2025-01-26 07:00:00

Livet som lanthandlare när skärgården går i dvala

Foto:Tidningen Skargarden

Under sommarhalvåret är tempot högt för Henkan och Kattis som driver Husarö lanthandel, men när vintern nalkas ser vardagen annorlunda ut. Även om affären håller öppet året om är kundantalet lågt, och paret tvingas komplettera med andra jobb på ön för att gå runt.

– Man lyckas inte ackumulera så mycket pengar att man bara kan sätta sig ner och vänta ett halvår på att affären drar igång igen. Det räcker inte, säger Henkan.

Vinden viner på Husarö samtidigt som kylan biter tag i kinderna, men lanthandelns skyddade läge blir stormens lugn. Trots den låga temperaturen står dörren öppen då öborna samlas för att handla eller mingla när klockan slagit ett. Värmen möter en vid tröskeln och ljudet från kaffebryggaren överröstas av skratt och stapplande kängor. Besökarna har svårt att slita sig från samtalen när inköpslistan har bockats av, och helst verkar de vilja stanna länge i lanthandelns lä istället för att vandra hemåt igen.

Henrik Österman och Katarina Duhs, som i folkmun kallas för Henkan och Kattis, öppnade Husarö lanthandel i ny tappning år 2013 efter att den tidigare affären på ön brunnit ner. Då arbetade Henkan som elektriker medan Kattis drev en egen trädgårdsfirma. Tanken med projektet var att återskapa öns mötesplats under sommaren, och det dröjde inte lång tid innan paret bestämde sig för att flytta och arbeta heltid på Husarö.

Idag har lanthandeln varit huvudfokus för Kattis och Henkan i över tio år och butiken fortsätter att bringa nytta och glädje till både öbor och gäster. Den senaste utökningen är ett alkoholtillstånd som gjort det möjligt att öppna baren som kallas “Efter tre”. Namnet anspelar på det klockslag då såväl öbor som besökare vallfärdar till affären under högsäsong för ett glas eller lite tilltugg. Enligt Henkan har serveringen hjälpt mycket under de senaste årens tuffa ekonomiska läge.

– Baren är ju väldigt populär, vilket har räddat oss en hel del. Där, till skillnad från i affären, sitter stålarna inte fast hos folk. Ett glas vin och något gott att äta, det verkar folk alltid ha råd med, säger han skrattandes.

Henkan råder blivande handlare att hålla ambitionerna nere. Enligt honom öppnar många människor butiker och krogar utan att inse vad det innebär – vintrar utan kunder. När semesterboenden åkt hem efter sommaren och löven börjar falla går Henkan och Kattis in i lågsäsong. Kundkretsen minskar till endast ett tiotal per vecka och fokus blir båtupptagning, avloppsanläggningar, transporter och mycket mer. Paret skulle kunna klassas som öns alltiallo, vilket Henkan ser som avgörande för deras överlevnad.

– I början trodde vi att affären skulle bära året runt, men insåg snabbt att vi hade fel. Det är nog svårt, oavsett vad man håller på med, att nischa in sig på en grej. Man måste vara en mångsysslare för att kunna leva och arbeta här på heltid, säger han.

I rollen som handlare finns det inte många saker som stör Henkan, men leveranser från innerstans matjättar ut i skärgården är något som skaver. Att det har skapats en arena där människor kan välja bort sina lokala handlare, och istället beställa matvaror via nätet, drabbar flera verksamheter, enligt Henkan.

– Jag förstår ju dem som handlar i butiker på väg ut till öarna – folk vänder på varenda krona och ofta är det dyrare i skärgården. Men utkörningen av matkassar från stora företag irriterar mig. Sedan händer det att folk ljuger och säger att de handlar hos oss när de inte gör det, vilket inte är kul, säger han allvarligt.

För att klara sig ekonomiskt utan att ägna tid åt sidojobb skulle lanthandelns verksamhet behöva utökas. Som exempel nämner Henkan att dra ner inköpspriserna för att sänka affärens priser, ta över Husarös sjömack, bredda barverksamheten samt bli ombud för Systembolaget.

– Allt finns inte här på Husarö vilket är anledningen till att vi saknar mycket båtfolk. Att få ihop en helhet tror jag skulle kunna öka omsättningen, säger Henkan.

En av lanthandelns framgångsfaktorer blir tydlig när kundernas skratt sorlar i affären. Enligt Henkan känner de nästan alla sina kunder som vänner och på vintern hade de egentligen inte behövt ha några öppettider. Affären har bara öppet två dagar i veckan men i själva verket är det öppet dygnet runt då bofasta har en egen nyckel och skriver upp vad de handlar i personliga block.

– Antingen kan man säga att vi har jättedåliga öppettider eller så är de sjukt generösa. En analog självscanningsbutik är vad vi är, säger han glatt.

Trots visioner om framtiden är Henkan nöjd med tillvaron och sin roll på ön just nu. Det är annorlunda att leva i skärgården jämfört med på fastlandet, konstaterar han, men enligt Henkan blir allting en normalitet i slutändan, vilket gör att han inte ser några större utmaningar med yrket. Snarare tvärtom.

– Ombytet förnöjer. Man blir faktiskt less på affären ibland, när man jobbar alla sommarveckor sju dagar i veckan, tolv timmar om dagen. Då är det roligt att göra något annat under vintern, säger han.

Text och foto: Irma Burmester

Inlägget Livet som lanthandlare när skärgården går i dvala dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-01-25 07:00:00

Fem frågor till Thérèse Liljeqvist…

Foto:Tidningen Skargarden

Foto: Olof Holdar

…ny vd för Artipelag

Hur känns det att ta över rollen som vd för Artipelag?

– Det känns spännande och hedrande, men lite läskigt. Jag kan bidra med massor, men jag kan inte jättemycket om konst så det är en utmaning att lära sig. Jag visste att Artipelag fanns innan, men inte vad det har att erbjuda. Konstintresserade hittar ju hit, men jag vill att de som inte har upptäckt konsten ska komma också.

Vad var det som lockade dig till rollen?

– Att jag aldrig har gjort det här förut, likt Pippis tankesätt. Det har varit så genom mina år i besöksnäringen – jag hade ingen aning om hur spelbranschen var när jag började jobba på Casino Cosmopol exempelvis. Konst och kultur har jag aldrig varit i närheten av, det lockade mig.

Vad ser du som din största utmaning?

– Jag vill att fler ska uppleva Artipelag och att det blir ett naturligt besöksmål i Skandinavien. Förutom att få ut budskapet så är det svårt för folk att åka hit med kollektivtrafik. Vi har en egen ångbåtsbrygga och vill få skärgårdsbåtarna att stanna här och att SL ska utöka turtätheten. Det är en stor utmaning och det gäller att trolla lite med knäna.

Vilka lärdomar tar du med dig från din tid som vd på Waxholms Hotell?

– Det är ständigt lärande på alla arbeten jag har haft. Fördelen på Artipelag är att man slipper förhandla om hyran. Hotellet sänktes av att hyran var helt uppåt väggarna. Jag vet hur viktigt det är att hålla kostnaderna nere och det kan jag bidra med på Artipelag. Sedan tar jag med mig kunnandet om att driva restaurang och hitta på evenemang som lockar en ny publik.

Vad inspirerar dig mest med att arbeta i skärgårdsmiljö?

– Jag älskar skärgården och vill värna den och ta hand om det som finns. Jag står och tittar ut från en av terrasserna på Artipelag just nu och jag ser hav, tallar och skulpturer – det är ett lugn. Artipelag flyter in i naturen och det är ingenting som sticker ut, vi blir ett med naturen på något vis. Det inspirerar mig.

Text: Irma Burmester

Inlägget Fem frågor till Thérèse Liljeqvist… dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-01-24 07:00:00

Stor uppslutning när Roland Svenssons vänner höll årsmöte

Foto:Stine Christophersen

Vid Sällskapet Roland Svenssons vänners årsmöte i helgen hölls föredrag om världens mest avlägsna bebodda ö. Stipendiaten Ingrid Segring lämnade över att av sina konstverk till sällskapet.

I samband med årsmötet höll Olle Rusck ett föredrag om den avlägsna ögruppen Tristan da Cunha i södra Atlanten. En plats som Roland Svensson hade en särskild relation till och som han besökte flera gånger under sin livstid. Något som resulterade i lång rad litografier och även frimärksserier baserade på hans verk, med motiv från livet på ögruppen. Konstnären var mycket intresserad av öar och särskilt svårtillgängliga sådana, berättar Rusck.

– Det fick absolut inte finnas någon flygplats. Då förstördes kulturen direkt, menade han och det kan kanske ligga något i det.

Flera medlemmar ur Sällskapet Roland Svenssons vänner, bland dem Olle Rusck, deltog 2011 i en 32 dagar lång resa, med fartyget Island sky. Där Torbjörn Svensson, som också är son till konstnären, var befälhavare, och där de bland annat besökte ögruppen.

På det välbesökta årsmötet berättade också 2024 års Roland Svensson stipendiat, Ingrid Segring, om sin stipendievistelse på Möja och lämnade över ett av sina konstverk till Sällskapet. I sedvanlig ordning röstades även den nya styrelsen fram. Ordförande Robert Cygnaeus och vice ordförande Torbjörn Svensson omvaldes. Det gjorde även museiansvarige Britt Fogelström och ledamöterna Sven Hagströmer och Sven R Ohlson. Nyvalda blev sekreterare Susanne Spjuth, skattmästare Johan Söderberg Svensson, ledamöterna Claes Elfsberg, Erika Funke och Marie Fennö samt suppleanterna Staffan Sjöberg och Hannes Meidal.

Museiansvarige Britt Fogelström säger i ett meddelande efter omröstningen att ”Utöver de nyvaldas samstämmiga skärgårds- och konstintresse, är det mycket övrig kompetens som genom nyvalen kommit in i styrelsen.”

Ordförande Robert Cygnaeus sammanfattade den goda stämningen på årsmötet med orden:

– Vi ser fram emot ett spännande verksamhetsår med nya initiativ och aktiviteter.

Inlägget Stor uppslutning när Roland Svenssons vänner höll årsmöte dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-01-23 12:50:00

Två åtalas efter incident utanför Gålö

Foto:Peter Augustsson

En kollision mellan fartygen R142 Ystad och Silverpilen hade kunnat innebära många omkomna. Nu åtalas två personer för händelsen.

Det var vid 11-tiden den 7 september förra året som robotbåten R142 Ystad i en hastighet på 35 knop och i tät dimma passerade ett fåtal meter akter om Silverpilen som var på väg med passagerare från Utö till Årsta brygga. Händelsen inträffade vid Äggskären söder om Gålö. Passagerare ombord på Silverpilen blev chockade och upprörda. I utredningen vittnar bland annat en passagerare med över 50 års erfarenhet av att arbeta på fartyg om att han var övertygad om att han skulle dö. Han beskriver händelsen som den mest dramatiska han varit med om på sjön. Inga personer skadades fysiskt vid incidenten. Kustbevakningen har nu utrett händelsen och valt att väcka åtal mot befälhavaren och styrman på Ystad för grov vårdslöshet i sjötrafik alternativt vårdslöshet i sjötrafik. Enligt åklagaren har de båda brutit mot de internationella sjövägsreglerna genom att inte hålla noggrann utkik vid nedsatt sikt, inte hålla en säker fart, samt girat babord vid möte med annat fartyg som befunnit sig för om tvärs.

Robotbåt R142 Ystad ägs av Statens maritima och transporthistoriska museer, men föreningen Svenska Robotbåtar använder fartyget i sin verksamhet. Vid incidenten den 7 september körde föreningen betalande passagerare. Enligt händelsebeskrivningen färdades Ystad söderut mellan Äggskären och Vitsgarn, när ett fartyg (Silverpilen) syntes på radarn. Befälhavaren och styrman uppfattade det felaktigt som att fartyget var på väg i samma riktning som Ystad. De påbörjade en babord sväng akter om Silverpilen när Silverpilens för plötsligt dök upp på Ystads babordsida som ett mötande fartyg. Ystad fullföljde planerad sväng och passerade några meter akter om Silverpilen.

Enligt utredningen befann sig omkring 40 passagerare ute på däck på Ystad. Ombord på Silverpilen fanns cirka 25 passagerare. En kollision hade, enligt utredningen, troligtvis lett till många dödsfall.

I utredningen framgår att Ystad inte gjorde någon mistsignalering och att man missförstod funktionen på VHF-utrustningen, vilket gjorde att besättningen på Silverpilen inte fick kontakt med Ystad. Varken befälhavaren eller styrman ger någon förklaring till varför man missuppfattade vilken riktning Silverpilen färdades. Båda nekar till brott.

Inlägget Två åtalas efter incident utanför Gålö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-01-23 07:00:00

Byggplaner i Brunn kan stoppas

Foto:Jonas Hållén

Efter protester mot Värmdö kommuns byggplaner vill nu Naturskyddsföreningen i Värmdö att länsstyrelsen ska utreda om det går att göra Vidsjöskogen till Natura 2000-område.

Värmdö kommun planerar att bygga 300 nya bostäder i Vidsjöskogen. Det är en del av en större satsning på fler bostäder i kommunen, som beräknas växa snabbt de kommande fem åren.

Förslaget att bygga i området har mötts av starka protester från Ingaröbor som menar att man bygger i orörd natur.

– Föreslagna exploateringar i området, som innebär byggnation av vägar samt ett stort antal bostäder, hotar att förstöra de känsliga ekosystemen, skriver Naturskyddsföreningen till Länsstyrelsen i Stockholms län.

Kristina Nordblom, ordförande för Naturskyddsföreningen Värmdö, menar också att själva byggandet innebär att tunga maskiner och sprängningar påverkar miljön i området.

Det planerade bostadsområdet ligger cirka 500 meter söder om Brunn centrum i ytterkanten av Vidsjöskogen. Det är på drygt 17 hektar och utgör cirka fem procent av hela skogen.

– Men även om det rör sig om ett mindre område är det ett viktigt rekreationsområde och en viktig del av Stockholms gröna kilar mot skärgården, säger Kristina Nordblom.

Värmdö växer snabbt. Om man inte bygger bostäder här var ska de då byggas?

– Det är en relevant fråga. Men det borde finnas andra områden i närheten av Brunn som inte är lika känsliga att bygga i.

Planförslaget är tänkt att träda i kraft tredje kvartalet 2025.

Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Det regleras av EU:s livsmiljödirektiv.

I Sverige finns drygt 4 000 olika Natura 2000-områden med en areal på mer än 78 000 km2. En del av dem är också naturreservat eller nationalpark.

Inlägget Byggplaner i Brunn kan stoppas dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-01-22 16:00:00

Ny godstaxa hotar brödleveranser

Foto:Jonas Hållén

Regionens nya godstaxor kan vara ett hot mot brödleveranserna till skärgårdsbutikerna. En vanlig limpa blir mycket dyrare att leverera till butik, enligt butikerna.

Från och med november förra året kostar frakten från fastlandet 65 kronor, inklusive moms per brödback, upp till fyra brödbackar.

I den gamla prislistan sattes priserna efter vikt, i olika spann. Ju fler backar som butikerna beställde, desto billigare blev frakten.

Normalt beställer skärgårdsbutikerna någon enstaka brödback från bagerierna. I de flesta fall betalar leverantören frakten, men i vissa fall betalar butikerna själva. Det var så Coop på Möja upptäckte den nya godstaxan för bröd.

– Vår första reaktion var ’Har det blivit fel? Så här mycket kan vi inte betala’, berättar David Samuelsson, ordförande i Möja konsumtionsförening, som driver Coopbutikerna i Berg och Långvik på Möja samt på Ingmarsö.

Coop på Möja har räknat ut att en Skogaholmslimpa som kostar nästan 33 kronor i butiken i dag, med den nya godstaxan kostar drygt 16 kronor i frakt.

– Någon ska ju betala för det här. Det är oftast leverantören, alltså bageriet, eller så är det butiken och i slutändan kunden, säger David Samuelsson, somfortsätter:

– Hur som helst är priset orimligt. Det här kommer inte att funka.

Det var Regionfullmäktige som i höstas tog beslut om ny godstaxa. Nu säger Michaela Haga, tillförordnad gruppledare för Centerpartiet i Region Stockholm, att Trafikförvaltningen ”skyndsamt” ska se över taxorna i de fall där det har kommit in klagomål.

– Viktigt att ha med i denna fråga är fraktbidraget, säger Claes Keisu, pressansvarig på Trafikförvaltning.

– Livsmedelsbutiker får fraktbidrag med 80 procent av fraktkostnaden.

Carl Hamacher, som driver Tempo Runmarö och är ordförande i föreningen Skärgårdshandlarna, säger:

– Problemet är att butiken normalt inte betalar frakten. Frakten betalas nästan alltid av avsändaren, som inte får något fraktbidrag.

David Samuelsson:

– Om det är brödleverantören som betalar frakten stiger deras kostnad så kraftigt att vi är rädda att de slutar leverera till oss.

I andra fall är det butiken som betalar delar av frakten men även det är problematiskt, enligt David Samuelsson.

– En extra nettokostnad på tre kronor per limpa kan låta lite, men blir en väldigt stor del av de knappa marginaler som vi har i våra livsmedelsbutiker.

Beställer en butik fler än fyra backar bröd blir fraktkostnaden billigare även i den nya godstaxan (275 kronor per bur, inklusive moms). En bur kan rymma upp till tjugo backar.

– Men väldigt få butiker beställer en hel bur med bröd även under högsäsong, säger Carl Hamacher.

Inlägget Ny godstaxa hotar brödleveranser dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-01-22 11:36:00

Så svarar Fletcher kring skolförslaget

Foto:Ylva Bergman

I förra veckan drogs förslaget om att lägga ner högstadiet på Ljusterö och mellanstadiet på Roslagskulla skola hastigt tillbaka efter stora protester och politisk splittring. Här svarar Michaela Fletcher (M), kommunstyrelsens ordförande, på ett antal frågor kring förslaget och hanteringen av det, via mejl:

I egenskap av KSO, hur ser du själv på hanteringen av den här frågan? 

– Det här är såklart inte en lätt fråga att fatta beslut om. Det handlar både om barn, känslor och ett vardagspussel som behöver gå ihop för familjerna. Utbildningsnämnden har fattat ett svårt beslut och därefter är det kommunstyrelsen och kommunfullmäktiges tur att fatta det formella beslutet i ärendet. Ärendet har gått i den turordning som det ska, enligt Kommunallagen. Vår viktigaste uppgift är att alla elever når kunskapsmålen, det vill säga en kvalitativ undervisning. Det kan vara svårt att uppnå med få elever.

Är det inte ett misslyckande att flera partier menar att hanteringen varit forcerad, att man inte hunnit läsa in sig på beslutsunderlagen och att förslaget inte förankrats innan?

– Det är olyckligt att beslutet dras tillbaka så här sent i processen, speciellt eftersom berörda elever, vårdnadshavare och personal redan har fått informationen.

– Vi har haft en löpande dialog och varit överens i frågan men varför man ändrar sig så här sent får andra partier svara för själva.

Vad innebär det här för samarbetet inom majoriteten?

– Svaret på den frågan finns hos Centerpartiet.

Hur tar ni nu förslaget vidare och vad ser ni för alternativ?

– Det är för tidigt att svara på. Förvaltningen får se över alternativa lösningar. Därefter är det en fråga för Utbildningsnämnden att ta ställning i.

När fick du kännedom om att det finns ett så stort underskott på elever, och hur kan det komma sig att man upptäcker ett underskott på över 400 elever bara 9 månader innan skolstart? Det blir ju stora konsekvenser av en sådan felräkning, kan det hända igen?

– Vi hanterade situationen så fort informationen kom oss till känna. Siffrorna som våra tjänstemän har haft som utgångspunkt har baserats på SCB:s befolkningsprognos, som nu i efterhand har visat sig vara felaktiga. Detta i kombination med minskad inflyttning till kommunen, jämfört med tidigare år, har legat till grund för det svåra, men nödvändiga, beslutet.

– 2023 var till exempel befolkningsökningen 144 personer till skillnad från tidigare år då vi har legat runt 1 000 personer. Redan idag väljer 27 procent av de folkbokförda barnen på Ljusterö andra skolor.

När förslaget nu dragits tillbaka, kan öborna känna sig trygga i att deras skolor blir kvar?

– Konsekvensen av att förslaget inte lyfts i kommunfullmäktige är att Utbildningsnämnden avser upphäva sitt beslut och kommer göra högstadiet på Ljusterö skola sökbart i skolvalet som öppnar i början på februari.

FAKTA / Detta har hänt

• Den 9 januari hölls ett extrainkallat möte i Barn- och utbildningsnämnden i Österåker, där en utredning kring Österåkers skolorganisation presenterades. M, Kd, L, C och SD röstade för förslaget. S, V och Roslagspartiet reserverade sig mot beslutet.
• Den 13 januari röstade även kommunstyrelsen ja till förslaget.
• Under veckan följde massiva protester från oppositionen, vårdnadshavare och allmänheten.
• Den 16 januari meddelade SD att man backar och att man inte tänker stödja förslaget i sin nuvarande form på kommunfullmäktige den 3/2.
• Den 17 januari följde C efter. Några timmar senare meddelande resten av majoriteten (M, Kd och L) att man drar tillbaka förslaget. 

Bakgrund

• 2021 sålde Österåkers kommun Hackstaskolan till fastighetsbolaget Nystad Stadsutveckling. 
• Engelska skolan (IES) tecknade avtal med bolaget om att öppna en ny skola för 600 elever i lokalerna.
• 2022 lade Solbackens montessoriskola, som höll till i lokalerna, ner sin verksamhet. Ett 50-tal elever berördes av beslutet. 
• I augusti förra året öppnade IES. Till en början fungerar den som en F-7-skola med cirka 460 elever, men inom två år kommer den att bli en F-9-skola med 600 elever.
• I januari 2025 visar en utredning att kommunen nu har 470 färre elever än 2024. Därför läggs förslaget om att temporärt lägga ner högstadiet på Ljusterö och mellanstadierna vid Roslags-Kulla och Röllingby skolor.

Inlägget Så svarar Fletcher kring skolförslaget dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården