Home Blog Page 71

Svartbyggen i vilda västern-by

2025-03-21 07:00:00

Svartbyggen i vilda västern-by

Thumbnail

Foto:Jonas Hållén

Fjorton byggnader i vilda västernbyn på Håtö gård på Rådmansö saknar byggnadslov. Nu kan ägaren tvingas betala över 90 000 kronor i straffavgift för sex av dem.

Totalt rör det sig om fjorton mindre stugor på 10–30 kvadratmeter som uppförts på Håtö gård utan bygglov. 

Enligt ett förslag till beslut i bygg- och miljönämndens arbetsutskott slipper åtta av dem straffavgift (byggsanktionsavgift), eftersom tjänstemännen på kommunen inte kan bevisa att de är byggda efter 2019.

Ägaren Lennart Granberg meddelar att han nu jobbar för fullt med att söka bygglov i efterhand.

Det har tagit tid, vi har varit lite sena och slarviga, men nu ska vi ordna detta, säger han.

Om Lennart Granberg skyndar sig kan han slippa straffavgiften.

Förslaget till beslut i arbetsutskottet kan komma att omprövas på nämndens sammanträde den 24 april, säger Lars Lindberger, presschef på Norrtälje kommun.

Om arbetsutskottets förslag till beslut däremot fastställs i nämnden blir nästa steg att kommunen självt prövar frågan om bygglov för samtliga stugor och debiterar Lennart Granberg kostnaden för handläggningen.

Håtö gård har haft ett år på sig att lämna in ett bygglov i efterhand för stugorna. Samhällsbyggnadskontorets bedömning är att en sådan ansökan ”sannolikt” skulle beviljas. 

Håtö gård har byggt en liten vilda västernby med ett kafé, stugor och indiantält (tepees). Besökarna kan ströva runt bland gårdens djur, pröva femkamp och övernatta i stugorna eller tälten samt äta cowboyfrukost.

Inlägget Svartbyggen i vilda västern-by dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

Försvaret tar tillbaka lokaler på Rindö

2025-03-20 13:23:00

Försvaret tar tillbaka lokaler på Rindö

Thumbnail

Foto:Jonas Hållén

Solna Marin blir uppsagda från bland annat den här fastigheten när Försvarsmakten rustar upp. Foto: Peter Augustsson

Försvarsmakten säger upp Solna Marin i Vaxholm från företagets lokaler på Rindö. Försvaret vill ha tillbaka två fastigheter innan årsskiftet.

Fortifikationsverket bekräftar att Försvarsmakten sagt upp företaget i mars. Någon gång i slutet av året ska Solna Marin vara ute ut lokalerna.

– Exakt när är föremål för förhandling, säger Jeanette Agnrud, kommunikatör hos Fortifikationsförvaltningen.

Stockholms Amfibieregemente (Amf 1), som ska ta över fastigheterna, vill inte kommentera vad regementet ska använda dem till.

– I detta fall äger Fortifikationsverket ändamålsenliga fastigheter som tidigare varit uthyrda till privata aktörer, men som nu Försvarsmakten åter är i behov av, lyder ett mejl från Maja Hansson, kommunikationschef Stockholms amfibieregemente.

Solna Marin är ett av Vaxholms största marintekniska företag. Förutom vinterförvaring i 5000 kvadratmeter kalla och varma hallar erbjuder företaget service och reparationer av främst fritidsbåtar. Företaget har sex anställda.

Enligt Fortifikationsverket gäller uppsägningen fastigheterna 2:271 (Rindövägen 16) och 2:272 (Rindövägen 24) på västra Rindö.

Mats Lundqvist, vd Solna Marin, vill inte kommentera uppsägningen.

– Just nu pågår känsliga förhandlingar. Om en vecka vet jag mer, säger han.

Vaxholm har ambitionen att vara en hubb för mindre företag inom marinteknik.

Enligt Harald Hynell (L), ordförande i kommunstyrelsens näringslivsberedning i Vaxholm, söker kommunen nu efter alternativa placeringar för Solna Marin.

– Gamla skjutfältet på Rindö är ett alternativ. Det är inte detaljplanerat för tillfället, men skulle kunna bli ett område för lättare tillverkning och marinteknik.

Kommunalrådet Tina Runhem (M), berättar att ett första utkast till förslag presenteras för Solna Marin ungefär när den här artikeln skrivs 20 mars.

– Det är viktigt att vi alla är snabbfotade, eftersom det är kort om tid att ha en lösning på plats, säger Tina Runhem.

Skärgården har tidigare rapporterat att det skärpta säkerhetsläget gör att Försvarsmakten tar tillbaka lokaler och mark.

I Söderarm tvingas Anngret Andersson och hennes make Åke lämna fyr- och lotsplatsen på Torskär när försvaret flyttar tilllbaka. Anngret Andersson har drivit turist- och konferensverksamhet på ön i 25 år.

Efter 13 års arbete med en detaljplan för att bygga en skärgårdsby på Arbottna på Muskö tvingades ägarna nyligen ge upp och sälja efter att Försvarsmakten plötsligt satte stopp för planerna.

I höstas sa Fortifikationsverket upp avtalen med Gålöbasens båtklubb på Gålö och Guldbådans båtklubb på Muskö med kort varsel.

När det gäller framtiden för försvarets övriga hyresgäster på Rindö svarar Maja Hansson:

– Vi förstår att det ligger nära tillhands att spekulera om någon typ av återetablering av Vaxholms Amfibieregemente, men detta kan dementeras bestämt.

 

Inlägget Försvaret tar tillbaka lokaler på Rindö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

Resultat av Lantmäteriets förbättringsarbete efterlyses

2025-03-20 07:00:00

Resultat av Lantmäteriets förbättringsarbete efterlyses

Thumbnail

Foto:Stine Christophersen

KRÖNIKA. Att Lantmäteriets handläggningstider är för långa och taxorna för oförutsägbara är ingen hemlighet för någon. Tv4 gjorde en serie i början av året där de belyste problemen och Riksrevisionen publicerade, redan för flera år sedan, en granskning, där samma kritik framkom. I samband med att ett av inslagen i Tv4 skulle produceras, blev jag uppringd av deras reporter, som höll på att sätta sig in i ett ärende som Skärgården skrivit om. Det gällde Bengt på Högmarsö som var uppe i hundratusentals kronor för förättningskostnader men där slutsumman fortfarande var ytters oklar. Reportern berättade att lantmäteriserien utöst en flodvåg av respons, på en nivå som han under sin långa karriär aldrig varit med om. Mailkorgen fullständigt svämmade över av e-post från upprörda människor som ville att Tv4 skulle ta upp deras fall. 

I ett av ärendena hade en kvinna från Malåtrakten fått betala för dubbelarbete efter att Lantmäteriet gjort en miss och felaktigt lagt in en 130 år gammal väg på kartan. Efter ett överklagande till mark-och miljödomstolen återförvisades ärendet till lantmäteriet som istället för att rätta till felet kostnadsfritt, påförde ytterligare avgifter för Malåbon. Tv4 tog kontakt med en sakkunnig.

– I det här fallet har ärendet blivit återförvisat till Lantmäteriet, vilket gör det svårt för den enskilde att avgöra vad det är man betalar för, sa Jens Nyström, advokat specialiserad på fastighetsrätt, efter att ha tagit del av historien.

Tv4 konstaterade att kvinnans fall sätter fingret på en bredare kritik mot Lantmäteriet. Höga avgifter, bristande kommunikation och svårt att veta vad man egentligen betalar för. Lantmäteriet avböjde att kommentera enskilda ärenden, men uppgav att myndigheten arbetar för att bli bättre på att informera om kostnaderna för sina tjänster.

Jag gav mig in i jakten på svar. När kan kunderna förvänta sig att taxorna blir mer förutsägbara och handläggningstiderna kortare? 

I Riksrevisionens rapport 2022 identifierades en rad problem och myndigheten rekommenderade bland annat Lantmäteriet att arbeta med att identifiera möjligheter att bryta ökningstakten i kundernas avgifter, använda sig av fasta avgifter i högre utsträckning och säkerställa enhetlig dokumentation i förrättningsärenden för att öka transparensen i avgiftssättningen. Så när kommer resultatet? Jag fick dessvärre inte de svar jag hoppats på, med någon tidpunkt för när kunderna kommer märka av deras förbättringsarbete. Men handläggningstiden har minskat till följd av att färre ärenden kommer in.

Inlägget Resultat av Lantmäteriets förbättringsarbete efterlyses dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

Oklart när Lantmäteriets förbättringsarbete ger resultat

2025-03-20 07:00:00

Oklart när Lantmäteriets förbättringsarbete ger resultat

Thumbnail

Foto:Stine Christophersen

Efter en granskning som genomfördes av Riksrevisionen 2022 fick Lantmäteriet kritik på flera punkter. Något av det man anmärkte på var att handläggningstiderna är för långa och avgifterna oförutsägbara. Men vad har hänt sedan dess?

Av utredningen framkom att handläggningstiderna för ett ärende låg runt ett år. Vilket granskningen visade berodde på bristen på lantmätare. Det riktades även kritik mot att avgifterna – som i stor utsträckning sätts efter timtaxa – De var för oförutsägbara. Utredningen pekade vidare på att brister i dokumentationen gjort det svårt att bedöma tidsåtgången för ärenden, men också försvårat för domstolar att avgöra om taxan varit rimlig när avgifterna överklagats. Riksrevisionen rekommenderade bland annat Lantmäteriet att arbeta med att identifiera möjligheter att bryta ökningstakten i kundernas avgifter, använda sig av fasta avgifter i högre utsträckning och en säkerställa enhetlig dokumentation vid förrättningsärenden för att öka transparensen i avgiftssättningen.

Vi har sedan dess förtydligat interna instruktioner om hur arbetet ska dokumenteras, säger Christian Blackmon, verksamhetsstrateg på Lantmäteriet.

När tror man att faktiska resultat med mer förutsägbara kostnader för förrättningar kan vara på plats?

– Vi har fokuserat på att bli mer transparenta och kunna ge kunderna tydligare uppskattningar om pris och utvecklingen av kostnaden under handläggning, vilket redan har fått genomslag i dialogen med kunderna. Sen hör det till systemets natur att lantmäteriförrättningar är mycket olika och innehåller olika mycket utredningsarbete. Det vill säga att det med dagens lagstiftning inte går att på förhand uppskatta kostnaden tillfredsställande. 

När tror man att faktiska resultat med att korta handläggningstider för förrättningar kan börja märkas för kunderna?

– För vissa typer av förrättningar och typer av kunder ser vi redan nu att handläggningstiden har börjat minska. Vi har ett förbättrat köläge för inkomna ansökningar jämfört med tidigare vilket gör att handläggande team kan påbörja handläggningen tidigare. Detta minskar den totala handläggningstiden.

Inlägget Oklart när Lantmäteriets förbättringsarbete ger resultat dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

Solparksboom i Norrtälje

2025-03-19 07:00:00

Solparksboom i Norrtälje

Thumbnail

Foto:Jonas Hållén

Snart öppnar Sveriges största solpark Hallstavik i Norrtälje kommun. Men det dröjer inte länge innan ännu större parker tas i drift. I Riddersholm i närheten av Kapellskär planeras en jättepark.

I vår är det officiell öppning av Axfoods och Alights solpark i Hallstavik. Med en installerad effekt på 64 MW, cirka 92 000 solpaneler på en area på 71 hektar, tar den över ledningen som Sveriges största solpark från Skåramåla utanför Ryd i Tingsryds kommun, som är på nästan 40 MW.

I trakterna runt Norrtälje finns redan tre solparker som är i drift eller som tas i drift i år. Sedan finns ytterligare tolv ansökningar om att få bygga solcellsanläggningar. Åtta av de ansökningarna är godkända av länsstyrelsen.

Varför är det så många projekt på gång runt Norrtälje?

Det finns behov av el, det finns relativt bra områden att bygga, utan för mycket konflikt med andra intressen, och det är väldigt bra genomsnittlig solinstrålning just där, säger Robert Wedmo, tillståndsansvarig på finskägda Ilmatar Solar, som utvecklar solcellsanläggningar runt om i Sverige.

Han driver just nu det största projektet runt Norrtälje; en solcellspark i Riddersholm nära Kapellskär på Rådmansö med en planerad installerad effekt på cirka 228 MW och en yta på 219 hektar, eller över 400 fotbollsplaner.

Anläggningen ska byggas i skogen och arrendeavtalet är redan klart med fastighetsägaren. Även samrådet är klart och Ilmatar Solar räknar med att söka tillstånd från länsstyrelsen i slutet av året.

I september förra året berättade flera grannar för Norrtelje Tidning hur de känner oro över hur den nya solparken kommer att påverka landskapet och miljön runt omkring.

Vi kommer att ta hänsyn till närboende och anpassa parken, säger Robert Wedmo. 

Inlägget Solparksboom i Norrtälje dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

”Olycka kunde undvikits”

2025-03-18 07:00:00

”Olycka kunde undvikits”

Thumbnail

Foto:Peter Augustsson

Olyckan då en bil forcerade grindarna på en färja i Furusund och hamnade i vattnet hade kunnat undvikas, det menar en tidigare anställd på Färjerederiet som varnade för säkerhetsrisker med grindarna redan 2000.

Efter en dödsolycka i Norge i slutet av 90-talet då en personbil körde genom grindarna på en bilfärja och ner i vattnet tog Leif Lummander, då anställd som teknisk rådgivare på Färjerederiet, fram en skiss på hur grindarna på färjor skulle kunna byggas säkrare för att förhindra den typen av olyckor. Men någon återkoppling fick han aldrig. 2017, då som pensionär, skickade han återigen in sitt förslag och dessutom ett antal andra synpunkter på säkerheten till Färjerederiet. ”Jag skulle inte vilja vara ansvarig för färjedriften om en olycka liknande den i Norge inträffade.” skrev han bland annat.

I april förra året inträffade en händelse som liknar den i Norge. En bil körde genom grindarna på en färja på Furusundsleden och två människor omkom. Nyligen författade Leif Lummander vad han beskriver som sin sista skrivelse till Trafikverket där ha menar att olyckan sannolikt hade kunnat undvikas om incidentrapporteringen fungerat och säkra spärrar införts. Skärgården har kontaktat Leif Lummander som inte vill kommentera sina skrivelser utan hänvisar till Trafikverket och Färjerederiet. I ett mejlsvar skriver Trafikverket att myndigheten gärna tar emot förslaget och utvärderar det. Efter olyckan försvarade Trafikverket att grindarna gick att forcera genom att hänvisa till risker vid en eventuell evakuering.

Ett annat förslag som Leif Lummander för fram i sitt brev är att införa dödmansgrepp på färjorna.

Vi använder i regel inte dödmansgrepp på våra färjor. Vägfärjorna använder standardiserade reglage som är vanliga inom sjöfarten. Dock har en del linfärjor ett sådant system, skriver Trafikverket.

Inlägget ”Olycka kunde undvikits” dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

Vaxholm pausar kajrenoveringen i sommar

2025-03-17 07:00:00

Vaxholm pausar kajrenoveringen i sommar

Thumbnail

Foto:Stine Christophersen

Kajrenoveringen i Vaxholm kommer att göra sommaruppehåll. Det beslutade en enig kommunstyrelse den 4 mars. Nu pustar krogägarna ut.

Tre förslag låg på bordet. Att följa den ursprungliga planen med att pausa arbetet över sommaren, minska omfattning och skjuta en del av arbetet på framtiden eller fortsätta arbetet under de mest lukrativa månaderna för besöksnäringen, för att hålla budget. Nu drar krogägarna i stadskärnan en lättnades suck.

Vi är jätteglada att de beslutat att hålla fast vid det man sa från början med att göra sommaruppehåll i arbetet, säger Matthias Hamilton som driver i Hamnkrogen precis intill Västerhamnen.

Matthias verksamhet är som många andra helt beroende av intäkterna från sommaren.

Vi drar in 50 procent av vår omsättning mellan maj och augusti så vi lever på det vi genererar under sommaren, det skulle inte gå ihop utan det.

Renoveringen av kajen har pågått sedan slutet på 2023 och var till en början planerad att vara färdig 2026. Men byggtiden har förlängts sedan dess.

Vi beräknar att det med tiden för sommaruppehållet blir färdigt under första halvåret 2027, säger Robert Klingvall, projektledare för kajrenoveringen.

När börjar uppehållet?

Vi ska avsluta det som pågår under ordnade former. Sedan kommer sommaruppehållet att börja när de pågående arbetena är klara. Inga nya störande arbeten kommer att startas i juni, utan påbörjas först i september.

I Söderhamnen kommer det inte att pågå några arbeten under sommaren och i Österhamnen blir vi helt klara i juni. Men för Västerhamnens del blir det paus, för där hinner vi inte bli färdiga.

Projektet beräknas kosta runt 400 miljoner varav kommunen står för 196 miljoner, och 182,5 miljoner ska finansieras genom stadsbidrag.

I och med att det blivit en del fördyrningar så ville vi titta på hur vi kunde hålla budget och då såg vi att vi kunde slippa vissa etableringskostnader för maskiner och utrustning genom att arbeta i sommar. Sedan blir indexkostnader också billigare ju snabbare vi blir färdiga.

Hur mycket dyrare kommer det att bli med ett sommaruppehåll?

Vi vet att det kommer att bli dyrare, men vi har ingen siffra på det ännu.

Inlägget Vaxholm pausar kajrenoveringen i sommar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

Innovativ och enklare teknik ska få fler att flyga

2025-03-16 07:00:00

Innovativ och enklare teknik ska få fler att flyga

Thumbnail

Foto:Peter Augustsson

På Allt för sjön visar Mantaray äntligen upp sin bärplansbåt M25. Genom innovativt tänkande och kapade kostnader vill man göra bärplansbåtar till ett alternativ för många fler människor.

– Det finns en marknad som är mottaglig idag på ett sätt som inte fanns för tio år sedan, säger vd Karl Brodin.

Allt fler båttillverkare hakar på trenden med bärplansbåtar (foiling), trots det har tekniken ännu inte fått något stort genombrott. En anledning kan vara priset. Till exempel kostar billigaste versionen av Candelas C-8 runt 4,5 miljoner kronor, något som enbart ett fåtal kan betala. Med sin modell M25 vill båttillverkaren Mantaray göra bärplansbåtar tillgängligt för fler människor.

Med den här båten vill vi se till att foiling med alla fördelar det innebär i form av komfort, lägre miljöpåverkan och lägre driftskostnader blir tillgängligt för en stor del av marknaden och inte bara några få som har råd, säger vd Karl Brodin.

24 AK_Mantaray_M25_Sthlm_0499M25 kostar ungefär 1,3 miljoner kronor. För att lyckas komma ner i den prisklassen har företaget satsat på konventionella material och fossil framdrift. Förutom bärplanen, som är gjorda i kolfiber, är skrovet byggt i glasfiber och motorn är en förbränningsmotor med ultralång rigg i standardutförande. Karl Brodin förklarar varför man valt bort eldrift och kolfiber:

Går man från eldrift till förbränningsmotor slipper man en drivlina som kanske väger upp mot 500 kilo. Man sparar väldigt mycket vikt och kan gå från kolfiber till glasfiber som de flesta varv kan bygga i. Man får ner kostnaden signifikant. I kundled är det kanske en miljon i skillnad mellan förbränningsmotor och elektrisk drivlina. Samma sak när det gäller kolfiberskrov, det handlar om minst en miljon extra.

En annan viktigt del för att komma ner i pris handlar om bärplanens konstruktion som är helt mekanisk med få rörliga delar. Förutom en hög driftsäkerhet innebär det lägre kostnader jämfört med bärplan som är datorstyrda.

Det enda som inte är mekaniskt är ett elektriskt ställdon för att fälla ut och fälla in bärplanen. Det är helt infällt när man ligger i hamn, vilket är viktigt för att inte få beväxning på bärplanen. Det elektriska ställdonet är ungefär lika avancerat som en powertrim på en utombordare, säger Karl Brodin.

En ultralång rigg innebär att motorn sticker ner längre i vattnet än andra riggar, vilket ökar risken för grundstötningar.

Den sticker ner femton centimeter mer, men man kan tilta upp motorn om man behöver. Lägger du till vid en sandstrand är det något du ändå måste göra.

24 P1300360Teknikintresserade läsare kanske känner igen konceptet med mekaniska bärplan. Mantarays bärplansteknik bygger på en beprövad teknik som Alexander Sahlin tagit fram under namnet Foiltwister. Tekniken har hunnit testas i många år, vilket Karl Brodin ser som en fördel.

Systemet är robust och pålitligt, vilken marina som helst kan serva det om det skulle behövas. Det finns inga slitdelar mer än ett par leder och några lager som rör sig.

Mantarays tidigare version M24 var initialt  försedd med elektrisk drivlina, men att byta till fossildrift innebär inte ökade utsläpp, menar Karl Brodin, eftersom utsläppen minskar med upp till 75 procent.

Vi har gjort en livscykelanalys. För en vanlig fritidsbåtsanvändare hävdar vi att om man kan köra med en tredjedels förbrukning är det ett bättre alternativ än elbåt eftersom miljöskulden för batteritillverkningen är så stor. Vi vill hävda att det här är bland det miljömässigt bästa man kan tänka sig för en fritidsbåtsanvändare.

En viktigt fördel med fossila drivmedel är räckvidden.

En båt med 100 liters tank har 250 distansminuter i räckvidd. Man kanske tankar den någon gång per år, det blir jätteskillnad och man slipper fundera över laddproblematiken. Vår målgrupp är primärt de som ser nyttan av att åka bekvämt och snålt och som kör mycket i skärgården. I förlängningen kanske även taxibåtsverksamhet och annan yrkesverksamhet.

Mantaray M25 tillverkas i Söderhamn och går att beställa med leverans till sommaren. Man har sålt ett par båtar och intresset var stort när båten lanserades i höstas. Testkörningar gjordes dagligen vid lokalerna på Rindö fram till att båten togs upp. Företaget kommer nu att fokusera på marknadsföring.

Nu handlar det om att komma ut på marknaden så effektivt vi kan genom att vara med på events och mässor. Vi vill skapa fler säljkanaler med fokus på Sverige i det korta perspektivet, men även grannländerna så snart vi kan. Volymerna kommer att finns på andra marknader, säger Karl Brodin.

Inlägget Innovativ och enklare teknik ska få fler att flyga dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården