2025-07-14 07:00:00

Backup-nät låg nere på Arholma

Foto:Jonas Hållén

Ett träd blåste omkull och kapade en ledning på fastlandet. Tanken var att mikronätet på Arholma skulle trätt i drift och säkrat öns strömförsörjning, men det låg nere för en uppdatering.

– Maximal otur, säger Arne Berlin, tekniskt ansvarig för mikronätet på Arholma.

Söndagen 29 juni blåste det rejält i Stockholms norra skärgård. Strax efter sju på kvällen blåste ett träd ner över en luftledning och kapade den. Ledningen försåg bland annat Arholma med el.

Sedan ett par år tillbaka finns ett mikronät på Arholma, som ska säkra elförsörjningen vid kortare avbrott i nätet.

System består av tre strömbrytare, en solpanel och två batterilager. Nätet kontrolleras med hjälp av tre olika kontrollsystem utplacerade på olika delar av ön. Mikronätet gör att nätet på Arholma vid ett strömavbrott övergår till batteridrift.

Men just den här kvällen låg även mikronätet nere för uppdatering av mjukvaran.

– Mikronätet är ju ett forskningsprojekt och vi jobbar fortfarande med att ändra och förbättra det, så ibland tas det ur drift för uppdateringar, säger Arne Berlin.

Nätet är det första i sitt slag i Sverige och ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom Vattenfall.

Från början var planen att det skulle klara två timmars maxlast vid avbrott i det reguljära nätet.

– Men när vi hade byggt färdigt det upptäckte vi att lasten hade ökat väldigt mycket, så det är mer realistiskt att räkna med att mikronätet i dag klarar en timmes maxlast, säger Arne Berlin.

Därför har Vattenfall just startat ett nytt projekt, NextGen Arholma, där bolaget undersöker om och hur kunder kan vara med och balansera upp mikronätet och därmed öka kapaciteten i det.

Inlägget Backup-nät låg nere på Arholma dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-07-13 07:00:00

Gemyt, gemenskap och en stark kärlek till gamla allmogebåtar

Foto:Ingrid Hedman

Varje sommar träffas båtfantaster från Sverige, Norge, Danmark och Finland i något av de nordiska länderna för att segla traditionella allmogebåtar och lära sig om lokal kustkultur. I år firar ”Vinden drar” 40-årsjubileum och denna gång hölls evenemanget på Arholma.

Vinden drar – orden är hämtade från en gammal åländsk folkvisa som handlar om en sjöman som seglar iväg och lovar att återvända med rikedomar till sin älskade.  Och att namnet på det årliga evenemanget har sitt ursprung på just Åland har sina naturliga skäl. Det var här som Ålands Skötbåtsförening sommaren 1985 beslöt sig för att samla båtfolk med en passion för gamla bruksbåtar från hela Norden. Idag – fyrtio år senare – har många av båtarna som ligger förtöjda vid Ahlmansvikens brygga på Arholma just åländsk flagg.

En av dessa gamla allmogebåtar är en tröndersk vengbåt som heter Lynglimta. Fartyget ägs av Astrid Olhagen, den enda person som deltagit vid alla tillfällen i Vinden drar sedan evenemangets begynnelse och som under en av kvällarna höll en föreläsning om dess spännande historik. Själv har hon varit inbiten seglare sedan barnsben och har ett mångårigt intresse för allmogebåtar.

– Vinden drar anordnades första gången för att inspirera ungdomar till att vilja lära sig segla traditionella båtar. Och då tänkte man att man måste hämta in erfarenhet från resten av Norden, eftersom man visste att det fanns norrmän, svenskar och danskar som också höll på med det här. Vi seglade runt i en vecka i Ålands skärgård och det var väldigt trevligt och informativt. Det var tänkt att bara vara en engångsföreteelse, men efteråt var det några norrmän som träffades och sa ”det här måste vi ju göra om. Vi bjuder in alla en gång till, denna gång till Norge!”, säger Astrid Olhagen.

Och så blev det. Efter första årets succé kom evenemanget att bli en årlig sammankomst som alternerar mellan de nordiska länderna. Förutom att segla tillsammans bjuds deltagarna under veckan på ett fullspäckat program med olika föreläsningar och workshops som kretsar kring hantverk och båtkunskap, exempelvis knopskola och täljskola. Med anledning av jubileet har man i år också satt upp utställningen ”Vinden Drar 40 år – memorabilia och hågkomster” och planen är att även göra en utflykt till Sjöfartsmuseet i Älmsta. Precis som tidigare år anordnas också en speciell kvinnoseglats, kappsegling, barkbåtsrace och en landskamp – och dessutom får kropp och sinne lite njutning i form av dagliga yogapass och bastubad, musik och dans. 

Ett stenkast från bryggan råder febril aktivitet. Här har man byggt upp ett basläger för de olika workshopparna och varje morgon möts man för en gemensam grötfrukost och planerar dagen. På tältplatsen intill har de flesta deltagare, som inte sover i egna båtar, slagit läger. Under en presenning som skyddar mot det duggande regnet står långbord uppradade och en kvinna går runt och spelar dragspel och skapar en gemytlig stämning. Vid en av bänkarna sitter några kvinnor och virkar sittunderlag – så kallade muttamattor – och en stund senare hålls en workshop i tygtryck. Någon kilometer bort, i ett båthus nedanför Arholma båk, berättar båtbyggaren Madeleine om hur man mäter sin båt inför en samling nyfikna åhörare.

Catharina Perlmann och Hillevi Stråge är båda med i projektgruppen och har varit engagerade i Vinden drar under många år; Hillevi var bara åtta när hon första gången deltog tillsammans med sin pappa. Numera kommer hon hit varje år med sina egna barn som idag är elva och femton år. Den starka gemenskap som uppstår över generationsgränserna är någonting som hon tycker är särskilt fint med evenemanget.

– Många av deltagarna har jag vuxit upp med och träffat varje sommar. Vi är som en jättestor, extended family. Mina barn skulle aldrig missa Vinden drar, de tycker att det är jättekul. Och det är så många nya platser man får besöka som man aldrig hade åkt till annars och får lära sig om. Förra året var vi utanför Farsund i Sydnorge, det var otroligt vackert, som i Sagan om ringen, säger hon lyriskt.

Catharina Perlmann deltog första gången i Vinden drar år 2008 då hon blev meddragen av en kompis. Egentligen var hon på den tiden ingen stor seglingsfantast och tänkte först att evenemanget lät lite skumt, men efter det första besöket var hon fast.

– Det är underbart att vara här. Det är en fantastiskt härlig atmosfär med människor från olika länder som bidrar med kunskap och historier och det är väldigt lätt att komma in i gemenskapen. Och varje år kommer det nya deltagare som blivit inspirerade att komma hit av någon de känner.

Hillevi nickar.

– Ja, vi marknadsför ju egentligen inte evenemanget utan det sker organiskt, vilket jag tror är anledningen till att det blir så bra. Det är det som ger Vinden drar dess själ, säger hon.

Inlägget Gemyt, gemenskap och en stark kärlek till gamla allmogebåtar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-07-12 07:00:00

Multisjuk lämnades ensam vid brygga

Foto:Peter Augustsson

Rose-Marie Sandberg som är multisjuk lämnades utan hjälp vid Åsättra brygga när hon skulle åka från sjukhuset hem till Ingmarsö. Hon är mycket kritisk till Österåkers kommuns agerande.

Det var den 28 maj som Rose-Marie Sandberg, efter två och en halv vecka på Sollentuna sjukhus, skulle få åka hem. Det har tidigare varit problem med fungerande sjuktransporter till Ingmarsö, men den här gången blev hon lovad att allt skulle fungera. Hemtjänsten skulle möta upp henne vid Åsättra brygga och hjälpa henne till hemmet på Ingmarsö. Så blev det inte. Ingen fanns på plats vid bryggan när hon kom dit och hon fick sitta utanför väntsalen i tunn kofta utan möjlighet att röra sig eller gå in och värma sig. Hon hade dessutom flera hjälpmedel hon skulle få med på båten. Hon ringde då sambon på Ingmarsö som i sista stund lyckades hinna med båten från Ingmarsö till Åsättra och hjälpa henne hem. Rose-Marie Sandberg är arg över hur Österåkers kommun hanterar sjuktransporter.

– Jag kunde inte ta ett steg själv. Jag kom precis från sjukhuset och mådde inte bra. Kommunen hade lovat att ta vid när jag kom med taxin. Det är så jävla horribelt. Jag har själv jobbat inom vården, men när jag själv behöver den så klickar det inte, säger hon.

Rose-Marie Sandberg menar att felet uteslutande ligger hos Österåkers kommun och vill inte kasta någon skugga över Sollentuna sjukhus.

– Jag vill ge en stor eloge till Sollentuna sjukhus, det är det bästa sjukhus man kan hitta. De har fullgjort sina uppgifter till punkt och pricka, säger hon.

Koordinatorn vid Sollentuna sjukhus kan inte kommentera ärendet och hänvisar till hemtjänsten. Ann Pargell är biträdande enhetschef för Ljusterö hemtjänstområde. Hon kan inte heller kommentera enskilda ärenden men säger:

– Vi har förståelse för att upplevelsen vid hemgången från sjukhuset inte blev som hoppats. Hon fortsätter:

– Vi har alltid kontakt med personer som skrivs ut från sjukvården när de beviljats hemtjänst för att planera hemgången. För att kunna utföra hemtjänst på öar utan landförbindelse krävs en god framförhållning, speciellt under högsäsongen då taxibåtarna har en hög bokningsfrekvens.

Region Stockholm ansvarar för färdtjänsten, men som Skärgården tidigare rapporterat så finns idag inga taxibåtar i Stockholms skärgård som är anpassade för att ta rullstolsburna och personer med tillstånd till färdtjänst är hänvisade till kollektivtrafiken. Vid isläggning finns däremot inga handikappanpassade fartyg alls mellan Åsättra och Ingmarsö. I vissa delar av skärgården erbjuder regionen hemsjukvård som utförs av läkarbåten, men enligt Stefan Ljungberg, sambo med Rose-Marie Sandberg, utförs den inte på Ingmarsö. Inte heller finns någon hemtjänst nattetid på ön, något som övriga invånare i länet har tillgång till. Han anser att regionen och kommunen bryter mot lagen genom att inte erbjuda samma service för boende på Ingmarsö som för övriga kommuninvånare.

– Listan kan göras oerhört lång på vad vi inte åtnjuter av skattefinansierad service härute. Det minsta man kan begära är att man ska kunna läsa sig till vad vi är undantagna från. Nu är det ju beskrivet vad vi har rätt till utan reservationer.

Enligt Robert Steffens, pressekreterare för Centerpartiet i Region Stockholm, ska hemsjukvård kunnat utföras även på Ingmarsö.

– Om en person är i behov av vård i hemmet är det den vårdcentral som personen är listad på som är ansvarig för att utföra den vården eller att den vårdcentral som har det så kallade närområdesansvaret får göra det under dagtid. Att utföra sjukvård i skärgården är inte utan utmaningar, men det ska gå att hitta lösningar som fungerar för patienten.

Inlägget Multisjuk lämnades ensam vid brygga dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-07-11 09:45:00

Skärgården drabbad av ovanlig sommarstorm

Foto:Tidningen Skargarden

Förra torsdagen drog kraftiga vindar in över Stockholm och skärgården, med stormbyar som orsakade strömavbrott, trafikstörningar och skador både på land och till sjöss. I skärgården nådde den högsta medelvinden 27 meter per sekund med orkanvind i byarna vid Svenska Högarna, enligt SMHI. 

– Så här kraftiga vindar är ovanligt under sommaren, de brukar ske senare på året. Men just i år har det varit annorlunda på grund av de varma vindarna över kontinenten som har mött de kallare vindarna från norr, säger meteorologen Kjell Lund. 

SMHI hade utfärdat både kulingvarning till sjöss och gul varning för mycket hårda vindbyar längs kusten. Redan under torsdagsförmiddagen började skärgårdsbor märka av vindens kraft innan stormen tilltog senare på dagen. Träd föll, fritidsbåtar lossnade från sina förtöjningar och många drabbades av strömavbrott, rapporterar öbor.  

– Jag var ute på en promenad då stormen slog till. För att ta mig hem blev jag tvungen att klättra förbi träd som hade fallit över vägarna, säger Baltzar Nordstrand, boende på Husarö. 

Trafiken till sjöss påverkades också. Enligt Trafikverket ställdes flera vägfärjeturer in under eftermiddagen, bland annat på linjer där tilläggning var för riskfylld i vindbyarna. Bilder från Tynningö visar hur bilar tvingades backa av från färjan i blåsten. 

– Beslutet om att vända tillbaka togs när färjan hade kommit fram, för att det var för mycket sjöhävning. Då valde man att gå tillbaka och ställa in trafiken tills sjön hade lagt sig lite, säger Robert Eriksson, Färjerederiet. 

Text: Irma Burmester

Bilar fick backa av Tynningöfärjan efter ett misslyckat tilläggningsförsök.

Foto: Anette Söderström

Ian Sjöström, Gabriel Taina, Rasmus Larsson och Simon Taina från Tynningö IF Simskola fick röja på väg ned mot stranden. ”Inget dramatiskt men annorlunda uppdrag för våra simlärare”, säger Anneli Sjöström som tog bilden.

En träbåt i sjönöd.

Foto: RS Dalarö

Stormen fällde en stor björk över huset på Tynningö. Foto: Maud Törnblom

Inlägget Skärgården drabbad av ovanlig sommarstorm dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-07-10 07:00:00

Ny studie: Överfiske ger mindre torskar

Foto:Peter Augustsson

Ett intensivt fiske har inte bara gjort att beståndet av torsk minskat kraftigt, det är också en förklaring till att storleken på torskar minskat. Det framgår i en ny tysk studie som väckt stor uppmärksamhet.

Sedan juli 2019 är det förbjudet att fiska torsk i Östersjön på grund av att beståndet kollapsat. Samtidigt har torskens storlek under flera decennier minskat, vilket forskarna inte kunnat förklara. Mellan 1996 och 2019 har genomsnittslängden halverats från 40 till 20 centimeter. Algblomningar, övergödning, parasiter och syrebrist är några av de förklaringsmodeller som förts fram, men i en ny tysk studie hävdar forskare att orsaken främst handlar om överfiske. Genom att analysera DNA menar forskarna att de hittat bevis för att ett högt fisketryck orsakat en snabb evolutionär förändring hos torsk. Förklaringen är att mindre torskar gynnas eftersom fisket riktats mot större individer.

– När de största individerna under många år konsekvent plockas bort ur populationen så får mindre fiskar som mognar snabbt en evolutionär fördel, säger Thorsten Reusch, professor vid Geomar Helmholtz Centret för havsforskning i Kiel.

Studien möts dock av skepsis från svenska forskare.

– Minskningen i tillväxt och allt tidigare könsmognad försiggår under en period när fisketrycket faktiskt gick ner. Det är en extrem minskning i storlek, långt under den selektion som var i trålfisket, där man hade kring 35 centimeter som minimistorlek. Man kan naturligtvis inte bortse från att fisketrycket kan ge evolutionära effekter, men varför så starkt just i Östersjön? Studien väcker många frågor. Jag tror det handlar om andra processer också, säger Henrik Svedäng, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Joakim Hjelm, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, anser att studien är bra och gedigen, men tror likt Henrik Svedäng att många faktorer kan påverka storleken.

– Nu har vi svart på vitt att det finns en koppling mellan storlek och genetik, men problemet är att man bortser från många andra faktorer som kan påverka, säger Joakim Hjelm.

En genetisk förändring av fiskpopulationen kan betyda att det blir svårt för torsken att i framtiden återgå till sin normala storlek.

– Det kan gå om det finns någon drivkraft att stora individer gynnas igen, men med de förhållanden som finns i Östersjön just nu finns det tyvärr mer som talar för att små individer gynnas, säger Joakim Hjelm.

Inlägget Ny studie: Överfiske ger mindre torskar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-07-09 07:00:00

Bergs nya brygga stoppar s/s Storskär

Foto:Stine Christophersen

S/s Storskär kommer sannolikt inte att lägga till vid Bergs brygga på Möja på åtminstone fem år. Bryggan är nybyggd och stod klar i juni i år, men s/s Storskär som enligt tabellen skulle trafikera Berg på lördagar kommer inte att kunna göra det till följd av en felplacerad pollare. Det upptäcktes först när bryggan stod klar.

På grund av brister i kommunikationen mellan trafikförvaltningen och Trafikverket, som äger bryggan, konstruerades den nya bryggan på ett sätt som nu gör att Storskär inte kan lägga till.

– Det är inte roligt att det kommer frågor till oss efter varje brygga som byggs, om saker som vi inte är ansvariga för. Regionen måste bli bättre på att kommunicera, säger Dragana Mimovic, projektledare på Trafikverket.

Inför uppförandet av den nya bryggan skickade Trafikverket enligt rådande rutiner ett förslag med ritningar av den nya bryggan till förvaltningen, där placeringen av pollarna framgick. Det görs i syfte att ge trafikutövaren möjlighet att lämna synpunkter och ändringar på utförandet, så att den slutliga planen motsvarar de behov som fartygen som lägger till vid bryggan har. När Trafikverket tog fram förslaget hade de planerat för två pollare, men förvaltningen menade att det räckte med en och strök den andra, som Storskär behöver.

– Sedan hörde de av sig runt tio dagar före slutbesiktningen och sa att de ville byta plats på den. Det är ingenting man bara kan göra, vi måste kontrollera det med konstruktören först för att höra om det går att placera pollaren där, säger Mimovic.

När ritningen kom Trafikverket tillhanda konstaterade man att det med bryggans konstruktion inte gick att sätta pollaren där den behöver vara, för att Storskär ska kunna lägga till.

– Där skulle den ligga på betongplattan som inte kan hålla den här pollaren, säger Mimovic.

Pollaren flyttades istället en bit där den kunde monteras i balken och förvaltningen accepterade lösningen, trots att problemet inte var löst för Storskär som fortfarande inte kunde lägga till.

I förra veckan hörde förvaltningen av sig till Trafikverket och föreslog att de själva skulle sätta upp en pollare till Storskär på bryggan.

– Då blev jag tvungen att upplysa dem om att det inte går att de monterar något på egen hand. Ändringar måste godkännas av konstruktören och utföras av entreprenören som anlitats för arbetet eftersom vi har en garantitid på bryggan på fem år. Om någon annan sätter dit någonting gäller inte garantin, säger Mimovic.

Därefter ändrade sig förvaltningen och bestämde sig för att ta bort bryggan Berg från Storskärs tur.

– Det här är ett problem vi har med trafikförvaltningen hela tiden. Jag har sagt till dem att de ska lämna synpunkter när vi skickar ett förslag, inte komma tio dagar före slutbesiktningen och säga att de vill göra ändringar. Vi hade samma problem med bryggan på norra Tynningö. De sa ingenting från början men när bryggan stod klar sa de att den var för hög och behövde sänkas 1,5 meter. Det går inte, säger Mimovic.

Trafikförvaltningen medger att misstag har begåtts i arbetet med att ta fram den nya bryggan.

”Trafikförvaltningen har deltagit i remissarbetet inför Trafikverkets ombyggnation av bryggan, men missat att kommunicera remissvaret de fick av Blidösundsbolaget till Trafikverket. Det aktuella angöringsbehovet för Storskär uppmärksammades därför inte och det är därför som Trafikverket inte fick den nödvändiga informationen i tid. Vi tycker givetvis detta är beklagligt och vi ser nu över vilka lärdomar som kan dras inför framtida projekt,” skriver presskommunikatör Cajsa Sjöbeck i ett mail.

Inlägget Bergs nya brygga stoppar s/s Storskär dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-07-08 15:00:00

Bogseringar, brand och sjönöd i veckan som gått

Foto:Stine Christophersen

Foto: SSRS

HÄNT I VECKAN

Bränder, bogseringar och en stor samordnad insats för att rädda en haverist i storm rapporteras från den gångna veckan.

En större segelskuta, Gretel av Visby, fick under söndagen bogseras av RS Dalarö efter att ha fått problem med sitt backslag. Skutan är 23 meter lång och väger 50 ton, och bogseras med hjälp av Sjöräddningssällskapet (SSRS) båtar Rescue Björnö och Rescue Olle Rosell – en framför och en bakom – genom de smala rännorna i Baggenstäket och Skurusundet.

Även RS Räfsnäs bogserade en större segelbåt på 35 ton med roderhaveri från Ålandshav till säker hamn vid Högmarsö.

På Kråkholmarna vid södra Ornö brann det i ett bostadshus i söndags.

Personerna i huset kunde släcka det mesta själva, men RS Dalarö, Ornö brandvärn och styrkor från Handens brandstation kom till platsen och hjälpte till.

Personerna fick uppsöka sjukvård, men ingen rapporteras vara allvarligt skadad.

Sjöräddningssällskapets station RS Öregrund, Sjöfartsverkets räddningshelikopter, en lotsbåt från Svartklubbens lotsstation i Grisslehamn och ett fraktfartyg från yrkestrafiken hjälptes åt att undsätta en haverist i en segelbåt som drev omkring på öppet hav i torsdags förra veckan. Båten hade tagit in vatten och seglen var sönderrivna av den hårda vinden.

Larmet kom in vid niotiden på kvällen och insatsen, som tog närmare sex timmar, inleddes.

Sjöfartsverkets helikopter var först på plats och hovrade över den nödställda segelbåten medan sjöräddningen var på väg.

– Framkörningen tog nästan dubbelt så lång tid som det brukar under normala förhållanden, säger Jari Aalto, stf. stationsansvarig och även skeppare ombord på SSRS-enheten Rescue Olof Wallenius under insatsen.

Innan Jari Aalto och hans besättning hann fram till haveristen började helikoptern få ont om bränsle och tvingades lämna platsen.

Under tiden engageras fraktfartyget YM Everest, som fick i uppdrag att spana på haveristen och se till att han inte försvann ur sikte.

– Medan helikoptern var iväg och tankade kom vi fram, säger Jari Aalto.

I de höga vågorna och den hårda vinden var det svårt att komma nära segelbåten. Lotsbåten från Grisslehamn och RS Öregrunds båt gjorde varsitt försök men lyckas inte komma tillräckligt nära för att kunna nå mannen.

– Efter ett tag kände jag bara att nu måste vi få över den här mannen. Så jag körde fram ganska hårt, det var nästan så att jag rammade segelbåten bara för att inte tappa kontakten med honom. Samtidigt som mina två kollegor på fördäck sträckte sig över och fick tag i varsin axelrem på hans flytväst och ryckte tag i honom, så att han i princip flög över på vår båt.

Inlägget Bogseringar, brand och sjönöd i veckan som gått dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-07-07 07:00:00

Vattnet dyrast i skärgårdskommunerna 

Foto:Jonas Hållén

Norrtälje ligger i topp i en sammanställning över de kommuner i Sverige som har dyrast taxor för vatten. Men även Vaxholm, Österåker och Värmdö tillhör de dyraste kommunerna. 

Norrtälje har i flera års tid legat tvåa i Svenskt Vattens årliga sammanställning av de kommuner i Sverige som har högst avgifter för användning av vatten i villor och radhus.

Tjörn och Sotenäs har toppat tidigare. I år intog Trosa den föga smickrande förstaplatsen.

Men jämfört med Norrtälje har avgifterna har höjts ännu snabbare i Vaxholm, Österåker och Värmdö under 2020-talet. I år hamnar Vaxholm på tredje plats i uppräkningen av kommunerna med det dyraste vattnet.

Österåker hamnar på tionde plats. Värmdö tolfte.

Sedan Svenskt Vatten började med sin digitala sammanställning på internet 2022 har månadskostnaden och öre per liter ökat med nästan 70 procent i Vaxholm, 60 procent i Österåker och 50 procent i Värmdö.

Under motsvarande tid har månadskostnaden ökat kraftigt även i Norrtälje, med nästan 40 procent under perioden 2022–2025.

Roslagsvattens vd Christian Wiklund skriver i ett mejl att både Vaxholm och Österåker under de senaste åren har gjort – och står inför – omfattande investeringar i vatten- och avloppsinfrastrukturen. 

– Det handlar bland annat om att rusta upp ett åldrat ledningsnät som varit eftersatt historiskt sett. Det handlar också om anpassningar till nya miljökrav och högre teknisk nivå, skriver han.

– I Österåker bygger vi till exempel ett nytt modernt reningsverk i Margretelund för att möta ökade krav och högre kvalitet. 

Andreas Lundin–Lindgren, vd för Norrtälje Vatten och Avfall, har tidigare gett en liknande förklaring till kommunen höga VA–avgifter. Han pekade då på att kommunen de senaste tio åren fått betydligt fler invånare vilket både har lett till expansion av det kommunala VA-nätet och ökad belastning på det befintliga. 

Norrtäljes utbyggnad av VA-nätet har gjort att kommunen behövt ta stora lån, sammanlagt 1,5 miljarder kronor. När räntorna stiger innebär det att kommunen måste betala stora summor i räntor.

– Men vid årsskiftet skedde ingen höjning alls i Norrtälje kommun, säger Fredrik Lindh, avdelningschef för kund och kommunikation på Norrtälje Vatten och Avfall, och fortsätter:

– Den 1 juni höjdes brukningsavgiften med tre procent. Snittet bland svenska kommuner 2025 är elva procent. Anläggningsavgiften för anslutning till kommunalt vatten och avlopp sänktes kraftigt.

Ett gemensamt problem för skärgårdskommunerna är att de har en stor geografiska spridning med många öar och småskalig bebyggelse. 

– Färre abonnenter måste dela på kostnaden, vilket ger högre avgifter, skriver Christian Wiklund.

Precis som i övriga delar av landet är stora delar av skärgårdskommunernas vatten- och avloppsnät från 60- och 70-talen och behöver rustas upp. 

De kraftigt ökande kostnaderna för vattenanvändningen i skärgårdskommunerna följer ett mönster som finns i stora delar Sverige:

– Under de senaste åren har nivåerna på taxorna ökat i snabb takt, på ett sätt som inte setts sedan 1990-talet då inflationen hade en omfattande påverkan på hela Sveriges ekonomi, skriver Svenskt Vatten i sin rapport.

Många kommuner har behövt ta stora lån för att möta framtida krav och inte minst reinvesteringar i åldrande infrastruktur, vilket ytterligare har drivit upp kostnaderna för vattenförsörjningen.

Skillnaderna mellan kommunernas taxor fortsätter dessutom att växa, med skillnader upp till 618 procent mellan högsta och lägsta taxa.

– Svenskarna tar vatten för givet, och priset är fortfarande väldigt lågt, säger Erik Karlsson på Svenskt Vatten.

– Men i framtiden kan även vatten bli en vara där vi känner av prishöjningarna.

Skärgården har sökt någon ansvarig i Värmdö för en kommentar, men fick inget svar innan tidningens pressläggning.

FAKTA

Kommuners vatten- och avloppsverksamhet är en så kallad taxefinansierad verksamhet. Den ska vara självbärande och inte vinstdrivande. Det innebär att alla kostnader finansieras med de avgifter som anslutna kunder betalar, enligt gällande VA-taxa. 

Taxan består av fasta avgifter och av brukningsavgifter och används till att exempelvis producera dricksvatten, underhålla ledningsnätet och ta hand om och rena avloppsvatten inklusive dagvatten från fastigheter och gator.

Källa: Svenskt Vatten

Fakta/SÅ MYCKET KOSTAR DITT DRICKSVATTEN

Norrtälje: 1656 kronor i månaden, 13,2 öre per liter (+ 40 procent sedan 2022)

Vaxholm: 1652 kronor i månaden, 13,2 öre per liter (+ 70 procent)

Österåker: 1459 kronor i månaden, 11,7 öre per liter (+ 60 procent)

Värmdö: 1379 kronor i månaden, 11,0 öre per liter (+ 50 procent)

Nynäshamn: 1137 kronor i månaden, 9,1 öre per liter (+ 30 procent)

Haninge: 988 kronor i månaden 7,9 öre per liter. (+ 60 procent)

Källa: Svenskt Vatten. Priser och höjningar gäller typhus A (enbostadshus)

Inlägget Vattnet dyrast i skärgårdskommunerna  dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården