2025-01-17 12:21:00

C backar om skolnedläggning – förslaget faller

Foto:Ylva Bergman

Även C backar i frågan om nedläggningen av högstadiet på Ljusterö skola och mellanstadiet på Roslags-Kulla skola. Därmed har förslaget inte majoritet i kommunfullmäktige.

– Det ska vara möjligt att leva och ha en fungerande vardag även om man bor i Roslags-kulla eller på Ljusterö. Det handlar också om att alla barn har rätt till en likvärdig skola. Det här förslaget är inte förenligt med vår politik och vi kan inte ställa oss bakom det, säger gruppledare Isa Wiman (C).

– Vi har från början varit rungande överens om att det är dåligt att lägga ner skolorna. Men som alla andra fick vi dålig framförhållning, säger han.

Vad innebär detta i förlängningen för samarbetet inom Alliansen?

– Just nu gäller detta bara den här sakfrågan. Sen får framtiden visa om resten av Alliansen tar sitt sunda förnuft till fånga och följer med i frågan. Det vet vi inte.

Hur ser ni på den ekonomiska situationen för skolorna?

– Det får vi sätta oss ner och titta på. Budgeten i sig får vi se till att lösa, men det är inte ett alternativ att lägga ner skolan för att spara pengar. Dels tror vi inte att det kommer bli en faktisk besparing när man räknar in skolskjuts, och i slutändan är det inte ett alternativ för att lösa grundproblemet.

Inlägget C backar om skolnedläggning – förslaget faller dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-01-17 07:00:00

Din strand kan tillhöra grannen

Foto:Jonas Hållén

Landhöjningen gör att många skärgårdsbor riskerar att plötsligt upptäcka att en del av deras strandtomt tillhör någon annan. Konsekvensen av att landytan höjer sig ur havet kan bli att metrarna närmast vattnet inte tillhör dig.

– I skärgården kan det vara extra känsligt eftersom fastigheterna är värda stora belopp och insikten att ens strandtomt slutar innan vattnet kan bli en rejäl kalldusch, säger Johan Modig, lantmätare på Lantmäteriet.

När en strandfastighet bildades för till exempel 75 år sedan lades ofta fastighetsgränsen i strandlinjen. Men på grund av landhöjningen kan den här gränsen i dag ligga flera meter upp på land.

Annorlunda uttryckt: den fastighet som för 75 år sedan hade en egen strand, har inte det längre. Strandremsan ägs i stället av vattenområdets ägare.

Om det är oklart var gränsen mellan en fastighetsägare och en ägare av ett vattenområde går kan man ansöka om en fastighetsbestämning hos Lantmäteriet. Myndigheten utreder gränsdragningen och fattar ett rättsligt bindande beslut om vad som gäller.

– Men ägaren till den fastighet som har förlorat sin gräns mot vattnet har en mycket stark nyttjanderätt av stranden, säger juristen Magnus Melin, vice ordförande i Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd.

– Till skillnad från vanliga nyttjanderätter följer den fastigheten och liknar i det avseendet mer ett servitut. Den är dessutom starkare än ett servitut eftersom den följer direkt av lag, vilket innebär att den inte kan upphävas genom ett beslut av Lantmäteriet eller genom ett avtal mellan de berörda fastigheternas ägare.

Den lagstadgade nyttjanderätten ger normalt fastigheten på land rätt att ha mindre brygga och båthus eller liknande byggnad vid stranden.

Johan Modig varnar dock för att tolka nyttjanderätten för generöst. Skrivningar som ”ringa omfattning” och ”skada eller olägenhet av betydelse” är öppna för tolkning – och därmed konflikt.

För drygt tio år sedan var Magnus Melin själv ombud i en tvist som gällde en fritidsfastighet vid Höga Kusten. Landhöjningen hade medfört att fastighetens gräns hade skiljts från strandlinjen.

– Trots att det knappast hade någon betydelse i praktiken, ledde det till att köparna ville häva köpet, berättar Magnus Melin.

Tingsrätten ogillade dock köparnas talan, eftersom de inte kunde visa att de hade lidit någon ekonomisk skada. Tingsrätten hänvisade också till deras starka nyttjanderätt.

I en tvist om en flytbrygga vid en sjö i Skinnskatteberg konstaterade nyligen tingsrätten att paret som äger bryggan har rätt att ha den kvar fast den ligger på grannens mark. Detta eftersom bryggan ligger inom parets vattenområde.

FAKTA

• Landhöjningen är störst längs Bottenviken, cirka en centimeter per år. Den är minst i Skåne.

• Den som äger strand vid någon annans vattenområde har rätt att för sin fastighets behov ha mindre brygga, båthus eller någon annan sådan byggnad vid stranden, om inte vattenområdets ägare genom byggnaden lider skada av någon betydelse, enligt 2 kap. 7 § i lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (1998:812).

• Har fastighet blivit skild från angränsande vattenområde genom att stranden förskjutits, har fastighetens ägare rätt att nyttja området mellan fastigheten och vattnet under förutsättning att området är av ringa omfattning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse, enligt 1 kap. 6 § jordabalken.

Källa: Lantmäteriet.

Inlägget Din strand kan tillhöra grannen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-01-16 14:28:00

Sverigedemokraterna svänger i skolfrågan – kommer att rösta nej i KF

Foto:Peter Augustsson

Sverigedemokraterna kommer inte fullt ut att stödja den omorganisation av skolan som majoriteten planerar att genomföra, det säger gruppledaren Anders Borelid (SD).

När frågan om temporär stängning av mellanstadierna på Röllingbyskolan och Roslag-Kulla, samt högstadiet på Ljusterö var uppe för omröstning först på utbildningsnämnden och sedan kommunstyrelsen valde Sverigedemokraterna att rösta för omorganisationen. Men efter att ha pratat med lärare och föräldrar väljer partiet nu att ändra sig och kommer att rösta nej när frågan kommer upp i kommunfullmäktige den 3 februari.

– Jag fick handlingarna klockan 12 på måndagen och mötet började klockan 15. Min partikollega i utbildningsnämnden fick handlingarna på sittande möte den 9 januari. Framförhållningen är noll, säger Anders Borelid.

Efter mötena har partiet informerat sig mer i frågan och kommit fram till ett annat beslut.

– Vi hann inte begrunda underlaget eller prata med någon alls. Nu har vi har fått annan information som gör att vi kommer att rösta nej till en nedläggning av mellanstadiet på Roslag-Kulla och högstadiet på Ljusterö, men rösta ja till nedläggningen av Röllingby, det är ändå inom Åkersberga.

Anders Borelid säger att informationen från majoriteten varit för knapphändig.

– De har inga exempel vad gäller skolskjutsfrågan, men framförallt inte ett ord om hur barn på öarna ska ta sig till skolan. Det är frågor man borde kunnat ha löst innan. Vi ville skjuta fram beslutet, men om kommunledningen ger oss så lite tid får man vara beredd på att vi hinner ändra oss till kommunfullmäktige.

Hur ser du på att skolorna kommer att gå back ekonomiskt?

– Vi har hemtjänst på Ljusterö som alltid går back. Samma sak måste kunna gälla Ljusterö och Roslag-Kullas skola. Man måste helt enkelt lägga om budgeten, de skolorna ska inte behöva ha samma krav som en centralt belägen skola, säger Anders Borelid.

Även som Sverigedemokraterna röstar nej kommer det att krävas att två ledamöter i majoriteten M, KD, L eller C ändrar sig.

Inlägget Sverigedemokraterna svänger i skolfrågan – kommer att rösta nej i KF dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-01-16 07:00:00

Så ska Österåkers sjötrafik utvecklas

Foto:Ylva Bergman

I förra veckan samlades öbor i Österåker för ett öppet informationsmöte om skärgårdstrafikens framtid på kort och lång sikt. Sjötrafikutredningen, utvecklingen av Åsättra som replipunkt och året-runt-trafik mellan Åsättra och Brottö var några av frågorna som lyftes.

Mötet som arrangerades av Trafikgruppen i Österåkers skärgård, TÖS, var välbesökt med ett femtiotal deltagare såväl digitalt som på plats på Lurkan på Ingmarsö.

Michaela Haga (C), tillförordnad skärgårdsregionråd samt ordförande i sjötrafikutskottet, redogjorde först för den sjötrafikutredning som nyligen beslutats. Utredningen har en planeringshorisont fram till 2052, och består av två delar, där den första tittar på hur trafiken ska organiseras kring kärnöar och replipunkter.

– Vi har säsongstopparna som behöver hanteras, men vi vill också säkra året-runt-trafiken till fast- och deltidsboende. Vår ambition politiskt är att kunna både stärka turtätheten och förlänga trafikdygnet framöver, sa Michaela Haga.

Den andra delen handlar om vilket tonnage som framtidens trafik kräver, och hur stor del av det som regionen själva ska äga.

– Inriktningen är ungefär 40 procent, en ökning av andelen. Oavsett om det blir nya fartyg, eller konvertering eller livstidsförlängning av befintliga fartyg så är det flera miljarder som måste in i vår investeringsplan framåt.

Just nu pågår en så kallad åtgärdsvalsstudie inför regionens investeringsprocess, där man valt att prioritera laddinfrastrukturen och skärgårdsfartygen. Michaela Haga ser som sin främsta uppgift att säkra att pengarna nu verkligen kommer in i investeringsplanen.

– Jag har hittat dokument sen decennier tillbaka om att köpa in fartyg, som sen lagts i någon byrålåda. Jag kommer kämpa för att vi verkligen ska lägga pengar på sjötrafiken nu och att det inte bara flyttas fram. 

Men några större konkreta förändringar i trafiken blir det inte ännu. Först 2028, när flera av de stora skärgårdsavtalen går ut och ska upphandlas på nytt, kan regionen kravställa kring allt från tillgänglighet och turtäthet till nya drivlinor.

Från Österåkers kommun deltog skärgårds- och näringslivsutvecklare Erik Josephson samt trafikstrateg Anders Wahlström. Vad gäller replipunkten Åsättra berättade Anders Wahlström om de utmaningar man har i att kommunen själv inte äger någon mark och att många olika aktörer samsas om ytan.

– Det är stökigt med ansvarsfrågan och vi ser behov av fortsatta utredningar där vi tar ett helhetsgrepp. Bland annat behöver vi titta på att separera gods- och persontrafiken.

Vägen ner till Åsättra, som ägs av Trafikverket och idag är undermålig, har kvalat in som ett av femton objekt från hela regionen i en första sortering till länsplanen.Det kan innebära antingen en upprustning av vägen eller en helt ny väg. Tidplanen för det ligger dock långt in i framtiden, även om ett positivt beslut skulle fattas.

– Om det handlar om att rusta upp till minimistandard kan det ske mer skyndsamt, men är det en ny väg så är det mer pengar det handlar om, och den ska fajtas med andra investeringar i hela regionen. Kommer den med i kommande länsplan som beslutas 2026 så gäller finansieringen i tolv år. Om inte så lyfts den till nästa länsplan om fyra år, då får man hoppas på nytt.

Stefan Ljungberg från TÖS-gruppen undrade om tanken kring replipunkterna framöver. Ska de kanalisera de flesta behov, inklusive godstrafik? I så fall, kommer de nya båtarna anpassas för att utföra fler tjänster än bara passagerartrafik?

– Kanske inte alla, men i alla fall de isgående och de som är tänkt att gå året runt, svarade Michaela Haga, men påpekade samtidigt att det är en större logistikkedja som måste fungera kring godshanteringen.

Regionen har tagit ett samordningssansvar kring replipunkterna, men alla kommer inte att kunna följa samma mall, eftersom det finns olika ägarstrukturer, ambitionsnivåer och prioriteringar runt om i skärgården.

– Dit kommer vi inte, även om det vore önskvärt. Men kan vi identifiera hur vi kan lyfta replipunkter i hela länet kan vi på ett samordnat sätt söka EU-medel, till exempel ur ett beredskapshänseende. 

Bättre möjligheter att ta bagage på bussarna, utökad anropsstyrd trafik för öar som Edö, möjlighet till statligt transportstöd, en mer flexibel vinterturlista utifrån isläget och de nya taxorna för bland annat matkassar var andra frågor som diskuterades.

En fråga kom upp gällande långlinjerna från Strömkajen, som många har uppfattat kommer att försvinna framöver till förmån för mer trafik från replipunkterna.

– Det verkar gå någon djungeltrumma, men vi har inte sagt att något ska förändras där. Men det är såklart ett pussel att lägga och ett tonnage som inte är oändligt. Trafiken från Strömkajen kommer fortfarande att gå, men vi behöver balansera om det är motiverat med en femtimmarstur i november om det sitter två personer på båten, svarade Michaela Haga.

Ett annat önskemål som lyftes var att få året-runt-trafik mellan norra Brottö och Åsättra.

– Vi har idag svårt att ta oss in till huvudorten i Österåker. Vi är hänvisade att åka via Boda, men många bor norr om stan. Det är fyra kilometer att gå till Ingmarsö norra brygga, sa Maria Lidström, ordförande i Lammuddens tomtförening som erbjuder Lammuddens brygga som en möjlig anropsbrygga för linje 10 – dock med förbehåll att det inte blir för stora kostnader eller att den befintliga trafiken från södra bryggan äventyras.

Michaela Haga svarade att detta önskemål redan finns på regionens bord och är troligtvis görbart, men att man inväntat en grön flagg från Brottöborna kring bryggan. Samtidigt måste en eventuell anropsstyrd utökning av linjen synkas med busstrafiken.

Inlägget Så ska Österåkers sjötrafik utvecklas dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-01-15 10:44:00

Korsholmsvarvet öppnar sjömack

Foto:Peter Augustsson

Samtidigt som Dalarömacken riskerar att förlora sitt tillstånd för att sälja bränsle kommer Korsholmsvarvet ett stenkast bort att öppna en ny sjömack.

– Vi vill skapa det bästa fullservicevarvet i skärgården med året om access, säger vd Gustav Ljungquist.

I mars kommer en ny sjömack att öppna vid Korsholmsvarvet utanför Dalarö. Till en början kommer kunder att kunna tanka 98 oktan bensin, diesel och bunkerdiesel.

– Varvet har vuxit ganska mycket senaste åren. Vi har en fullserviceverksamhet där vi tankar i princip alla båtar hela tiden, bara där har vi en ganska stor bas, säger vd Gustav Ljungquist.

Även om investeringen i bryggor och pumpar är dyr så räknar Gustav Ljungquist med att kalkylen håller.

– Vi har ett sällsynt bra läge som är isfritt hela året om. Vi har räknat väldigt lågt i vår kalkyl och då går investeringen ändå hem. Vi tror att vi kommer att sälja ungefär 24 kubikmeter bränsle i månaden, men de vi ska köpa drivmedel av säger att vi kommer att kunna sälja den mängden en gång i veckan.

Gustav Ljungquist säger att man även planerar att öppna en liten kiosk i sommar där kunder kan köpa enklare saker som kaffe, vatten och glass. Han utesluter inte att kunna erbjuda fler drivmedel framöver.

– Vi kanske kommer att kunna erbjuda HVO100 vad det lider, det beror på efterfrågan, men det är inget som vi kan ha från början.

Som Skärgården tidigare rapporterat har brandmyndigheterna beslutat att dra in tillståndet för bränsleförsäljning vid macken vid Hotellbryggan på grund av en rad brister i hanteringen av bränslen. Beslutet överklagades till länsstyrelsen som i förra veckan avslog överklagandet. Att Korsholmsvarvet skulle öppna en sjömack nästan samtidigt som macken vid Hotellbryggan slutar sälja bränsle var en tillfällighet.

– Det var en ren slump. Nu vill vi skapa det bästa fullservicevarvet i skärgården med året om-access, säger vd Gustav Ljungquist.

Sjömacken på Dalarö förlorar tillstånd att sälja bränsle

Snart kan det vara sluttankat vid Hotellbryggan på Dalarö. Södertörns brandförsvarsförbund (SBFF) beslutade i november att dra in tillståndet för bränsleförsäljning, ett beslut som överklagades. Nu avslår länsstyrelsen överklagandet.

Redan i juni 2024 påtalade Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund (SMOF) ett flertal brister vid sjömacken. Bland annat ska kunder ha uppfattat centralpåfyllningen av bränsle som en soptunna eftersom pizzakartonger och annat skräp hittats där. Bristerna skulle varit åtgärdade senast den 15 juli, men förbundet fick aldrig någon återkoppling. Enligt SMOF följer tillståndshavaren inte grundläggande principer kring hur verksamheten ska bedrivas för att skydda människors hälsa eller miljö. Man anser vidare att verksamheten utgör en risk för allmän säkerhet, något man skriver beror på att tillståndshavaren regelbundet genomfört ändringar i hanteringen utan tillräcklig kunskap om lag och föreskrifter. Vid en tillsyn i september upptäckte SBFF 13 brister i hanteringen av bränsle vid macken, vilket föranledde beslutet om förbud av hantering av brandfarliga ämnen i november. Beslutet överklagades till länsstyrelsen som den 8 januari avslog överklagan.

För Ingegerd Alexandersson, som driver macken på Dalarö, innebär ett förbud att sluta sälja bränsle ett hårt slag. Så här sade hon till Skärgården i december förra året när Södertörns Brandförsvarförbund drog in tillståndet:

– Jag tycker det är helt galet. Det är små bagateller tycker jag. Jag har haft brandmyndigheten hos mig i hela mitt liv och gjort som de sagt vartefter, men den här gången var det plötsligt inte okej.

Enligt Ingegerd Alexandersson har hon bokat tid för tekniker som ska åtgärda bristerna. Sjömacken på Dalarö är viktigt för yrkestrafiken eftersom de är de enda som säljer bunkerdiesel i området, men i mars kommer en ny sjömack att öppna vid Korsholmsvarvet där bunkerdiesel kommer att erbjudas. Länsstyrelsens beslut vinner laga kraft 31 januari 2025 om det inte överklagas till Förvaltningsrätten. Skärgården har sökt Ingegerd Alexandersson.

Inlägget Korsholmsvarvet öppnar sjömack dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården