2025-03-13 21:42:00

Segling, kvinnor och återbruk i fokus på båtmässan

Foto:Ylva Bergman

Den 6 mars slog båtmässan Allt för sjön åter upp portarna på Stockholmsmässan. Mäktigast i år är 124-åriga Ester – en veritabel båtskatt som i 75 år låg begravd på havets botten.

Runt 300 båtar av 74 olika märken finns på plats på årets mässa, som är lite billigare att gå på än vanligt – 170 kronor för en dagsbiljett. Kanske ett sätt att locka fler till mässan som länge brottats med ett svikande besöksantal – i fjol kom cirka 41 000 personer till mässan, ett tapp från året innan med drygt 56 000 besökare och långt ifrån åren kring millennieskiftets besökssiffror på runt 120 000. 

I år storsatsar man bland annat på segling, vilket märks genom ett nytt jolletorg, seglingssimulator med VR-teknik och hängbänkar, cup i e-segling och ruffsnack med OS-medaljören Vilma Bobeck, bland mycket annat.

Katarina Hamnholm

– Vi har sett i våra undersökningar att vi tyvärr inte varit hundra procent på seglingsområdet och har förbättringspotential där. Glädjande nog har vi gjort väldigt mycket, vilket jag hoppas alla kommer uppleva när de kommer in, säger Katarina Hamnholm, projektledare för Allt för Sjön.

Ett av de stora dragplåstren i A-hallen är den ikoniska kappseglingsyachten Ester från 1901, som bärgades 2015 efter att ha legat på havets botten i över 75 år. Hon är inte bara imponerande att titta på utan har också en dramatisk historia att ta del av.

– Det mest överraskande var att vi kunde lyfta upp båten i ett stycke. Jag skulle jämföra det med att plocka upp ett löskokt ägg som sitter fast i leran, utan att det går sönder, säger Bo Eriksson som ägnat 30 år åt research, bärgning och återställande av Ester till seglingsbart skick.

Ett annat tema för mässan är det kvinnliga perspektivet på båtlivet. Det lyfts framförallt i scenprogrammet där nätverket She Captain, en av mässans partners, står för flera framträdanden, däribland introduktion till den som är ny i båtlivet, minikurs i kommunikation ombord, eco-driving och trimningskurs. I samarbete med Safety & Navigationsgruppen har kvinnliga besökare också fått kraftig rabatt på förarintygsutbildning i samband med mässan, något som 260 kvinnor har nappat på.

Det tredje temat, hållbarhet, yttrar sig bland annat i att det för första gången går att köpa begagnade båtar på mässan.

På den första dagens pressträff trendspanade Anna Sandgren, utbildare och båttestare, kring båtlivet framåt:

– Jag tror vi kommer att se mer elbåtar, även om det varit ett litet tapp nu, men utvecklingen fortsätter. Jag tror också vi kommer att se mer hybridbåtar, lättdrivna skrov och återvunnet material. Mindre, modulära båtar med pontoner som man kan fälla ihop. 

Hon lyfter även utvecklingen inom artificiell intelligens som är på frammarsch.

– Det kan vara att ha perfekt övervakning där vi ser status på båt och motor, det kan göra mycket för säkerheten. För att då inte tala om självkörande båtar.

Samtidigt lyfte hon vikten av att ha en ordentlig utbildning i ryggen, oavsett hur mycket ny teknik man sätter in i en båt.

Delningsekonomin och båtpooler är fortfarande på frammarsch, tror Anna Sandgren, trots att populära Skipperi så sent som för ett par veckor sedan meddelade att man lägger ner sin båtdelningstjänst.

– Vi var ju tidiga här i Sverige, men det kommer allt mer ute i Europa också.

Båtmässan Allt för sjön pågår nu i helgen – då dyker även såväl kronprinsessan Victoria som landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) upp när stiftelsen Östersjökontraktet arrangerar ett seminarium den 14 mars.

***

BILDEXTRA

VR-aktiviteter blir ett allt vanligare sätt att engagera mässbesökare. Till exempel kan man testa jollesegling.

Björn Appelgren som driver Stockholms jolleskola med bas på Runmarö är på plats på det nya jolletorget.

– Jag har inte varit på mässan sedan 20 år tillbaka, när vi drog igång. Men det här är en kul grej!

Åsa Sindeman och mamma Ulla Johansson har som tradition att besöka mässan tillsammans.

– Jag tultade omkring här med mamma och pappa när jag var två år redan! säger Åsa. De imponeras båda av Esters fantastiska historia men är annars mer intresserad av de snabba motorbåtarna.

Mantarays nya båt lockade många besökare.

Inlägget Segling, kvinnor och återbruk i fokus på båtmässan dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-03-13 07:00:00

Snart väljs Hemmings ersättare

Foto:Jonas Hållén

Karin Fälldin eller Svante Linusson tar förmodligen över posten som regionråd för skärgården efter Gustav Hemming (C). Om Karin Fälldin väljs avgår hon som ordförande i Skärgårdsstiftelsen.

Karin Fälldin (C) blev heltidspolitiker i regionen 2022 med fokus på hälso- och sjukvård, men är också ordförande för Skärgårdsstiftelsen – en post hon alltså lämnar om hon efterträder Gustav Hemming:

– Min uppfattning är att det inte fungerar att vara både regionråd och ansvarig för stiftelsen. Det blir för många jävssituationer.

Karin Fälldins främsta motkandidat blir Svante Linusson (C), professor i matematik på KTH, som sedan 1995 haft politiska uppdrag kring miljö- och klimat, trafik och planering i Stockholms stad. Han stod också som tredje namn på Centerpartiets lista till EU-valet 2024.

– Jag fick en nytändning där när jag kandiderade och åkte runt och kampanjade till Europaparlamentet, säger Svante Linusson.

Den som vinner omröstningen blir nytt klimat-, infrastruktur- och skärgårdsregionråd och Stockholmsdistriktet främsta representant inför det kommande regionvalet 2026.

Vilken är den viktigaste skärgårdsfrågan?

– Att vi slutför säsongsförlängningen. Det handlar ju om att öka jobbtillfällena i skärgården, som i sin tur ökar tillväxten, som kan göra att fler fastboende får bra villkor och att vi får fler barn på öarna så att skolorna kan vara kvar, säger Karin Fälldin.

Hon nämner också avfallshanteringen i skärgården som en viktig fråga:

– Den hänger samman med arbetet för klimatet- och miljön.

Svante Linusson säger att han väl inläst på regionrådets två första områden: klimat och infrastruktur.

– Skärgårdsfrågor har jag däremot inte sysslat med specifikt. Där behöver jag träffa boende och civilsamhälle i skärgården och lära mig mer, säger han.

Precis som Karin Fälldin anser han dock att möjligheten att kunna bo och arbeta i skärgården är viktigt.

Som tidningen Mitt i först rapporterade innehas Gustav Hemmings post som regionråd i dag av den nyvalda gruppledaren Michaela Haga (C) från Österåker. Hon kandiderar dock inte i valet på grund av att Centerpartiet bestämt att den ena av partiets två regionråd ska komma från Stockholm stads partidistrikt.

I dag delar Michaela Haga och Karin Fälldin på Gustav Hemmings arbetsuppgifter. Michaela Haga är ordförande i utskottet där frågor kring infrastruktur behandlas. Karin Fälldin är ordförande i klimat- och regionsutvecklingsnämnden.

Gustav Hemming avgick hastigt från sin post i december, misstänkt för sexuellt ofredande av minderårig. Nomineringstiden till nyvalet gick ut den 5 mars och omröstningen äger rum den 5 april.

Det finns fler inom partiet som är intresserade att ta över efter Hemming, men i praktiken kommer valet att stå mellan Karin Fälldin och Svante Linusson, enligt uppgifter inifrån Centerpartiet.

Inlägget Snart väljs Hemmings ersättare dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-03-12 10:28:00

SSRS köper båtar för hundratals miljoner – utan upphandling

Foto:Peter Augustsson

I nästan 20 års tid har Sjöräddningssällskapet anlitat samma varv vid beställningar av deras större båtar. Det handlar om hundratals miljoner utan att några upphandlingar har gjorts.

Sjöräddningssällskapet grundades redan 1907 och utgör idag en viktig del av livräddande insatser på havet. SSRS deltar i omkring 90 procent av alla utryckningar och är ofta först på plats vid olyckor på havet. Med 144 000 medlemmar är det en populär organisation, vars verksamheten finansieras genom donationer, medlemsavgifter och gåvor, helt utan statligt stöd. Under 2023 fick organisationen in omkring 200 miljoner kronor, pengar som i stor utsträckning går till samma varv. Sedan 2007 har företaget Swede ship tillverkat alla större fartyg som SSRS beställt. Det handlar om beställningar på flera hundra miljoner kronor, utan att några föregående upphandlingar.

– Det är möjligt att man kunnat bygga båtar billigare, men de hade inte hållit. Våra krav följer DNV:s high speed light craft standard. Att kunna uppfylla den kompetensen är det inte många varv som kan, framförallt inte i kombination med lång erfarenhet av exakt det vi håller på med. Vi har testat andra varv och det har inte alls blivit bra,  säger Jonas Carlsson, ansvarig för nybyggnation av båtar på SSRS.

Personer med insikt i SSRS verksamhet som Skärgården pratat med säger att de nya båtarna från Swede ships levereras med mängder med fel som de själva får åtgärda.

– Jag tror att jag lade ungefär 40 timmar på att felsöka ett elfel på en ny båt. Varvet vägrade att fixa felet, säger en av personerna som vill vara anonym.

– Det är alltid fel på dem, säger en annan, men som tillägger att det även gällde båtar som tidigare levererades från andra varv.

Personerna berättar att de frivilliga förväntas att fixa de flesta felen själva. Om man inte gör det finns en risk att ledningen tar båten ur drift eller till och med stänger stationen.

– Jag tycker inte man kan ställa kraven på frivilliga att åtgärda problemen. Man använder en form utpressningsmetodik.

Jonas Carlsson medger att frivilliga förväntas att själva åtgärda fel.

– Vi bygger extremt tekniskt avancerade båtar och det är procentuellt sett väldigt lite saker som felar. Vi har försökt få mest sjöräddningsbåt för pengen vi får in, men kanske inte haft den supportorganisation som har kunnat stötta alla i alla lägen. Man har fått vara beredd på att under första perioden hitta fel och lära sig felsöka, det är en ganska naturlig process.

Jonas Carlsson säger att Sjöräddningssällskapet framöver själva kommer att utrusta båtar på ett eget varv i Hönö.

– Nu när vi går in i de nya båtarna har vi en helt annan ekonomisk möjlighet och support bakom, vi har ett helt annat kontroll- och uppföljningssystem.

Det har tidigare funnits nära kopplingar mellan Sjöräddningssällskapet och Swede ship. Folke Patriksson, tidigare styrelseordförande i Sjöräddningssällskapet och som gick bort förra året, var delägare i Swede Ship och satt i bolagets styrelse fram till 2016. Swede ship, tidigare Djupviks varv, har en lång historia av att leverera båtar till Sjöräddningssällskapet.

Inlägget SSRS köper båtar för hundratals miljoner – utan upphandling dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-03-11 07:00:00

Försvaret sätter stopp för skärgårdsby på Arbottna

Foto:Peter Augustsson

Efter 13 års arbete med en detaljplan för att bygga en by på Arbottna på Muskö väljer ägarna nu att sälja. Anledningen är att Försvarsmakten plötsligt motsätter sig planerna.

– En enorm besvikelse, säger Peter Elmlund, styrelseordförande i Muskö Herrgård.

I november 2011 såldes den slitna herrgården på Arbottna till Drömgården för 35 miljoner kronor. På det över 200 hektar stora området har man under åren startat ett ekologiskt lantbruk, restaurerat marker och renoverat herrgården till hotell- och konferensverksamhet. Målsättningen har sedan starten varit att skapa en skärgårdsby och arbetet med detaljplaner som ska medge bostäder har pågått sedan 2012. Förra året var en detaljplan för området kring herrgården ute på samråd, men nu har ägarna valt att lägga ut fastigheten till försäljning eftersom Försvarsmakten plötsligt motsätter sig planerna.

– Det är en enorm besvikelse. Vi har jobbat i mer än tio år med detaljplanen för byn. Vi köpte marken av försvaret och det fanns inga begränsningar då. Försvarsmakten har inte haft några invändningar mot utvecklingen av byn förrän detaljplanen nästan var färdig. Då motsätter man sig planerna helt och hållet, det är diskutabelt beteende, säger Peter Elmlund.

Vill ni inte pröva det rättsligt först?

– Vi kan låta länsstyrelsen avgöra i första instans men Försvarsmakten motsätter sig så kraftfullt, det är svårt att vinna. Det är så många människor som ska jobba på Muskö, det borde finnas intresse för marina bostäder, men vi får ingen dialog om det.

Peter Elmlund säger att man bortsett från köpet av marken, lagt minst 50 miljoner kronor på att rusta upp byggnader och marker, men räknar samtidigt med att få tillbaka pengarna vid försäljningen. Drömgårdens vision var att bygga en traditionell by med offentlig bygata och torg. 

– Hade vi fått bygga byn som vi tänkt från början hade den blivit internationellt uppmärksammad, så pass avancerat var det. Byn var framförallt ett socialt projekt. Vi ville bygga för gemenskap, ensamhet är det största mentala problemet vi har, säger Peter Elmlund.

Skärgården har sökt Försvarsmakten för en kommentar.

Inlägget Försvaret sätter stopp för skärgårdsby på Arbottna dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-03-10 07:00:00

Besparingar väntar för Skärgårdsstiftelsen

Foto:Peter Augustsson

Skärgårdsstiftelsen står inför stora besparingar. Skärgården träffade nya vd:n Jan Zetterman för ett samtal om vilka förändringar som kan väntas framöver.

Nästa år tappar Skärgårdsstiftelsen sitt investeringsbidrag på 24 miljoner kronor. Det handlar om en tredjedel av organisationens budget som försvinner samtidigt som man länge kämpat med att skära kostnader. Jan Zetterberg, ny vd sedan tio månader tillbaka, säger att han nu börjar få en bild i vilken riktning som Skärgårdsstiftelsen måste gå.

– Jag känner att vi är på väg mot en bättre planering av drift och underhåll, vilket ger oss ett bättre beslutsunderlag.

Vad innebär det konkret?

– Med planerad drift och underhåll gör man tillsyn och skötsel, man smörjer, tittar och luktar och ser till att fastigheten är i det skick den förväntas vara. Planeringen gör att man kan fatta korrekta beslut och prioriteringar utifrån fastighetens skick.

Hur långt har ni kommit?

– Underhållsplaneringen kommer att vara klar i juni. Driftsplaneringen är i uppstart för det är ett stort jobb där man måste gå igenom alla fastigheter.

En del menar att stiftelsens byggnader har stora behov av upprustning, hur ser du på det?

– Vi behöver först veta om vi har en underhållsskuld och sedan sätta den nivån vi klarar att leverera med de pengar vi har.

Om underhållsbehovet visar sig större än väntat, kan ni begära mer pengar från regionen?

– Det kan bli en sådan situation. Vi har en god dialog med regionen, jag räds inte att lägga fram fakta.

Tittar ni på möjligheter att sälja mark?

– Vi kan inte sälja något enligt våra stadgar, däremot finns ett uppdrag att ta fram vilka delar som tär på ekonomin. Det arbetet är inte klart ännu.

Nästa år ska era kommersiella delar som krogar och campingar bära sina egna kostnader. Hur ligger ni till där?

– Vi förhandlar kring avtalen med de entreprenörer vi har. Jag upplever att vi har en mycket god dialog för att få bärighet i både deras och vår ekonomi. I vissa fall kan det handla om en höjning av arrendena, men har man en omsättningshyra kan det räcka med en ökad omsättning.

Har ni övervägt att minska kostnaderna centralt genom att flytta kontoret från Skeppsholmen till några egna fastigheter?

– I nuläget ser jag det här som en bra punkt utifrån att vi har länsstyrelsen, regionen, staden och politiker i de olika skärgårdskommunerna som jobbar med oss. Hyran på Skeppsholmen är också relativt låg eftersom Fastighetsverket gärna vill ha kvar verksamheter som vår på ön. Det är ungefär 13 kvadratmeter per medarbetare här, vilket känns rimligt. Vi har dessutom kontor på Gålö, Boda och Riddersholm för våra drifttekniker.

Hur viktigt är det att fortsätta satsa på besöksverksamhet?

– Det är jätteviktigt, däremot kan det finnas möjlighet att klustra ihop besökare  till exempel vikar och platser som är väldigt besökta. Däremot vill jag inte att vi ska stänga ner några platser.

Finns det någon risk att ni prioriterar ner ert naturvårdsarbete?

– Enligt våra stadgar ska vi bevara och tillgängliggöra och naturvården är mycket viktig för både besökarna och den biologiska mångfalden. Det kan till exempel vara att anlägga våtmarker eller att behålla en kulturmiljö som funnits tidigare.

Tar ni emot nya donationer?

– Det finns ingen stängd dörr, däremot kan vi inte ta emot exempelvis fastigheter som blir tärande för vår ekonomi. Men vi tar gärna emot monetära gåvor så att vi kan fortsätta med vårt viktiga arbete för att tillgängliggöra och bevara skärgården. 

Inlägget Besparingar väntar för Skärgårdsstiftelsen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-03-09 13:42:00

De förgyller Utös mörka månader

Foto:Ylva Bergman

När Katarina Cars och Emma Olsson hyrde Gula villan under lågsäsongen ville de göra mer än att bara driva sin egen verksamhet där – de ville också skapa en mötesplats för Utöborna. Det visade sig vara efterlängtat.

– Vi var nog inte beredda på gensvaret, säger Katarina Cars.

Gula villan lyser som en smörblomma i grådiset. Direkt innanför dörren möts jag av ljuvliga dofter – aromatiskt ris, kryddig curry, söt kokos, frisk lime och koriander – som pyser ut från köket. Den varma, ombonade stämningen inomhus står i direkt kontrast till den råkalla februarikylan utanför. 

Denna lördag har villan intagits av en skara entusiastiska amatörkockar som vill lära sig bemästra det thailändska köket. Förmiddagsgruppen har precis blivit klara och slår sig nu ner till bords för att njuta av egenhändigt tillagad tom yum med torskfilé och räkor, röd curry med rostbiff och bambuskott, kyckling i rödcurry och kokosmjölk med tillbehör.

– Det här är prik nam pla, en sås med chili, vitlök, fisksås och lime. Om man vill ha det lite starkare, förklarar Mai, pekar på en liten skål och fyrar av ett stort leende.

Bakom dagens matlagningsworkshop, och den större satsningen på fler aktiviteter för Utöborna under årets mörka månader, står Katarina Cars och Emma Olsson. Emma är fastboende på Utö sedan fyra år tillbaka, medan Katarina som är Uppsalabo tillbringar så mycket tid som hon kan på ön, där hon vistats sen barnsben. Till vardags jobbar Katarina med ledarskapsutveckling och har sedan flera år tillbaka hållit kurser och retreats i Gula villan. Efter samtal med Britt-Marie Ahnell, som äger Gula villan, öppnades möjligheten upp för attlångtidshyra huset mellan oktober och april.

– I grunden handlade det om att kunna ha mina ledarprogram och öppna upp för fler workshops i huset och att få ”boa” in oss i Gula villan. Tidigare har vi behövt bära all utrustning fram och tillbaka. Men samtidigt har vi haft en längtan att få göra något kul för Utöborna, att få lite mer liv i luckan på ön under den här perioden. Efter julborden på värdshuset i mitten av december är det ju jättestängt här. Många vill hänga tillsammans och få ses, kanske bli bjuden på någonting gott, säger hon.

Emma och Katarina såg möjligheter i och med långtidskontraktet, och i början av november sparkade de igång med ett öppet hus för att ta reda på vad öborna önskade sig för slags evenemang. Ett 80-tal personer dök upp och spånade, och resultatet blev allt från melodikryssfrukost och afternoon tea till yogaretreat och löparkurs. 

Men något som var särskilt efterfrågat var just en matlagningsworkshop med den gladlynta Mai, som egentligen heter Naiyana Srihiangkhot men som av alla på ön är känd som Mai, rätt och slätt. Till vardags jobbar hon som “flunk” ombord på Waxholmsbåtarna – alltså tar hand om kafeterian – där hon ofta lagar thailändskt till lunch åt besättningen.    

– Man vill ju knappt kliva av båten, för det doftar alltid så gott! Det ville jag lära mig. Vi får se hur det blir hemma nu, men jag tror att jag kommer våga lite mer, skrattar Sonja Davidson och skopar upp lite mer tom yum i sin soppskål. 

Kerstin Unnevik, Ann Rosén, Tommy Holmér, Magdalena Lind, Christina Rehbäck och Sonja Davidson är alla eniga i att träffarna på Gula villan inneburit ett lyft för Utö.

– Det är jättevärdefullt. Annars händer det inte mycket på ön just nu, säger Christina Rehbäck.

– Även om man känner varandra i en annan kontext så blir det ett annat samtal när man möts över matlagning. Man har olika kunskaper, och så får man ju belöningen att få sitta så här och njuta. Det är fint att kunna göra det, säger Magdalena Lind. 

Det är heller inte bara fastboende som gläds åt träffarna. Även fritidsboende, som kanske vanligtvis inte skulle ta sig ut till ön en grå helg i februari, har lockats ut i allt högre grad. Över femtio personer kom till exempel när det vankades afternoon tea för ett par veckor sedan. 

– Många känner nog att det är kul att det bjuds på saker att göra på en plats där man gillar att vara, säger Katarina Cars. 

Samtidigt blir satsningen förhoppningsvis positiv för flera av öns verksamheter, till exempel ICA-butiken som kan få lite fler beställningar än vanligt.

När förmiddagsgruppen släntrat iväg, mätta och belåtna, lägger sig lugnet över Gula villan i några timmar och Mai börjar preppa för nästa grupp. Färsk ananas, knallröda chilifrukter och väldoftande basilika dukas upp på arbetsbänken som snart sprakar av färger. Mai passar på att ge mig en liten grundkurs i det thailändska köket.

– Kryddor brukar vi alltid mortla, inte hacka. Och vi steker vanligtvis inte i olja, utan i kokosmjölk, berättar hon.

Vid halvfyratiden kommer nästa gäng. Fastän inte alla känner varandra sen tidigare påminner stämningen snart om en trivsam matlagningskväll hemma hos ett gäng goda vänner, snarare än en kurs. Det sätts på musik, en flaska bubbel korkas upp, glada skratt studsar mellan väggarna. Snart börjar det fräsa och ånga och dofterna fyller det lilla köket. Trots att det är trångt om utrymmet hittar alla varsin syssla och turas om att strimla morötter och färsera kyckling. Mai visar hur köttet ska masseras med soja och bakpulver för att det ska bli mört. 

  Hittills har Katarina och Emma inte tittat alls på hur satsningen burit sig ekonomiskt. De har båda jobbat hårt de senaste månaderna och innan hyreskontraktet tar slut i april ska ett antal aktiviteter till hinnas med, däribland ett par ledarprogram, välkomna såväl ledningsgrupp som svensexa, påskdagsmiddag och en träningshelg. Den största utmaningen har varit att få tiden att räcka till. 

– Vi hade säkert kunnat göra dubbelt så mycket. Ibland känner jag att jag har varit min egen största bromskloss. Det gäller att hitta balansen i att ge det här så mycket tid som det skulle förtjäna, i kontrast till också det andra jobbet som jag har. Men samtidigt tänker jag att vi har sått en massa frön nu. Man måste få prova sig fram, säger Katarina. 

Så framåt då, blir det liv i luckan även nästa vinter på Gula villan?

– Vi ska sätta oss ner och utvärdera hur det har gått och förstås föra samtal med ägaren till Gula villan och ta nästa steg utifrån det. Men gensvaret har ju varit fantastiskt. 

Inlägget De förgyller Utös mörka månader dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-03-08 07:00:00

Ny godstaxa minskar leveranser

Foto:Jonas Hållén

De nya godstaxorna slår mot skärgårdsbutikernas service att skicka kassar med varor mellan öarna. Tempo Runmarö noterar en 75-procentig minskning i början av året, jämfört med förra året.

– Det märktes direkt när de nya taxorna infördes, säger handlaren Carl Hamacher på Tempo Runmarö.

Även Lådnamackens Minilivs på Lådna har märkt av hur beställningarna av matkassar minskat. Affären har en normal vinter ett halvt dussin äldre, trogna kunder på Gällnö och Hjälmö som får sina matkassar utkörda till öarna.

I år har det varit färre kunder, dels för vintern varit kort och nästan isfri, dels på grund av avgifterna på transporterna.

– Det är en fin service för våra äldre bofasta invånare som de nya godstaxorna är på väg att förstöra, säger Marie Jansson, delägare i Lådnamacken.

Svartsö lanthandel skickade cirka 30 kassar förra vintern, men bara tre-fyra den här säsongen.

– Men vi har svårt att säga om det beror på de nya taxorna eller den ovanligt milda vintern, säger delägaren Mikael Fredriksson.

Sedan den första november tar trafikförvaltningen ut en avgift på 25 kronor per matkasse som transporteras från handlarna på en ö till kunden på en annan. Tidigare har den servicen varit gratis.

Den 18 mars håller skärgårdhandlarna årsmöte. En av huvudpunkterna är hur man ska agera när det gäller de dyrare transporterna.

En normal beställning innebär ofta fyra kassar, vilket numera betyder en extra kostnad på 100 kronor.

– Ett annan problem är att kunderna blir osäkra på hur mycket de kommer att få betala för frakten, säger Carl Hamacher.

– Beroende på om de beställer kryddor eller toalettpapper kan frakten variera med en hundralapp.

Även Mikael Fredriksson tycker att taxan är konstigt konstruerad.

– Informationen kring den har också varit dålig, tillägger han.

Avgiften på matkassarna är ett resultat av en ny modell för godstaxering som godkändes av regionfullmäktige i september förra året. Godstaxorna har innan dess varit oförändrade sedan 2008, enligt trafikförvaltningen.

I ett mejl till Skärgården 17 januari skrev Michaela Haga (C), gruppledare och tillförordnad regionråd för Centerpartiet i Region Stockholm, att ”vi har bett förvaltningen att skyndsamt se över de taxorna där det har kommit in synpunkter.”

I en ny kommentar skriver Michaela Haga:

– Utvärderingen kommer att färdigställas nu under våren och trafikförvaltningen vet att detta är något som måste hanteras skyndsamt.

Även leveranserna av bröd från fastlandet till öbutikerna har blivit dyrare med de nya godstaxorna. På Möja har det ännu inte slagit igenom i butikernas priser eller bageriernas – som normalt betalar frakten – vilja att leverera, enligt David Samuelsson, ordförande i Möja konsumtionsförening.

Inlägget Ny godstaxa minskar leveranser dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården