2025-03-27 07:00:00

Regeringen minskar planerad nationalpark

Foto:Peter Augustsson

Den planerade nationalparken i Nämdö skärgård blir cirka 6 000 hektar mindre än vad som tidigare föreslagits. Anledningen är att regeringen tagit bort delar som ligger inom riksintresset för Försvarsmakten.

Regeringen föreslår att den planerade nationalparken i Nämdöskärgården ska omfatta drygt 25 000 hektar mark. Det är ungefär ett 12 000 hektar mindre område än vad som var tänkt från början. I området ingår bland annat Bullerö och Långviksskärs naturreservat, däremot kommer Biskopsö naturreservat inte att ingå i nationalparken eftersom markägarna inte vill sälja marken till staten. Inte heller kommer cirka 6 000 hektar i norra delen av området att ingå i nationalparken, trots att området har höga naturvärden och är utpekat som riksintresse för naturvård och friluftsliv. Anledningen är att regeringen har valt att följa Försvarsmaktens synpunkter om behov av att utveckla verksamheten på Korsö och att det berörda området har ett utökat behov av hindersfrihet. Vad gäller den del av nationalparken som utgör riksintresse för vindbruk så har regeringen däremot givit friluftslivet företräde. Arbetet med den nya nationalparken har kritiserats av närboende i området som bland annat menar att förslaget inte förankrats lokalt och att områden runt nationalparken kan komma att påverkas negativt av ökad turism.

– Det här handlar om att regeringen vill framställa sig själv i positiv dager eftersom man kritiserats för att inte uppnå EU:s miljömål. Med facit i hand har vi förstått att det här projektet bestämts på förhand, säger en person som kritiserat arbetet med nationalparken, men som inte vill nämnas med namn.

Förslagets ska beredas i miljö- och jordbruksutskottet den 13 maj. Beslut fattas av Riksdagen den 16 juni.

Inlägget Regeringen minskar planerad nationalpark dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-03-26 10:44:00

Amfibieregementet växlar upp

Foto:Ylva Bergman

Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

Stockholms Amfibieregemente, Amf 1, kan komma att sexdubbla antalet utbildade värnpliktiga över bara några års tid. Samtidigt trappas verksamheten upp på i stort sett alla övningsområden och skjutfält i skärgården under året.

– Det kommer inte att gå obemärkt förbi, säger Patrik Berge, ställföreträdande regementschef.

I måndags kväll höll Haninge garnison skärgårdsråd på Berga örlogsbas, för att informera och ha en dialog med närboende och andra intressenter, som skolor, kommuner och intresseorganisationer.

I takt med ett intensifierat omvärldsläge, med fortsatt krig i Ukraina och Sverige nu en del av Nato, jobbar Försvarsmakten snabbt för att växla upp från ett nedrustat läge.

– Östersjöns strategiska betydelse har förändrats och det är ett betydligt större spänningsfält i Östersjöregionen än vad det varit tidigare, sa Patrik Berge.

Under 2022-2023 utbildades 90 värnpliktiga på Berga, en siffra som ökar till 430 i år.

– Vi förbereder oss för att det kan bli ännu fler framöver, uppåt 600 och kanske mer än så. Det är ganska stor skillnad.

Man kommer även att trappa upp närvaron och övningsverksamheten i skärgården. Dels kommer omfattande renoveringar och tillbyggnader att göras på Bergabasen under året, vilket innebär mer byggtrafik längs väg 73.

Vad gäller skjutfältet på Utö ska lägret renoveras under 2025-2026.

– Det innebär inte att vi stänger verksamheten. Vi renoverar för att sen kunna ha en ökad och bättre kapacitet. Vi förbereder också för att flytta ut Sjövärnskårens sommarskolor till Utö från Muskö från och med 2026. Det kommer alltså att vara verksamhet på Utö året runt från och med då.

På Myttinge skjutfält på Värmdö kommer man återigen att börja med skarpskjutningar från och med fjärde kvartalet 2025, och på Korsö blir utbildningsverksamheten permanent från och med i sommar.

Ökad närvaro kommer också att märkas på och kring Gålö och Öja, liksom på Väddö skjutfält och på Yttre Hamnskär/Söderarm där man kommer renovera och bygga till, samt i Kapellskärsleden där man kommer att öva mer.

Från Amfibieregementet har man noterat en ökad mängd klagomål från allmänheten den senaste tiden. Man kommer att fortsatt hålla sig till de miljötillstånd som givits för skjutfälten och övningsområdena och som reglerar när, hur länge och med vilka ammunitionseffekter man får skjuta.

– Vi tar mer plats, vi bullrar mer, vi flyger mer, men det är för att skydda våra viktiga värden, befolkningen och försörjningen. Det är priset; ljudet när vi skjuter, flyger och åker båt – det är ljudet av demokrati och frihet, brukar jag säga. Vi behöver ha den här dialogen för att kunna samexistera, men det kommer inte att gå obemärkt förbi, sa Patrik Berge.

En fråga lyftes om det så kallade DCA-avtalet (Defence cooperation agreement), som reglerar amerikansk militär närvaro i Sverige. Där pekas Stockholms amfibieregemente ut som en av 17 anläggningar i landet där USA kan komma att placera krigsmateriel och personal.

– Vi har ännu inte erhållit någon uppgift i sammanhanget. Men så fort vi får det och får kommunicera det, så kommer vi att kommunicera det.

Patrik Berge uppmanade även alla som regelbundet rör sig i skärgården att höra av sig så snart man märker att allt inte står rätt till:

– Medborgarna är vår viktigaste samarbetspartner för att vi ska kunna lägga pusslet. Det är öborna som känner sin ö bäst och vet när det avviker från normalbilden.

Fakta/Amf1:s större övningar under 2025

• V 21-22 – SWENEX (Swedish naval exercise). Slutövning för värnpliktiga med tyngdpunkt i norra skärgården.

• V 35-37 – Archipelago Endeavour. Årlig övning tillsammans med amerikanska marinkåren i skärgården.

• V 40 – ATLAS. Träning tillsammans med andra myndigheter som polis och kustbevakning för att hantera “gråzonssituationer” som olika slags kriser. Tyngdpunkt på Södertörn.

Inlägget Amfibieregementet växlar upp dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-03-25 07:00:00

Krögarveteran tar över Möja Värdshus & Bageri 

Foto:Jonas Hållén

Möja Värdshus & Bageri får ny arrendator från första april. Det är Mikael Ljunggren och hustrun Karin Ahlgren som tar över krogen. Ljunggren har drivit restauranger både i Sverige och utomlands.

Målet är för paret är att bygga upp ett ställe för alla på Möja. Mikael Ljunggren vill att Möjaborna ska se värdshuset som en bykrog där man ”bara kan komma förbi och hänga”.

Eftersom krogarna Les Poissonniers de Möja och Jeppes Gästgiveri är inriktade på fisk tänker sig Mikael Ljunggren en alternativ meny. Med tanke på hans förflutna med dumplingskedjan Beijing8 och Ljunggrens – som profilerade sig med asiatiska smårätter – kunde man vänta sig en asiatiskt inspirerad meny.

Men det blir det inte. I stället säger Mikael Ljunggren att han är inspirerad av vad krögaren Fredrik Eriksson gjort på Långbro värdshus med ”100–lappen”: inga bokningar, en billig maträtt varje dag till de gäster som är först på plats. 

– Jag tycker det är en kul idé. Jag vill inte lova för mycket, men jag vill gärna prova något åt det hållet, säger han och fortsätter:

– Förutom det vill jag bjuda på lättillgängliga och lättuggade rätter. Det ska finnas mat på menyn som duger både till vardag och fest.

Mikael Ljunggren har pendlat mellan Sverige och utlandet, restaurang och filmproduktion, under sin långa karriär. Han har drivit hotell i Badgastein och varit med och byggt krog och hotell i Chamonix, men aldrig tidigare prövat på skärgården.

– Min fru har längtat efter ett lantställe i skärgården. Hon kan hålla till på en kobbe mitt ute i havet. Jag har varit lite kylig till det. Jag behöver lite folk och infrastruktur, säger han och fortsätter:

– Till slut kom vi överens om att det bara finns två ställen som vi kan ensas om: Sandhamn och Möja.

Det blir också första gången Mikael Ljunggren driver bageri och vandrarhem. Till sin hjälp i bageriet Mello Mevlut Guven, som arbetat som bagare tidigare på värdshuset. I köket kommer Malin Lönneberg (känd från Kocklandslaget) att hjälpa till.

Dessutom kommer Mikael Ljunggrens barn att hjälpa till. De är uppvuxna med restaurang och jobbar extra på bland annat Brasserie Riche och medelhavskrogen Tjoget när de inte studerar.

Förra säsongen på Möja Värdshus & Bageri slutade snöpligt. Dåvarande arrendatorerna stängde i förtid efter upprepade klagomål om hög ljudvolym från gäster och musik.

– Vi ska driva restaurang med uteservering och följa myndigheternas krav, men vi hoppas ändå Möjaborna skulle uppskatta någon form av musik och fest vid enstaka tillfällen, säger Mikael Ljunggren.

Inlägget Krögarveteran tar över Möja Värdshus & Bageri  dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-03-24 07:00:00

Solgrottorna på Rindö till beslut

Foto:Jonas Hållén

Framtiden för solgrottorna på Rindö börja klarna. Två i Rindö hamn ska rustas upp. För de övriga nio i hamnen är framtiden osäker. De övriga tjugo tar Vaxholms stad snart beslut om.

Av de elva grottor som ligger på fastighetsbolagets Vasallens mark i Rindö hamns etapp 3 har två solgrottor bedömts ha högt kulturhistoriskt värde och därmed fått skyddsbestämmelser i detaljplanen för kvarteret Grenadjären.

– De ska enligt avtal rustas upp av Vasallen, säger Alexander Wahlstedt, teknisk chef på stadsbyggnadsförvaltningen i Vaxholm.

Framtiden för de övriga nio grottorna är mer osäker. De är i varierande skick. En del med bråte i och runt dem.

Enligt exploateringsavtalet kan de solgrottor som idag inte utgör ”fara för allmänheten” överlåtas av Vasallen till kommunen. Om några av de nio solgrottorna är i så dåligt skicka att de kan ”bedömas utgöra en fara” är det upp till Vasallen att avgöra hur de vill hantera dem. 

De solgrottor som ligger på stadens mark kommer att diskuteras på nästa nämnd för teknik, fritid och kultur den 24 april. 

De flesta solgrottorna på Rindö lät militären bygga för officersfamiljerna som bodde på ön i början av 1900-talet. De användes för att ge vind och insynsskydd vid salta bad, inte sällan nakenbad.

De är runt sju meter i diameter, hästskoformade och sydvända och användes flitigt ända fram tills att Kustartilleriregementet KA1 lämnade Rindö 2005.

Föreningen Rindöborna har länge väntat på besked om grottornas framtid och hoppas nu att Vaxholms stad ska bevara så många som möjligt.

– En del är i dåligt skick och kanske svåra att reparera, men de andra representerar en svunnen epok på Rindö, säger Åsa Blanc, ordförande i Föreningen Rindöborna.

Den kulturhistoriska analysen av grottorna gjordes för några år sedan av Wilund arkitekter och antikvarier.

– Vi hade helst velat att alla solgrottor byggda i sten i början av 1900-talet hade bevarats. Det är ett spännande exempel på en högre ståndskultur som översatts till den militära miljön och att det har byggts så många är unikt, säger Paul Wilund, som arbetade fram underlaget för detaljplanen.

Inlägget Solgrottorna på Rindö till beslut dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-03-23 07:00:00

Till skärgårdspensionatet med ångbåt

Foto:Tidningen Skargarden

I den tredje och sista delen om ångbåtstrafiken från 1900-talets början fram till våra dagar tar Claes-Göran Dahl oss med till Arholma och andra öar där pensionaten fick orterna att blomstra. Såväl ångbåtstrafiken som pensionaten skulle dock gå en tynande tillvaro till mötes.

Tänk, vilka härliga dagar vi få

ute vid havet, där vindarna gå

Ute vid stranden, där böljorna slå

Härligt vi få!

(Arholmavalsen)

Under 1800-talet var det vanligt att man i Roslagen satsade sina sparslantar i några av alla de skutor som hörde hemma där och ägdes av partrederier. Försäkringarna ansågs ofta vara för dyra och det var många gånger ett riktigt vågspel om man skulle få tillbaka pengarna med ränta eller förlora allt.

Under Krimkriget (1853-1856) och fransk-tyska kriget (1870–1871) lyckades några av Roslagens redare bli förmögna och begreppet ”Björköadeln” myntades för den livsstil de representerade. Främst synliggjort genom deras ”skepparställen”. På Björkö i Stockholms norra skärgård och även på några av de större öarna som Arholma och Blidö fanns det gott om sådana.

När ångfartygen tog upp ångan blev rospiggarna akterseglade eftersom de inte kunde bygga och underhålla ångfartyg. Ett undantag var Mathias Lundqvist (rådman 1890) som börjat som handelsbetjänt i en skeppshandel vid Trästa, där färjan i mer än 300 år gick över Väddö kanal, och jobbat sig upp. 1876 etablerade han ett rederi och var under sin levnad huvudredare för inte mindre än 43 fartyg och därmed på sin tid Roslagens störste redare. 

Sakta men säkert försvann skutorna hemmahörande i Roslagen ur skeppslistorna. När sjöfartskonjunkturen vek och bondeseglationen avtynade tog ”övermodets” tid slut. ”Skepparställen” eller ”redargårdar” och andra större fastigheter omvandlades av driftigt folk till pensionat som gav arbetstillfällen och ett välkommet tillskott i kassan. 

Närheten till Ålands (jäsande) hav var det stående argumentet som skulle locka presumtiva gäster. Orter med landförbindelse var först ut med att erbjuda mat och logi med uppfriskande bad. På Björkö fanns det som mest ett 20-tal pensionat med helinackordering. Inte sällan räckte sängservisen bara till för en omgång gäster så det gällde att hinna tvätta och få lakanen torra innan de nya gästerna anlände. En tidstypisk annons i Dagens Nyheter den 25 maj 1904 lyder:

Sommarvistelse vid Ålands Haf. Helinackordering kan erhållas på längre eller kortare tid vid det natursköna Simpnäs på Björkö. Pris 2:50 per dag. Närmare underrättelser lämnas Rikst., Björkö växel, Elisabeth Lindgren, postadr. Simpnäs, Arholma.

Det kanske mest kända pensionatet var just Ahlmans pensionat. Det har också en för skärgårdspensionaten typisk historia. Mästerlotsen Mattias Ahlman stod för etableringen men det var starka kvinnor som utförde det mesta av arbetet under några korta sommarmånader. I det här fallet hustrun Maria och döttrarna Elna och Elma. Sonen Emil gick till sjöss och återvände för att bli fyrvaktare. Han tog senare över pensionatet med hustrun Emmy. Mattias hade liksom flera av rospiggarna drabbats av sjöfartskonjunkturens nedgång och vid laga skiftet som ägde rum på ön till mångas missnöje tvingats flytta till ett läge vid klippor mot havet och skogen bakom. I själva verket var det ett idealiskt läge för ett pensionat med nära till bad och friluftsliv skulle det visa sig.

När gästerna kom till frukostbordet väntade nybakat bröd och färsk mjölk. Strömming i alla dess former stod på menyn. Kött med mera hämtades från Norrtälje. Några spriträttigheter hade man inte men det löstes med en ”Arholmamacka” (föregångare till ”skådebrödet”) före middagen efter dagens ”strapatser”. Dagens stora nöje var att gå ner och möta Waxholm III när hon kom från stan. På helgerna var det byte av gäster och då klädde man gärna upp sig. Det sjöngs välkomst- och avskedsvisor, ofta ackompanjerade av dragspel. 

Mer än en passagerare lär ha klivit snett på landgången från Waxholm III, som i många år hade Arholma som natthamn, och hamnat i plurret efter att ha avnjutit resans sex timmar i övermått. När pensionatsgästerna reste hem med ångbåten skanderade de kvarvarande på bryggan: ”Stackars ni som måste resa, vi får stanna kvar och jäsa”. En annan ramsa löd: ”Tidigt uppe sent i säng, heja Ahlmans glada gäng!” 

1909 steg apotekaren Herman Svenonius över Waxholm III:ans landgång för att vistas på Ahlmans pensionat. Han skrev gärna tillfällighetsvers och satte texten på Arholmavalsen som försäkringstjänstemannen Albin Carlsson från Eskilstuna komponerat vid en tidigare vistelse på pensionatet.

1912 tillkom en variant skriven av varietéartisten Johan Lorenz Österlund. En tredje sjöng Ulla Billqvist in 1944. Waxholm III – ”Trean” var tillsammans med SS Blidö, SS Serla och SS Blidösund med flera indragna i det berömda ”Blidökriget”.

Ombord fanns ångbåtspostexpedition, ÅBXP, och poststämpel med ÅBXP nr, en ordning som inrättats av generalpostdirektören Adolf Wilhelm Roos. Han har gått till hävderna som Postverkets nydanare. Officiellt var det befälhavaren som var ansvarig för ÅBXP men i praktiken oftast styrman. 

Med båten kom post och tidningar. För att de inte skulle gå den tre dagar längre vägen över land skrev man ”Medföljer Waxholmsbåt” på kuvertet. Brev kunde läggas i postlådan ombord eller lämnas till styrman. Frimärken skulle tillhandahållas och i Postens föreskrifter 1915 stadgas att vid allmänhetens betjänande har föreståndare för ångbåtspostexpedition att visa tillmötesgående, att med beredvillighet lämna begärda upplysningar samt att utan åtskillnad behandla alla lika. Om det senare tillkommit på förekommen anledning är oklart.

Under Andra världskriget förhyrdes många av pensionaten i Roslagen av Krigsmakten. Ett av de mindre på Arholma tillhörde Anna Andersson som av soldathumorn döptes till Carmencita. Under kriget var roslagssonen Bertil Kumlien med och byggde ”världens vackrast belägna dansbana” mittemot ångbåtsbryggan. Bertil hade pausat sin konstnärliga karriär när kriget kom. Hans förfäder var idel arkitekter och konstnärer men han sa själv att han var född i en eka så det var naturligt att han sökte sig till Kustartilleriet. Han avancerade snabbt och fick chefsbefattningar på militära anläggningar vid farleden och var en av två uttagna som fick gå en speciell utbildning till reservofficer. Ingen har som han i ord och enastående teckningar skildrat skärgården och havet inklusive alla platser som förekommer i sjörapporten. Otaliga är de böcker han illustrerat. För att inte tala om nobelprisdiplom och frimärken. 

Nästan alla Waxholmsbolagets fartyg var uttagna som hjälpfartyg och kommendanten i Vaxholms fästning stod som tilltänkt användare av de flesta. Bara ett fåtal var rekvirerade för längre tid men Waxholmsbolaget led brist på egna större fartyg och trafiken ökade under kriget med de restriktioner som infördes för privat trafik.

Ett gyllene tillfälle uppstod att inköpa den eleganta expressångaren Strängnäs Express som blev Storskär. Den 15 juni 1940 seglade fartyget för första gången med W i skorstenen och gör det alltjämt. Under de första 25 åren trafikerade hon norra skärgården och ersatte tillsammans med Nordan Waxholm III, oftast med Arholma eller Simpnäs som slutbrygga. Det var många bryggor och mycket last att hålla reda på. I början av 60-talet gjordes Storskär endast en tur per vecka till Arholma innan trafiken upphörde 1965. 

Pensionatsgäster till bryggor på Norrteljetraden, som trafikerades av SS Norrtelje innan hon sattes i trafik till Mariehamn, kunde glädjas åt en snabb och komfortabel resa. Linanäs på Ljusterö, där pensionatet Rastaborg låg, var en så stor och betydande ångbåtsbrygga att SS Norrtelje på sina resor mellan Stockholm och Norrtälje gick via Saxarfjärden för att lägga till där och i närliggande Laggarsvik på vissa turer. Almgren på Ljusterö hade ett bolag som både försökte sig på färjetrafik till Lillsved och bedrev taxi- samt bussrörelse. Även några av fartygen som normalt gick till Öregrund/Östhammar kunde sättas in till Linanäs under dagar med stor resandeström.

Från 1950-talet minns jag några av de till Linanäs och Rastaborg återkommande gästerna som brukade komma ner till ångbåtsbryggan i sommarklänningar och de typiska stråhattarna. Gärna tillsammans med en cigarrcigarett av märket Bellman siesta. Charterresor till varmare länder i kombination med krångligare regler tog sakta men säkert död på skärgårdspensionaten. Även om de under Carl Lidboms tid med mottot ”ge mig en lag om dagen” kunde uppleva ett sista uppsving då Regeringen öste pengar över fackförbund som höll kurser om ”Tutan” (Medbestämmandelagen) och Arbetsmiljölagen. 

Från min egen tid som styrman i SS Storskär minns jag speciellt Vera som serverade i försalongen eller matsalen. Trots att hon hade det kärvt var hon alltid glad och vänlig. I matsalen på Waxholm III där hon tidigare tjänstgjort fanns det anslag på skottet som förkunnade: ”Spritdrycker få ej förtäras i denna lokal”. Den vänliga Vera brukade för säkerhets skull fråga matgästerna: ”önskas små glas”. 

Befälhavare var sjökapten Sven Nordqvist som var född på Blidö 1894. Han hade börjat som styrman i SS Norrtelje 1923 och blev befälhavare i den isbrytande ångaren Waxholm II som länge trafikerade Husarötraden. Hans lilla gimmick var att gå innanför den gröna pricken som stod utanför bensinstationen i Vaxholm för att få ett bättre tillägg på ingående. ”Nu tror tanterna att kapten är full” sa han till mig och log i mjugg.

Det var ofta långa arbetsdagar ombord innan besättningen fick törna in men ändå ganska bekymmerslöst när man gjort klart för dagen och nattat däcken. De gamla skepparna, styrmännen, restauratriserna och matroserna, varav många var rederiet trogna en stor del av sin levnad, har mönstrat av för gott. Nu gäller det att slå vakt om de kvarvarande ångfartygen. Gå gärna med i Stiftelsen Skärgårdsbåten och håll fyr i pannan eller Trafikantföreningen för att värna om trafiken från Strömkajen.

Text: CG Dahl

Inlägget Till skärgårdspensionatet med ångbåt dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-03-22 07:00:00

Båtklubb vill genomföra omfattande avverkning på ö

Foto:Peter Augustsson

Ett hundratal träd på ön Örsholmen är skadeangripa och måste sågas ner. Klubben som har verksamhet på ön har nu ansökt om strandskyddsdispens.

På ön Örsholmen, som ligger strax väster om Karklö, finns ett 60-tal granar som är angripna av granbarkborre och som måste sågas ner, det visar en inventering av en arborist som genomfördes sommaren 2024. Förutom granarna hittades även ett antal askar som var angripna av askskottsjuka samt döda tallar och björkar. Totalt handlar det om 91 träd. Trälhavets båtklubb, som använder ön som uthamn för sina medlemmar, har nu vänt sig till Österåkers kommun med en begäran om strandskyddsdispens för åtgärderna.

”I aktuellt fall behöver fällning ske av träd som är döda eller skadedjursangripna och som utgör en potentiell fara för omgivningen.” skriver man in ansökan. Träden man vill såga ner ligger intill vägar eller områden där människor passerar.

Varför är det nödvändigt att fälla så många träd?

-Svar: Det är bedömt av en arborist, och vi följer den rekommendationen. Den delen av ön som är berörd bör besökas med varsamhet, framförallt vid hårda vindar,  säger Anders Bengtsson, ordförande i Trälhavets båtklubb, som tror att besökare kommer att uppleva avverkning på ön positivt.

Trälhavets båtklubb är en av Sveriges största båtklubbar med omkring 1 800 medlemmar. Man bedriver bland annat seglarskola och håller utbildningar. En del av verksamheterna sker på Örsholmen. Skärgården har sökt företrädare för båtklubben.

Inlägget Båtklubb vill genomföra omfattande avverkning på ö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-03-21 07:00:00

Svartbyggen i vilda västern-by

Foto:Jonas Hållén

Fjorton byggnader i vilda västernbyn på Håtö gård på Rådmansö saknar byggnadslov. Nu kan ägaren tvingas betala över 90 000 kronor i straffavgift för sex av dem.

Totalt rör det sig om fjorton mindre stugor på 10–30 kvadratmeter som uppförts på Håtö gård utan bygglov. 

Enligt ett förslag till beslut i bygg- och miljönämndens arbetsutskott slipper åtta av dem straffavgift (byggsanktionsavgift), eftersom tjänstemännen på kommunen inte kan bevisa att de är byggda efter 2019.

Ägaren Lennart Granberg meddelar att han nu jobbar för fullt med att söka bygglov i efterhand.

– Det har tagit tid, vi har varit lite sena och slarviga, men nu ska vi ordna detta, säger han.

Om Lennart Granberg skyndar sig kan han slippa straffavgiften.

– Förslaget till beslut i arbetsutskottet kan komma att omprövas på nämndens sammanträde den 24 april, säger Lars Lindberger, presschef på Norrtälje kommun.

Om arbetsutskottets förslag till beslut däremot fastställs i nämnden blir nästa steg att kommunen självt prövar frågan om bygglov för samtliga stugor och debiterar Lennart Granberg kostnaden för handläggningen.

Håtö gård har haft ett år på sig att lämna in ett bygglov i efterhand för stugorna. Samhällsbyggnadskontorets bedömning är att en sådan ansökan ”sannolikt” skulle beviljas. 

Håtö gård har byggt en liten vilda västernby med ett kafé, stugor och indiantält (tepees). Besökarna kan ströva runt bland gårdens djur, pröva femkamp och övernatta i stugorna eller tälten samt äta cowboyfrukost.

Inlägget Svartbyggen i vilda västern-by dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-03-20 13:23:00

Försvaret tar tillbaka lokaler på Rindö

Foto:Jonas Hållén

Solna Marin blir uppsagda från bland annat den här fastigheten när Försvarsmakten rustar upp. Foto: Peter Augustsson

Försvarsmakten säger upp Solna Marin i Vaxholm från företagets lokaler på Rindö. Försvaret vill ha tillbaka två fastigheter innan årsskiftet.

Fortifikationsverket bekräftar att Försvarsmakten sagt upp företaget i mars. Någon gång i slutet av året ska Solna Marin vara ute ut lokalerna.

– Exakt när är föremål för förhandling, säger Jeanette Agnrud, kommunikatör hos Fortifikationsförvaltningen.

Stockholms Amfibieregemente (Amf 1), som ska ta över fastigheterna, vill inte kommentera vad regementet ska använda dem till.

– I detta fall äger Fortifikationsverket ändamålsenliga fastigheter som tidigare varit uthyrda till privata aktörer, men som nu Försvarsmakten åter är i behov av, lyder ett mejl från Maja Hansson, kommunikationschef Stockholms amfibieregemente.

Solna Marin är ett av Vaxholms största marintekniska företag. Förutom vinterförvaring i 5000 kvadratmeter kalla och varma hallar erbjuder företaget service och reparationer av främst fritidsbåtar. Företaget har sex anställda.

Enligt Fortifikationsverket gäller uppsägningen fastigheterna 2:271 (Rindövägen 16) och 2:272 (Rindövägen 24) på västra Rindö.

Mats Lundqvist, vd Solna Marin, vill inte kommentera uppsägningen.

– Just nu pågår känsliga förhandlingar. Om en vecka vet jag mer, säger han.

Vaxholm har ambitionen att vara en hubb för mindre företag inom marinteknik.

Enligt Harald Hynell (L), ordförande i kommunstyrelsens näringslivsberedning i Vaxholm, söker kommunen nu efter alternativa placeringar för Solna Marin.

– Gamla skjutfältet på Rindö är ett alternativ. Det är inte detaljplanerat för tillfället, men skulle kunna bli ett område för lättare tillverkning och marinteknik.

Kommunalrådet Tina Runhem (M), berättar att ett första utkast till förslag presenteras för Solna Marin ungefär när den här artikeln skrivs 20 mars.

– Det är viktigt att vi alla är snabbfotade, eftersom det är kort om tid att ha en lösning på plats, säger Tina Runhem.

Skärgården har tidigare rapporterat att det skärpta säkerhetsläget gör att Försvarsmakten tar tillbaka lokaler och mark.

I Söderarm tvingas Anngret Andersson och hennes make Åke lämna fyr- och lotsplatsen på Torskär när försvaret flyttar tilllbaka. Anngret Andersson har drivit turist- och konferensverksamhet på ön i 25 år.

Efter 13 års arbete med en detaljplan för att bygga en skärgårdsby på Arbottna på Muskö tvingades ägarna nyligen ge upp och sälja efter att Försvarsmakten plötsligt satte stopp för planerna.

I höstas sa Fortifikationsverket upp avtalen med Gålöbasens båtklubb på Gålö och Guldbådans båtklubb på Muskö med kort varsel.

När det gäller framtiden för försvarets övriga hyresgäster på Rindö svarar Maja Hansson:

– Vi förstår att det ligger nära tillhands att spekulera om någon typ av återetablering av Vaxholms Amfibieregemente, men detta kan dementeras bestämt.

Inlägget Försvaret tar tillbaka lokaler på Rindö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården