Home Blog Page 5

Premiär för Rådmansö bokmässa i sommar

2025-07-06 07:00:00

Premiär för Rådmansö bokmässa i sommar

Thumbnail

Foto:Ingrid Hedman

Foto: Mia Ajvide

Den 16 juli hålls för första gången en bokmässa i Gräddö på Rådmansö. Besökarna kan se fram emot ett fullspäckat litterärt program med författarintervjuer, boksigneringar och ett brett utbud av böcker med lokal anknytning till försäljning. 

Idén om att arrangera en bokmässa på Rådmansö kom ursprungligen från författarna Jörgen Hassler och Anna-Lena Lodenius, fritidsboende och grannar på Tjuvön, när de båda deltog i Skärgårdcupen på ön förra året. 

Anna-Lena skämtade då om att det var Tyvö bokmässa, och det där fastnade lite i min fantasi. Sedan hörde jag av mig till bygdegården, för jag visste att man kunde hyra en lokal där, och frågade om det skulle gå bra att anordna detta. Då visade det sig att det var flera i styrelsen som varit inne på att göra någonting liknande. Bokmässan blev därmed ett gemensamt projekt mellan oss och Rådmansö bygdegårdsförening, berättar Jörgen Hassler.

Från början var det tänkt att det skulle bli ett internt, socialt event för att skapa band mellan de verksamma författarna i bygden. Sedan upptäckte arrangörerna att det faktiskt vimlade av skrivande öbor i trakten. Projektet växte och förvandlades till ett offentligt arrangemang, och när man till slut var tvungen att dra en gräns hade hela trettio författare bjudits in till mässan. Villkoret för att få medverka är att man ska ha en anknytning till bygden eller ha skrivit specifikt om Stockholms skärgård. På listan över medverkande författare finns exempelvis John Ajvide Lindqvist, Cecilia Grape, Kurt Nurmi, Martin Kristenson och Charlotte Lagerdahl. 

Responsen från både författare och allmänhet har hittills varit över förväntan. 

Ja, nästan utan undantag har alla varit väldigt positiva till projektet, och bland de som tackat nej säger många att de gärna är med nästa år. Alla har tyckt att det här är en jätterolig idé, säger Jörgen Hassler, som har en förhoppning om att evenemanget kommer att bli en stående tradition. 

Det är planen, men vi får se hur det går nu i år först, säger han.

Mer information om evenemanget finns på Rådmansö bokmässas Facebooksida. 

Inlägget Premiär för Rådmansö bokmässa i sommar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

Skärgårdsfrågor på agendan i Almedalen 

2025-07-05 07:00:00

Skärgårdsfrågor på agendan i Almedalen 

Thumbnail

Foto:Ingrid Hedman

Förra tisdagen debatterades svensk ö-politik under ett seminarium i Almedalen. Skärgårdarnas riksförbund var på plats och lyfte upp öarnas och skärgårdarnas kraft och potential i Sverige samt vikten av att instifta en ny, nationell ö-lag.  

”Sverige – så mycket bättre med livskraftiga öar och skärgårdar” hette seminariet där en av de medverkande var Lotten Hjelm, ordförande i Skärgårdarnas riksförbund. Övriga i panelen på Donnerska huset var Jan Svensson, näringslivschef i Öckerö kommun, Maria Brauer (S), 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen, Öckerö, Meit Fohlin (S), Regionstyrelsens ordförande i region Gotland samt Tommy Larsson Segerlind, docent i Företagsekonomi vid Södertörns högskola. 

Under seminariet talades bland annat om att man inom OECD-samarbetet snart är färdig med en rapport över ö-ekonomier, där Sverige är ett av länderna man tittat på. Från Sveriges sida är det främst Gotland och Öckerö som kartlagts, men Skärgårdens riksförbund har varit med och representerat resten av de svenska öarna i samarbetet. 

Resultatet visar att Sverige är sämst i klassen vad det gäller ö-politik. I många andra länder har man ju ö-lagar, ö-strategier eller ö-policyer. Men det har vi inte i Sverige, vilket OECD kritiserar i sin rapport, säger Lotten Hjelm.

Varför har Sverige ingen nationell ö-lag? 

Det har skojats om att det beror på att vi generellt sett har det lite för bra i Sverige. Och det kan ligga någonting i det, att vi har inte haft riktigt samma problematik förut som många andra länder. Men nu är vi där, därför att skärgården idag köps upp av de rika. Det går inte att bygga för normala människor. Det går knappt att ha ett företag och bo där ute för att du måste ha så många strängar på din lyra, och du kan inte göra lite av varje på samma sätt som tidigare eftersom är så otroligt mycket mera regler och tillstånd, och allt ifrån livsmedelstillstånd till fiskelicenser. Det gör att många företag som drivs under turistsäsongen har sitt säte på fastlandet. Vi importerar arbetskraft, allt ifrån hantverkare till trädgårdsmästare, och det kan bli vår död. Det går allt färre transporter som passar öbor, och då tvingas man flytta i land.

– Vi vill absolut inte sitta och vara några gnälliga skärgårdsbor, men vi vill gärna få vara med och påverka de stora besluten. 

Vad är det konkret som ska göras framöver?

Nu inväntar vi den slutgiltiga rapporten ifrån OECD samt EU-kommissionen som ska ta fram en ö-strategi på EU-nivå. Sedan jobbar vi för att de politiska partierna ska ta upp den här frågan.  Vi jobbar också med översynen av Sveriges landsbygdspolitik, där vi vill ha en egen punkt för öar, eftersom de skiljer sig från annan landsbygd så kraftigt.

– Vi ser också ett jättetillfälle i SVESAM-utredningen som nu görs i Sverige, som handlar om Sveriges sammanhållna utveckling med fokus på landsbygd och regioner. Där tänker vi oss att en ö-lag verkligen ska få ta plats. 

Känner du dig förhoppningsfull inför framtiden?

Ja, det gör jag. Vi är ju bara i vår linda än så länge, men jag sätter jättestor förhoppning på SVESAM-utredningen och på att vi lyfter öfrågan även i landsbygdspolitiken. Jag tror aldrig att vi har varit närmare än vad vi är just nu, när vi dessutom har EU med oss på tåget. Det tror jag är avgörande för att vi ska nå någonstans hos oss. 

Inlägget Skärgårdsfrågor på agendan i Almedalen  dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

Unik båt kombinerar fart och forskning

2025-07-04 07:00:00

Unik båt kombinerar fart och forskning

Thumbnail

Foto:Ingrid Hedman

Förra veckan bjöd kappseglingen The Ocean Race in till pressträff i Stockholm. Syftet var att visa upp fartyget Biotherm – en av världens mest avancerade kappseglingsbåtar som befinner sig i Sverige för att delta i Gotland Runt – samt att berätta om den havsforskning man bedriver. 

Den högteknologiska kappseglingsbåten IMOCA 60 Biotherm kan segla över 30 knop tack vare sina bärplan som gör att den svävar över vattnet. Aldrig tidigare har en båt av denna kaliber tävlat i svenska vatten men under årets Gotland Runt är det nu dags. Inom The Ocean Race, som 2023 firade femtioårsjubileum, har även miljöfrågorna blivit allt viktigare och idag driver man ett av de största hållbarhetsprogrammen i sportvärlden. 

Eftersom vi i The Ocean Race är väldigt nära havet, får vi stor en respekt för det. Med de stora miljöproblem som finns idag blir det naturligt att vi frågar oss, vad kan vi bidra med som havskappseglare? Det är att bli en röst i världshavet. Sedan första racet 1973 har vi försökt att titta på vad som har hänt med havets temperatur och dess arttillgång. Vi har gått från att vara en kappsegling till att bli en spelare av rang i havsvärlden, vilket känns som en förmån men också en tyngd, för vi gör ett gediget jobb, säger Richard Brisius, ordförande för The Ocean Race.

I The Ocean Race vetenskapsprogram arbetar man med att utbilda både vuxna och ungdomar världen över i havskunskap. I sjutton städer samarbetar man med skolor som får havslära på schemat under ett helt år. Man arrangerar också kampanjer för att skapa medvetenhet kring havets utmaningar och under seglatserna samlar man in havsdata. Båten Biotherm har exempelvis ett unikt mikroskop ombord som tar bilder på plankton, en metod som även kommer att användas under deltagandet i Gotland Runt. 

För den franske skepparen Paul Meilhat, som har två kappseglingar jorden runt på sin meritlista, och delar av hans besättning, är det första gången man besöker Sverige. 

Vi byggde den här fantastiska båten 2022 i Italien med målet att segla The Ocean Race jorden runt, vilket vi också gjorde. Det var en otrolig upplevelse. Och det är nog därför jag älskar att segla, för att det finns en fantastisk laganda ombord. Det ger också en möjlighet att träffa människor och besöka nya länder, så jag är tacksam över att få komma hit, säger Paul Meilhat.

Besättningsmedlemmen Amélie Grassi ser fram emot att få delta i Gotland Runt under den kommande veckan. 

Gotland Runt är en bra träningsplats för oss. Jag har aldrig seglat i Östersjön förut, så det är alltid utmanande och spännande att upptäcka en ny arena. Vi längtar till träningsdagarna imorgon och i övermorgon, säger hon. 

På frågan om de tror att de har en chans att vinna Gotland Runt, och kanske till och med slå rekordet på drygt 24 timmar, är teamet försiktigt ödmjukt. 

Nja, det beror på vädret. Vi befinner oss i ett lågtryckssystem för tillfället och därför är det inte lätt att förutspå vilken sorts vind vi kommer att ha under loppet. Men visst, om det blåser på bra kan vi nog slå rekordet, säger Amélie Grassi med ett skratt. 

Tidigt på tisdagsmorgonen stod det klart att Havsörnen III kom in i mål som andra båt, efter Black Jack som slog fartrekord med en totalseglingstid på 22 timmar och fyra minuter. 

Inlägget Unik båt kombinerar fart och forskning dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

Kärlek, svek och hämnd i Strindbergs skärgårdsdrama

2025-07-03 12:00:00

Kärlek, svek och hämnd i Strindbergs skärgårdsdrama

Thumbnail

Foto:Ylva Bergman

Foto: Ola Gäverth

Efter Leka med elden 2023 och Backanterna 2024 återvänder Scenkonstgruppen till skärgården för sin tredje sommarturné – denna gång med en tät, psykologisk thriller signerad August Strindberg. Fordringsägare, ett triangeldrama om kärlek, makt och hämnd, bär på både mörker och kolerisk humor.

Att spela teater under bar himmel i svensk sommar är inget för veklingar. Förutom att det nyckfulla vädret kan ställa till det, tävlar skällande hundar, surrande motorbåtar och glassförsäljare om publikens uppmärksamhet. Att dessutom sätta upp ett litet, intimt kammarspel är kanske särskilt modigt.

Vi kommer att få jobba med att dra upp allt i volym och uttryck, så att det inte blir för litet och fjuttigt, säger regissören Anna Azcárate dagen innan premiären, med ett avklarat genrep i ryggen.

17 7E7A5120Fordringsägare skrevs 1888, mitt under Strindbergs uppslitande separation från hustrun Siri von Essen. Han kallade själv dramat en tragikomedi, och inspirerades vid tiden starkt av Nietzsches idéer om övermänniskan och slavmoral.

Jag började analysera pjäsen med de teorierna som utgångspunkt, berättar Anna Azcárate.

Dramat utspelar sig i ett rum på ett badpensionat i skärgården och kretsar kring tre personer: författaren Tekla, hennes exmake Gustav och hennes nuvarande man Adolf. När Tekla är bortrest får den sjuklige Adolf oväntat besök av Gustav – utan att veta att denne varit gift med hans hustru. Adolf oroar sig över Teklas nattliga utsvävningar, och Gustav spelar vän – uppmanar honom att sätta ner foten. Men Gustav är långt ifrån osjälvisk. Han har kommit för att hämnas, krossa deras äktenskap och återta Tekla – som en fordringsägare kräver tillbaka en skuld.

Det är en otroligt intrikat byggd text där det finns så många vägval. Det är som att gå vilse i en labyrint – man tar fel, får börja om, provar igen, tills man hittar rätt. Det tycker jag att vi har lyckats med på sju veckor! Mycket tack vare ensemblen som är väldigt textkompetent och inte rädd för att spotta i nävarna och hugga i, säger Anna Azcárate.

Det gäller att lita på Strindberg, menar hon.

 Han är en intelligent författare som portionerar ut precis så mycket information som behövs för att det sakta men säkert ska klarna. Ett vanligt amatörmisstag är att bli övertydlig, för att man är rädd att publiken inte ska förstå. Men har man arbetat med sånt här tillräckligt länge vet man att släppa ängslan.

Nadja Franke, som spelar Tekla, beskriver rollen som en av de svåraste hon gjort.

Det är en så speciell text. Den är bra, men med så många nivåer, djup och val. Det har varit både utmanande och spännande. Och ett väldigt bra gäng att jobba med.

Per Graffman, som gör rollen som Gustav, liknar föreställningen vid ett 800-meterslopp.

Det är den jobbigaste sträckan att springa – full fart från start till mål. Man spelar halva föreställningen med mjölksyra! Det är intensivt, men kul. Och så finns det mycket humor, kolerisk Strindbergshumor, när känslorna bara bär iväg. 

Men varför är ett stycke från sent 1800-tal fortfarande relevant?

Strindberg var före sin tid, säger Azcárate, och fortsätter:

Han botaniserade i filosofi, vetenskap, medicin och psykologi, och hade ett gehör för det beständiga. Precis som grekerna och Shakespeare lyckades han fånga något evigt i det mänskliga – kärlek, hat, hämnd, jagupplösning, maktkamp. Det gör att hans texter fortsätter tala till oss.

17 7E7A5051Hon ser också paralleller till samtida könsrollsdebatt.

Pendeln slår tillbaka. Efter decennier av att förneka biologiska skillnader talar man åter om att ”män ska vara män och kvinnor kvinnor”. Den kampen verkar aldrig ta slut. Nya fenomen som “soft girls” dyker upp, samtidigt som den klassiska maskuliniteten vinner terräng.

I den vackra gustavianska paviljongen Fåfängan på Beatelunds säteri gör scenografen och kostymörens Pia Gylls svala spetsblusar och eleganta linnekostymer estetisk fullträff under premiärkvällen, där publiken fyller bänkraderna till sista plats.

Men så snart premiärbubblet druckits upp är det dags att packa ihop och resa vidare. Scenen rivs, rekvisitan stuvas, och hela ensemblen ger sig ut på en två veckor lång turné genom skärgården – där bygdegårdar, dansbanor och fotbollsplaner står redo att förvandlas till Strindbergska kammardramer.

Jag hoppas att det blir en fest på varje plats! säger Anna Azcárate.

Fakta/Fordringsägare

  • I rollerna: Tekla – Nadja Franke, Adolf – Tobias Aspelin, Gustav – Per Graffman, Värdinna – Sara Westerlind
  • Regi: Anna Azcárate
  • Scenografi/kostym/mask: Pia Gyll
  • Ljus/ljud: Eskil Stenersjö
  • Konstnärlig ledare: Patrik Franke
  • Kvarvarande speldatum: 3/7 Sättraby bygdegård, 4/7 Nyby (Väddö) bygdegård, 5/7 Ornö bygdegård, 6/7 Sandhamn Tullhusparken, 8/7 Björkö Arholma Medborgarhus, 11/7 Ljusterö Bygdegård, 12/7 Torö hembygdsgård, 13/7 Husarö fotbollsplanen, 14/7 Svartsö hembygdsgård, 15/7 Tjockö bygården. Biljetter säljs via respektive arrangör – länkar finns via www.scenkonstgruppen.se.   

17 7E7A5074

Inlägget Kärlek, svek och hämnd i Strindbergs skärgårdsdrama dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

Stiftelsen tar strid för vandrarhem på Fejan

2025-07-03 07:44:00

Stiftelsen tar strid för vandrarhem på Fejan

Thumbnail

Foto:Peter Augustsson

Vandrarhemmet på Fejan stängdes nyligen på grund av brister i brandsäkerheten, men Skärgårdsstiftelsen har överklagat beslutet och begärt inhibition.

Redan för två år sedan konstaterade räddningstjänsten i Norrtälje att det fanns stora brister i brandsäkerheten vid vandrarhemmet på Fejan. Räddningstjänsten ansåg att det skulle medföra allvarlig risk för liv och hälsa att övernatta i byggnaden och ville att varje rum utformas som egna brandceller. Trots lång rättelsetid har ägaren Skärgårdsstiftelsen inte åtgärdat bristerna eller tagit fram en plan för hur de ska åtgärdas. I maj fattade kommunstyrelsen i Norrtälje beslut om att förbjuda övernattning i byggnaden. Beslutet var förenat med ett vite på 1,5 miljoner kronor per överträdelse och gäller även om beslutet överklagas. Vandrarhemmet är nu stängt men personal från Skärgårdsstiftelsen har överklagat beslutet till länsstyrelsen och begärt inhibition. Om de beviljas inhibition kan vandrarhemmet öppnas fram till dess att länsstyrelsen utrett ärendet.

I sin överklagan riktar Skärgårdsstiftelsen kritik mot hur kommunstyrelsen hanterat frågan. Bland annat ifrågasätter man att beslutet om stängning fattades när stiftelsen fortfarande förhandlade med räddningstjänsten om alternativa lösningar. Man kritiserar även kommunen för man inte har fått yttra sig innan beslutet fattades. Skärgårdsstiftelsen har låtit en konsult utreda brandskyddet i byggnaden. De menar att den visar att det finns billigare, alternativa lösningar som skulle ge ett tillräckligt bra brandskydd.

Det är oerhört viktigt att vår entreprenör ska kunna nyttja boendet för övernattande gäster som vill uppleva Fejan. En förutsättning för att de som inte har tillgång till egen båt ska kunna njuta av denna pärla i Stockholms norra skärgård. Men för Skärgårdsstiftelsen, som fastighetsägare, är det av högsta prioritet att vi uppfyller myndighetskrav. Vi kommer därför föra en dialog med vår arrendator ifall vi kan ha övernattning eller inte i byggnaden. Våra arrendatorer eller entreprenörer kan aldrig öppna eller hålla öppet för verksamhet i byggnader som ägs av oss och inte uppfyller myndighetskrav, säger Ulrika Palmblad-Wennergren, kommunikationschef på Skärgårdsstiftelsen.

Inlägget Stiftelsen tar strid för vandrarhem på Fejan dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

Flera larm om vanvård på stiftelsens lantbruk

2025-07-02 13:44:00

Flera larm om vanvård på stiftelsens lantbruk

Thumbnail

Foto:Peter Augustsson

Genrebild. Djuren på bilden har inget samband med artikeln.

En rad anmälningar har skickats till länsstyrelsen om att djuren vid ett av Skärgårdsstiftelsens lantbruk vanvårdas. Djurägaren tillbakavisar kritiken.

Länsstyrelsen har fått in flera separata anmälningar om att kor och kalvar vid ett av Skärgårdsstiftelsens lantbruk i mellanskärgården vanvårdas. En anmälare beskriver djuren som ”skinn och ben” och menar att korna inte blir utsläppta på bete. Anmälaren skriver vidare det finns en brist på hö och att djuren är smutsiga och ladugården inte är mockad. Enligt uppgift till Skärgården hålls korna mestadels inomhus eftersom stängsel saknas och de har flera gånger rymt och tagit sig in på grannars trädgårdar. Skärgårdsstiftelsen äger gården men arrenderar ut driften till en lantbrukare som tog över driften för ungefär ett år sedan. Vid den tidpunkten fanns det inte längre någon maskinpark kvar på gården från tidigare arrendatorer, inte heller någon färja att transportera djur med. Den nya lantbrukaren bedriver ett gammaldags lantbruk med hästar, slåtterbalk och lie utan moderna jordbruksmaskiner. Människor på ön som tidningen pratat med menar att det är svårt att slå tillräckligt med foder åt djuren utan maskiner. När den nya lantbrukaren tog över fanns farhågor om att det skulle vara svårt att lönsamhet i verksamheten. Tidigare arrendatorer jobbade även som naturvårdare och tillsynsmän på Skärgårdsstiftelsen, men efter en omorganisation är det inte längre tillåtet. Den nya arrendatorn sade till Skärgården för ett år sedan att en del inkomster skulle komma från kursverksamhet, event och försäljning av egna produkter i gårdsbutiken. Det är oklart hur det går. Någon uppenbar hemsida eller Facebooksida finns inte och gårdsbutiken är, enligt uppgift, tom.

Jag kommer inte kommentera sådan iscensatt desinformation.  Vi förstår att vi inte är välkomna här på ön. Varken jag eller min dotter. Inte heller våra utrotningshotade lantrasdjur och inte vår kunskap och förkärlek för bevarandet av gammalt kulturarv och den biologiska mångfalden, skriver lantbrukaren i ett mejl.

I ett gemensamt brev riktat till Skärgårdsstiftelsen kritiserar två föreningar på ön stiftelsen för att inte ge lantbrukaren rimliga villkor. Skärgårdsstiftelsen skriver att man är medveten om problemen och för en dialog med lantbrukaren.

Skärgårdsstiftelsen har haft och har tät dialog med arrendatorn och vi har varit på besök på gården vid flertalet tillfällen, även i närtid. Vid våra besök har vi inte observerat något som har oroat oss, om vi hade gjort det skulle vi ha agerat på det. Sedan vi fick vetskap om oron för en av korna, har vi träffat djuren och haft en dialog med och träffat arrendatorn, som har en rimlig förklaring, säger Karin Strandfager, naturvårdschef på Skärgårdsstiftelsen.

Kan det inte vara ett problem att driva gården utan maskiner?

Arrendatorn uppfyllde våra krav i alla delar. Vi fick även positiva referenser. Hon har kunskaper och stort intresse av att bruka den här typen av småskaliga marker och göra det med traditionella metoder, vilket är en fördel för bevarandet av de höga naturvärden som finns på dessa marker. Arrendatorn vet vad det innebär med den brukningsinriktningen och hon har en plan för skötseln.

Har ni något ansvar för hur gården sköts?

Som jordägare har Skärgårdsstiftelsen ingen skyldighet, inte heller legal rätt, att utöva löpande tillsyn över hur arrendatorn bedriver sin verksamhet. Ansvaret för djurhållningen ligger helt och hållet hos arrendatorn med Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet.  Vi har däremot dialog och samverkan med våra arrendatorer, vilket är särskilt viktigt vid nytillträden på våra gårdar.

Inlägget Flera larm om vanvård på stiftelsens lantbruk dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

Bryggan kan ge åtta års fängelse

2025-07-01 07:00:00

Bryggan kan ge åtta års fängelse

Thumbnail

Foto:Stine Christophersen

Regeringen föreslår höjda miljösanktionsavgifter och skärpta straff för miljöbrott. För vanliga fastighetsägare innebär förslaget att även mindre överträdelser kan få allvarliga konsekvenser, menar Giedre Jirvell, grundare av Advokatfirman Mark- och miljörättsbyrån i Stockholm och Göteborg.

I Natura 2000-områden kan en brygga som medför spridning av föroreningar bedömas som grovt miljöbrott. 

Med de nya straffskalorna talar vi om upp till åtta års fängelse. Fastighetsägaren kan dessutom bli skadeståndsskyldig för saneringsåtgärder som kan uppgå till miljontals kronor, säger Jirvell om betänkandet, som nu ska remissbehandlas i regeringskansliet.

I många havsvikar där det tidigare förekommit varvsverksamhet innehåller bottensedimentet höga halter av miljögifter som tributyltenn (TBT) eller PCB. 

När fastighetsägare genomför anläggningsarbeten, exempelvis bygger bryggor eller pirar i dessa områden – särskilt i närheten av ålgräsängar eller andra ekologiskt känsliga miljöer – finns en risk att grävning och pålning frigör föroreningarna, vilket kan leda till allvarliga miljökonsekvenser.

Problematiken ligger i att många fastighetsägare saknar förståelse för regelverkets komplexitet. En till synes enkel åtgärd som renovering av en befintlig brygga eller utbyggnad av en anläggning kan juridiskt sett klassificeras som miljöbrott. Med de föreslagna straffskärpningarna riskerar överträdelser att leda till frihetsberövande påföljder, säger Jirvell.

Okunnighet friar inte från ansvar. Domstolarna har i flera avgöranden gjort klart att fastighetsägare har ett eget ansvar att sätta sig in i gällande strandskyddsregler och betonat fastighetsägarens skyldighet att undersöka vilka regler som gäller för den aktuella platsen.

Samtidigt som straffen skärps har kommunerna intensifierat sin tillsyn och börjat ta hjälp av ny teknik. I flera kommuner används numera drönare för att systematiskt övervaka och kartlägga strandskyddade områden i syfte att upptäcka eventuella överträdelser.

Detta i kombination med avsaknaden av preskriptionstid skapar en situation där historiska överträdelser kan bli föremål för rättslig prövning, berättar Jirvell.

Bakgrunden till lagförslaget med höjda miljösanktionsavgifter och skärpta straff är att miljöbrottslighet har blivit alltmer organiserad och ekonomiskt lönsam. ”Möjligheter till stora förtjänster, luckor i lagstiftningen, låg risk för upptäckt och milda påföljder har gjort miljöbrottslighet till en mycket attraktiv verksamhet för kriminella”, konstaterade utredaren Eckerrot Flodin när betänkandet överlämnades till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

För vanliga fastighetsägare innebär förslaget att även mindre överträdelser kan få allvarliga konsekvenser, menar Jirvell.  Om förslaget antas är det tänkt att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2026. 

Inlägget Bryggan kan ge åtta års fängelse dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

Det vill Vaxholmsborna med Vaxholm 

2025-06-30 07:00:00

Det vill Vaxholmsborna med Vaxholm 

Thumbnail

Foto:Ylva Bergman

Värmdö och Norrtälje har dem. Haninge, Österåker och Nynäshamn har dem. Snart kan även Vaxholm sälla sig till skaran av kommuner som tar in invånarnas åsikter i form av medborgarförslag. Vi gav oss ut på gatorna för att höra vad Vaxholmsborna själva vill se för förbättringar i kommunen – och en sak låg tydligt överst på önskelistan: en lösning på parkeringsbristen. 

Sedan kommunallagen ändrades 2002 har det varit möjligt för kommuner att låta personer som är folkbokförda i kommunen lämna medborgarförslag. Det har man nappat på i cirka 200 av landets 290 kommuner – men inte i Vaxholm. 

Men det kan det bli ändring på. I en motion från Livbojen Vaxholmsdemokraterna (LVD) som behandlades i kommunfullmäktige den 26 maj föreslås att ska börja med just detta.

“En positiv bieffekt av att införa institutionen medborgarförslag är förstås också att det kan öka intresset för lokalpolitiken och inte minst: att förtroendet för kommunen kan öka i takt med att medborgarna känner sig involverade och inbjudna att delta”, skriver motionärerna Catarina Baldo Zagadou (LVD) och Lars Arb Zackrisson (LVD).

I kommunfullmäktige beslutade man att låta kommunstyrelsen utreda och ta fram förslag på hur medborgarförslag skulle kunna införas utifrån två alternativ: dels medborgarförslag enligt kommunallagen, dels “beslutad process för hur medborgare kan lämna förslag som ska hanteras politiskt”. Det senare kan till exempel innebära att förslag kan läggas upp på kommunens webbplats och samla ett visst antal röster innan de går vidare för utredning.

Utredningen ska presentera för- och nackdelar, förslag på process och utformning och uppskattad resursåtgång för båda alternativen. 

Fakta/Medborgarförslag

• Medborgarförslag har införts i cirka 200 kommuner och det innebär en rätt för den som är folkbokförd i en kommun att väcka ärenden i fullmäktige om frågor inom kommunens ansvarsområde.

• Även den som inte har kommunal rösträtt, som barn, unga och utländska medborgare bosatta i kommunen kan också lämna medborgarförslag. 

• Melleruds kommun fick 2007 mottaga hela 100 medborgarförslag av skiftande karaktär från en och samma person, vilket ledde till att medborgarförslagsystemet avskaffades av en enig fullmäktige i juni 2007. 2012 återupptogs dock medborgarförslag igen med ett tak på tre förslag per person och år.

Källor: Sveriges kommuner och regioner, Wikipedia

Vad skulle du vilja lämna in för medborgarförslag?

15 JuliaoMichaela

Julia Westberg, Michaela Lindgren och Alva, sex månader

– En hundrastgård! Det finns ingen i hela Vaxholm eller på Rindö eller Resarö, det är lite konstigt. Vi har själva två hundar och är med i brukshundsklubben, men där handlar det mest om träning. En hundrastgård är ett bra ställe för hundarna att hitta lekkompisar, umgås och leka loss. 

15 Eva

Eva Högberg

– Jag tycker att det mesta här fungerar bra. Som pensionär har man det jättebra i Vaxholm! Men kanske är det lite väl mycket turister. Nu läste jag att man säger att vi som bor här ska gå eller cykla, så att turisterna ska få parkeringsplatserna. Så hur man ska lösa det med trafiken är nog den största frågan. 

15 Mats

Mats Bolander

– Det är parkeringarna som är det största problemet, det skulle man se över. Framförallt för oss som bor här och speciellt på sommaren. Kanske kunde man ha en infartsparkering borta vid Kullön och en skyttelbuss in? Då frigör man lite parkeringsyta för boende. 

15 Bo

Bo Haller 

– Jag har käftat med politikerna i alla år – det är hopplöst att få boendeparkering! Man skiter i de boende, det är bara turister som gäller. Här ska man suga pengar ur folk, men sen vill man inte att de ska stanna längre än tre timmar. Det är bra med medborgarförslag, men man måste också omsätta dem i något, inte bara ta emot dem och inte göra något.

15 Kerstin

Kerstin Andram

– Det händer mycket i Vaxholm nu, vilket är roligt! Jag kan inte komma på något som jag saknar. Jag vill ge positiv feedback till alla yngre som kommit hit, som verkligen vill och orkar ta tag i saker och lägger ner mycket arbete på saker som inte funkat. Det vore bra om alla partier kunde dra åt samma håll, istället för att gaffla om olikheter. 

15 Claes

Claes Granström

– Cykelfilerna behöver bli bättre. Idag fungerar det delvis, men många delar behöver bli bättre. De saknas, eller är för smala. Till exempel längs Eriksövägen, förlängningen mot den nya kyrkogården, och mellan bensinstationen och ner mot Eriksövägen. 

Inlägget Det vill Vaxholmsborna med Vaxholm  dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården