2025-04-09 08:56:00

Skipperi på väg att få ny ägare

Foto:Jonas Hållén

Nyligen meddelade Skipperi att man lägger ner sin båtuthyrning. Nu berättar företaget att en ny ägare vill ta över bolaget.

– Vi är i en pågående uppköpsprocess. Det är ungefär det vi kan säga i dagsläget, säger Axel Nordman, vd för Skipperi Sweden.

I början av februari i år meddelade Skipperi sina medlemmar att tjänsten Fleet skulle läggas ner. Fleet var en båtdelningstjänst där medlemmarna kunde hyra en båt ur Skipperis flotta en eller ett par dagar.

Båtdelningen blev omtalad och uppskattad när den lanserades i Stockholm 2020. När tjänsten nu avvecklas har den cirka 120 båtar i flera hamnar runt Sverige.

Varför avvecklar ni populära Fleet när ni nu får en ny ägare?

– Jag kan inte gå in på anledningen. Vi är i en pågående uppköpsprocess och i samband med den tar vi ett beslut i taget.

Under pandemin ökade suget att ge sig ut på havet och Skipperis omsättning för 2021 ökade över 200 procent till 15,5 miljoner kronor, som affärssajten Breakit tidigare rapporterat.

Men i senaste årsredovisningen från 2023 berättar Skipperi att bolaget påverkats negativt av ”global börsvolatilitet till följd av geopolitiska spänningar, förändringar av centralbankens politik och räntehöjningar” som i sin tur ledde till minskad konsumtion av de svenska konsumenterna.

Den svaga kronan gjorde att leasingkostnader för båtarna också ökade rejält, enligt årsredovisningen.

Både omsättningen och resultatet stannade upp och till med minskade mellan 2022 och 2023.

Samtidigt befann sig Skipperi i en snabb expansion med etablering i USA, investeringen i teknikplattformen, introduktion av elbåtar och en egen båtutbildning.

Det finska moderbolaget Harmaja 10 tog i början av 2023 in sju miljoner euro, motsvarande nästan 80 miljoner kronor, i en nyemission för att stärka Skipperis kapital.

Är bokslutet för räkenskapsåret 2024 bättre eller sämre än för 2023?

– Det får vi se när den kommer, svarar Axel Nordman.

Hur ser du på framtiden för båtpooler?

– Det finns en stor efterfrågan på båtdelning. Jag tror vi har rört runt ordentligt i grytan. Jag förväntar mig att det kommer dyka upp fler möjligheter och att båtdelning kommer fortsätta vara intressant även framöver.

När får vi besked om er nya ägare?

– Inom kort, hoppas jag. Men är en komplex process, eftersom vi finns i flera länder.

Skipperi startade 2017 och finns i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Kanada, Nya Zeeland och USA samt ett pilotprojekt på Madeira i Portugal.

Förutom båtpoolen har svenska Skipperi en tjänst där medlemmarna kan hyra båtar av varandra. Den finns kvar.

“Eventuella uppstartsavgifter för säsongen 2025 (inbetalade efter 31 oktober 2024) och positiva bränslesaldon kommer att återbetalas fullt ut till våra medlemmar senast i slutet av mars”, skrev Skipperi i ett mejl till sina medlemmar i februari i år.

Inlägget Skipperi på väg att få ny ägare dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-04-08 07:00:00

Postboxar kvar på Ingmarsö

Foto:Jonas Hållén

Postnord ville lämna all post till Ingmarsö i en gemensam låda vid bryggan. Nu flyttas istället postboxarna till vänthuset vid Södra Vägföreningen upplåter plats för boxarna i ett rum med låsbar dörr. Coop ansvarar liksom tidigare för sortering och utdelning av brev och hantering av paket.

– Vi är tacksamma för att vi kunde få till en så bra lösning efter det första negativa beskedet från Postnord, säger Natalie Beck, tillförordnad biträdande butikschef på Coop Ingmarsö och den som sköter posthanteringen på ön.

Problemen började förra hösten när Coop Ingmarsö beslutade att renovera och organisera om i butiken. Postboxarna skulle inte längre få rum i butikslokalerna och postlådegruppen på Ingmarsö tog kontakt med Postnord för att diskutera om det gick att bygga en liten lokal vid bryggan för boxarna.

Enligt Natalie Beck svarade Postnord att man enbart kunde leverera posten som bryggpost, det vill säga all post till en stor låda på bryggan.

– Bryggpost fungerar kanske när man är fem-sex personer på en ö, säger Natalie Beck.

– Vi är cirka 170 personer skrivna på vår ö, som skulle få en enda låda där vi skulle gå och rota bland varandras post.

Henrik Ishihara, presschef på Postnord, försvarar systemet med bryggpost med att varje mottagare får alla sina brev i ett neutralt kuvert. 

– Därmed ser man inte vad för enskilda brev som grannarna får, säger han.

Han tillägger:

– Vi har ingen skyldighet att tillhandahålla lokaler för postsortering eller boxar.

Natalie Beck är kritisk till hur Postnord kommunicerat med Ingmarsöborna

– De har antingen gett väldigt luddiga svar eller inga svar alls, säger hon.

Henrik Ishihara menar att Postnord försökt föra en dialog.

– Men om det ändå upplevs som att dialogen har varit bristfällig beklagar vi det, säger han. 

Nu får Ingmarsö ändå ett eget ”postkontor” inom kort. Brev hämtas efter utdelning som tidigare ur boxarna. Postboxarna ska i första hand användas till fastboende på ön. Det kommer inte att sättas upp brevlådor inomhus eller på vänthusets fasad.

Inlägget Postboxar kvar på Ingmarsö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-04-07 07:00:00

Rovfisk gynnas av invasiv art

Foto:Peter Augustsson

Rovfiskar som gädda och abborre gynnas i de områden där den invasiva arten svartmunnad smörbult breder ut sig. Det visar en ny forskningsstudie.

Genom att analysera 20 års fiskövervakningsdata från fyra olika kustområden i Östersjön har forskare kunnat kartlägga hur den främmande invasiva arten svartmunnad smörbult påverkar fiskebestånden längs kusten. 

– Våra resultat visar att den svartmunnade smörbultens etablering kan leda till en ökning av rovfiskar som abborre, gös, torsk och gädda. Dessa arter har ökat i områden där smörbulten etablerat sig, troligen eftersom de funnit en ny och lättfångad bytesfisk, säger Rahmat Naddafi, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU, och huvudförfattare till studien som publicerats i den vetenskapliga tidskiften PlosOne.

En ökad predation på smörbult innebär troligen en minskad predation på inhemska arter som mört, id och björkna. Studien visar att bestånden på de fiskarterna ökat i samma område.

Två av de fiskarter som missgynnas är sik och skrubbskädda, vilka konkurrerar om samma föda som den svartmunnade smörbulten.

Svartmunnad smörbult observerades för första gången i Östersjön 1990 i Gdanskbukten. Sedan dess har den spridit sig till många kustområden och förekommer i Sverige så långt norrut som upp till Örnsköldsvik.

– Att den svartmunnade smörbulten varit så framgångsrik beror på att den är både anpassningsbar och tålig. Den äter nästan vad som helst, förökar sig snabbt och klarar både söt-, brack- och saltvatten – till och med vid extrema temperaturer och syrehalter där många andra fiskar skulle duka under, säger Rahmat Naddafi.

Inlägget Rovfisk gynnas av invasiv art dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-04-06 07:00:00

En fena på paddlar

Foto:Peter Augustsson

Jakten på den perfekta paddeln är det som driver formgivaren Dag Olsson Tegelmark när han tillverkar sina unika grönlandspaddlar i källaren hemma på Rindö.

Ovanför ingången till Dag Olsson Tegelmarks hus vajar en paddel svagt i den kyliga vårvinden. Det är bara en av de hundratals paddlar han tillverkat i sin verkstad i villan  på Rindö. Även om en paddel i grunden endast är ett skaft med två blad längst ut, kan de utformas på en mängd olika sätt. För vana kajakpaddlare är de lika viktiga som själva kajaken. 

– Jag har hållit på med mitt snickeriföretag sedan 2001 och det har hela tiden legat i bakhuvudet att det skulle vara intressant att göra något i trä för paddling och kajak men jag hittade ingen bra ingång, säger han.

För ungefär tio år sedan tog han dock steget och började experimentera med att göra egna paddlar.

– Jag tog vanliga storbladiga paddlar och började med att såga bort delar av bladet och kände att det blev mycket bättre.

Efter det gick han ner i verkstaden och tillverkade några paddlar med smalare blad av en modell som kallas grönlandspaddel, en form som passade honom väldigt bra. 

– De var så underbart mycket bättre!

När kajakbutiken på Rindö skulle ställa ut på vildmarksmässan fick Dag Olsson Tegelmark frågan om han ville ta med några av sina paddlar dit, vilket senare ledde till att han började sälja paddlarna.

– Jag gjorde några paddlar efter ritningar, men jag är egentligen inte så intresserad av att stå i verkstaden, utan är mer en formgivare. 

Det som driver honom är att utforma en paddel som gör paddlingen så lätt som möjligt, ett mål med många utmaningar. Små förändringar i bladlängd, bladbredd och styvhet kan göra stor skillnad på upplevelsen i vattnet.

– Jag tror inte det finns någon som testat så många olika modeller som jag, jag har gjort kanske 300 stycken. Jag tycker inte om när det är jobbigt att paddla, det ska vara så lättsam och positiv upplevelse som möjligt. Det är skonsammare för kroppen och man sliter inte ut axlarna.

Lite paradoxalt gör ett mindre blad inte att det går långsammare i vattnet.

– Det är det som är det intressanta, det går lika fort eller ibland fortare. Jag var ute med ett gäng kompisar och skulle över en fjärd. Vi hade motvind och det gick tungt. Då tog jag paddeln med minsta bladet. När jag kom fram och tittade bakåt så var de andra långt bakom mig. Efter det ville jag göra en paddel med så smala blad att den inte fungerar, men jag har inte lyckats ännu.

Dag Olsson Tegelmark säger att han inte har någon formell snickarutbildning, men att han jobbat med trä i hela sitt liv. 

– Jag är jägmästare i grunden och forskarutbildad. Jag har jobbat med virkeskvalitet och inom virkesindustrin. Jag har alltid hållit på med trä. När jag var liten snidade jag med knivar och svarvade saker. Det var alltid mina egna modeller, det är det som är det roliga. Jag har aldrig kopierat något.

Numera är han pensionerad och tillverkningen av paddlar är en bisyssla.

– När jag började sålde jag kanske 50 paddlar om året, nu är det kanske 20. Det är precis lagom för mig. Jag är inte så intresserad av att sälja mer, jag fortsätter för att det är kul och för att jag personligen är intresserad.

Just nu utforskar han längden på paddlarna. 

– Har du lång paddel blir det tungt, med kortare paddlar får du in tyngdpunkten vilket gör det lättare.

Även om han är ensam i Sverige om att sälja handgjorda grönlandspaddlar så är det en gammal tradition att tillverka sin egen paddel.

– Det är vanligt att man gör sin egen grönlandspaddel. Vem som helst kan göra en som funkar, det är så pass enkelt.

Dag Olsson Tegelmark använder svensk kvistfri gran förstärkta med ek i spetsarna på sina paddlar. En del tillverkare använder cederträ.

– Jag provade att göra några i ceder men gillade det inte. En cederpaddel måste du göra tjockare annars håller den inte. Dessutom är det giftigt. Gran är segt med bra spänst i.

Dag Olsson Tegelmark har valt att kalla företaget för Enok efter sin morfar, men också för att det har en koppling till Grönland.

– Jag gillar inte sådant som inte är äkta, jag ska kunna stå för allt jag gör. Jag sökte efter ett namn som funkade på grönländska men som även har något med mig att göra. Då hittade jag namnet Enok som är ett vanligt namn på Grönland.

Han är även medlem föreningen Qajaq Sverige, en förening som värnar traditionell grönländsk kajakkultur.

– Vi är ett litet gäng som värnar om den grönländska paddelkulturen. För de flesta innebär det att man rollar, alltså att man tippar kajaken ett varv i vattnet, men det är inte min grej. 

Genom fönstret på villan syns vattnet som gnistrar i vårsolen. Dag Olsson Tegelmark säger att han paddlar ungefär 80 mil om året. Förutom naturupplevelsen är paddelturerna ett sätt att komma på nya sätt att förbättra produkterna. Men han har inte bestämt sig för om han vill fortsätta med tillverkningen.

– Jag har ett förråd med plankor, dem ska jag göra slut på sedan får vi se.

Inlägget En fena på paddlar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-04-05 07:00:00

Ejdrarna blir allt färre

Foto:Johan Bjurer

Vid den här tiden på året återvänder ejdern till våra vatten. Inget tyder på att den negativa trenden för den stora dykanden ännu har brutits.

Ejdern anländer till skärgården i månadsskiftet mars/april. De ligger och guppar fjärdarna med sin karakteristiska kroppsprofil och kilformade näbb. Förr var det vårjakt på fågeln, men det har upphört sedan många år.

I skärgården har antalet ejdrar minskat. Än så länge är det oklart exakt vad det beror på. Teorierna är många. Kanske har det helt naturliga förklaringar, eller så beror det på tiaminbrist och andra faktorer.

– Kanske beror det på ett ökat antal havsörnar som tar ungar och vuxna fåglar. Ejdern äter blåmusslor. De har blivit färre och mindre i storlek. Vilket i sin tur kan bero på minskad övergödning i Östersjön, vilket i sig naturligtvis är bra, säger Niklas Aronsson vid Sveriges ornitologiska förening. 

Ejdern lever framför allt av kräft- och blötdjur och även insekter, främst under häckningstiden. 

– Flera studier har visat att koncentration av tiamin (vitamin B1) i blåmusslorna stundtals och i vissa områden är alldeles för låg, vilket resulterar i låga halter av tiamin hos ejder.

En ojämn könsfördelning (honor/hanar) är något som redan kan ses i vår miljö och som också kan vara en konsekvens av tiaminbrist. 

– Fortplantningen går inte lika bra. Även embryon i äggen och de unga nykläckta ungarna dör i hög utsträckning på grund av äggens låga tiaminhalt. På lång sikt kan man befara att det genetiska urvalet minskar, vilket kan få konsekvenser, säger Niklas Aronsson.

I svenska vatten minskar antalet ejdrar konstant med ett par, tre procent per år. Men kan variera i olika delar av utbredningsområdet. 

– Jag kan inte svara på exakt hur det ser ut i Stockholms skärgård, men har troligen samma tillbakagång. Honorna kan vara i sämre kondition efter häckningen och blir lättare ett byte. Detta kan bland annat bero på näringsbrist eller om de överraskas av predatorer när de ruvar. Nedgången av stammen borde hamna på en ”ekologiskt” stabil, men vi ser inte det än. Vi behöver mer forskning och det har forskats en hel del. Problemet är att man träter om orsakerna för tillbakagången. Är det tiaminbrist, havsörnar, magrare/inga musslor, mink eller en kombination av flera negativa faktorer, säger biologen Lennart Balk vid Stockholms universitet. 

Ejdern är till största del kolonihäckare och samlas på olika platser. Honorna är ofta mycket trogna den plats där de kläcktes och återvänder dit för att häcka. De placerar redet nära vattnet som fodras med dun och lägger vanligtvis fyra till sex grågröna ägg som ruvas i 25–30 dagar. 

I världen har ejdern ett stort globalt utbredningsområde med en stor population, varför den kategoriseras som livskraftig. Men i Östersjön anses den vara hotad. Men är det kanske helt naturligt? Ingen kan riktigt svara på den frågan än. 

Andra orsaker kan vara mink en och den ökande utterstammen. Båda arterna tar ejderns ägg och ungar.  Det gör även havsörnen och undertecknad har också sett duvhök slå ejderungar. 

Snart efter äggläggningen lämnar hanen häckningsplatsen och flyger till havs där den lever i flockar med nästan bara hanar. Honorna har flera kooperativa häckningsstrategier. Ett antal honor kan gemensamt ta hand om flera ungkullar. Privata initiativ att bygga små hyddor för häckande fåglar ger ett bra skydd mot rovfåglar och andra predatorer som mink och räv. 

Merparten av världens ejdrar är flyttfåglar, men flyger inte särskilt långt. Svenska ejdrar övervintrar i södra Östersjön, runt de danska öarna och i Nordsjön. 

Inlägget Ejdrarna blir allt färre dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården