2025-09-16 07:00:00

Domstol sätter stopp för skogsavverkning på Ornö

Foto:Ylva Bergman

En planerad skogsavverkning på Ornö stoppas efter dom i Nacka tingsrätt. Domstolen slår fast att nya fynd av hotade arter gör att Skogsstyrelsen måste utreda ärendet på nytt. Bra – men inte tillräckligt, anser Naturskyddsföreningen i Haninge.

Mark- och miljödomstolen i Nacka har för andra gången beslutat att stoppa den planerade skogsavverkningen på Ornö. Ärendet rör ett omstritt avverkningsbeslut där flera hotade arter, bland annat knärot och grön sköldmossa, påträffats i området.

Bakgrunden är att bolaget Lindviken Förvaltning AB anmälde föryngringsavverkning redan 2021. Naturskyddsföreningen i Haninge och Jordens Vänner överklagade och pekade på stora naturvärden, däribland fynd av rödlistade arter. Skogsstyrelsen beslutade i maj 2024 om vissa försiktighetsåtgärder och förbud mot avverkning inom särskilda hänsynsytor.

Miljöorganisationerna menade dock att beslutet var otillräckligt och att nya inventeringar visat på betydligt fler fynd av hotade arter än vad Skogsstyrelsen tagit hänsyn till. Föreningen påtalade också formaliafel i handläggningen och krävde en ny utredning.

Domstolen konstaterar i sin dom att Skogsstyrelsens beslut inte är tillräckligt utrett vad gäller förekomsten av knärot, som bedöms ha en stark population i området. Med hänvisning till EU:s art- och habitatdirektiv slår domstolen fast att ärendet måste återförvisas till Skogsstyrelsen för ytterligare utredning och eventuella nya skyddsåtgärder.

Det tidigare interimistiska avverkningsförbudet som beslutades i juni i år kvarstår tills vidare. Därmed stoppas avverkningen tills dess att Skogsstyrelsen fattar ett nytt beslut.

Avgörandet ses som en viktig delseger för miljöorganisationerna, som länge kämpat för att området vid Breviksnäs ska skyddas.

– Vi är glada att domstolen har återförvisat ärendet till Skogsstyrelsen. Men vi hade velat att de skulle ta upp fler arter i återförvisandet. I synnerhet ryl, som är en starkt hotad växt. Den växer på två punkter väldigt nära varandra i ett område där de har förbjudit avverkning. Men så finns det en större lokal som man inte har tänkt att ta någon hänsyn till alls. Det är vi väldigt kritiska till, säger Klas Magnusson, Naturskyddsföreningen i Haninge, som även nämner liten hornflikmossa som en art som inte nämnts i domen. Föreningen överväger därför att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen. På sikt vill man även att området ska bli naturreservat.

– Jag tänker att vi ska skriva någon form av hemställan till länsstyrelsen om att inrätta ett reservat. Det har blivit ännu tydligare hur höga värden det här området har.

Lindviken Förvaltning, som ägs av grevinnan Margareta Stenbock von Rosen, har inte yttrat sig till domstolen kring de senaste turerna.

Inlägget Domstol sätter stopp för skogsavverkning på Ornö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-09-15 07:00:00

Gästbrygga spärras av

Foto:Jonas Hållén

Plötsligt fanns en gallerdörr omgärdad med taggtråd monterad över gästbryggan i Stavsnäs vinterhamn. Avspärrningen väckte oro och många frågor bland båtägare i mitten av förra veckan.

Än så länge är gallerdörren på avspärrningen öppen, men tanken är att de som nyttjar båtplatserna på gästbryggan i vinterhamnen i framtiden ska låsa upp dörren med någon form av kod eller ID.

Bakom Värmdö Hamnars beslut att spärra av gästbryggan ligger problem med båtar som dumpats vid bryggan, stölder ut båtar samt att en del som nyttjar gästhamnen inte betalar.

– Vi vill öka kontrollen, men också säkerheten, säger Sebastian Egedius, nytillträdd vd för hamnbolaget.

Avspärrningen väckte uppståndelse när den monterades i förra veckan. Värmdö Hamnar fick mejl och telefonsamtal. I facebookgruppen för Runmarö undrade användarna hur båtägarna i framtiden ska öppna gallerdörren.

– Det har vi inte löst ännu, säger Sebastian Egedius. Därför är dörren öppen medan vi undersöker vilket passersystem vi ska använda.

Det kan dröja, tillägger han.

– Jag gissar att vi har en lösning klar till våren.

Enligt Sebastian Egedius ingår avspärrning på gästbryggan i en allmän satsning på bättre service, säkerhet och enklare betalsystem, som Värmdö Hamnar ska genomföra.

Tidningen Skärgården har tidigare rapporterat om den segdragna processen kring kameraövervakning på bilparkeringarna i Stavsnäs vinterhamn.

Det tog femton månader innan Värmdö Hamnar fick besked från Integritetsmyndigheten (IMY) om bolaget fick sätta upp kameror på parkeringarna. 

IMY svarade att Värmdö Hamnar inte ens behöver tillstånd för att installera övervakningskameror.

Därmed var frågan om tillstånd avklarad och kunderna hoppades att kamerorna snart skulle vara på plats. Men trots IMY:s besked har det ännu inte monterats några kameror på parkeringarna.

– Vi har haft en väktarlösning under tiden, men jag har ju precis tagit över och vill bottna frågan ordentligt innan jag säger något om framtiden och vad som är den bästa långsiktiga lösningen, säger Sebastian Egedius.

Inlägget Gästbrygga spärras av dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-09-14 07:00:00

Svår balansgång för skärgårdens uthamnar 

Foto:Tidningen Skargarden

Tre egna klubbholmar i hjärtat av Stockholms skärgård är en dröm för många båtklubbar, och vardag för Trälhavets båtklubb i Österåker. Men idyllen kommer med ett pris. Hur balanserar man att vara en öppen och välkomnande klubb samtidigt som trycket av gästande båtar ökar? 

Bland Stockholms skärgårds nästan 30 000 öar gömmer sig hundratals klubbholmar – små öar och skär som båtklubbar runt om i landet har arrenderat eller köpt, och som medlemmarna själva tar hand om. För många är de en självklar del av båtlivet, en plats att lägga till vid efter en dags segling eller att fira midsommar på tillsammans med andra klubbkamrater. En av klubbarna som satsat stort på egna holmar är Trälhavets båtklubb i Österåker. Med runt 1 800 medlemmar är den en av Sveriges största, och ovanlig på så sätt att den förfogar över tre egna uthamnar på Ingmarsö, Kålö och Örsholmen.

– Det är väldigt lyxigt. Vi är lyckligt lottade som har tre holmar som dessutom kompletterar varandra så väl, säger klubbens ordförande Anders Bengtsson.

Idén om klubbholmar föddes redan i början av 1900-talet, när fritidsbåtar blev vanligare och båtklubbar ville ge sina medlemmar tillgång till skärgården utan att vara beroende av gästhamnar. Genom arrenden, donationer och ibland rena köp säkrade man små öar som kunde nyttjas fritt av medlemmarna. I dag finns klubbholmar i hela landet, men Stockholmsområdet sticker ut med sitt täta nät av klubbar och uthamnar.

TBK:s tre holmar har varsin karaktär. Ingmarsö, som är en av de äldsta, ligger i en skyddad vik på Skärgårdsstiftelsens mark. Här finns en lada som ofta fylls av liv vid fester och klubbträffar. Kålö, som arrenderas av en privatperson, är mindre och mer intim, med plats för ett trettiotal båtar, långbord och grillkvällar. Örsholmen är det senaste tillskottet. Den köptes för omkring åtta år sedan och har blivit klubbens största satsning. Här finns en vågbrytande betongbrygga, en dansbana och planer på ett nytt klubbhus som kan användas för seglarskola och kappseglingar.

– Vi ser Örsholmen som en investering i framtiden. Det är spännande och har varit ett stort steg att kunna köpa något eget där det finns möjlighet att utveckla stället mer, säger Anders. 

Holmarna är populära bland medlemmarna, men drar också till sig många andra båtar. Det gör att idyllen ibland får en baksida. Medlemmar som förväntar sig att hitta en plats vid bryggan kan i stället mötas av att den redan är upptagen av gäster.

– Det kan vara svårt att få till balansen mellan att vara en trevlig, välkomnande klubb och att samtidigt få förståelse från andra. Åker man till en klubbholme en fredagskväll efter jobbet så vill du kunna veta att det finns plats, eller åtminstone en klubbkompis som förbarmar sig och hjälper dig lägga till. Det funkar inte annars, då får man inget engagemang från medlemmarna, säger Anders. 

Enligt honom gör allemansrätten situationen mer komplex. Även om bryggor och anläggningar ägs av klubben kan man inte hindra båtar från att lägga till vid klipporna eller människor från att röra sig på öarna. Problemet uppstår när besökare börjar använda klubbens resurser. Dass, elstolpar och bryggplatser är byggda och underhållna för medlemmarna, men används ofta av fler. Sophanteringen är ett exempel på en fråga som blivit allt svårare att hantera. Under flera år fanns sorteringsstationer på klubbens holmar, men hårdare krav på källsortering och ökade kostnader gjorde systemet svårt att upprätthålla. Man har därför tagit bort sophanteringen helt.

– Det är en tråkig utveckling och det nya regelverket kring sophantering är ganska hårt för en sådan miljö som skärgården. Besökarna har svårt att sköta det och i pantlådorna hamnade blöjor, matrester och hundbajspåsar. Man vill inte bo med sin soppåse i båten i flera dagar, men istället fick funktionärer stå och sortera andras sopor. Det höll inte i längden, säger Anders.

För att minska trycket har klubben satt upp tydligare skyltar och regler för hur platserna ska användas. Medlemmar går alltid först när det gäller bryggplatser, men förhoppningen är att gäster också ska kunna få plats i framtiden, på bättre villkor. På Örsholmen, som klubben äger, planeras fler bryggor för medlemmar och kanske även en särskild gästbrygga för att undvika missförstånd. Diskussioner förs också om att ha hamnvärdar på plats för att skapa ordning och kunna svara på frågor direkt.

– En tydlig gästbrygga skulle lösa mycket. Det skapar ju en tydlighet att ‘där är du välkommen’ men ‘här är du tyvärr inte välkommen om du inte blir medlem’. Det är betydligt svårare att säga ‘du är inte välkommen överhuvudtaget’, säger Anders. 

Samtidigt betonar han att klubben inte vill driva en kommersiell verksamhet. Den förhållandevis låga medlemsavgiften är ett medvetet val. Det gör det möjligt för fler att bli medlemmar och därmed bidra till klubbens skötsel, istället för att komma som ovälkomna gäster.

Trots de problem som följer med att förvalta tre öar är det tydligt varför de är så uppskattade. Klubbholmarna erbjuder något gästhamnar sällan kan: en trygg plats där man känner igen båtarna, klubbmedlemmar och kompisar. På Kålö samlas man runt långbord eller vid grillen, på Ingmarsö i ladan, och Örsholmen som klubbens framtidsprojekt, med ambitionen att bli ett centrum för mer. 

– Jag tycker det är fantastiskt att vi har de här platserna. Man vet alltid att det finns någon att prata med, någon som kan hjälpa om något händer. Det är hela poängen med uthamnarna – gemenskapen, säger Anders Bengtsson. 

Text och foto: Irma Burmester

Inlägget Svår balansgång för skärgårdens uthamnar  dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-09-13 07:00:00

Spännande intriger på Blidö i ny deckare 

Foto:Ingrid Hedman

Nu är författaren och Blidöbon Lotta Sundin aktuell med sin tredje deckare i serien som utspelar sig i hennes eget sommarparadis. I böckerna har berättelserna fått hämta inspiration från verkligheten; i den nya ”I djupet dolt” kretsar berättelsen kring sandkilen Helmi, Blidö Brygga & Bistro, marinarkeologi och sjunkna vrak. 

I tre böcker har läsarna fått lära känna journalisten Laura Svärd och kriminalinspektör Nils Karlén som tillsammans löser mysterier i skärgården runt Blidö. I den första boken, ”I hennes skugga”, hittar Laura Svärd en död kropp i havet och blir själv misstänkt för mord. I uppföljaren ”I profetens spår” är handlingen placerad runt ett center för självutveckling på ön, där ett mord sker och journalisten dras in i en härva av bedrägerier, svartsjuka kvinnor och upprörda öbor. 

I den tredje och nu aktuella boken ”I djupet dolt” hittas en framstående affärsman mördad vid Blidös padelbana samtidigt som Laura Svärd skriver reportage om vrakplundring. Blidös kända sandkil Helmi har också en central roll i berättelsen – precis som i verkligheten har ett renoveringsbehov uppstått, men i den fiktiva storyn uppstår en spännande intrig då finansiären visar sig inte ha helt rent mjöl i påsen. 

När Lotta Sundin under researchfasen fick vetskap om Helmis renovering tyckte hon att det var en utmärkt grundpremiss för hennes berättelse. Hon har även låtit sig inspireras av att båten har en vänförening, Helmis Vänner. 

– Men jag har istället skapat den fiktiva ”Helmis stödförening” för att det inte ska kopplas ihop med några riktiga människor. Det är en avvägning man alltid får göra när man skriver, för man vill gärna ha med riktiga miljöer och platser, men samtidigt inte komma för nära verkligheten så att någon känner sig utpekad. Speciellt som persongalleriet i deckare ofta består av mördare och mordmisstänkta, skrattar Lotta Sundin. 

I boken förekommer även restaurangen Blidö Brygga & Bistro, Blidös idrottsplats och det fiktiva området Skogsnäs, som skapats med Eknäs, på Blidös norra udde, som förebild. 

Lotta Sundin har varit fritidsboende på Blidö och tillbringat somrar och helger på ön under hela sitt liv. Att hon placerat sina berättelser och tagit intryck just härifrån tycker hon därmed är ganska naturligt. Den vackra skärgårdsmiljön som plötsligt drabbas av någonting ondskefullt är som bekant också ett populärt grepp inom deckargenren. 

– Ja, jag tror att det är någonting med den här idyllen, när någonting hotar den måste det lösas för att idyllen ska kunna återuppstå. För mig handlar det också om att jag älskar den här miljön, och det är mycket lättare att skriva om någonting man känner för och känner till, säger Lotta Sundin. 

Vad har då Blidöborna själva tyckt om att få sin bygd omskriven i deckarserien? 

– De som jag hört från tycker bara att det är jätteroligt. Vissa kanske kommer att bli lite besvikna på den senaste bokens inläsare, då hon uttalar vissa ortsnamn fel. Men om de tycker att det är för jobbigt kan de ju alltid läsa e-boken, eller så får de stå ut och glädjas åt att det i allafall handlar om deras egen hemmiljö, säger Lotta Sundin. 

Inlägget Spännande intriger på Blidö i ny deckare  dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-09-12 07:00:00

Fem frågor till Lars Avellan…

Foto:Stine Christophersen

… en av sex organisatörer bakom manifestationen mot dumpningen av muddermassorna i Kanholmsfjärden den 13 september. 

Hur många har anmält sig till manifestationen?

– För närvarande har vi ett sextiotal anmälda. Men när vi kom upp i vårt minimiantal tog vi bort anmälningsplikten sedan dess är det flera som hört av sig som inte behövt anmäla sig.   Jag skulle tro att vi blir ett hundratal.

Vad gör ni om manifestationen inte får någon effekt?

– Det finns många välskrivna inlagor till Mark- och miljödomstolen. Får manifestationen ingen effekt så går vi den juridiska vägen.

Anordnar ni någon annan form av protest för de som inte kan närvara den 13 september?

– Inte samma dag men det finns många aktiviteter och det är väldigt många som engagerar sig. Bland annat Djurö byalag som har ordnat en protestlista på skrivunder.com, med för närvarande över 5 000 påskrifter.

Varför gör ni det här?

– Att under ett halvårs tid dumpa 200 000 kubikmeter förorenade muddermassor skulle förgifta näringskedjan, påverka avsaltat dricksvatten och rubba fjärdens ekologiska balans.

Var kan man få reda på mer om manifestationen?

– Vi har både en hemsida: raddakanholmsfjarden.se och en Facebooksida Rädda Kanholmsfjärden. På dessa kan du också beställa banderoller och se eventuella sena ändringar i planerna.

Inlägget Fem frågor till Lars Avellan… dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-09-11 07:00:00

Fastighetsägare försöker stoppa trafik till Ingmarsö

Foto:Peter Augustsson

Fastighetsägare vid Ingmarsö södra brygga uppskattar inte att Waxholmsbolagets fartyg delvis nyttjar deras privata vattenområde vid tilläggningar. Markägarna hotar med polisanmälan om trafiken inte snarast upphör.

I en lapp uppsatt i väntkuren vid Ingmarsö södra brygga skriver en anonym person att Waxholmsbolagets fartyg vid tillägg på den ena delen av bryggan gör intrång på deras privata vattenområde. Något hen menar är en fara eller olägenhet för badande och boende samt i strid med sjölagen, Transportstyrelsens föreskrifter och miljöbalkens försiktighetsprincip. Personen förbehåller sig rätten att anmäla Waxholmsbolaget till länsstyrelsen, sjöpolisen och andra tillsynsmyndigheter. Personen kräver vidare att en överenskommelse med fastighetsägarna tecknas för att fartyg fortsatt ska nyttja deras vatten. Det är oklart vem som satt upp lappen. Fastighetsägarna har tidigare uttryckt sitt missnöje med trafiken. 2023 placerade de ut en boj vid fastighetsgränsen vilket fick till följd att fartyget Storskär av säkerhetsskäl inte kunde lägga till. Bojen plockades senare upp. 

Vid södra bryggan finns bland annat en restaurang och en livsmedelsbutik. En brygga har funnits på platsen sedan slutet av 1800-talet och trafikeras via en allmän farled. Region Stockholm, som använder bryggan i kollektivtrafiken, känner till skrivelsen och för en dialog med berörda parter i frågan.

– Vår bedömning är att det inte finns något lagstöd som begränsar nyttjandet av vattenområdet i det här fallet. Trafikeringen innebär ingen oegentlighet eller säkerhetsrisk som skulle motivera att den upphör. Angöringen sker alltid utifrån kaptenens bedömning av vad som är säkert och tryggt, skriver Sophie Gunnarsson, presskommunikatör på Region Stockholms trafikförvaltning.

Hur ställer ni er till att teckna avtal kring detta?

– Vi ser i dagsläget ingen anledning till ett sådant avtal. Däremot sker samverkan för att säkerställa en trygg och säker situation vid angöring.

Finns det en risk, som ni ser det, att ni inte längre kan nyttja den delen av bryggan i framtiden?

– Nej, enligt vår bedömning finns det ingen sådan risk, säger Sophie Gunnarsson.

Bryggan är formad som en spets som möjliggör stävtillägg åt två sidor. Enligt befälhavare på Waxholmsbåtar, som tidningen varit i kontakt med är det inte möjligt att använda sidan längst bort från fastigheten eftersom fartygen då hamnar för nära gästhamnen. Skärgården har varit i kontakt med med Sjöfartsverket som känner till frågan, men som inte ser sig som någon part i målet.

– Allmän farled är främst ett juridiskt begrepp som innebär att staten via Sjöfartsverket har vattenrättslig rådighet, men det har inte så stor betydelse i det här fallet. Allemansrätten gäller även på vatten och man har rätt att använda vattenytan om det finns tillräckligt djup och inget förbud för sjötrafik är inrättat, så länge man visar hänsyn och gott sjömanskap. Det finns väldigt många vattenområden med privata fastighetsägare. Det skulle bland annat kunna påverka skärgårdstrafiken om man inte fick köra där, säger Johan Wahlström, enhetschef på Sjöfartsverket.

Giedre Jirvall, tidningen Skärgårdens expert på mark- och miljörätt, har svårt att se att trafiken skulle kunna stoppas.

– Region Stockholms position framstår som juridiskt mycket stark. Den långa traditionen av kollektivtrafik till bryggan har skapat rättigheter som väger tyngre än ett eventuellt intrång i den berörda fastighetsägarens vattenrätt. I slutändan handlar det om att skydda skärgårdsbefolkningens grundläggande behov av fungerande kommunikationer – ett allmänintresse som i detta fall har företräde, säger Giedre Jirvall.

Fastighetsägarna säger att informationen på lappen härrör från ett privat mejl från i början av sommaren vilket spridits utan tillåtelse. De betonar att det idag inte finns någon pågående konflikt. I övrigt vill de inte kommentera saken.

Inlägget Fastighetsägare försöker stoppa trafik till Ingmarsö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-09-10 16:03:00

Nationalpark i Nämdöskärgården invigd

Foto:Ylva Bergman

Redan på 60-talet ville industrimannen Torsten Kreuger att hans Bullerö med omnejd skulle skyddas och tillgängliggöras, och sålde det därför till staten. Nu är hans dröm uppfylld och Sveriges 31:a nationalpark är officiellt invigd. 

25 000 hektar, varav 97 procent hav men även runt 1 300 öar, kobbar och skär, ingår i den nybildade nationalparken som är Sveriges andra marina nationalpark och den första i Östersjön.

Invigningsveckan kulminerade på fredagen med den officiella invigningsceremonin. Närmare 300 besökare, både allmänhet och representanter från olika myndigheter och organisationer, hade bänkat sig framför jaktstugan på ett Bullerö som bjöd på strålande sol.

– Vi fick hit de sista bänkarna igår! skrattar en trött men glad Ann-Sofi Andersson, länsstyrelsens naturbevakare som jobbat hårt med alla förberedelser.

Tidigare under veckan hade besökare kunna åka ut till området gratis med Stavsnäs båttaxi för guidade vandringar om natur, kultur, och historia, besöka vrakdykarbåt, prata med ornitologer och marinbiologer, paddla kajak och lyssna på författarsamtal, bland mycket annat. 

Naturvårdsverkets nytillträdde generaldirektör Johan Kuylenstierna inledde invigningsceremonin med att mana till en stunds tystnad för att insupa platsens atmosfär.

– Detta är den första nationalpark som invigs i Sverige sedan 2018. De är en så viktig del i att bevara Sveriges natur, visa på den storslagna natur vi har och möjliggöra för människor att besöka en vild natur, sa han.

Under ceremonin berättade bland annat länsstyrelsens projektledare Elin Deremar samt Naturvårdsverkets projektledare Sandra Wennberg om parkens naturvärden, och landshövding Cecilia Skingsley och Värmdös KSO Carl Kangas (S) om vad den betyder för kommunen och regionen. Nämdökören och musikerna Pernilla Andersson och Fredrik Rönnqvist uppträdde. När trumpetaren Patrik Skogh till sist spelade en fanfar på berget anslöt två av öns får till hans sida och lyssnade andaktsfullt.

– En historisk dag! Det här är viktigt och bra för Värmdö. Dels det långvariga skyddet, men också tillgängliggörandet av nationalparksområdet vilket kan ge underlag för en hållbar besök­snäring, och därmed möjliggöra för fler skärgårdsbaserade företag att växa och i sin tur göra att fler kan bo och verka i skärgården, sa Carl Kangas (S), kommunstyrelsens ordförande. 

Hur ska kommunen nu jobba för att detta ska bli succé?

– Det är ett långsiktigt åtagande från staten, men vi ser framför oss fortsatt samarbete. Nu under invigningsveckan har det varit fullt med skolklasser här och den pedagogiska verksamheten ser jag en potential i.

”Fantastiskt att se det lokala engagemanget” 

Trots kritik och kompromisser under processen ser Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) Nämdöskärgårdens nationalpark som en framgång – och hintar om ökat stöd till skötsel och förvaltning.

– Det känns toppen att få komma tillbaka till Bullerö! Jag var ju här för ungefär ett år sedan och tog emot hemställan till regeringen, säger Romina Pourmokhtari och fortsätter:

– Det har varit ett långt arbete över många år som kräver mycket engagemang. Jag tycker allra främst att vi ska vara stolta över att vi också haft så mycket dialog med alla inblandade och att det inte har gått så snabbt. Det behöver inte alltid vara dåligt, utan det kan också leda till att det blir väldigt bra i slutändan.

Det har ju även framförts kritik från skärgårdsbor och lokala föreningar, framförallt kring bildandeprocessen. Bland annat har man skickat brev direkt till dig för att få gehör. Hur ser du på kritiken?

– Det är alltid viktigt att lyssna och ta in och försöka hitta vägar framåt och ha tålamod. Många kanske upplever att en nationalpark är ett hot mot deras tillvaro, men så ska man inte se det. Vi ska försöka se till att alla kan fortsätta leva och njuta av den fantastiska naturen här på ett bra sätt. Det är allra främst havsyta det rör sig om – 97 procent av nationalparken är ju hav. Det gör att det staten nu har, det är möjligheter att reglera, inte att äga på samma sätt som man äger mark. Det är också viktigt att ha med sig.

Nationalparken blev betydligt mindre än vad som var tänkt från början – är det en besvikelse?

– Jag tycker inte det. Jag tycker att man ska ha med sig att det är viktigt att de här processerna sker på ett schysst sätt och att alla involverade känner sig bekväma med utvecklingen. Jag tycker det är fantastiskt att se det lokala engagemanget från lokalpolitiker i Värmdö kommun som har försökt bidra till en bra diskussion och att man känner att det här är något som kan stärka hela den här skärgårdsmiljön och inte försvåra för de som lever och bor här.

Er regering har fått kritik, bland annat från Riksrevisionen, för att stödet till förvaltning och skötsel av skyddad natur är för litet. Blir det mer pengar till detta framöver?

– Ja, snart kommer det en ny statsbudget och där finns det något att se fram emot. Vi har haft en tuff ekonomisk tid som har påverkat vår finansiering av både skydd och skötsel. Men det är en del av politiken, tyvärr. Vi har behövt rusta upp försvaret allra främst.

Vilka nationalparker har du själv besökt?

– Jag har faktiskt inte haft möjlighet att besöka så många nationalparker. Det är ingenting som kommer så naturligt för mig, som uppvuxen i Hallonbergen. Däremot så fick jag åka på kommunens kollo i Gräddö på somrarna. Där fick jag fiska strömming på lina och lära mig att paddla kajak. Nu som vuxen är det Himmerfjärden som är min fjärd. Bland annat lyssnar jag till ejderns hoande som är mitt allra bästa ljud. Det ger ro i en annars stressfylld vardag.

BILDEXTRA FRÅN INVIGNINGEN

Dan och Yvonne Greitz samt Hans von Essen bor större delen av året på Västerby på Nämdö sedan många år tillbaka.

– Vi känner mycket för det här området och jag tror att vi kommer komma ut hit oftare framöver, säger Dan Greitz (th).

– En nationalpark är fantastisk, men jag hoppas att det inte blir för mycket slitage nu. Arbetar man bra med förvaltningen behöver det inte bli så. Det är ett förnämligt område, säger Hans von Essen (tv).

En bred ramp leder numera ner till Zarahs strand, där man kan studera undervattenslivet med hjälp av håvar och vattenkikare.

Jan Olsén, tidigare tillsynsman på Bullerö, kände sig glad: 

–  Vi har ju verkat för detta i 40 år! En röd tråd som vi jobbade mycket med var att alla skulle vara välkomna hit, även om man sitter i rullstol. Det känns extra kul att man har fortsatt med det, med ordentliga toaletter, hårdgjorda ytor och spänger. Sedan att det roligt att man har fortsatt  att underhålla husen, det är kulturhistoriskt viktigt.

Nämdökören uppträdde.

Närmare 300 personer hade samlats framför Bruno Liljefors jaktstuga på Rävängen.

Även på Nämdö firades nationalparken med tårta på lördagen. Foto: Mirja Fröderberg

Inlägget Nationalpark i Nämdöskärgården invigd dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården