2025-11-16 07:00:00
Antikrundan håller Dalaröbor på fötter
Foto:Ylva Bergman
Varje tisdag samlas ett gäng glada Dalaröbor för att vandra, skratta och prata sig igenom både historia och nutid. Antikrundan, som den kallas, har blivit veckans höjdpunkt – en promenad som håller både kroppen och gemenskapen i trim.
Trots att regnet strilar ner från en tung grå sky, och trots att halva Dalarö just drabbats av strömavbrott, är det ändå ett stort och muntert gäng som samlas på torget denna tisdag förmiddag i november. Veckans stående, eller kanske snarare gående, inslag är det få som vill missa. Det morsas glatt och prasslas med regnjackor och paraplyer. Hundarna Lukas, Sune och undertecknads valp Iris står också och trampar. Efter en snabb inräkning och mackbeställning till My på Träffpunkten bär det iväg med raska steg.
– Nu går vi, ungdomar! förkunnar Kent Kartby med hög stämma.
Det var för drygt ett år sedan som han väckte liv i traditionen.
– Mina föräldrar köpte hus i Schweizerdalen 1952, och då var jag här på somrarna och lärde känna ungarna på Dalarö. Jag var en “godkänd nollåtta”, skrattar han och fortsätter:
– Sen flyttade vi ut hit permanent 2001 och började gå på Träffpunkten. För många år sen hade man såna här promenadrundor, och då tänkte jag att det borde vi ta upp igen. Så vi drog igång och döpte det till Antikrundan!
Sedan dess har gruppen gått en sväng varje tisdag, ibland långt, ibland kort. Vissa rundor är rena kulturvandringar, andra mer stillsamma turer där man mest njuter av luften och samtalen. Efteråt samlas man alltid på Träffpunkten för kaffe, mackor och snicksnack.
– Det är framför allt en social grej. Det är viktigt att få ut tanterna och gubbarna ur stugorna. Många är ju ensamstående, och här får man ett sammanhang, säger Kent.
Marianne Norberg, en av de trogna deltagarna, nickar instämmande.
– Många säger att de “inte är där än”, men det är ju nu man ska bygga sitt sociala nätverk! Sen sitter man där ensam en dag. Det är nu man ska skapa kontakt, säger hon med eftertryck.
Marianne och hennes man blev bofasta 2019, efter många år som sommarboende.
– Jag har lärt mig så mycket om Dalarö tack vare det här gänget. Flera av dem har bott här hela livet, gått i skolan här och kan varenda hus och historia.
Bland de trogna promenerarna finns också Björn Olsson och Hasse Olsson, som varit med sedan starten.
– Det är kul! Man får träffa lite människor man inte annars träffar, säger Björn.
– Det är befriande att det faktiskt inte snackas så mycket sjukdomar. Det orkar man inte, tillägger Hasse.
Är det kanske för att ni som kommer hit är så friska och spänstiga?
– Ja, eller så är det för att alla redan är så jäkla sjuka att vi har tröttnat på det! skrattar han.
Dagens promenad slingrar sig längs Birger Jarlsvägen, förbi bageriet och ner mot Tullhuset och gästhamnen där nya villor, parhus och lägenheter växer fram. Gänget ojar sig en del över de höga priserna på nyproduktionen innan vi ger oss in bland gränderna i det gamla Dalarö. Här ligger de låga trähusen tätt, målade i falurött, ockra och vitt. Förbi prästgården och den gamla lotsstationen – numera ett litet vandrarhem – går stegen vidare mot Lotsberget, där Kent stannar till.
– Här hängde vi när vi var 15–16 år. Då var det café och jukebox här, minns han med ett leende.
Rundan fortsätter uppför Anders Franzéns trappor där Kent Kartby styr upp gänget för en gruppbild.
– Du känner väl till Anders Franzén? Det var han som hittade Vasaskeppet!
Liknande små anekdoter, historiebitar och skrönor strösslas längs vägen. Vi pratar om Dalarö-Lasse, som hållit rent och fint på byn i 30 år men nu tvingats flytta in till Handen.
– Nu kommer det ut tre gubbar från Samhall som gör samma jobb som Lasse gjorde, konstaterar någon med sorg i rösten.
Lite kändisskvaller blir det också:
– Visste du att Amelia Adamo har haft hus här på Dalarö? Men det har hon sålt nu…
I huset på Odinsvägen 13 låg tidigare Majsans Fiskebod med försäljning av fisk och fiskeredskap. Det ska nu byggas om till två lokaler och en lägenhet ovanför, berättar Kent Kartby när vi vänder upp mot torget igen. Gamla Hotel Bellevue står också mitt i förvandlingen från hotellhistoria till nya hem. Från gammalt till nytt – precis som Dalarö självt.
– Dalarö har förändrats mycket, både till det bättre och det sämre, säger Kent, och fortsätter:
– Parkeringen är ett elände, Handelsbanken är borta och vårdcentralen har vi kämpat för att behålla. Det har flyttat ut enormt mycket ungdomar, men det saknas bostäder för äldre. Jag har själv lämnat in ett medborgarförslag om det.
Efter en dryg halvtimmes promenad har regnet upphört men det är ändå skönt att smita in på Träffpunkten för en värmande fika. Där har aktivitetssamordnare My Fredblad ställt iordning äggmackor och kaffebröd. Koppar fylls med rykande kaffe och snacket och det glada umgänget fortsätter vid långbordet.
– My alltså, vilken tjej! Vi är så tacksamma för det här, säger Marianne Norberg.
Fakta/Träffpunkten Dalarö
• Drivs av Haninge kommun för att bryta social isolering bland äldre.
• Promenadgruppen Antikrundan träffas varje tisdag, kl 10.30 udda veckor och 11.30 jämna veckor på Dalarö torg. Avslutas med fika på Träffpunkten.
• Utöver detta erbjuder Träffpunkten handarbetesträffar, teknikhjälp och fixarservice, syn- och hörselvård, bokbuss, gymnastik, frågesport, bland mycket annat.
Inlägget Antikrundan håller Dalaröbor på fötter dök först upp på Tidningen Skärgården.
Källa: Tidningen Skärgården
Arholma fick sitt mikronät 2023, dimensionerat för att klara två timmars ö-drift vid avbrott. Men när fler sommarstugor blivit permanentboenden och elanvändningen fördubblats vintertid har risken ökat för att elnätet inte klarar längre driftstopp.
