2025-02-23 07:00:00

Bävern gnager sig vidare ut i skärgården

Foto:Jonas Hållén

Det är inte bara vildsvinen som söker sig utåt skärgården. Även bävern ökar på öarna. På en del platser ställer de till problem. Nu prövar Skärgårdsstiftelsen ett nytt grepp.

En isande vid drar in från havet i öster och letar sig under den tunna isskorpa som bildats längst in i vikarna på Hamnskär. Från bergknallen har vi utsikt över en sänka som ser ut som ett stormfälle.

Det är nämdöbäverns första större rapporterade boplats. För fem år sedan rådde febrilt gnagande och byggande här. Nu är sänkan öde och kvistar och stammar ligger huller om buller och ruttnar.

Bävern har flyttat söderut, till Ängskär och ända ner till Biskopsön. Några har begett sig västerut och hittat sötvatten i Västerbyträsket.

Närmaste granne med den ursprungliga kolonin i naturreservatet på Hamnskär är Midget Söderberg och grannen/sonen Urban på Skaten på Norra Ängskär.

Midget Söderberg upptäckte bäver på ön för första gången  ”för flera år sedan”.

Urban Söderberg arbetade tidigare som tillsynsman för Skärgårdsstiftelsen och rörde sig då över hela Nämdöarkipelagen.

– Jag såg de första bävrarna i området för cirka femton år sen, säger han.

– Kolonierna kommer och går, men antalet bävrar ökar hela tiden.

Första bosättningen runt Ängskär verkar ha varit Gertrudskobben, en liten, skyddad kobbe i en flad öster om Ängskär. Därefter har bävern gnagt sig in mot den större ön och i dag finns det minst tre bäverbon i området.

– I våras och somras höll de mest till på södra delen av ön, säger Midget Söderberg.

Ann-Sofi Andersson, länsstyrelsens naturbevakare i området, såg lämningar av bäver på Runmarö i början av 2000-talet. Men kolonin på Hamnskär var det första större hon träffade på för fem år sedan.

Hennes bilder från då visar stora bäverhyddor, som tornar upp sig i strandkanten mitt i naturreservatet. I somras såg hon ännu större hyddor, men nu längst ner i söder, på ön Ivaren, söder om Biskopsön.

– Vi har helt klart en stor koloni med bäver i ytterskärgården numera, säger Ann-Sofi Andersson.

Det är drygt hundra år sedan ett par norska bävrar sattes ut i Bjurälven i Jämtland. Mellan 1922 och 1940 importerades 80 bävrar från Norge som sattes ut från Lappland i norr till Småland i söder. I dag finns det över 100 000 bävrar i Sverige, enligt en uppskattning av bäverforskaren Göran Hartman på SLU.

Han kallar återintroduktionen av bäver för en av de mest framgångsrika naturvårdsinsatserna någonsin:

– På slutet av 1800-talet var bävern utrotad efter sekler av hårt jakttryck. Framför allt för att det gick att göra fina hattar av underullen i deras skinn och för bävergället som användes till medicin.

– Idag är bävern vanlig i stora delar av landet.

Bäverns snabba förflyttning över landet och till och med ut i Östersjön förklarar Göran Hartman med att stammen växt snabbt, utan något större hot från rovdjur och utan någon större jakt.

Tillväxten var så snabb i början av 2000-talet att de unga djuren var tvungna att söka sig nya platser för att skapa egna revir och hitta föda.

Göran Hartman har en rapport om bäver vid Mörtö Bunsö söder om Nämdö redan 1996. Sedan börjar rapporterna komma tätare:  Bullerö 1997, Söderbodafjärden vid Gräsö och Årsta holmar 1998. I början av 2000-talet siktades bäver på Ingarö, Rådmansö och Landsort.

Normalt förknippar man bäver med sötvatten, som de behöver för att dricka och rengöra pälsen. Men enligt Göran Hartman innebär det bräckta vattnet i Östersjön inget större problem för bävern att anpassa sig till.

Till skillnad från vildsvinen möts bävern ofta med förtjusning när de dyker upp.

– Folk tycker att det är spännande att se bävrar och spåren efter dem, säger Göran Hartman.

Samtidigt uppstår problem när bävrar underminerar vägar eller fäller träd över elledningar. Skogsägare drabbas när dämmen lägger brukad skog under vatten, så att den dör. Bäverstammen kan också komma i konflikt med andra naturvårdsintressen. Den vitryggiga hackspetten, som hör till Sveriges mest hotade ryggradsdjur, drabbas när bävrar går för hårt fram i strandnära lövskogar.

I Västerbyträsk på Nämdö uppstår det översvämningar varje vår på grund av bäverdammarna. Även Skärgårdsstiftelsens spänger och nyanlagda våtmarker har svämmats över när bävrar dämt upp vattendrag. En ränna för lekande gäddor från havet in till en våtmark på Ålö har bävern lyckats täppa till gång på gång.

– Vi river dammarna och de bygger nya hela tiden, säger Cecilia Wibjörn som jobbar med vattenfrågor på Skärgårdsstiftelsen.

Midget Söderberg tycker det är trist att bävern fällt så många aspar på Ängskär.

– På en del ställen ser det ut som ett stort plockepinn, säger hon.

Urban Söderberg säger att det blivit för många bävrar ute på öarna. Förklaringen till den växande stammen anser han finns på fastlandet:

– Det är ju helt sjukt många bävrar när man tittar på Nackareservatet och ner mot Haninge, säger han.

– Så länge de inte skjuter av dem inne i Nacka kommer det nya här ute hela tiden.

Strax innan jul inledde Skärgårdsstiftelsen ett försök att få bävern och våtmarkerna på Ålö att samexistera genom att placera ut stålburar (gabioner) på platser där bävrarna bygger fördämningar. Metoden kommer ursprungligen från Kanada, men har även använts av Botkyrka och Danderyds kommuner.

– Tanken är att djuren ska bygga ovanför buren så att vattenflödet aldrig stoppas helt även om bävern dämmer, säger Cecilia Wibjörn.

Fakta/Bäver

Bävern, Castor fiber, är vårt lands största gnagare. Den kan väga 18-22 kilo och blir 70-100 centimeter lång, plus svansen på 30-40 centimeter.

Inlägget Bävern gnager sig vidare ut i skärgården dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-02-22 07:00:00

Foodoras nya högtflygande drönarplaner

Foto:Jonas Hållén

Foodora börjar leverera mat via drönare i Gustavsberg och andra delar av Värmdö. Målet är att kunna nå Sandhamn i sommar.

Första flygningen för media i förra veckan fick dock ställas in. Det blåste upp till 12 m/s i byarna. Det ska drönarna från norska Aviant klara.

– Men säkerhet är vår högsta prioritet, därför valde vi att skjuta upp visningen en dag, säger Foodoras operativa chef Daniel Gustafsson Raba.

Drönarna från norska Aviant kan till att börja med bära upp till 900 gram, eller en hamburgermeny.

Den som vill beställa måste bo inom en radie av tio kilometer. I vissa fall kan drönarna sträcka sig till 12-15 kilometer.

Själva beställningen sker via Foodoras app. Om du ligger inom rätt radie får du fylla i ett formulär för leveransen, sedan tar det cirka tio minuter innan Foodora kan bekräfta att det går att leverera till din adress.

Drönaren landar inte, utan sänker ner beställningen med hjälp av en wire. Trädgårdar, parkeringsplatser och andra öppna ytor lämpar sig bäst för leverans, enligt Daniel Gustafsson Raba.

Foodora ville köra i gång sina luftburna leveranser sommaren 2024. Men Aerit, bolaget som tillhandahöll drönarna, gick i konkurs. Norska Aviant har stabilare finanser och längre erfarenhet av tekniken.

Aerits drönare drevs med tre rotorblad. Aviants har vinge, ett rotorblad i aktern samt fyra rotorblad för vertikala lyft.

I dag flyger Aviant dubbelt så långt som Aerits konstruktion. Den norska hybridkonstruktionen lyfter dock max 1,5 kilo jämfört med Aerits fyra kilo.

För Foodora är den glest befolkade skärgården med stora ytor vatten ett bra testområde.

– Om allting går bra och vi får tillstånd kanske vi kan expandera området under sommarhalvåret och komma ända ut till Sandhamn, säger Daniel Gustafsson Raba.

Delar av Lidingö och norrut och söderut i skärgården finns också med i planerna

I framtiden ser Daniel Gustafsson Raba glesbygdsområden i till exempel norra Sverige som tänkbara marknader.

– Drönarleveranser är fortfarande dyrare än vanliga leveranser med bud, säger Daniel Gustafsson Raba.

– Men det här gör vi framför allt som en investering för framtiden och en satsning för att kunna nå fler kunder längre bort.

Inlägget Foodoras nya högtflygande drönarplaner dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-02-21 07:00:00

Byalaget närmare ta över polishuset på Arholma

Foto:Jonas Hållén

Arholma byalag har tagit ett viktigt steg mot att få ta över fastigheten som tidigare inhyste Polisens kontaktcentrum. Markägaren Skärgårdsstiftelsen tycker att det vore den bästa lösningen.

Nu återstår att se vad ägaren till huset, Norrtälje kommun, säger.

– Vi för just nu samtal med byalaget om detta, men vi är ännu inte i mål, säger Lars Lindberger, presschef på Norrtälje kommun.

I ett brev till kommunen menar Skärgårdsstiftelsens vd Jan Zetterman att Arholma byalag är det enda ”realistiska” alternativet om stiftelsen ska följa paragraf 2 i sina stadgar, som bland annat säger att Skärgårdsstiftelsen ska främja den bofasta befolkningens intressen.

– Alternativet att lokalen skulle säljas på den öppna marknaden och därmed sannolikt omvandlas till bostad motsätter vi oss, skriver Jan Zetterman.

Polisens kontaktcentrum flyttade till Arholma år 2000 som en politisk åtgärd för att skapa nya jobb i skärgården. Sex anställda arbetade med att ta emot anmälningar om brott som inte var akuta och svara på frågor om polisens arbete.

Villkoren i arrendeavtalet mellan stiftelsen och kommunen slog fast att kommunen bara fick hyra ut sin byggnad till Polismyndigheten.

För två år sedan lade polisen ner sin verksamhet på ön och sedan dess har byggnaden stått tom.

– Vi vill göra polishuset till en gemensam resurs för alla som är på Arholma, som ett slags kommunhus, säger byalaget ordförande Torvald Hvistendahl.

Som exempel på användningsområde nämner han föreningsmöten, kursverksamhet, konferenser och arbetsplatser.

– Sedan ska man inte glömma bort betydelsen av denna typ av byggnader i orostider. Huset skulle vid exempelvis störningar i elförsörjning kunna uppgraderas så det blir en redundant trygghetspunkt för mat, värme, vatten och sjukvård.

Inlägget Byalaget närmare ta över polishuset på Arholma dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-02-20 13:00:00

Kritik mot Roslagsvattens dialogmöten

Foto:Ylva Bergman

 Roslagsvatten bjuder in skärgårdsborna till dialogmöten – som är omöjliga för dem att delta på. 

– Fullkomligt obegripligt, menar Stefan Ljungberg, Ingmarsö.

Från och med 2026 kommer ett nytt system för avfallshantering införas successivt i skärgården. Insamling av bland annat förpackningar, bioavfall och returpapper på öar i Roslagsvattens område utan bro eller bilfärja kommer att ske på gemensamma insamlingsplatser – så kallade Loop – som ska ersätta dagens säckhämtning. Exakt var dessa ska placeras är dock inte klart. “Fastställande av gemensamma insamlingsplatser kommer att ske i dialog med berörda skärgårdsbor under våren 2025”, skriver Roslagsvatten på sin webb.  

I dagarna har Roslagsvatten skickat ut en inbjudan till dialogmöte till fastighetsägare i skärgården för att diskutera var deras närmaste Loop bör placeras.

Men flera öbor har reagerat på att mötet är förlagt till en tid och plats som gör det omöjligt för dem att delta – nämligen i kommunhuset i Åkersberga en vardagkväll, klockan 16.30-17.30. Det går inte att delta digitalt, och det står tydligt i inbjudan att detta är det enda mötestillfället som kommer att hållas. 

“Ytterligare ett steg i riktningen att skapa konflikt med oss skärgårdsbor. Sista båten hem går 17.50 från Åsättra. Flera öar har ingen trafik alls till sin kommun”, skriver Ingmarsöbon Stefan Ljungberg i ett Facebookinlägg. 

– Det är ju vår grupp de vill nå. Då är det fullkomligt obegripligt, när man har kännedom om våra förhållanden, att man inte tar hänsyn till det. Hade de lagt mötet på Ljusterö istället så hade vi kunnat. Men på Edö, Lilla Rävsö och Brottö har man ju ingen trafik överhuvudtaget, utvecklar han.

Jennifer Jordal, kommunikatör på Roslagsvatten, bemöter kritiken via mejl.

Hur tänker ni kring att lägga mötet på denna tid, och varför kan man inte delta digitalt?

– Vi har fått väldigt bra feedback på vår inbjudan till våra dialogmöten. Några har frågat om vi kan förändra upplägget och tiderna så just nu undersöker vi möjligheten att tidigarelägga mötestiden, vi tittar också på om vi kan lägga till några digitala informationsmöten, skriver hon och fortsätter:

– Vårt mål är förstås att hitta ett upplägg som passar så många som möjligt, vi har därför bjudit in hela skärgården till dialogmöten på olika datum för att kunna anpassa frågorna till förutsättningarna på specifika öar. Totalt planerar vi att genomföra ett 40-tal möten, just för att skapa så goda möjligheter som möjligt för dialog och delaktighet. Syftet med dessa möten är att föra dialog om vart de gemensamma insamlingsplatserna kan placeras.

Inlägget Kritik mot Roslagsvattens dialogmöten dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-02-20 07:00:00

Menföre orsakar funktionshinder

Foto:Ylva Bergman

När trafiken går över på den lätta istabellen kan resenärer med till exempel rullstolar och rullatorer få problem. Inget av fartygen på linje 10 är då tillgänglighetsanpassade.

Sedan 2023 går Waxholmsbolaget ibland över på en särskild, lättare istidtabell på linje 10 mellan Åsättra och Husarö. Det handlar om perioder då det ligger lite is, men ännu inte tillräckligt för att köra svävare. Då körs trafiken istället med de isbrytande fartygen Hemfjord och Hamnskär. Förra onsdagen trädde den i kraft, för andra gången denna vinter.

Det ställer till det för bland annat Torbjörn Modin som bor på Husarö och har en övernattningslägenhet i Åkersberga. Han har ett protesben och går med rullator, men varken Hemfjord eller Hamnskär är tillgänglighetanspassade.

– Det är meckigt att komma av och på. Särskilt om det råkar vara högt vatten, vilket det ofta är så här års. Då blir det en ruskigt brant landgång upp och ner, och den blir ofta också isig, säger han.

Transporterna går ändå ofta bra, menar han, med lite planering och förberedelser. Men eftersom byte till och från den lätta istabellen kan ske ofta och med kort varsel blir det svårplanerat.

– Vi skulle åkt ut för ett par veckor sen egentligen, men då kom det plötsligt upp att det blir istabell fastän det inte fanns någon is. Det var vi inte beredda på.

– Jag vill ju inte sluta åka för att jag har råkat bli handikappad, säger han.

Torbjörn Modin hyllar samtidigt befälhavarna och besättningarna ombord, som är väldigt hjälpsamma med ombord- och avstigning.

– De är helt suveräna.

Enligt trafikförvaltningen förhindrar Åsättras grunda hamn andra isgående fartyg att trafikera rutten.

Stefan Ljungberg från Trafikgruppen i Österåker (TÖS) har flera gånger påtalat problemet med att tonnaget inte är tillgänglighetsanpassat.

– Även om inte den lätta istabellen används så ofta just nu vet man ju inte hur vintrarna framöver blir. Den kan ju mycket väl komma att gälla en hel vinter.

Han har föreslagit att man istället sätter in ett fartyg som är både isgående och tillgänglighetsanpassat året runt på linjen, till exempel Yxlan, som idag trafikerar norra skärgården.

Region Stockholms trafikförvaltning bekräftar att tillgängligheten är begränsad under vintertidtabellen på linje 10.

“Åsättra brygga som är fastlandsbryggan för linje 10 har ett väldigt begränsat djupgående som våra större isbrytande fartyg inte klarar av och därför är det svårt att sätta in fartyg som fungerar för rullstolar och rullatorer i det området. Det finns tyvärr därför inte möjlighet i nuläget att hitta anpassade isbrytande fartyg som passar i just den geografin, och för att kunna erbjuda trafik under vinterperioden vid istidtabell kan det därför förekomma att det används fartyg som inte uppfyller samtliga tillgänglighetskrav”, skriver Cajsa Sjöbeck, presskommunikatör, i ett mejl.

Yxlan har ett djupgående på 2,4 meter.

“Åsättra inseglingsränna har ett minsta vattendjup på 2,6 meter enligt de senaste uppgifterna vi har. I och med landhöjning och skillnaden i vattenstånd samt en säkerhetsmarginal gör att fartyget Yxlan inte är tillräckligt grundgående.”

Hon skriver också att fullt tillgängliga fartyg kör till Husarö från Boda brygga under vintertidtabellen, oavsett isfritt eller is.

“Det är öarna Nässlingen, Äpplarö och Norra Ekskäret som inte trafikeras med fullt tillgängligt fartyg under menföre och istidtabell.”

Inlägget Menföre orsakar funktionshinder dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-02-18 16:25:00

Fjärdlång sålt till ungdomsförbund

Foto:Peter Augustsson

Haninge kommun har sålt sin fastighet på Fjärdlång till ett ungdomsförbund för 10,9 miljoner kronor, beslutet fattades på kommunfullmäktige under måndagen.

I måndags beslutade kommunfullmäktige i Haninge att godkänna försäljningen av kommunens fastighet på Fjärdlång till Ungdomsförbundet Sveriges Flotta Östra distriktet (USF-Ö), som idag driver seglarskola på Vitsgarn. Anledningen till att seglarskolan vill köpa marken på Fjärdlång är att deras arrende på Vitsgarn har blivit uppsagt av Fortifikationsverket och att man därför behöver en ny plats för sin verksamhet.

Försäljningen till USF-Ö var uppe för beslut i kommunfullmäktige redan i december, men blev återremitterat då C, S och V ville utreda frågan vidare. Centerpartiet har efter det valt att stödja försäljningen.

– Jag tycker att det är bra att de hittar en plats. De bedriver en viktig verksamhet som bidrar till att ön nyttjas på ett bra sätt, säger Petri Salonen (C), ledamot i kommunstyrelsen.

Under 25 års tid arrenderade Stockholms kommun södra delen av Fjärdlång för lägerverksamhet. De uppförde då ett antal byggnader på ön. 1986 tog Haninge kommun över arrendet och fortsatte verksamheten. 2006 köpte Haninge kommun den arrenderade delen för 700 000 kronor. Hela fastigheten ligger inom ett naturreservat. Enligt naturreservatets föreskrifter är det förbjudet att använda byggnaderna för något annat än vandrarhemsverksamhet, korttidsuthyrning och för friluftslivets behov. Enligt Petri Salonen kommer vandrarhemmet inte att bli tillgängligt för allmänheten på samma sätt som tidigare.

– Det är tråkigt, men jag hoppas såklart att det blir öppet för allmänheten.

I ett pressmeddelande skriver kommunen att man innan försäljningen rådgjort med Skärgårdsstiftelsen, Försvarsmakten och länsstyrelsen.

Hur menar kommunen att en medlemsförenings verksamhet riktad mot barn följer föreskrifterna?

– Allemansrätten gäller fortsatt, på samma sätt som idag vilket ger alla möjlighet att besöka ön. Byggnaderna kommer med Ungdomsförbundet Sveriges Flotta Östra att användas just för ”friluftslivets behov”, med seglarskola och kolloverksamhet för barn och unga, i enlighet med föreskrifterna, skriver Rasmus Sandsten, presschef i Haninge, i ett mejl.

Enligt USF-Ö:s hemsida kommer seglarläger att hållas på Fjärdlång i år mellan mitten av juni och mitten av augusti. En budgivare som ville renovera byggnader och bedriva camping med butik och restaurang lade ett bud på elva miljoner kronor, men fick inte köpa fastigheten eftersom de hade förbehåll och förvaltningen ansåg att seglarskolans verksamhet låg mer i linje med reservatsföreskrifterna.

Kommunens beslut kan överklagas. Skärgården har sökt ansvariga vid seglarskolan som säger att de vill kommentera saken först när beslutet vunnit laga kraft.

Inlägget Fjärdlång sålt till ungdomsförbund dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-02-18 14:06:00

Djurö vårdcentral – bäst i Stockholm

Foto:Ylva Bergman

Rehema Sarebjörk tar emot blommor från Christine Lorne (C), primärvårdsregionråd i Region Stockholm.

Djurö vårdcentral med filialer i skärgården får bäst betyg bland regionens alla 245 vårdcentraler, när patienterna själva får tycka till. 

– Vi känner våra patienter väl, säger läkaren Christian Lagerholm.

Det är extra festlig fika, med blombuketter och chokladaskar på bordet i personalrummet på Djurö vårdcentral denna måndag. Idag har Sveriges kommuner och regioners (SKR) senaste nationella patientenkät släppts och högst betyg bland Stockholms vårdcentraler får Djurö – hit skulle 98 procent av patienterna rekommendera andra att vända sig.

Här jobbar sammanlagt 18 läkare, distriktssköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor. Till Djurö hör fasta mottagningsfilialer på Möja, Runmarö och Sandhamn och med läkarbåten täcker man även in öar som Nämdö, Gällnö, Lådna, Svartsö, Ingmarsö och Utö.

Varför tror ni att ni är så populära bland patienterna?

– Kontinuiteten! svarar läkaren Christian Lagerholm blixtsnabbt. Han utvecklar:

– Vi har en stabil personalgrupp och vi känner våra patienter väl. Det är inte nya ansikten varje gång. 

Det nickas runt bordet.

– På våra bryggmottagningar med läkarbåten jobbar också distriktssköterska och läkare tillsammans, och kan komplettera varandras kunskaper. Det är ett jätteroligt sätt att jobba och patienterna känner sig sedda, lägger enhetschef Charlotte Falkenberg till. 

Med sina 4 500 listade patienter hamnar Djurö vårdcentral nära regionens målsättning om att på sikt nå Socialstyrelsens riktvärde om en allmänspecialist på 1 100 invånare, och att alla ska ha en fast läkarkontakt. 

– Det är så roligt att se, att på en vårdcentral som denna där det funkar, där blir också patienterna nöjda. Effektivitet är ofta ett skällsord när man pratar vård, men just när det kommer till att ha en fast läkare så blir det effektivt på riktigt. Det avlastar också resten av vården, säger Christine Lorne (C), regionråd med ansvar för primärvårdsfrågor, som kommit för att gratulera. 

Distriktssköterska Heidi Ehn Trautmann och Christine Lorne (C), som förutom att vara regionpolitiker själv också är sjuksköterska.

Christian Lagerholm instämmer:

– Har jag mottagning i Sandhamn och någon droppar förbi med en fråga så vet jag att jag hinner ta emot dem, eftersom jag känner dem. Man blir mycket effektivare och snabbare, och det blir mer lättarbetat. 

Samtidigt medför jobbet på en vårdcentral i skärgården andra utmaningar, till exempel att manövrera en båt i alla sorters väder.

– Verksamheten ställer jättehöga krav och det behöver både beställare och politiker vara införstådda med, menar Charlotte Falkenberg. 

Fakta / Patientenkäten 2024 

• 21 286 personer har svarat på enkäten.
• 78 procent uppgav att de fått besöka sin vårdcentral inom rimlig tid, jämfört med 73 procent år 2022.
• Djurö vårdcentral med filialer i skärgården är den av regionens alla 245 vårdcentraler som får allra högst betyg. Där är 95 procent av patienterna nöjda med sin vårdcentral, 92 procent fick vård i tid och 98 procent skulle rekommendera sin vårdcentral till någon i samma situation.
• 81 procent av invånarna i Stockholmsregionen har ett bra helhetsintryck av sin vårdcentral, vilket är en förbättring med 2,2 procentenheter sedan 2021
• Patienter över 65 år är den åldersgrupp som är mest nöjda och 84 procent ger sin vårdcentral ett gott helhetsbetyg, jämfört med 74 procent i åldersgruppen 0–34 år.

Inlägget Djurö vårdcentral – bäst i Stockholm dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården