2025-10-02 07:00:00

Forskare: Stoppa ålfisket och reformera EU:s fiskeriförvaltning

Foto:Ylva Bergman

Trots decennier av åtgärder för att rädda de hotade fiskbestånden i Östersjön har resultaten uteblivit. En ny policyanalys från Stockholms universitets Östersjöcentrum slår fast att ålfisket i Sverige måste stoppas helt, medan en parallell studie från Tyskland visar att EU:s förvaltning av torsk, sill och skarpsill under lång tid har präglats av systematiska fel och kortsiktiga beslut.

Den europeiska ålen är en av världens mest hotade fiskarter. Rekryteringen – antalet unga ålar som når Europas kuster – har minskat med 99 procent i Nordsjöområdet sedan 1970-talet. Nya analyser av oberoende trålundersökningar visar nu en kraftig nedgång även av vuxna ålar i norra Europas kustvatten.

– Varje nu levande ål bör ses som viktig tills dess en återhämtning kan fastställas, säger Henrik Svedäng, forskare vid Östersjöcentrum och vetenskaplig samordnare vid Havsmiljöinstitutet.

Trots att Ices (Internationella havsforskningsrådet) sedan länge rekommenderat totalstopp för ålfisket, tillåts det fortsätta i Sverige. Under 2023 fångades cirka 175 ton ål, motsvarande runt 175 000 individer, varav mer än hälften längs ostkusten där ålarna annars haft chans att vandra mot Sargassohavet för att leka.

Den svenska ålförvaltningsplanen revideras just nu, men det aktuella förslaget innehåller inga nya begränsningar av fisket. I stället hoppas myndigheterna på att licensinnehavare frivilligt ska sluta. Östersjöcentrum riktar skarp kritik mot detta och menar att planen är otillräcklig.

– Politiken har misslyckats. Det är hög tid att Sverige följer Ices rådgivning och stoppar ålfisket helt, bortsett från en mindre kulturkvot för ålagillen, säger Henrik Svedäng.

Även andra kommersiella arter i Östersjön, som torsk, sill och skarpsill, är hårt drabbade. En studie ledd av forskaren Eva Papaioannou vid Geomar Helmholtz Centre for Ocean Research i Kiel visar hur EU:s förvaltning bidragit till kollapsen av västlig torsk mellan 2003 och 2022.

Problemet har varit en kedja av felaktiga beståndsprognoser, för högt satta kvoter och politiskt tryck från medlemsstaterna för att tillåta större fångster än vad bestånden tålt. Resultatet har blivit så kallade ”phantom recoveries”, där bestånden på papperet såg starkare ut än i verkligheten.

– Det fanns flera tillfällen då bestånden hade kunnat återhämta sig om fisketrycket minskats, men på grund av felaktiga prognoser och politiska beslut utnyttjades aldrig de möjligheterna, säger Eva Papaioannou.

Forskarna är eniga om att ”business as usual” inte kan fortsätta. För ålen krävs ett omedelbart stopp för fisket i svenska vatten. För torsken och de andra kommersiella arterna föreslås ett totalstopp tills bestånden visar tydliga tecken på återhämtning.

Både Svedäng och Papaioannou framhåller behovet av en mer försiktig, ekosystembaserad förvaltning som står fri från kortsiktiga nationella intressen. En lösning som lyfts är att skapa en oberoende institution med mandat att sätta vetenskapligt grundade fångstkvoter.

– Det är inte yrkesfiskarna som skurkarna här, de är offer för misslyckad förvaltning. För att rädda bestånden måste politikerna ta ansvar och låta vetenskapen styra, säger Eva Papaioannou.

Inlägget Forskare: Stoppa ålfisket och reformera EU:s fiskeriförvaltning dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-10-01 07:00:00

Hårda miljökrav stoppar byggnationer på Svartsö

Foto:Peter Augustsson

Tjänstemän på Värmdö kommun vill stoppa byggandet av ett bostadshus på Svartsö, bland annat med hänvisning till en naturvärdesinventering som visar på höga naturvärden på platsen. Men den miljökonsult som gjorde inventeringen sågar kommunens yttrande.

Värmdö kommun har antagit ett skärgårdspaket som syftar till att öka antalet fastboende på öarna, men samtidigt gör kommunen en sträng tolkning av miljöreglerna när fastighetsägare väl ansöker om bygglov. Det fick en fastighetsägare på Svartsö erfara när han ansökte om förhandsbesked för att uppföra ett bostadshus på Svartsö. Bygg- och miljöavdelningen har i en preliminär bedömning kommit fram till att förhandsbesked för byggnaden inte kan beviljas. Kommunen baserar bland annat sitt beslut på en naturvärdesinventering som gjordes 2023 av miljökonsulten Ekologigruppen. I ett yttrande skriver kommunens kommunekolog att området, enligt inventeringen, har höga naturvärden, att mindre hackspett observerades, att hotade fågelarter häckar i nära anslutning till området och att byggnationen riskerar att bryta mot artskyddsförordningen. Vidare skriver kommunekologen att det kommer att krävas dispens från biotopskyddet för att bygga och att byggnadens placering, som ligger utanför strandskyddat områden, är olämplig eftersom den innebär att strandskyddade områden kommer att tas i anspråk.

Men enligt ett utlåtande från Ekologigruppen som Skärgården tagit del av, stämmer ingenting av detta. På punkt efter punkt påpekas felaktigheter i kommunens yttrande.

– Samtidigt som kommunen har tagit fram ett skärgårdspaket har man personal som jobbar tvärtemot. Hur många beslut har tagits på fel remissvar från ekologen? Det här är oroande. Det är ett styrningsproblem man måste ta tag i, säger Matte Hedelin, en av fastighetsägarna.

Han ser det som viktigt både för ön och honom själv att han får bygga huset.

– Det är min dotter, hennes man och deras nyfödda dotter som ska bo där och sköta fåren som upprätthåller kulturlandskapet, säger han.

Beslut kommer att fattas av politikerna i bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden. 

Skärgården har sökt Ekologigruppen för en kommentar. Kommunen skriver i ett mejl att kommunekologens yttrande är ett viktigt underlag vid bedömning av förhandsbesked och bygglov, men att andra faktorer också väger in.

– Sammantaget ska en samlad bedömning ske om det finns förutsättningar att bevilja bygglov eller förhandsbesked utifrån en avvägning av de allmänna och enskilda intressen som framförts eller identifierats under beredningen av ärendet. Det går därför inte att svara generellt om vilken betydelse ett yttrande utifrån ett specifikt ämnesområde får i ett enskilt ärende, skriver Anette Andersson, presschef på Värmdö kommun.

Svartsörådet skriver i ett brev till kommunen att det är de fastboende som skapat och skapar de kulturvärden som idag beskrivs som skärgårdens unika arv.

– Vår utgångspunkt är att naturvärdesinventeringar är viktiga, men när man gör dem bör man föra en mer dialogbaserad process. Det kan vara att man kommer överens om att skydda naturvärden eller gör en kompromiss. Bara för att man hittar en ört någonstans kan man inte betrakta hela skärgården som skyddsvärd, säger Toivo Heinsoo, ordförande i Svartsörådet.

Skärgården har frågat Värmdö kommun hur det kommer sig att kommunekologens yttrande skiljer sig från vad Ekologigruppen anser, men kommunen har inte svarat innan tidningen gick i tryck. Om  kommunen svarar så kommer det att publiceras på Skärgårdens webb.

Inlägget Hårda miljökrav stoppar byggnationer på Svartsö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-09-30 07:00:00

Vaxholms stad vill köpa Prästgården

Foto:Ylva Bergman

Vaxholms stad vill ta över prästgårdsfastigheten efter år av osäkerhet kring dess framtid. Samlingsstyret för Vaxholms bästa har enats om att förvärva fastigheten, som beskrivs som en långsiktig investering i stadens utveckling. Men på kommunfullmäktigemötet i måndags skickades ärendet tillbaka.

I maj 2019 beslutade Vaxholms församling att sälja prästgården till fastighetsutvecklingsbolaget Svea Fastigheter AB för 16 miljoner kronor, dock med förbehåll om en detaljplaneändring som skulle tillåta byggnation av kollektivboende för seniorer i form av 35 små hyreslägenheter på fastigheten. Men Svea Fastigheter backade därefter från affären. 

I förra veckan berättade Samlingsstyret i Vaxholm (M, S, V, L och KD) att man vill köpa fastigheten. 

– Det är mycket glädjande att det finns en bred politisk vilja till att rädda fastigheten och göra en klok, bra och långsiktig investering för framtiden, säger kommunstyrelsens ordförande Tina Runhem (M) i ett pressmeddelande.

Förhoppningen är att fastigheten ska kunna bli en mötesplats som främjar gemenskap, hälsa och livskvalitet, i samverkan med föreningsliv, kulturaktörer och civilsamhälle. Bland annat äldreomsorg och stadsodling nämns som användningsområden.

– Förvärvet är en strategisk investering i Vaxholms framtid, säger Michael Baumgarten (L), ordförande i socialnämnden.

POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, skriver i ett inlägg på Facebook:

“POSK vill, och har jobbat för, att Prästgården ska säljas till i första hand kommunen. Det skulle innebära att både prästgårdsbyggnaden och trädgården bevaras och kan utnyttjas av Vaxholmsborna. I samförstånd har församlingens båda nomineringsgrupper arbetat för detta“, 

Förvärvet skulle kosta kommunen 15 miljoner kronor och tanken var att beslut skulle fattas på måndagens kommunfullmäktigemöte. Men istället skickades ärendet tillbaka via en minoritetsåterremiss med röstsifforna 18-12. 

Det var Fredrik Östman, Centerpartiet, som yrkade på återremiss och fick stöd från Sverigedemokraterna, Waxholmspartiet och Miljöpartiet.

– Det är ett alldeles för undermåligt underlag för att fatta beslut. Förvaltningen säger att ingen existerande verksamhet är lämplig i de här lokalerna. Det nämndes samlingslokal och mötesplats, men allt kommer att kräva satsning inom någon nämnds verksamhet och det är inte budgeterat. Det finns också en stor risk att man bygger in väldigt olika förväntningar kring vad det här fastighetsköpet är tänkt till, för det har vi aldrig riktigt diskuterat. Det finns risk för uppslitande och onödiga konflikter, sa Fredrik Östman (C).  

Inlägget Vaxholms stad vill köpa Prästgården dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-09-29 07:00:00

Markägare tvingas återställa skövlad mark

Foto:Peter Augustsson

Den omfattande exploatering på Kvarnön genomfördes helt utan tillstånd. Markägaren har ansökt om dispens i efterhand i flera domstolar men fått avslag i högsta instans.

HM-arvtagaren  och miljardären Jan Bengtsson har under ett antal år utan tillstånd genomfört en omfattande exploatering av Kvarnön i Haninge, vilket Skärgården var först att rapportera. En del åtgärder, som kameraövervakning och skyltar med ”privat område” har han efter föreläggande tagit bort. Andra åtgärder, som utbyggda bryggor, anlagda gräsytor och nedhuggna skogsområden har han ansökt om strandskyddsdispens i efterhand för. Efter att kommunen nekat dispens har Jan Bengtsson överklagat besluten upp till mark- och miljööverdomstolen, som beslutat att inte pröva frågan. Domstolens beslut kan inte överklagas och Jan Bengtsson tvingas nu återställa marken på ön, vilket även inkluderar utlagd flis och en anlagd damm.

– Vi har haft ett möte med ombudet för ärendet där vi diskuterat hur de vill gå vidare. De har lämnat in en tidplan där de beskriver när de ska åtgärda det vi skrivit i föreläggandet. Vi kommer såklart att följa upp det, säger Rebecca Briving, avdelningschef bygglov på Haninge kommun.

Kommunen har polisanmält åtgärderna och kommer inte att påföra några miljösanktionsavgifter. Skärgården har tidigare sökt Jan Bengtsson. Hans juridiska ombud har avböjt att kommentera ärendet.

Inlägget Markägare tvingas återställa skövlad mark dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-09-28 07:00:00

Fjäril’n vingad syns på Mörtö

Foto:Ylva Bergman

Fetörtsblåvingen är en starkt hotad fjärilsart som i Sverige bara finns på några få platser. Ett av de viktigaste områdena är Mörtö i Nämdö skärgård, där länsstyrelsen tillsammans med entreprenörer nu öppnar upp markerna för att bevara fjärilens livsmiljö.

Motorsågarna mullrar på håll i skogen. Gustav Stenson banar väg genom sly och snår i riktning mot ljudet. Han är miljöhandläggare på länsstyrelsens enhet för naturskötsel och har åkt ut till Mörtö idag för att möta upp entreprenören för en speciell arbetsinsats.

– Det här är inget vanligt skogsbruksuppdrag. Det har ett väldigt specifikt syfte och det behövs ett tankesätt som entreprenören kanske är lite ovan vid. Därför är vi som beställare med i processen lite extra mycket, åker ut och diskuterar på plats och så.

Det speciella syftet består i att gynna en liten prickig, violettblå fjäril. Fetörtsblåvingen är en starkt hotad fjärilsart som bara finns på en handfull ställen i Sverige. På Mörtö söder om Nämdö har den ett av sina starkaste fästen i landet. Här är marken ovanligt kalkrik vilket märks på vegetationen – till skillnad från närliggande skärgårdsöar som är karga och domineras av ljung, lavar och blåbärsris, är växtligheten här av ett annat slag, med betydligt mer prunkande flora. Orkidéer som svärdsyssla, nektarrika blomväxter som blodnäva, mandelblom, gräslök och olika fibblor, och fetknoppsväxter som gul och vit fetknopp samt kärleksört trivs i den kalkrika jorden. Just den sistnämnda är en avgörande anledning till varför fetörtsblåvingen frodas just här – det är nämligen helst på den som den kräsna fjärilen lägger sina ägg. 

De åtgärder som nu ska göras på ön handlar egentligen inte enbart om fetörtsblåvingen, utan om att stärka den här typen av ovanliga habitat som helhet.  

– Fjärilen är en paraplyart. Om man fokuserar på den så faller även många andra arter in under dess paraply. Den är en bra indikator som kan tyda på att hela ekosystemet gynnas, förklarar Gustav Stenson. 

Därför har den valts ut till ett åtgärdsprogram för hotade arter – ett så kallat ÅGP – som tas fram av Naturvårdsverket och verkställs av länsstyrelserna. Även stiftelsen Nordens Ark är med och delfinansierar projektet. 

Hur kommer det sig att fetörtsblåvingen är hotad?

– I Sverige har den nog alltid varit relativt ovanlig eftersom det är mycket som ska klaffa för att den ska finnas. Men även här har den blivit mycket mer sällsynt, framförallt på grund av igenväxning och ändrad markanvändning. Tidigare i historien så har de här ganska otillgängliga, bergiga skogsområdena och hällmarkerna ändå hållits öppna genom bete och plockhuggning av bönderna som har bott i området.

Men att återigen öppna markerna här var ingen självklarhet.

– Mörtö är inget naturreservat eller skyddat område. Vi är beroende av samarbete med privata markägare som ställer upp frivilligt och är positiva till det här.

Fetörtsblåvingen inventeras årligen på Mörtö sedan 2019, men resultaten svänger rejält från år till år. Under inventeringen 2024 hittades 622 ägg på tio lokaler runt om på ön, jämfört med 170 året innan, 163 året innan det och 608 året dessförinnan.  

– Vad som orsakar skillnaderna i antal ägg mellan olika år vet vi inte riktigt. Vädret kan vara en faktor, liksom förekomsten av till exempel rådjur som betar ner kärleksörten, säger Gustav Stenson.  

Hur vet ni om åtgärderna ni gör nu får effekt?

– Helt ärligt så kommer det att vara jättesvårt att mäta. Då skulle man egentligen behöva utforma en typ av vetenskaplig studie som är väldigt mycket mer ambitiös, som tyvärr inte ryms inom vårt arbete. Vi har ändå hyfsat klara direktiv från Naturvårdsverket att fokus ska vara på praktiska, konkreta åtgärder och vi vet vilken typ av livsmiljö som fetörtsblåvingen behöver och att igenväxning är ett hot. Så vi känner oss rätt säkra på att det är en bra åtgärd, men den vetenskapliga uppföljningen är faktiskt en brist inom ÅGP-verksamheten. 

Att prioriteringen är mest “bang for the buck” blir tydligt när vi vandrar omkring på ön. Gustav Stenson förklarar hur man ska tänka vid gallringen medan Torgny Steen och hans killar lyssnar och märker upp vilka träd och buskar som ska fällas. Kärleksörten vill ha det öppet, soligt och varmt. Sydvästliga klipphällar och slänter ska röjas på sly, ris och ungträd för att släppa in mer ljus. Träden som fälls lämnas kvar på marken. 

– Det ser kanske lite stökigt ut, men åtgärden blir mycket mer tids- och kostnadseffektiv om vi kan göra så. Att fälla går ganska fort och kräver bara en motorsåg. Men att ta tillvara och frakta bort virket är väldigt mödosamt. Att göra så här ger oss mer fetörtsblåvinge för pengarna!

Det blir också en naturvårdsåtgärd i sig, menar Gustav Stenson. 

– Det skapar jättemycket död ved till insekter och svampar, så det är en bonus.

Torgny Steen, som själv har anor från Mörtö, tycker att det som skiljer det här uppdraget från andra framförallt är syftet.

– Det handlar om att vara med och främja en starkt hotad art och där vi inte riktigt vet vad effekten blir, säger han och fortsätter:

– Vanligtvis handlar våra uppdrag om att få in mer solljus på en tomt eller att det är riskträd som ska ner, eller avverkning för mobilmaster, eller naturvårdsinsatser för kommunen. Här får man ju tänka efter för varje träd som fälls. Vilken effekt blir det? Blir det ingen är det kanske bättre att inte fälla. 

– Sedan är det ju annorlunda att arbeta i skärgården. Allt måste med ut, glömmer man ett verktyg kan det kosta en hel arbetsdag för att åka och hämta det.

I båten på väg hem är Gustav Stenson nöjd och förhoppningsfull. Det är första gången denna åtgärd görs på Mörtö, men om det skulle bli fler framöver har han redan idéer om hur det skulle kunna utvecklas.

– Vi tar egentligen en ganska liten del av ön denna gång. Men framöver kanske vi kan skapa korridorer mellan de öppna ytorna, det skulle också hjälpa fetörtsblåvingen att förflytta sig och trivas här.

Fakta/Fetörtsblåvinge

• I Sverige har fetörtsblåvingen Scolitantides orion idag bara fem kända stabila förekomster: På västkusten kring Strömstad, vid branterna längs med Marvikarna i Strängnäs kommun, vid Bråviken i Norrköpings kommun och i Stockholms skärgård (Mörtö, Munkö, Läskär på Torö, Krokskär och Äspskär).

• Arten har haft en kraftig tillbakagång i utbredningsområdet och kartläggningar av gamla och andra potentiella lokaler har endast resulterat i några nya förekomster. Sedan 2011 har det funnits ett nationellt åtgärdsprogram för att förtydliga arbetet som krävs för att rädda arten.

• Stora ansträngningar har gjorts för att försöka återfinna arten i Stockholms skärgård. Inventeringar mellan 2001-2009 har omfattat alla större öar söder om Runmarö. Efter många år utan några fynd i Stockholms skärgård upptäcktes en ny population 2018 på Mörtö och några år senare även på Munkö och på södra Torö och strax söder om Torö.

• Fjärilen är så pass ovanlig att den klassas som starkt hotad (EN) i den svenska rödlistan. De främsta hoten är igenväxning och därför röjs nu tidigare fria ytor för att återskapa en miljö med hög solinstrålning.

Källa: SLU Artdatabanken

Inlägget Fjäril’n vingad syns på Mörtö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-09-27 07:00:00

Kablar på havsbotten tas bort

Foto:Jonas Hållén

Vattenfall hävdar det blir för dyrt och svårt att plocka upp gamla uttjänta sjökablar utanför Aspö vid Nämdö. Men nu ska Baltic Offshore börja plocka upp gamla kablar från botten på olika platser i Norrtälje skärgård.

Baltic Offshore Kalmar AB har ansökt om tillstånd hos länsstyrelsen att få ta upp 25 kablar utanför Husarö nästa år. 

Samtliga arbeten sker på uppdrag av Skanova och gäller sjökablar för telekommunikation som tagits ut drift.

Kablarna som tas upp är lagda mellan cirka 1930 och 1985 och är så kallade PBT-kablar vilket betyder pappersisolerade koppartrådar med blymantel och ståltrådsarmering. Kablarnas isolering innehåller ingen olja. 

En underentreprenör till Skanova ska först leta rätt på kablarna och frilägga dem i strandkanten. Sedan kapas de och ändarna försluts.

Efter det kommer Baltic Offshore med mindre arbetsbåtar och flottar med kabelspel.

– Vi spolar upp dem långsamt och försiktigt. Det sker ingen schaktning, säger Maria Arndt på Baltic Offshore.

Skärgården har tidigare berättat hur Tony Bergman på Aspö vid Nämdö i flera års tid kämpat för att Vattenfall ska ta upp de uttjänta elkablar som ligger i vattnet Aspö.

I november 2022 krävde Värmdös bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnd att Vattenfall skulle ta upp ett halvt dussin sjökablar.

Vattenfall överklagade till länsstyrelsen och menade att det skulle bli för dyrt och komplicerat att ta upp kablarna. Vattenfall hävdar också att vattnet grumlas och botten skadas om man drar upp kablarna.

Just nu ligger frågan hos Värmdö kommun igen efter att länsstyrelsen krävt att kommunen ska komma med ett mer preciserat föreläggande.

– Det är idag praxis att låta kablarna ligga kvar, sa Sofie Quant, kommunikatör på Vattenfall, när Skärgården nyligen intervjuade henne.

– Naturvårdsverket, som är högsta instans på området, anser generellt att det gör minst åverkan på miljön att låta kablarna ligga.

Maria Arndt jämför upptagningen av sjökablar med en fritidsbåt som lägger ankare.

– Det blir bara en liten grumling på botten, som snabbt lägger sig, säger hon. 

Efter att kablarna spolats upp klipper Baltic Offshore upp dem i lämpliga längder på flottarna och skickar dem till återvinning.

Baltic Offshore Kalmar AB lägger nya sjökablar och fiberkablar runt om i Östersjön. Företaget arbetar också med att städa upp gamla kablar för Skanovas räkning, ofta i skärgårdsmiljö.

Inlägget Kablar på havsbotten tas bort dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-09-25 12:00:00

Fel på färja retar Ljusteröbor

Foto:Ylva Bergman

Efter flera veckors driftproblem med färjan Frida på Ljusteröleden växer irritationen bland boende och kritik riktas mot Trafikverket för bristande information.

Rapporterna om att en av de två färjorna på Ljusteröleden, Frida, tagits ur drift har duggat tätt de senaste veckorna. I den lokala Facebookgruppen Ljusterö aktuellt är det flera som uttryckt irritation både över strulet och bristen på kommunikation kring situationen.

“Helt oacceptabelt att Ljusterö fått stå så länge med risken att den ENDA färjan får driftsproblem och ö-trafiken stoppas helt! Sjuktransporter, varutransporter m.m.�, skriver en gruppmedlem. “Det är ju svårt att planera läkarbesök, jobb m.m. När det inte är klartext om färjan. Bara dessa dagliga sms om att i dag är det tekniska problem. Dag efter dag�, skriver en annan.  “Det är skandalöst! En söndag! Tekniskt fel hela dagen! Låter som om man inte prioriterar att snabbt lösa problemet! Nonchalant!� menar en tredje.

På Trafikverket bekräftar man att det varit stök med färjan.

– Det har varit en del tekniska problem med en av färjorna. Dessutom har man bara kunnat använda ett färjeläge, eftersom det ligger en elbåt (nya färjan Alvaret, reds. anm.) i ett av dem, säger Angelika Knutsson, presskommunikatör på Trafikverket.

Vad det har varit för tekniska problem kan hon inte svara på, men enligt uppgift till Skärgården rör det sig om problem med styrningen på Frida vid ett flertal tillfällen. 

Fredagen den 19 september var trafiken återigen igång enligt ordinarie tidtabell. 

Flera Ljusteröbor tycker att informationen från Trafikverket varit bristfällig kring alla driftstopp. Vad säger ni till dem?

– Det får vi kolla på, säger Angelika Knutsson.

Inlägget Fel på färja retar Ljusteröbor dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-09-25 07:43:00

Delseger för Gräddö sjömack om öppettider

Foto:Peter Augustsson

Gräddö sjömack får, under vissa tider, ha stationen öppen under högsäsong när den är obemannad, det framgår i ett beslut från länsstyrelsen.

Räddningstjänsten i Norrtälje tillåter av säkerhetsskäl inte längre sjömackar att hålla pumparna öppna under högsäsong när de är obemannande, något som Skärgården var först med att rapportera. När Gräddö sjömack ansökte om tillstånd att bedriva obemannad sjömack året om fick man därför avslag. Beslutet överklagades till länsstyrelsen som nu ger macken delvis rätt. Enligt beslutet får macken under högsäsong vara öppen mellan 06-22 varav högst hälften av tiden obemannad. Det innebär att de kan hålla pumparna öppet fem timmar längre än ordinarie bemannade öppettider som är 09-20.

– Det är en fördel att kunna ha öppet före och efter våra öppettider, men jag vill kunna ha öppet dygnet runt, säger Sten Hollstrand på Gräddö sjömack.

Anledningen till att länsstyrelsen ger macken rätt är för att man bland annat infört mängdbegränsning på mätarskåpen och att man ger tydlig säkerhetsinformation till den som tankar. Enligt Sten Hollstrand innebär stängda pumpar en ökad säkerhetsrisk, tvärt emot vad räddningstjänsten anser.

– Folk ringer och är desperata och kommer inte härifrån med sina båtar. En del tar en saftdunk och tankar på landmacken vid ICA, för att därefter skvätta i tanken med bränsle som spills utanför. Det är livsfarligt att hälla ut något i sjön, det är precis det som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skriver att man inte ska göra, säger han.

Enligt räddningstjänsten får privatpersoner med kännedom om riskerna med spill tilldelas stationskort för att kunna tanka dygnet runt, men Sten Hollstrand säger att den lösningen tekniskt inte går att genomföra.

Gräddö sjömack har överklagat länsstyrelsens beslut till Förvaltningsrätten och begär att macken ska kunna vara öppen obemannad dygnet runt även under högsäsong. Bland annat menar man att länsstyrelsens riskbedömning är felaktig, att en rad säkerhetsåtgärder gjorts vid macken och att åtgärden är en oproportionerlig inskränkning jämfört med den marginellt minskade risken som stängda pumpar, enligt länsstyrelsen, innebär.

Skärgården har frågat räddningstjänsten om länsstyrelsens beslut innebär att de kommer att omvärdera liknande beslut vid andra sjömackar. 

�Vi bereder ärendet för närvarande för att besluta hur vi ska gå vidare.� skriver Ander Ahlström, räddningschef vid Räddningstjänsten i Norrtälje i ett mejlsvar.

Inlägget Delseger för Gräddö sjömack om öppettider dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården