkterna.

Det verkar gå någon djungeltrumma, men vi har inte sagt att något ska förändras där. Men det är såklart ett pussel att lägga och ett tonnage som inte är oändligt. Trafiken från Strömkajen kommer fortfarande att gå, men vi behöver balansera om det är motiverat med en femtimmarstur i november om det sitter två personer på båten, svarade Michaela Haga.

Ett annat önskemål som lyftes var att få året-runt-trafik mellan norra Brottö och Åsättra.

Vi har idag svårt att ta oss in till huvudorten i Österåker. Vi är hänvisade att åka via Boda, men många bor norr om stan. Det är fyra kilometer att gå till Ingmarsö norra brygga, sa Maria Lidström, ordförande i Lammuddens tomtförening som erbjuder Lammuddens brygga som en möjlig anropsbrygga för linje 10 – dock med förbehåll att det inte blir för stora kostnader eller att den befintliga trafiken från södra bryggan äventyras.

Michaela Haga svarade att detta önskemål redan finns på regionens bord och är troligtvis görbart, men att man inväntat en grön flagg från Brottöborna kring bryggan. Samtidigt måste en eventuell anropsstyrd utökning av linjen synkas med busstrafiken.

Inlägget Så ska Österåkers sjötrafik utvecklas dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

Platt skatt för skärgården

2025-01-16 07:00:00

Platt skatt för skärgården

Thumbnail

Foto:Jonas Hållén

KRÖNIKA. Skärgården uppmärksammades nyligen av National Geographic som ett av världens 25 bästa resmål år 2025. Turistströmmarna ökar till den här delen av landet, politiker talar om en ”levande skärgård”, lanserar skärgårdspaket och pratar utveckling av skärgårdssamhällena.

Samtidigt blir det allt tuffare att vara bofast eller deltidsboende entreprenör i skärgården.

I slutet av 2024 rapporterade Skärgården i flera artiklar om hur regionens nya godstaxor slår hårt mot lokala småföretag.

Byggentreprenören Stefan Walden på Orrön i Nämdöarkipelagen sa att hanteringen av gods blivit så dyr och krånglig att han övervägde om det överhuvudtaget är möjligt att bedriva verksamhet i skärgården i framtiden.

Sophämtningen för företag i skärgården är också mycket kostsam (och inte subventionerad).

Övärlden utanför Stockholm är ett speciellt område som alltid kommer att behöva stödpengar från staten och regionen för att fungera.

Men i stället för fler subventioner är svenska mikroföretag (företag med färre än tio anställda och en årsomsättning under två miljoner euro) i allmänhet och de små företagen i skärgården i synnerhet i behov av ett nytänkande när det gäller skatter.

I en artikel för tio år sedan i Svenska Dagbladet konstaterade professor Magnus Henrekson och forskaren Tino Sanandaji att vi har ett skattesystem som främjar den redan rika, den passive och den försiktige i stället för nyföretagande.

Den här kritiken mot skattesystemet har lyfts gång på gång, men mycket lite händer. Samtidigt finns det mycket att lära från andra länder.

Estland är det vanligaste exemplet med en låg platt skatt och ingen bolagsskatt på vinster som stannar i företaget. I Sverige betalar du över 20 procent i bolagsskatt, även om pengarna återinvesteras i företaget.

I Portugal har små och medelstora företag reducerad bolagsskatt på de första 50 000 EUR av den beskattningsbara vinsten. Liknande system finns i till exempel Ungern och Belgien.

Danmark och Finland, Nederländerna och Belgien och Frankrike erbjuder olika lättnader för nystartade företag.

Även det svenska systemet med rabatt på arbetsgivaravgiften i vissa glesbygdskommuner skulle kunna införas i skärgården.

Mer pengar kvar i kassan är bättre för skärgårdsföretagen än ökade subventioner och mer stöd.

Jag är också övertygad om att det skulle leda till fler företag och fler invånare på öarna.

Inlägget Platt skatt för skärgården dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

Havet som konfliktyta på årets Folk och Försvar

2025-01-15 13:57:00

Havet som konfliktyta på årets Folk och Försvar

Thumbnail

Foto: Kustbevakningen

Havet som arena för hybridoperationer har stått i fokus på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Havet möjliggör kommunikation, handel och utbyten mellan folk och länder, och havsrätten bygger på friheten till navigering och utnyttjande av havsbotten.

Källa: Kustbevakningen

Korsholmsvarvet öppnar sjömack

2025-01-15 10:44:00

Korsholmsvarvet öppnar sjömack

Thumbnail

Foto:Peter Augustsson

Samtidigt som Dalarömacken riskerar att förlora sitt tillstånd för att sälja bränsle kommer Korsholmsvarvet ett stenkast bort att öppna en ny sjömack.

– Vi vill skapa det bästa fullservicevarvet i skärgården med året om access, säger vd Gustav Ljungquist.

I mars kommer en ny sjömack att öppna vid Korsholmsvarvet utanför Dalarö. Till en början kommer kunder att kunna tanka 98 oktan bensin, diesel och bunkerdiesel.

Varvet har vuxit ganska mycket senaste åren. Vi har en fullserviceverksamhet där vi tankar i princip alla båtar hela tiden, bara där har vi en ganska stor bas, säger vd Gustav Ljungquist.

Även om investeringen i bryggor och pumpar är dyr så räknar Gustav Ljungquist med att kalkylen håller.

Vi har ett sällsynt bra läge som är isfritt hela året om. Vi har räknat väldigt lågt i vår kalkyl och då går investeringen ändå hem. Vi tror att vi kommer att sälja ungefär 24 kubikmeter bränsle i månaden, men de vi ska köpa drivmedel av säger att vi kommer att kunna sälja den mängden en gång i veckan.

Gustav Ljungquist säger att man även planerar att öppna en liten kiosk i sommar där kunder kan köpa enklare saker som kaffe, vatten och glass. Han utesluter inte att kunna erbjuda fler drivmedel framöver.

Vi kanske kommer att kunna erbjuda HVO100 vad det lider, det beror på efterfrågan, men det är inget som vi kan ha från början.

Som Skärgården tidigare rapporterat har brandmyndigheterna beslutat att dra in tillståndet för bränsleförsäljning vid macken vid Hotellbryggan på grund av en rad brister i hanteringen av bränslen. Beslutet överklagades till länsstyrelsen som i förra veckan avslog överklagandet. Att Korsholmsvarvet skulle öppna en sjömack nästan samtidigt som macken vid Hotellbryggan slutar sälja bränsle var en tillfällighet.

Det var en ren slump. Nu vill vi skapa det bästa fullservicevarvet i skärgården med året om-access, säger vd Gustav Ljungquist.

 

Sjömacken på Dalarö förlorar tillstånd att sälja bränsle

Snart kan det vara sluttankat vid Hotellbryggan på Dalarö. Södertörns brandförsvarsförbund (SBFF) beslutade i november att dra in tillståndet för bränsleförsäljning, ett beslut som överklagades. Nu avslår länsstyrelsen överklagandet.

03 DSC_3128Redan i juni 2024 påtalade Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund (SMOF) ett flertal brister vid sjömacken. Bland annat ska kunder ha uppfattat centralpåfyllningen av bränsle som en soptunna eftersom pizzakartonger och annat skräp hittats där. Bristerna skulle varit åtgärdade senast den 15 juli, men förbundet fick aldrig någon återkoppling. Enligt SMOF följer tillståndshavaren inte grundläggande principer kring hur verksamheten ska bedrivas för att skydda människors hälsa eller miljö. Man anser vidare att verksamheten utgör en risk för allmän säkerhet, något man skriver beror på att tillståndshavaren regelbundet genomfört ändringar i hanteringen utan tillräcklig kunskap om lag och föreskrifter. Vid en tillsyn i september upptäckte SBFF 13 brister i hanteringen av bränsle vid macken, vilket föranledde beslutet om förbud av hantering av brandfarliga ämnen i november. Beslutet överklagades till länsstyrelsen som den 8 januari avslog överklagan.

För Ingegerd Alexandersson, som driver macken på Dalarö, innebär ett förbud att sluta sälja bränsle ett hårt slag. Så här sade hon till Skärgården i december förra året när Södertörns Brandförsvarförbund drog in tillståndet:

Jag tycker det är helt galet. Det är små bagateller tycker jag. Jag har haft brandmyndigheten hos mig i hela mitt liv och gjort som de sagt vartefter, men den här gången var det plötsligt inte okej.

Enligt Ingegerd Alexandersson har hon bokat tid för tekniker som ska åtgärda bristerna. Sjömacken på Dalarö är viktigt för yrkestrafiken eftersom de är de enda som säljer bunkerdiesel i området, men i mars kommer en ny sjömack att öppna vid Korsholmsvarvet där bunkerdiesel kommer att erbjudas. Länsstyrelsens beslut vinner laga kraft 31 januari 2025 om det inte överklagas till Förvaltningsrätten. Skärgården har sökt Ingegerd Alexandersson.

 

Inlägget Korsholmsvarvet öppnar sjömack dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

En tillbakablick på året som gått

2025-01-14 15:23:00

En tillbakablick på året som gått

Foto: Kustbevakningen

Totalförsvar, Nato-medlemskap, hot mot kritisk undervattensinfrastruktur och en utvecklad sjölägesbild. För Kustbevakningen präglades 2024 av det säkerhetspolitiska läget vilket har ställt nya och högre krav på myndigheten att inta positionen som det civila navet på havet.

Källa: Kustbevakningen

Svårt tömma latrin i skärgården

2025-01-14 07:00:00

Svårt tömma latrin i skärgården

Thumbnail

Foto:Ylva Bergman

Toatömningsstationerna för fritidsbåtar fungerar bra i hemmahamnarna, men inte ute i skärgården. Det behövs fler och bättre underhåll, enligt en enkät som Saltsjön-Mälarens Båtförbund gjort.

Båtägarna tycker också att dagens pumpstationer bygger på ålderstigen teknik och skulle behöva moderniseras.

De som svarat på vår enkät vill värna om miljön, men trasiga slangar och pumpar samt överfulla behållare gör det svårt att göra rätt, säger Lotta Rosenberg Linnér, förbundssekreterare för Saltsjön-Mälarens Båtförbund (SMBF), det största regionala förbundet inom Svenska Båtunionen (SBU).

När toatömningsstationerna inte fungerar försöker båtägare lösa tömningen genom att åka till en annan station eller vänta med att tömma tills de är tillbaka vid båtklubben. Är toatanken full och ingen annan utväg finns släpper de ut avfallet i havet.

Andra synpunkter som kommer fram i enkäten är behovet av ett system som minimerar stänk när båtägarna tömmer sina toaletter ute på sjön. 

Vadderade kajkanter, lättare att lägga till vid stationerna, uppdaterade webbplatser med aktuell information samt tätare serviceintervall i semestertider är ytterligare önskemål. 

Sedan den 1 april 2015 är det förbjudet att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i hav, sjöar och vattendrag. Förbudet gäller för alla fritidsbåtar och kom till för att minska övergödningen och förbättra vattenkvaliteten i svenska vatten.

Fram till 2023 hade Transportstyrelsen ansvar för regelverk och tillsyn av tömningsstationerna. Skötseln utfördes av båtklubbar och andra hamnägare, kommuner och privata företag.

Efter det tog kommunerna över ansvaret för toatömningsstationer. Båtägarna är skeptiska till den förändringen, visar enkäten.

Jag hoppas på en dialog mellan båtägarna, kommunerna, och andra intressenter för att hitta bra lösningar, säger Lotta Rosenberg Linnér. 

Saltsjön-Mälarens Båtförbund (SMBF) är en sammanslutning av över 250 båtklubbar med nästan 47 000 medlemmar inom Stockholms och Uppsala län. 

Frågorna i enkäten ställdes i ett utskick till samtliga medlemmar men endast 474 svarade.

Den låga svarsfrekvensen gör att man måste tolka slutsatserna i enkäten försiktigt. Lotta Rosenberg Linnér anser dock att svarsfrekvensen inte är så låg som siffrorna indikerar:

Vi har många medlemmar som bara använder sina mindre båtar för fisketurer och kortare transporter. De som svarat är förmodligen de som har större båtar och som tillbringar fler nätter på sjön sommartid och rör sig över ett större område.

Inlägget Svårt tömma latrin i skärgården dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

ANNONS: Fönsterrenovering förbättrar din fastighets utseende

2025-01-11 11:40:00

ANNONS: Fönsterrenovering förbättrar din fastighets utseende

Thumbnail

Foto:admin

ANNONS (kan innehålla externa annonslänkar): Att genomföra en fönsterrenovering är inte bara ett sätt att förbättra fastighetens utseende, utan även en investering i dess energiprestanda och värde. En fönsterrenovering Stockholm kan vara väl värt att göra. Det eftersom i en stad där arkitektur och historia spelar stor roll, är det ofta värt att bevara de ursprungliga fönstren och förlänga deras livslängd genom renovering.

Vad är en fönsterrenovering?

Fönsterrenovering innebär att man reparerar och uppdaterar befintliga fönster i stället för att byta ut dem helt. Detta kan inkludera allt från att byta ut skadade glas och bättre tätning till att renovera träramar och uppgradera till energiglas. För fastigheter i Stockholm, där många hus har k-märkning eller står under kulturhistoriskt skydd, är det ofta ett krav att behålla byggnadens ursprungliga utseende. En renovering är då det mest skonsamma och anpassade valet.

Varför göra en fönsterrenovering i Stockholm?

Stockholm bjuder på ett varierande klimat med kalla vintrar och varma somrar. Detta påverkar fönstrens skick och gör det viktigt att underhålla dem för att säkra både energieffektivitet och komfort i bostaden. Ett renoverat fönster med modern tätning kan minska drag och energiförlust avsevärt, samtidigt som det bidrar till ett behagligt inomhusklimat.

Fördelar med att få hjälp med fönsterrenovering

Fördelarna med att anlita en expert inom fönsterrenovering i Stockholm är många. Specialister kan identifiera skador och föreslå lösningar som både förbättrar funktionaliteten och bevarar de estetiska värdena. Dessutom kan de hjälpa till med att välja rätt material och tekniker för att förlänga fönstrens livslängd.

Att renovera fönster är ofta mer kostnadseffektivt än att byta ut dem. Dessutom är det ett miljövänligt alternativ eftersom det minskar avfall och bevarar de resurser som redan har använts för att tillverka de befintliga fönstren. Med rätt underhåll och renovering kan gamla fönster bli lika energieffektiva som nya, samtidigt som de bevarar fastighetens charm.

Om du funderar på att genomföra en fönsterrenovering i Stockholm, är det klokt att kontakta en professionell firma med erfarenhet av lokala krav och byggnadstraditioner. På så sätt kan du vara trygg med att jobbet utförs korrekt och med högsta kvalitet.

 

Inlägget ANNONS: Fönsterrenovering förbättrar din fastighets utseende dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården