2025-03-20 07:00:00

Oklart när Lantmäteriets förbättringsarbete ger resultat

Foto:Stine Christophersen

Efter en granskning som genomfördes av Riksrevisionen 2022 fick Lantmäteriet kritik på flera punkter. Något av det man anmärkte på var att handläggningstiderna är för långa och avgifterna oförutsägbara. Men vad har hänt sedan dess?

Av utredningen framkom att handläggningstiderna för ett ärende låg runt ett år. Vilket granskningen visade berodde på bristen på lantmätare. Det riktades även kritik mot att avgifterna – som i stor utsträckning sätts efter timtaxa – De var för oförutsägbara. Utredningen pekade vidare på att brister i dokumentationen gjort det svårt att bedöma tidsåtgången för ärenden, men också försvårat för domstolar att avgöra om taxan varit rimlig när avgifterna överklagats. Riksrevisionen rekommenderade bland annat Lantmäteriet att arbeta med att identifiera möjligheter att bryta ökningstakten i kundernas avgifter, använda sig av fasta avgifter i högre utsträckning och en säkerställa enhetlig dokumentation vid förrättningsärenden för att öka transparensen i avgiftssättningen.

– Vi har sedan dess förtydligat interna instruktioner om hur arbetet ska dokumenteras, säger Christian Blackmon, verksamhetsstrateg på Lantmäteriet.

När tror man att faktiska resultat med mer förutsägbara kostnader för förrättningar kan vara på plats?

– Vi har fokuserat på att bli mer transparenta och kunna ge kunderna tydligare uppskattningar om pris och utvecklingen av kostnaden under handläggning, vilket redan har fått genomslag i dialogen med kunderna. Sen hör det till systemets natur att lantmäteriförrättningar är mycket olika och innehåller olika mycket utredningsarbete. Det vill säga att det med dagens lagstiftning inte går att på förhand uppskatta kostnaden tillfredsställande. 

När tror man att faktiska resultat med att korta handläggningstider för förrättningar kan börja märkas för kunderna?

– För vissa typer av förrättningar och typer av kunder ser vi redan nu att handläggningstiden har börjat minska. Vi har ett förbättrat köläge för inkomna ansökningar jämfört med tidigare vilket gör att handläggande team kan påbörja handläggningen tidigare. Detta minskar den totala handläggningstiden.

Inlägget Oklart när Lantmäteriets förbättringsarbete ger resultat dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-03-19 07:00:00

Solparksboom i Norrtälje

Foto:Jonas Hållén

Snart öppnar Sveriges största solpark Hallstavik i Norrtälje kommun. Men det dröjer inte länge innan ännu större parker tas i drift. I Riddersholm i närheten av Kapellskär planeras en jättepark.

I vår är det officiell öppning av Axfoods och Alights solpark i Hallstavik. Med en installerad effekt på 64 MW, cirka 92 000 solpaneler på en area på 71 hektar, tar den över ledningen som Sveriges största solpark från Skåramåla utanför Ryd i Tingsryds kommun, som är på nästan 40 MW.

I trakterna runt Norrtälje finns redan tre solparker som är i drift eller som tas i drift i år. Sedan finns ytterligare tolv ansökningar om att få bygga solcellsanläggningar. Åtta av de ansökningarna är godkända av länsstyrelsen.

Varför är det så många projekt på gång runt Norrtälje?

– Det finns behov av el, det finns relativt bra områden att bygga, utan för mycket konflikt med andra intressen, och det är väldigt bra genomsnittlig solinstrålning just där, säger Robert Wedmo, tillståndsansvarig på finskägda Ilmatar Solar, som utvecklar solcellsanläggningar runt om i Sverige.

Han driver just nu det största projektet runt Norrtälje; en solcellspark i Riddersholm nära Kapellskär på Rådmansö med en planerad installerad effekt på cirka 228 MW och en yta på 219 hektar, eller över 400 fotbollsplaner.

Anläggningen ska byggas i skogen och arrendeavtalet är redan klart med fastighetsägaren. Även samrådet är klart och Ilmatar Solar räknar med att söka tillstånd från länsstyrelsen i slutet av året.

I september förra året berättade flera grannar för Norrtelje Tidning hur de känner oro över hur den nya solparken kommer att påverka landskapet och miljön runt omkring.

– Vi kommer att ta hänsyn till närboende och anpassa parken, säger Robert Wedmo. 

Inlägget Solparksboom i Norrtälje dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-03-18 07:00:00

”Olycka kunde undvikits”

Foto:Peter Augustsson

Olyckan då en bil forcerade grindarna på en färja i Furusund och hamnade i vattnet hade kunnat undvikas, det menar en tidigare anställd på Färjerederiet som varnade för säkerhetsrisker med grindarna redan 2000.

Efter en dödsolycka i Norge i slutet av 90-talet då en personbil körde genom grindarna på en bilfärja och ner i vattnet tog Leif Lummander, då anställd som teknisk rådgivare på Färjerederiet, fram en skiss på hur grindarna på färjor skulle kunna byggas säkrare för att förhindra den typen av olyckor. Men någon återkoppling fick han aldrig. 2017, då som pensionär, skickade han återigen in sitt förslag och dessutom ett antal andra synpunkter på säkerheten till Färjerederiet. ”Jag skulle inte vilja vara ansvarig för färjedriften om en olycka liknande den i Norge inträffade.” skrev han bland annat.

I april förra året inträffade en händelse som liknar den i Norge. En bil körde genom grindarna på en färja på Furusundsleden och två människor omkom. Nyligen författade Leif Lummander vad han beskriver som sin sista skrivelse till Trafikverket där ha menar att olyckan sannolikt hade kunnat undvikas om incidentrapporteringen fungerat och säkra spärrar införts. Skärgården har kontaktat Leif Lummander som inte vill kommentera sina skrivelser utan hänvisar till Trafikverket och Färjerederiet. I ett mejlsvar skriver Trafikverket att myndigheten gärna tar emot förslaget och utvärderar det. Efter olyckan försvarade Trafikverket att grindarna gick att forcera genom att hänvisa till risker vid en eventuell evakuering.

Ett annat förslag som Leif Lummander för fram i sitt brev är att införa dödmansgrepp på färjorna.

– Vi använder i regel inte dödmansgrepp på våra färjor. Vägfärjorna använder standardiserade reglage som är vanliga inom sjöfarten. Dock har en del linfärjor ett sådant system, skriver Trafikverket.

Inlägget ”Olycka kunde undvikits” dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-03-17 07:00:00

Vaxholm pausar kajrenoveringen i sommar

Foto:Stine Christophersen

Kajrenoveringen i Vaxholm kommer att göra sommaruppehåll. Det beslutade en enig kommunstyrelse den 4 mars. Nu pustar krogägarna ut.

Tre förslag låg på bordet. Att följa den ursprungliga planen med att pausa arbetet över sommaren, minska omfattning och skjuta en del av arbetet på framtiden eller fortsätta arbetet under de mest lukrativa månaderna för besöksnäringen, för att hålla budget. Nu drar krogägarna i stadskärnan en lättnades suck.

– Vi är jätteglada att de beslutat att hålla fast vid det man sa från början med att göra sommaruppehåll i arbetet, säger Matthias Hamilton som driver i Hamnkrogen precis intill Västerhamnen.

Matthias verksamhet är som många andra helt beroende av intäkterna från sommaren.

– Vi drar in 50 procent av vår omsättning mellan maj och augusti så vi lever på det vi genererar under sommaren, det skulle inte gå ihop utan det.

Renoveringen av kajen har pågått sedan slutet på 2023 och var till en början planerad att vara färdig 2026. Men byggtiden har förlängts sedan dess.

– Vi beräknar att det med tiden för sommaruppehållet blir färdigt under första halvåret 2027, säger Robert Klingvall, projektledare för kajrenoveringen.

När börjar uppehållet?

– Vi ska avsluta det som pågår under ordnade former. Sedan kommer sommaruppehållet att börja när de pågående arbetena är klara. Inga nya störande arbeten kommer att startas i juni, utan påbörjas först i september.

I Söderhamnen kommer det inte att pågå några arbeten under sommaren och i Österhamnen blir vi helt klara i juni. Men för Västerhamnens del blir det paus, för där hinner vi inte bli färdiga.

Projektet beräknas kosta runt 400 miljoner varav kommunen står för 196 miljoner, och 182,5 miljoner ska finansieras genom stadsbidrag.

– I och med att det blivit en del fördyrningar så ville vi titta på hur vi kunde hålla budget och då såg vi att vi kunde slippa vissa etableringskostnader för maskiner och utrustning genom att arbeta i sommar. Sedan blir indexkostnader också billigare ju snabbare vi blir färdiga.

Hur mycket dyrare kommer det att bli med ett sommaruppehåll?

– Vi vet att det kommer att bli dyrare, men vi har ingen siffra på det ännu.

Inlägget Vaxholm pausar kajrenoveringen i sommar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-03-16 07:00:00

Innovativ och enklare teknik ska få fler att flyga

Foto:Peter Augustsson

På Allt för sjön visar Mantaray äntligen upp sin bärplansbåt M25. Genom innovativt tänkande och kapade kostnader vill man göra bärplansbåtar till ett alternativ för många fler människor.

– Det finns en marknad som är mottaglig idag på ett sätt som inte fanns för tio år sedan, säger vd Karl Brodin.

Allt fler båttillverkare hakar på trenden med bärplansbåtar (foiling), trots det har tekniken ännu inte fått något stort genombrott. En anledning kan vara priset. Till exempel kostar billigaste versionen av Candelas C-8 runt 4,5 miljoner kronor, något som enbart ett fåtal kan betala. Med sin modell M25 vill båttillverkaren Mantaray göra bärplansbåtar tillgängligt för fler människor.

– Med den här båten vill vi se till att foiling med alla fördelar det innebär i form av komfort, lägre miljöpåverkan och lägre driftskostnader blir tillgängligt för en stor del av marknaden och inte bara några få som har råd, säger vd Karl Brodin.

M25 kostar ungefär 1,3 miljoner kronor. För att lyckas komma ner i den prisklassen har företaget satsat på konventionella material och fossil framdrift. Förutom bärplanen, som är gjorda i kolfiber, är skrovet byggt i glasfiber och motorn är en förbränningsmotor med ultralång rigg i standardutförande. Karl Brodin förklarar varför man valt bort eldrift och kolfiber:

– Går man från eldrift till förbränningsmotor slipper man en drivlina som kanske väger upp mot 500 kilo. Man sparar väldigt mycket vikt och kan gå från kolfiber till glasfiber som de flesta varv kan bygga i. Man får ner kostnaden signifikant. I kundled är det kanske en miljon i skillnad mellan förbränningsmotor och elektrisk drivlina. Samma sak när det gäller kolfiberskrov, det handlar om minst en miljon extra.

En annan viktigt del för att komma ner i pris handlar om bärplanens konstruktion som är helt mekanisk med få rörliga delar. Förutom en hög driftsäkerhet innebär det lägre kostnader jämfört med bärplan som är datorstyrda.

– Det enda som inte är mekaniskt är ett elektriskt ställdon för att fälla ut och fälla in bärplanen. Det är helt infällt när man ligger i hamn, vilket är viktigt för att inte få beväxning på bärplanen. Det elektriska ställdonet är ungefär lika avancerat som en powertrim på en utombordare, säger Karl Brodin.

En ultralång rigg innebär att motorn sticker ner längre i vattnet än andra riggar, vilket ökar risken för grundstötningar.

– Den sticker ner femton centimeter mer, men man kan tilta upp motorn om man behöver. Lägger du till vid en sandstrand är det något du ändå måste göra.

Teknikintresserade läsare kanske känner igen konceptet med mekaniska bärplan. Mantarays bärplansteknik bygger på en beprövad teknik som Alexander Sahlin tagit fram under namnet Foiltwister. Tekniken har hunnit testas i många år, vilket Karl Brodin ser som en fördel.

– Systemet är robust och pålitligt, vilken marina som helst kan serva det om det skulle behövas. Det finns inga slitdelar mer än ett par leder och några lager som rör sig.

Mantarays tidigare version M24 var initialt  försedd med elektrisk drivlina, men att byta till fossildrift innebär inte ökade utsläpp, menar Karl Brodin, eftersom utsläppen minskar med upp till 75 procent.

– Vi har gjort en livscykelanalys. För en vanlig fritidsbåtsanvändare hävdar vi att om man kan köra med en tredjedels förbrukning är det ett bättre alternativ än elbåt eftersom miljöskulden för batteritillverkningen är så stor. Vi vill hävda att det här är bland det miljömässigt bästa man kan tänka sig för en fritidsbåtsanvändare.

En viktigt fördel med fossila drivmedel är räckvidden.

– En båt med 100 liters tank har 250 distansminuter i räckvidd. Man kanske tankar den någon gång per år, det blir jätteskillnad och man slipper fundera över laddproblematiken. Vår målgrupp är primärt de som ser nyttan av att åka bekvämt och snålt och som kör mycket i skärgården. I förlängningen kanske även taxibåtsverksamhet och annan yrkesverksamhet.

Mantaray M25 tillverkas i Söderhamn och går att beställa med leverans till sommaren. Man har sålt ett par båtar och intresset var stort när båten lanserades i höstas. Testkörningar gjordes dagligen vid lokalerna på Rindö fram till att båten togs upp. Företaget kommer nu att fokusera på marknadsföring.

– Nu handlar det om att komma ut på marknaden så effektivt vi kan genom att vara med på events och mässor. Vi vill skapa fler säljkanaler med fokus på Sverige i det korta perspektivet, men även grannländerna så snart vi kan. Volymerna kommer att finns på andra marknader, säger Karl Brodin.

Inlägget Innovativ och enklare teknik ska få fler att flyga dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-03-14 07:00:00

Ö-lagar under lupp på Skärgårdsriksdag

Foto:Ylva Bergman

Frågan om ö-lagar stod högt på agendan på årets Skärgårdsriksdag, som både riktade blicken utåt mot Europa men även belyste utmaningar och inspirerande exempel från skärgårdar längs vår egen långa kust.

Den anrika Landstingssalen fylldes i förra veckan av politiker, tjänstemän från kommuner och regioner, föreningsfolk och öbor när Skärgårdarnas riksförbund (SRF) ordnade skärgårdsriksdag för andra året i rad, denna gång i samregi med Region Stockholm.

– Det finns otroligt många frågor att lyfta fram, men det fyller också en funktion att få prata med varandra och skapa nätverk, säger Lotten Hjelm, ordförande för SRF.

Heldagsprogrammet var digert och inleddes med ett tal av Karin Fälldin (C), ordförande i både klimat- och regionutvecklingsnämnden och i Skärgårdsstiftelsens styrelse.

– Skärgårdens ö-samhällen är en av Sveriges mest extrema glesbygder, med restider och transportkostnader som är svåra att jämföra med utmaningar som finns på fastlandet, sa hon, och lyfte några av de satsningar som Region Stockholm gör inom bland annat sjötrafiken, bidrag till Skärgårdsstiftelsen och förlängning av besökssäsongen.

Något som därefter ägnades stort fokus under förmiddagen var frågan om ö-lagar och ö-policies, något som inte finns i Sverige ännu men däremot i vårt grannland österut. Karin Cederlöf, jurist på finska Jord- och skogsbruksministeriet, berättade om den finska skärgårdslagen som kom till på 1980-talet av oro kring skärgårdsområdenas avfolkning. Lagen innehåller bestämmelser om bland annat skärgårdskommuner, skärgårdstrafik och skärgårdsdelegationen, ett nationellt organ som ser över skärgårdsfrågor.

– Den här lagen är grundbulten för allt som vi gör i skärgårdspolitiken i Finland. Det är en mycket viktig lag för skärgårdsborna som man ofta åberopar då det finns bestämmelser som tryggar olika former av service, sa hon.

Nu ska den över 40 år gamla lagen moderniseras. Bland annat tittar man på att omdefiniera kriterierna för vad en skärgårdskommun är och vilka kommuner som räknas som det, något som kan påverka statliga bidrag.

– Det har lämnat en hel del tolkningsutrymme. En av de centrala målsättningarna är att det ska vara objektivt och transparent, sa Karin Cederlöf.

En annan revidering är att konkretisera vad som ska gälla kring skärgårdstrafiken, som idag till stor del är avgiftsfri tack vare skrivelser i lagen. Men även där är formuleringarna luddiga och ska förtydligas.

Att Sverige inte har motsvarande lag kan ligga oss i fatet. När vi till exempel i fjol ville vara med i ett bobarhetsprojekt tillsammans med Åbo akademi och andra europeiska länder fick vi inte det, eftersom vi inte har någon ö-policy att luta oss emot.

– Vi har flest öar i världen, många öbor och ändå inget dokument som stärker möjligheten att vara med och påverka och få konsekvensanalyser på beslut som tas, sa Lotten Hjelm.

Roland Engkvist, internationell strateg och EU-samordnare på Region Gotland, berättade därefter om hur öar representeras i lagen på EU-nivå, men även om en territoriell belysning av Gotland som gjorts av OECD och om ett efterföljande EU-projekt som nu Region Gotland och Öckerö kommun beviljats medel för, tillsammans med Kroatien och Grekland.

– Det är två delar vi vill belysa. Dels hur vi som öregion ska kunna utveckla vår ekonomi och samhälle så att det kommer gotlänningar till gagn, och dels hur vi i Sverige kan bli bättre på flernivåsamverkan.

Under eftermiddagen berättade Jennie Bergvall Kalén och Linn Alexandersson, landsbygdsstrateger från Umeå kommun, om de utmaningar som det 60-tal åretruntboende Holmöborna brottas med vintertid. Sedan 2018 har ett antal direktiv i trafiken tillkommit, som innebär att Trafikverkets färjor inte får bryta is. Svävare och skoter kan köra när isen blivit 20 centimeter tjock, och innan dess är det helikoptertrafik som gäller. Men vintern 2021 infördes ytterligare ett direktiv om att helikoptern inte sätts in förrän efter fem vardagars stillestånd för färjan. Som mest kan man alltså bli strandsatt i en vecka.

– Det här gäller ju både personer, gods, post, medicin – ingenting! Vi får inte ut varor till butiken. Det lägger en blöt filt över nästan vad vi än pratar om. Befolknings-utveckling, bebyggelse, näringslivet, service, allt. Våra kommuninvånare riskerar att bli helt isolerade, sa Jennie Bergvall Kalén.

Men istället för att kapitulera så kraftsamlar Umeå kommun.

– Vi försöker få till ett attitydskifte, att våga se möjligheter i det som ser ut som mörka, jobbiga utmaningar. Holmön, som en avgränsad ö, är ju också en perfekt testyta.

Kommunen har därför engagerat sig i två projekt, ett finansierat av Energimyndigheten och ett av Trafikverkets forskning- och innovationssatsning Triple F (Fossil Free Freight), för att utveckla en drönarbaserad transporttjänst. Målet är att testflyga bussgods med drönare redan nu i sommar, och att under vinterhalvåret 2025-2026 flyga från centrala Umeå till Holmön med drönare. Just nu inväntar man svar på tillståndsansökan.

Dagen bjöd även på en uppdatering om Svesam, utredningen för Sveriges sammanhållna utveckling, som ska lämna förslag på hur den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken ska utformas. Bland frågorna som utredningen ska ta ställning till är om de två politikområdena bör slås samman, om statliga myndigheters och regionernas ansvar och uppgifter ska förändras och hur samverkan mellan myndigheter, regioner och kommuner kan utvecklas. Utredningen ska redovisas i juni 2026, men redan i sommar kommer ett första delbetänkande.

Skärgårdspaketet i Värmdö kommun, aktuell skärgårdsforskning, bobarhetskonceptet och hållbara blå näringar var andra punkter på den späckade agendan.

Än så länge pekar allt på att det blir skärgårdsriksdag även nästa år, men då på annan plats i landet.

– Antingen uppåt Umeå, Luleå eller till Västra Götalandsregionen, där vi haft lite sämre representation nu. De är båda bra platser för att prata ö-politik, säger Lotten Hjelm.

Inlägget Ö-lagar under lupp på Skärgårdsriksdag dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården