Förra söndagen fylldes hembygdsgården på Runmarö av samtal, idéer och framtidstro när engagerade öbor samlades för en workshop med fokus på en avgörande fråga: hur kan lokalsamhället tillsammans stötta skolverksamheten på ön?

– Det är ju det här bubblandet och pratandet vi vill åt. Idéer finns det gott om, och kommer man med en egen idé blir man också mer engagerad, sa Joanna Lövenheim, en av initiativtagarna till skolutskottet, efter dagen som samlade runt 25 öbor inne på hembygdsgården – det fina söndagsvädret till trots. 

– Det kom mycket mer förslag än jag hade räknat med, konstaterade Peter Larsson som agerade workshopledare under dagen. 

Workshopen tog avstamp i det arbete som skolutskottet inom öns intresseförening drivit sedan i höstas. På kort tid har gruppen etablerat dialog med politiker, arrangerat öppet hus och aktivt arbetat för att sätta Runmarös skola på kartan.

– Det har verkligen blivit en positiv spiral, sa Peter Larsson.

 “Skolan utanför staketet” kallar man initiativet som fokuserar på vad som kan göras utanför den ordinarie undervisningen för att stärka skolan, utan att kliva in i skolans pedagogiska ansvar.

Bland idéerna kring hur skolan kan bli mer attraktiv lyftes allt från organiserad läxläsning och mentorskap till att erbjuda aktiviteter kopplade till natur- och skärgårdskunskap, slöjd, keramik och musik, odling och miljöprojekt samt praktiska kunskaper som sjömanskap och fiske. Många uttryckte en vilja att själva bidra med tid och kompetens. 

En central insikt under dagen var att skolan inte kan ses isolerat – den är tätt sammanlänkad med hela öns livskraft. Det perspektivet genomsyrade workshopen: att stärka skolan är också att skapa förutsättningar för fler barnfamiljer att bo kvar eller flytta till Runmarö. Därför riktades blicken också mot framtiden för hela ön.

– Hur kan vi vara en öppen famn att komma in i? Flyttar man hit utan koppling till ön kanske man är orolig för om man kan hitta barnvakt, hur det funkar om jag behöver hjälp. Kan vi skapa generationsöverskridande nätverk? undrade en deltagare.

Det spånades bland annat kring välkomstinitiativ och fadderverksamhet för nyinflyttade, fler sociala mötesplatser och co-workinglösningar.

Under workshopen presenterades också just en framtidsbild: år 2030 skulle Runmarö kunna ha omkring 30 barn i skolan och förskolan, med elever både från ön och fastlandet.

Samtidigt som idéerna var många lyftes också en utmaning: hur gör man engagemanget långsiktigt hållbart när många av de drivande är småbarnsföräldrar med begränsad tid? Här diskuterades bland annat behovet av tydligare struktur, arbetsgrupper och kanske stöd från studieförbund eller andra organisationer.

– Nu handlar det om att prioritera bland idéerna och välja vad vi vill göra. Allt kommer kanske inte gå att göra direkt, men nu har vi en vision fram till 2030, sa Joanna Lövenheim.