2025-01-09 17:12:00
Foto: Kustbevakningen
Dagen innan julafton upptäckte Kustbevakningens flygplan ett utländskt lastfartyg som dumpade lastrester överbord utanför Gotland. Befälhavaren har skrivit på ett förhandsgodkännande av strafföreläggande på 50 dagsböter.
Källa: Kustbevakningen
2025-01-09 17:00:00
Foto:Ylva Bergman
I november i fjol föreslog regeringen att ta bort strandskyddet vid små sjöar och smala vattendrag. Men flera remissinstanser är kritiska, bland annat Naturskyddsföreningen som menar att en stor andel skyddad natur försvinner i och med förslaget.
I sitt remissvar skriver Naturskyddsföreningen att bland annat den biologiska mångfalden och den allemansrättsliga tillgången till fria bad och friluftsliv hotas om strandskyddet för små sjöar och vattendrag slopas. Naturskyddet för 5-10 procent av Sveriges yta försvinner, skriver man, och förslaget riskerar försvåra möjligheten för Sverige att nå flera viktiga miljökvalitetsmål.
– Strandskyddet är ett mycket viktigt verktyg för att skydda viktig natur och skapa motståndskraft mot klimateffekter. Det är därför anmärkningsvärt att regeringen vill göra så stora ingrepp när viktiga ekosystem redan försvagas och klimatkrisen tilltar. Dessutom skulle friluftslivet drabbas om förslagen blir verklighet, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.
I Sveriges kommuner och regioners (SKR) remissvar ställer man sig i huvudsak positiv till principen om att strandskydd inte ska gälla vid mindre sjöar och vattendrag. Men samtidigt är man tveksam till utformningen av förslaget om utökade möjligheter att upphäva strandskyddet för vissa vattendragssträckor. Det är “ett otydligt sätt att bidra till att ge den enskilde fastighetsägaren större frihet att förfoga över sin fastighet”, skriver man, och lägger till att konsekvenserna av förslaget inte är tillräckligt utforskade. Förbundet anser också att “det är olyckligt att fortsätta fragmentisera det redan snåriga strandskyddsregelverket med ytterligare styckevisa förändringar”.
Även länsstyrelsen är positiv till flera av förslagen, men anser att en minskning av strandskyddet till 50 meter är bättre än att slopa det. “Med de ökade riskerna för påverkan från extremväder kan det vara befogat även ur ett äganderättsligt perspektiv att ha ett oexploaterat område närmast stränderna för små sjöar och smala vattendrag”, skriver man i sitt remissvar. Man ser också en risk att strandskyddets syften inte längre kan tillgodoses för små sjöar och smala vattendrag om det tas bort helt, särskilt i tätbefolkade områden med högt exploateringstryck.
Inlägget Kritik mot nya strandskyddsregler dök först upp på Tidningen Skärgården.
Källa: Tidningen Skärgården
2025-01-09 09:53:00
Foto:Peter Augustsson
Den som vill ansluta sitt hus till elnätet i skärgården kan få vänta i flera år, något som flera fastighetsägare på Möja fått erfara.
Fastighetsägare som vill koppla in hus på Möja på elnätet kan ha nytta av ett gott tålamod, installationen kan dröja i flera år. En fastighetsägare som Skärgården varit i kontakt med har haft många och långa kontakter med Vattenfall.
– Jag väntade ett helt år. Veckan efter fick jag höra från Vattenfall att de snart skulle komma. När deras grävare inte kom och vintern var i antågande så anlitade jag en egen som lade ner rören. Efter det dröjde det ytterligare några månader innan de drog in kablarna. Totalt fick jag vänta två år, det är helt sanslöst, säger mannen som vill bli anonym.
Mannen hade redan betalat Vattenfall för grävjobbet, men hade han inte själv anlitat och betalat en grävare hade han troligen fått vänta till tjälen släppt.
– Hade jag inte gjort det hade det kanske dröjt till nästa sommar med provisorisk el för att inte fastigheten skulle ta skada av vintern.
Bekymren slutar dock inte där. Mannen ville även koppla in ett hus på en grannfastighet han ägde, där alla kablar redan var framdragna till elskåpet.
– Det kom sex personer med två fyrhjulingar och började koppla in en annan granne med delvis samma kabelsträckning. Ska ni inte koppla in mig också, undrade jag? Men det hade de inte fått någon order om. De kunde heller inte nå någon på Vattenfall som kunde ge ett okej så de åkte utan att koppla in vårt hus. Vattenfall verkar ha riktigt svårt att koordinera projekt med sina underentreprenörer.
Mannen säger att bemötandet från Vattenfalls kundtjänst varit bra, men tycker att man kunnat vara mer generös med kompensationen.
– Efter en lång dialog med reklamationsavdelningen har jag jag blivit lovad att få tillbaka 20 procent av installationskostnaden. Jag hade tänkt hyra ut huset. Det är flera hundra tusen jag missat i intäkter. Jag tycker man kunde bjudit på hela installationskostnaden.
Skärgården har pratat med mannens granne som bekräftar att installationen tagit lång tid även för honom. Han säger att entreprenören dessutom grävt sönder rören för fiberkablar vilket gjort att han inte kunnat dra in fiber som tänkt. Efter 1,5 års väntan fungerar elen, men Vattenfall har ännu inte markerat installationen som klar och han har ännu inte fått några räkningar.
– Det är jättetråkigt att vi inte kan leva upp till våra kunders förväntningar. Jag förstår att förseningar skapar besvär. Den stora bakgrunden som gäller hela branschen är klimatomställningen och den stora elektrifieringen som gjort att vi senaste åren haft en enorm ökning av förfrågningar om anslutningar. Det har gjort att vi har en backlog att hantera. Nu är vi i fas, men under den här perioden har kunder fått vänta ovanligt länge, säger Ann-Marie Gelius, enhetschef för nätanslutningar lokalt på Vattenfall Eldistribution.
Ann-Marie Gelius vill inte kommentera enskilda ärenden.
– Vi samarbetar med entreprenörer som ansvarar för upplägget och genomförandet av arbetet. Jag har största förtroendet för att de planerar det så effektivt som möjligt utifrån de förutsättningar som finns. Generellt jobbar vi hela tiden för att effektivisera rutiner och får vi synpunkter så ska vi såklart väga in det i hur vi jobbar. Normalt sett ska det inte behöva ta längre tid med anslutningar på en ö.
Ann-Marie Gelius säger att väntetiden på anslutning till kabelskåp ska vara som mest två månader. Behövs fler åtgärder, exempelvis materialbeställningar eller grävarbeten, kan man få vänta 8-10 månader. Kunder som inte är nöjda med sina installationer kan vända sig till Allmänna reklamationsnämnden eller tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen.
Inlägget Fick vänta två år för att ansluta till elnät dök först upp på Tidningen Skärgården.
Källa: Tidningen Skärgården
2025-01-09 10:03:00
Foto:Lasse Söderman
KRÖNIKA. Ett nytt år begynner och med det följer löften om nya tag för att döva dåliga samveten och förverkliga drömmar. Det är inte bara nya tag som nu ska tas utan även omtag och sådana finns det gott om bland skärgårdsfrågorna. Faktiskt är det samma gamla spörsmål som återkommer år från år: till exempel boende- miljö- och befolkningsfrågorna.
En inte allt för vågad gissning är att strandskyddsfrågan blir extra het 2025.
Regeringen har aviserat att den planerar att ändra strandskyddsreglerna vilket ska ske inom en snar framtid, kanske redan i år. Som planerna ser ut kommer förändringarna inte i första hand att beröra kust och skärgård utan inlandets mindre sjöar och vattendrag. Dessa ska, enligt förslaget, undantas från strandskyddet vilket du kan läsa mer på sidan 9 i dagens tidning.
Frågan avhandlas också på dagens debattsida där Bengt Holmgren, Nätverket rätt strandskydd, argumenterar för att strandskyddet ska göras om i grunden. Den åsikten är han inte ensam om för allt fler menar att skyddet behöver reformeras.
Det handlar om människors rätt att nyttja de egna fastigheterna, om öbors möjlighet att bedriva företag, bygga bostäder och tillåtas anlägga bryggor för de egna båtarna.
Det handlar om vilket skydd som faktiskt är rimligt för att skydda den flora och fauna som lever strandnära. Det generella strandskyddet är 100 meter men har i så gott som hela skärgården utökats till 300 samtidigt som strandlevande djur och växter finns inom en 50-meterszon från vattenbrynet.
Strandskyddets syfte är också att värna allmänhetens tillgång till stränderna och därför ska privatisering av dessa motverkas. Med tanke på att Sverige har cirka 39 000 mil strand och kust kan rimligen det allmännas intressen skyddas samtidigt som lättnader införs för de som önskar bygga på sina strandnära tomter.
I praktiken är dessutom problemen med strandskyddsfrågan starkt sammanflätade med två andra heliga kor, nämligen allemansrätten och det fria handredskapsfisket. De flesta av oss anser väl att de ursprungliga syftena med dessa reformer är lovvärda: alla och envar ska ha rätt att röra sig fritt i naturen och ha möjlighet att dra upp en fisk till middag. Intentionerna var nog goda men i dagens ljus framstår de som naiva och sedan länge överspelade.
Det finns inga regelverk som värnar de ursprungliga tankarna kring allemansrätten och det fria handredskapsfisket. Det har fått till följd att reformerna utnyttjas hårt av kommersiella intressen.
Det sker uteslutande på naturens samt mark- och vattenägarnas bekostnad och så kan vi inte längre ha det.
Inlägget Omtag förväntas 2025 dök först upp på Tidningen Skärgården.
Källa: Tidningen Skärgården
2025-01-08 16:25:00
Foto: Kustbevakningen
Under den gångna långhelgen har Sveriges Television visat dramaserien ”Whiskey on the rocks” som gör satir av grundstötningen av den sovjetiska ubåten U 137 hösten 1981. En av dem som följt serien med extra stort intresse är före detta kustbevakare Olle Månsson. Han hamnade mitt i världshändelsernas centrum när kustbevakningsfartyget TV 103, som han arbetade på, förtöjdes intill ubåten.
Källa: Kustbevakningen
2025-01-06 15:23:00
Foto: Kustbevakningen
Ett 90 meter långt lastfartyg fick vid Gotska Sandön haveri på sin huvudmaskin och kunde inte manövrera. Till följd av den ökande vindstyrkan så började fartygets ankare att släpa längs med havsbotten. Kombinationsfartyget KBV 003 skickades ut och lastfartyget har nu bogserats till säker ankringsplats i Kappelhamnsviken.
Källa: Kustbevakningen
2025-01-04 07:00:00
Foto:Ylva Bergman
Med hjälp av dagböcker från roslagsskepparen August Andersson, förda under 40 års tid, följer Bengt Hermansson vedjakten Sirena av Lännas historia från Furusunds slip till förlisningen i Fållnäsviken och tecknar samtidigt ett stycke svensk sjöfartshistoria.
BOKANMÄLAN
“Vedjakten Sirena av Länna”, Bengt Hermansson, Balkong Förlag
Roslagsskutornas betydelse i skärgården under 1800-1900-talen var stor, i och med det framväxande Stockholm och stadens behov av uppvärmning och byggmaterial. Under åren från 1800-talets mitt och fram till tidigt 1900-tal räknar man med att uppemot 30 båtar per dag, lastade med ved och sand, lade till vid Stockholms kajer. Många av de seglande skutorna motoriserades på 1920-1930-talen, vilket gjorde längre resor upp och ner längs kusterna samt in i Mälaren möjliga.
Sirena var en sådan vedjakt, byggd 1902 på Furusunds slip på Högmarsö av skeppsbyggmästare Elfving, på uppdrag av Johan Fridolf Söderman på Norrmansö i Länna socken. Hans svåger, August Andersson, blev medseglare och förde under fyrtio års tid skeppsdagbok under sina färder.
“Kl 6 seglade vi Vind W-lig så vi tänkte gå igenom kummelström men så seglade vi på ett iskäl och földe med det så att vi kom iland och törnade hade göra till kl 11 innan vi blefvo loss fick göra ut båda ankarena” – så kortfattat kunde till exempel en besvärlig situation i april 1907 beskrivas i loggboken, en av åtta som August Andersson förde under första halvan av 1900-talet och som finns bevarade.
Dessa loggar fångades upp av Bengt Hermansson, tidigare intendent på kulturhistoriskt museum och sedan barnsben sommargäst på Norrmansö. I den nyligen utkomna boken “Vedjakten Sirena av Länna” varvas brottstycken ur dagböckerna och tillhörande kassaböcker med författarens egen research om allt från ägarhistorik till mathållningen ombord.
Anderssons noteringar är huvudsakligen fokuserade på väder- och vindförhållanden, slussningar och bogseringar, reparationer och underhåll samt information om last- och lossningsplatser, säljare och köpare av vedlasterna och diverse ekonomiska transaktioner. Men det bjuds även på insikter i slitet med vedhanteringen och hur liggdagar kunder tillbringas. Sammantaget blir det en unik skildring av livet ombord på Sirena, med dess vedermödor och glädjeämnen.
För den med ett stort intresse av Roslagsskutornas historia, både som fartyg och som kuggar i det svenska handelsmaskineriet, är “Vedjakten Sirena av Länna” ett riktigt guldkorn. Boken finns att beställa från flera av de vanligaste nätbokhandlarna, samt från Balkong förlag.
Inlägget Unik inblick i livet ombord en vedjakt dök först upp på Tidningen Skärgården.
Källa: Tidningen Skärgården
2025-01-03 07:00:00
Foto:Jonas Hållén
En moderat riksdagsledamot vill att naturvårdsvakter ska få befogenhet att bötfälla besökare i skyddade områden.
– Naturvårdsvakter borde rimligtvis kunna utfärda en naturvårdsbot för enklare brott mot föreskrifter eller regler i skyddade områden då det idag är en mycket kostsam process med polis och åklagare, skriver Marléne Lund Kopparklint (M) i en enskild motion till riksdagen.
Till Skärgården säger hon att det är viktigt att det finns tydliga sanktioner som kan delas ut direkt på plats när besökare bryter mot föreskrifterna i till exempel naturreservat och nationalparker.
Som exempel på mindre förseelser som naturvårdsvakterna skulle kunna ge böter för nämner Marléne Lund Kopparklint urinera på offentlig plats, nedskräpning, alkoholförtäring på allmän plats och lösspringande hundar i naturreservat.
– Dessa mindre förseelser bidrar till otrygghet och en känsla av oordning i våra offentliga miljöer och innebär problem i våra nationalparker, skriver Marléne Lund Kopparklint.
Just nu behandlas Marléne Lund Kopparklints förslag i justitieutskottet.
Fakta/naturvårdsvakter
Naturvårdsvakter förordnas av länsstyrelsen i det län där vakten skall verka. Det är en person som ska efterse efterlevnaden av föreskrifter för områden, naturföremål och djur och växtarter.
Naturvårdsvakter får bland annat:
• Avvisa personer som uppehåller sig där de på grund av föreskrifter inte har rätt att vistas.
• Beslagta jakt- och fångstredskap, fortskaffningsmedel och andra föremål som kan antas ha betydelse för utredning av brott.
Inlägget Riksdagsledamot föreslår böter i naturreservat dök först upp på Tidningen Skärgården.
Källa: Tidningen Skärgården
