2025-04-04 07:00:00

Kommunalt fastighetsbolag åkte på konferens för 1,2 miljoner

Foto:Stine Christophersen

Trerättersmiddagar med öl och vin, spa-bad och lyxiga övernattningar har kostat skattebetalarna över 1,2 miljoner de senaste två åren. 

Det kommunalägda fastighetsbolaget Tornberget som äger och förvaltar verksamhetslokaler för samhällsnyttan, så som skolor, äldreboenden och idrottsanläggningar i Haninge kommun, spenderade 1,2 miljoner på konferenser samtidigt som de i genomsnitt höjde hyrorna med närmare 8 procent 2023 och ytterligare drygt fem procent 2024.

Utöver kostnaderna för konferenserna har man även haft julbord och sommarfester med grillbuffé och bar för över 300 000 kronor.

Bolaget har 108 anställda och ett fastighetsbestånd på cirka 300 000 kvadratmeter. Bland annat förvaltar man Utö, Ornö och Muskö – skolor samt flera förskolor och skolor på Dalarö. 

Tornbergets vd sedan åtta år Marita Anheim rekryterades under hösten 2024 till Huddinge Samhällsfastigheter och ersattes av Fredrik Brehmer, som tillträde på vd-posten den 3 mars i år.

Är det rimligt att använda så mycket pengar på konferenser? 

– Det är en berättigad fråga men 2023 var inte ett ”normalår” beträffande antalet externa konferenser då vi under 2022 och 2023 genomfördes en större omorganisation inom fastighets- och driftsfunktionen i bolaget. Vilket gjorde att det fanns ett större behov än vanligt av att träffas och planera verksamheten. Men jag vill betona att jag inte själv var med i Tornberget under den aktuella perioden, säger Fredrik Brehmer.

Den absoluta merparten av konferenserna har inneburit dyra övernattningar, middagar med öl och vin. Det har även använts pengar på aktiviteter som anden i glaset, Gudfadern, spa-bad och fotoautomater till personalfester. Vad tänker du om det? 

– Tornberget har en skriftlig riktlinje för konferenser och måltider i samband med sådana, och min uppfattning är att den följts. När det gäller aktiviteter är det kanske inte orimligt även om vi förstås alltid ska försöka begränsa kostnaden så mycket det går. Hade aktiviteterna inte genomförts så hade det förstås blivit en lägre kostnad. Aktiviteter som utlöser extra kostnader beställs enbart efter särskilt godkännande i de fall då de bedöms tillföra samarbetet något positivt.

Större delen av konferenserna har inte varit på anläggningar i Haninge. Borde ni inte först och främst gynna lokala företag i kommunen?

– Vi ska absolut prioritera anläggningar inom kommunen och när vi hållits konferenser på annan ort så är det ju i grannkommuner i de flesta fall, säger Brehmer.

Inlägget Kommunalt fastighetsbolag åkte på konferens för 1,2 miljoner dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-04-03 07:00:00

Fraktbidrag för matkassar

Foto:Jonas Hållén

Regionen tar en avgift på 25 kronor per matkasse som transporteras från en ö till en annan. Men nu meddelar Trafikförvaltningen att handlarna kan få tillbaka 20 kronor i fraktbidrag.

För butikerna på öarna kom beskedet som en överraskning i slutet av förra veckan.

– Trots att jag har varit i kontakt med Trafikförvaltningen flera gånger och kritiserat både storleken på avgiften och att den överhuvudtaget införts har ingen berättat något om bidraget, säger Carl Hamacher, som driver Tempo på Runmarö och är ordförande i företagarföreningen Skärgårdshandlarna.

För kunder som bor på en ö, köper matvaror från en annan och får dem transporterade per båt innebär det nya beskedet att avgiften per kasse nu sjunker från 25 kronor till fem kronor.

Från Trafikförvaltningen säger man att reglerna funnits där hela tiden och att det är beklagligt om handlarna och media inte uppfattat det. 

Även för David Samuelsson, ordförande i Möja konsumtionsförening, kom det nya, tydliga beskedet om fraktbidraget som en överraskning.

– Det är välkommet, men jag kan inte låta bli undra hur stor den administrativa kostnaden blir när man först tar ut en avgift och sedan betalar tillbaka nästan hela avgiften som bidrag, säger han.

Ren praktiskt går det till så att skärgårdshandlaren faktureras för sina bokade transporter. De faktureras av den upphandlade leverantören som ansvarar för godsuppdraget (Ressel Rederi AB). 

Sedan kan skärgårdshandlaren skicka fakturan till Waxholmsbolaget för ansökan om fraktbidrag. 

Fraktbidraget innebär att handlaren får tillbaka 80 procent av sina fraktkostnader, vilket innebär att en matkasse totalt kostar fyra kronor exklusive moms (eller fem kronor inklusive moms).

För att en butik ska ha rätt till fraktbidrag krävs att livsmedelsbutiken har sin verksamhet på ö utan bro, tunnel eller statlig färja.

Det finns också krav på att butiken ska vara en dagligvaruhandel och bedriva näringsverksamhet med bokföringsplikt.

Inlägget Fraktbidrag för matkassar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-04-02 09:48:00

Strid om bergtäkt på Ljusterö

Foto:Jonas Hållén

Företaget Property Dynamics vill fördubbla ytan där bolaget i dag bryter berg på Ljusterö. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Österåker har tidigare försökt stoppa brytningen och polisanmälde företaget för ett par år sedan.

Ulrika Sundqvist är fritidsboende på Ljusterö med ett sommarställe i närheten av Property Dynamics. Hösten 2022 var hon ute och promenerade med hunden i skogen i närheten av området. 

– Jag hade sett högarna med krossad sten växa fram en tid, men nu tänkte jag ”hur kan de ha fått tillstånd att göra något sådant här?

När Ulrika Sundqvist tog kontakt med miljö- och hälsoskyddsavdelningen visade det sig att kommunen inte kände till att det pågick sprängningar och stenkross i den omfattning som Ulrika Sundqvist pekade på.

I april 2023 lämnade kommunen in en polisanmälan om misstänkt miljöbrott för att bedriva bergtäkt utan tillstånd. Ett par månader senare förbjöd miljö- och hälsoskyddsnämnden sprängning och krossning av berg på fastigheten med ett vite på en miljon kronor.

Karin Larsson, miljö- och hälsoskyddsinspektör i Österåkers kommun:

– Företaget fick ett första bygglov 2012 för att uppföra förråd och började spränga bort stora mängder med hänvisning till att de skulle förbereda marken. Men de byggde inga förråd. I stället sökte de ett nytt bygglov 2015 en bit därifrån och började spränga där också. Även där utan att bygga. Samma sak skedde 2022.

Länsstyrelsen gick på kommunens linje efter att Property Dynamics överklagade, men Mark- och miljödomstolen ansåg att företaget visserligen sprängt på stora ytor, men att brytningen ändå kunde rymmas inom bygglovet. Efter domstolens beslut lade polisen ner sin förundersökning.

Ulrika Sundqvist anser att företaget lurat byggnadsnämnden och sedan lyckats övertyga Mark- och Miljödomstolen att göra en extremt generös tolkning av lagen. 

Nu undersöker Property Dynamics möjligheten att söka ett nytt tillstånd. Den här gången för kommersiell brytning av berg.

I samrådet kring den planerade bergtäkten protesterar flera familjer som bor i närheten, ett par bostadsrättsföreningar, golfbanan samt Östanå gods mot ökad brytning. De befarar att buller, vibrationer och tung trafik ska öka på Ljusterö. De är också oroliga för miljön, djurlivet och grundvattnet.

Även kommunen är kritisk till de nya planerna. Det pågår också en diskussion om projektet i facebookgruppen ”Ljusterö aktuellt”.

Max Nystedt bor en kilometer från Property Dynamics område. 

– Min familj med två små barn störs redan i dag av bullret och verksamheten från stenkrossen. Om verksamheten utökas kommer störningarna att öka markant, säger han.

Ulrika Sundqvist vandrar inte längre i området vid den planerade bergtäkten.

– Skogen där de vill bryta är redan jämnad med marken och naturen runt omkring skövlad, säger hon.

”Vi var tvungna att spränga mer”

Lennart Schönning, vd för Property Dynamics, tillbakavisar kritiken mot företaget och den planerade bergtäkten. Han säger att planen alltid varit att bygga på området.

Varför sökte ni bygglov för lokaler som ni aldrig byggde?

– För att vi inte har kommit så långt än. Vi måste ju ställa ordning marken först innan vi kan bygga.

Kommer ni att bygga någonting nu på fastigheten?

– Förr eller senare. Det är ingenting exakt planerat nu.

Men första bygglovet lämnades in 2012 och sen har ni sökt igen 2015 och 2022 – utan att bygga något?

– Ja, men det visade sig att vi inte kunde bygga, eftersom vi var tvungna spränga mer för andra byggnader. Därför kunde vi inte bygga den första etappen. Då hade vi sprängt sönder de byggnaderna. 

Kommunen hävdar att ni i själva verket var ute efter att driva en bergtäkt och tjäna pengar på att sälja sten.

– Syftet med byggloven var inte att tjäna pengar på att spränga berg. Syftet är att ställa ordning för att kunna bygga.

Vad ska ni göra med den sten som ni nu ska bryta i den planerade bergtäkten?

– Sälja på Ljusterö. Vi har redan sålt i snitt 35 000 ton berg som vi sprängt inom ramen för de bygglov vi har. Eftersom det byggs så mycket på ön och vi ser ett fortsatt behov av krossmaterial vill vi söka tillstånd för bergtäkt. 

Hur stora störningar kommer den här planerade bergtäkten att innebära?

– Ungefär som hittills. Vi vill spränga kanske sex veckor per år. Det här att det ska bullra och slamra och damma hela året, som en del påstår, stämmer inte. 

Men ni skriver själva i samrådsunderlaget att täkten innebär en ”betydande miljöpåverkan”?

– Det är en definitionsfråga. När man ska spränga 50 000 ton klassas det som betydande miljöpåverkan, men den är obetydligt större påverkan än den vi redan har haft och det har ju omgivningen stått ut med. 

– En del säger att vi förstör strövområden på Ljusterö. Men vår fastighet är klassad som ett industriområde.

Efter samrådet med grannar, kommunen och myndigheter planerar nu Property Dynamics att gå vidare med en inventering av hur en bergtäkt skulle påverka miljön i området. 

Den ska sedan leda fram till en miljökonsekvensbeskrivning, som blir en del av ansökan till länsstyrelsen om att få bedriva bergtäkt. Jag räknar med att ha ansökan klar tredje kvartalet i år, säger Lennart Schönning. 

Fakta/DEN PLANERADE BERGTÄKTEN

• Det planerade bergtäkten vid vindkraftverken på Ljusterö omfattar cirka åtta hektar. Brytningsområdet är i dag på cirka fyra. Property Dynamics räknar med att kunna ta ut 500 000 ton berg i området under tio års tid.

• Vid en maximal årsproduktion på 50 000 ton beräknas antalet lastbilar från bergtäkten vara fjorton per dag (total 28 turer till och från området). Dessutom behöver täkten bergborrmaskin, skuthantering med grävmaskin, förkrossning med käftkross, efterkross med konkross och sikt, hjullastare, grävmaskin och avbaning med grävmaskin och dumper. 

• Property Dynamics bedömer själva i sitt underlag till samråd att brytningen kommer att innebära betydande miljöpåverkan. 

• Borrning, skutknackning och krossning orsakar buller, men också sortering, lastning och transporter. Sprängningarna orsakar enligt bolaget ”kortvarigt buller”.

• Maskinerna är dieseldrivna och stendamm frigörs vid arbetet.

Inlägget Strid om bergtäkt på Ljusterö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-04-01 07:00:00

Delikatesser från Medelhavet snart på Blidö

Foto:Ylva Bergman

Lagom till påsk slår Fredrik Holm upp portarna till Blidö Saint Tropez – en kombinerad delibutik och kafé med smaker från Sydeuropa – i nybyggda lokaler i Stämmarsund.

Sedan fyra-fem år tillbaka delar Fredrik Holm sin tid mellan Blidö och franska Nice, där hans hustru bor. Nu tar paret influenserna från Rivieran med sig tillbaka till Roslagen, och öppnar en minisaluhall i en av de nya affärslokalerna vid Markusplatsen.

Det blir inte första verksamheten som Fredrik driver. Sitt första bolag startade han vid 16 års ålder och sedan dess har det blivit ett femtontal stycken. Idag jobbar han främst med auktioner.

– Jag tänkte inte att jag skulle starta några fler bolag i mitt liv, men kunde inte låta bli när jag såg en sådan här lucka!

Tanken är inte att konkurrera med öns Ica-butik, utan snarare erbjuda ett komplement.

– Jag kommer satsa på det som är premium. Det här ska vara alternativprodukter som man kanske handlar någon gång i veckan, eller till helgen när man vill ha något lite roligare.

Till salu kommer att finnas allt ifrån franska ostar, grekiska kalamataoliver och lyxigt Lavazzakaffe till italiensk glass, färsk pasta och olika sorters chark och salami, praliner och bakverk. Frukost med färska croissanter kommer att serveras från tidig morgon, liksom en dagens lunch och matiga mackor på kvalitetsbröd. Inne i butiken kommer det att finnas ett tiotal sittplatser, och runt 40 på uteserveringen.

Fredrik Holm siktar också på generösa öppettider – alla dagar i veckan, året runt.

– Om jag inte tjänar pengar under vintern så må det vara hänt, då kanske jag får dra ner på färskvarorna lite. Men jag har lärt mig att man måste vara frekvent med öppettiderna. Vi kommer att hålla öppet till klockan sju alla dagar i veckan för då lär sig folk att det är öppet till sju.

Siktet är inställt på att öppna lagom till påsk, och just nu pågår det sista renoveringsarbetet och inredning av butiken, samt rekrytering av personal. Själv kommer Fredrik att titta till butiken minst en gång om dagen och se till att allt genomsyras av hög kvalitet.

Man kommer också att erbjuda cateringverksamhet och hemkörning.

– Jag tänker även att båtfolk och öbor i närområdet, till exempel på Söderöra och Norröra, ska kunna komma med båt och hämta upp en liten påse med mat, eller att vi kör ut till olika hamnar. Det kanske vi inte hinner med fullt ut till denna säsong, men tanken är att vi framöver ska kunna hålla hög service till öarna också.   

Inlägget Delikatesser från Medelhavet snart på Blidö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-03-31 07:00:00

Blöt sightseeing i skärgården

Foto:Jonas Hållén

Gå, lunka och simma. Swimhike är ett nytt sätt att se skärgården som nu lanseras av företaget Wolfwear. Årets tur är redan fullbokad.

Det är cirka 36 personer som i tre dagar ska ta sig cirka två mil från Gällnö till Finnhamn till fots och genom havet.

Deltagarna forslar sin utrustning i ryggsäckar över öarna och i vattentäta säckar på en uppblåsbar liten flotte i vattnet.

I vattnet bär de våtdräkter. När de stiger i land byter de om till vandringskläder och sätter på sig skor.

Till skillnad från sporten swimrun är tempot på den här guidade utflykten måttligt, med tid för umgänge under förflyttningarna på land.

– Det är trevligt sätt att uppleva skärgården, som dessutom ger tid till umgänge och en intensiv naturupplevelse, säger Inger Åberg, som jobbar på Wolfwear – återförsäljare av sim– och swimrunutrustning – tillsammans med Joachim Wolf.

De är själva aktiva i vattnet och på land i olika former och älskar stora och små äventyr. Förutom butiken leder de träningar i traillöpning och swimrun, arrangerar tävlingar, utflykter och träningsläger.

Idén med att trappa ner tempot och köra simning och vandringar i flera dagar kom när Inger Åberg och Joachim Wolf satt och spånade idéer med leverantören av den flotte, Ruckraft, som deltagarna använder för att transportera sin utrustning genom vattnet.

– Vi tänkte att det skulle vara jättekul att försöka få ihop ett gäng som tog sig helt på egen hand från punkt A till punkt B i mellanskärgården, säger Inger Åberg.

– Det är en strapats som både skapar en massa glädje och stark sammanhållning i gruppen.

Första turen förra året gick från Gällnö till Finnhamn med en avslutande transport med taxibåt till Grinda. Den lockade 36 deltagare från främst Storbritannien, där flotten tillverkas.

I år är det förutom britter även schweizare, finnar och danskar med på deltagarlistan. Rutten är nästan densamma, förutom avslutningen, som är en sväng runt Husarö.

Även om swimhike är betydligt lugnare än swimrun finns det vissa krav för att få följa med: du måste känna dig trygg i öppet vatten och kunna simma tusen meter på en halvtimma.

– Man behöver inte vara vältränad, men ändå i hyfsad form och med smak på lite äventyr, säger Inger Åberg.

Vad gör ni om det blir dåligt väder?

– De flesta deltagarna är vana med tuffa förhållanden, men vi har en plan B i lugnare vatten.

Fakta/Swimhike

Dag 1: Vandring över Gällnö (3–4 km). Simning till Svartsö (3 km). Vandring på Svartsö (4,5 km). Övernattning på Svartsö vandrarhem.

Dag 2: Vandring över Svartsö och Ingmarsö (5 km). Simning i etapper till Finnhamn (2,5–3 km). Övernattning på Finnhamns vandrarhem.

Dag 3: Båt till Husarö och där vandring och simning.

Inlägget Blöt sightseeing i skärgården dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-03-30 07:00:00

Magimakaren i Wira Bruk

Foto:Stine Christophersen

I den anrika lilla byn Wira Bruk skapar dräktbyggaren och produktionsdesignern Pelle Magnestam tv-magi för både stora och små. Pelle arbetar halva året med att skapa dräkter och halva året som produktionsdesigner. I hans stämningsfulla ateljé har karaktärer och miljöer till Masked Singer, Labyrint, Lasse-Majas detektivbyrå, Trolltider, Tjuvarnas jul och många fler vuxit fram.

Man kommer inte många steg in i Wira Bruk utan att Pelle Magnestams närvaro gör sig påmind. Ett litet ankhus med egen vattenkvarn och ett väsen byggt av mossa och trä står mitt i forsen som rinner genom byn.

– Vi har många väsen i den här byn, det där är Ågubben, jag ska bygga fler, säger Pelle.

Det är tack vare forsen som Wira Bruk ligger just här, eftersom den gav vattenkraft som man kunde använda vid smidestillverkning. Under stormaktstiden tillverkades merparten av Sveriges vapen i byn, och Pelles ateljé ligger i en av de gamla smedjorna. Här inne hänger verktyg som trängs med figurer och diverse rekvisita längs väggarna. Under arbetsbänkarna är alla lådor prydligt uppmärkta med sitt innehåll, och i ett fönster står en monter med en mystisk skalle från ett djur.

– Det är väldigt välstädat här just nu. Så ser det inte ut när jag jobbar. Då ligger det grejer överallt, men nu är det lugnt.

Han är färdig med årets produktion av Masked Singerdräkter. Varje karaktär tar ungefär två månader att ta fram. Prototypen lämnas sedan över till dräktmakarverkstäder för tillverkning.

– I det här yrket jobbar man antingen 16 timmar om dygnet eller så gör man ingenting.

Har du någonsin haft ett vanligt jobb?

– Ja, när jag var ung jobbade jag som truckförare och ventilationstekniker. Men när jag kom hem på kvällarna kunde jag inte sova, hjärnan gick på högvarv för att jag inte fick utlopp för min kreativitet.

Det blev filmskola för Pelle, och år 2000 fick han jobb på Robinson som teknisk runner.

– Vi byggde kontrollrum i djungeln tillsammans med lokalbefolkning som anställts av produktionen, det var som att vara med i en actionfilm.

Där väcktes intresset för att bygga scenografi.

– Efter det jobbade jag på något som var som en ambulerande cirkus som åkte omkring och byggde dokusåpor runt om i världen. Det passade när man var i tjugoårsåldern, men idag tackar jag nej till sådana jobb.

Finns det något drömuppdrag du fortfarande inte gjort?

– Om man kunde spola tillbaka tiden hade jag velat bygga scenografin till Harry Potter, men en nyinspelning av Bröderna Lejonhjärta är något jag verkligen skulle vilja göra.

Just nu har han precis färdigställt sin andra bok om barnprogrammet Labyrint och arbetar på en utställning om byns folktro, som ska visas upp i Wira Bruks kaffestuga. Trakten har en nära relation till flera mytologiska väsen. Ett av dem ska till och med ha räddat byn undan rysshärjningarna 1719, när stora delar av den svenska Östersjökusten brändes och plundrades.

– Ryssarna letade efter byn och kom väldigt nära, utan att se den. Det sägs att det var för att smidesvätten gjort den osynlig.

I Wira Bruk saknar Pelle inte inspirationskällor. Det gör han å andra sidan aldrig.

– Jag ser ansikten i allt, här om veckan var jag ute och gick med mina barn i skogen och då stötte vi på en rotvälta. Jag såg direkt ett myrslokstroll.

Han minns hur han som liten såg mystiken och magin i Den oändliga historien och Fragglarna.

– Tempot är för långsamt och specialeffekterna håller inte för dagens publik. Men då var det en fantastisk upplevelse.

Och det är det som är drivkraften i hans arbete.

– Jag vill ge barn den där känslan som jag själv fick när jag satt i biosalongen och bara häpnade.

Förutom fantasi har Pelle ett välutvecklat sinne för detaljer, något som märks i allt han gör.

Vad är det svåraste du gjort?

– Roboten Karmina i Labyrint, den var svår men också det roligaste jag byggt. I år var det bläckfisken till Masked Singer som som var roligast. Den var svår att räkna ut och blev så fin.

Har du någonsin blivit så förtjust i ett alster att det har varit svårt att lämna ifrån sig det?

– Nej, det går inte att ha sådana känslor i den här branschen. I Trolltider byggde vi till exempel en hel värld på 1 000 kvadratmeter med jättelika svampar och stubbar, som hade handmålade kvistar. Samma dag som inspelningarna var över revs alltihop.

Men sina privata skapelser sparar Pelle Magnestam gärna. I en lada står ett enormt troll som han tillverkat till förra årets julmarknad.

– Han hade en gran under armen och ljusslingor som släpade efter så att det såg ut som att han snott den. Det var jättefint.

Nu är det en bra bit kvar till jul. Pelle kan pusta ut efter en hektisk arbetsperiod och luta sig tillbaka och njuta av årets Masked Singer-karaktärer hemma från tv-soffan, tillsammans med sin familj.

Brukar dina barn tycka till om dräkterna?

– Barnen gillar de flesta av dräkterna och brukar fastna för var sin favorit.

Inlägget Magimakaren i Wira Bruk dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-03-29 07:00:00

Fortsatt besökstapp för båtmässa

Foto:Ylva Bergman

Årets båtmässa är avklarad och ska nu utvärderas. Besökarantalet fortsätter att minska, men Katarina Hamnholm, tf projektledare för Allt för sjön, tror ändå på att spänna bågen framåt.

– Vi ska bli Nordens ledande inomhusbåtmässa.

När Katarina Hamnholm ska summera årets båtmässa är den initiala känslan att utställarna var nöjda.

– En del var nästan lite förvånade att det blev så bra! Många gjorde affärer under mässan vilket borgar för att det finns hopp för båtbranschen. Kanske har vi lämnat den tuffaste tiden bakom oss nu, säger hon.

Katarina Hamnholm tycker i synnerhet att satsningen på att låta det kvinnliga perspektivet ta mer plats föll väl ut.

– Det behövs en frisk fläkt och vi såg att det var fler kvinnor, och familjer, på mässan. Det var väldigt roligt. Vi behöver modernisera den här branschen och bjuda in många fler.

Greppet att låta utställarna sälja även begagnade båtar på mässgolvet blev dock inte den succé som man hade hoppats på.

– Vi trodde att det skulle bli en jättehit, men det blev det kanske inte riktigt. Man kan fundera på hur mogna våra utställare var för det här. Men jag tycker inte att det var ett misslyckande. Det är ett spännande spår som vi behöver utforska mer. Det ligger rätt i tiden.

Besökssiffrorna, som sjunkit stadigt under de senaste tio-femton åren, fortsätter nedåt. I år besökte 61 500 personer Stockholmsmässan under de två långhelgerna, varav 36 000 var specifikt Allt för Sjöns besökare. Det är ännu ett snäpp ner från fjolårets cirka 41 000 och 2023 års siffra på knappt 57 000.

– Besökarantalet kryper definitivt nedåt, ja. För 30 år sen var mässan stället man behövde vara på för att ta del av nyheter, men den tiden är förbi. I och med digitaliseringen har vi idag allt i vår hand och information är bara ett klick bort. Men det betyder inte att mässvärlden är död. Det finns snarare ett större behov än någonsin att faktiskt mötas, att ha en dialog, tror jag.

Hur ska ni tänka framöver?

– Jag tror att det här är en av de största utmaningarna som mässvärlden har – att vara mer adaptiv och binda samman digitaliseringens fördelar med den analoga världen. Det finns massor man kan göra för att skapa mer attraktiva möten och mötesplatser. Det finns mycket man kan konceptualisera, man kan bygga teman inne i hallarna, och anordna fler konceptuella event under året. Så att det kommer att komma mycket mer ifrån oss för att kanske kunna utmana de här siffrorna lite.

Man måste också se till vilka det är som kommer, menar Katarina Hamnholm.

– Är det 120 000 som kommer för att de inte har något annat för sig, eller är det 40 000 som verkligen vill vara där? Jag tror att man ska titta på vilket värde vi genererar, och inte stirra sig blind på en siffra.

Ett envist rykte som Katarina Hamnholm vill slå hål på är att mässan skulle lägga ned.

– Det stämmer inte. Staden vill sälja marken och bygga bostäder här, så småningom kommer Stockholmsmässan att behöva hitta en annan plats att vara på. Men vi kommer att finnas kvar här i minst åtta år till.

Samtidigt kom nyligen beskedet att inomhusbåtmässan i Göteborg nu har gjort sin sista mässa. Det kan vara till fördel för Allt för Sjön, tror Katarina Hamnholm.

– Nu vill vi profilera oss internationellt och satsa på att bli Nordens ledande inomhusbåtmässa. Vi vill spänna bågen och ta stora kliv, både i värdeskapande, besökarantal, intäktsgenerering och mer inkludering. Det finns ingenting som talar för att vi skulle minska, tvärtom.

Fakta/BESÖKARE TILL ALLT FÖR SJÖN

2025: 36 000 (61 500 totalt på mässan)

2024: 41 000

2023: 56 626

2022: inställd pga pandemi

2021: inställd pga pandemi

2020: inställd pga pandemi

2019: 68 113

2018: 79 247

2017: 83 259

2016: 84 138

2015: 88 772

2014: uppgift saknas

2013: 94 370

2012: 92 249

2011: 112 000

2009-2010: uppgift saknas

2008: 108 421

2007: 111 521

Källa: Uppgifter till Skärgården från tidigare år

Inlägget Fortsatt besökstapp för båtmässa dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-03-28 07:00:00

Tung trafik på Pålsundsbron oroar

Foto:Ylva Bergman

Den nästan 100 år gamla Pålsundsbron mellan Vaxön och Bogesundslandet utsätts för allt tyngre trafik.

– Det smiter över fler och fler riktigt tunga lastbilar, säger Björn Enström.

Vaxholmsbon Björn Enström har flera gånger slagit larm till kommunen om den tunga trafiken på Pålsundsbron. Enligt skyltningen tillåts endast 3,5 ton tunga fordon på bron, och hastigheten där är begränsad till 30 km/h.

– Men det smiter över fler och fler riktigt tunga bilar, över 30 ton, och de håller hastigheter som jag gissar är över 50, säger Björn Enström.

SL-bussar, sopbil och utryckningsfordon har dispens för att köra på bron.

– Men nu har lastbilstrafiken ökat mycket. Dels köper folk mer på nätet och de leveransbilarna blir bara större och större. Sen ligger det ett varv ute på ön, och transporter till och från varvet kör ju hellre den vägen än den där slingriga Bogesundsvägen från Ladvik, säger Björn Enström.

– Vi försöker i möjligaste mån ha regelrätta trafikkontroller vid bron, säger Pehr Kjelsson,  Vaxholms kommunpolis.

– Jag kommer att framföra till våra trafikansvariga att det finns önskemål om förstärkt kontroll, fortsätter han.

2015 skrev Skärgården att bron var i behov av att bytas ut eller genomgå en omfattande renovering inom en tioårsperiod. Då hade Vaxholms kommun några år tidigare tagit över den 100 år gamla Pålsundsbron från Trafikverket. Under 2023-2024 gjordes en besiktning och livstidsförlängande åtgärder. “En bärighetsberäkning från 2022 anger att nuvarande teknisk livslängd sträcker sig fram till år 2032. Bron kommer behöva en mer omfattande beläggningsåtgärd inom en snar framtid för att ytterligare livstidsförlänga anläggningen”, skriver man i Tekniska enhetens underhållsplan för 2025.

– Jag ser givetvis väldigt allvarligt på när överträdelser görs och trafikföreskrifter inte följs. Pålsundsbron är besiktad och finns med i tekniska förvaltningens underhållsplan men man kan fråga sig om den här bron bör vara kommunens ansvar, säger kommunstyrelsens ordförande Tina Runhem (M).

Inlägget Tung trafik på Pålsundsbron oroar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården