Föreningen Fyrhuset förlorade upphandlingen om öppen ungdomsverksamhet i Stavsnäs, överklagade och samlade in närmare 1 000 underskrifter i protest. Till våren tar en annan aktör över, trots ungdomarnas kamp för att rädda föreningens verksamhet.

Det är söndag eftermiddag och på allaktivitetshusets kaklade hallgolv ligger sneakers och vinterstövlar huller om buller. Inne i lokalerna klär lurviga mattor in golvet och ljusslingor sprider ett gulaktigt sken längs väggarna. Ljudet av biljardkulor som träffar varandra blandas med musik och ungdomars glädjetjut. Men skratten delar utrymme med känslor av oro och frustration. Verksamheten som ungdomarna beskriver som ”sin trygga plats” står inför en massiv förändring som sätter tryggheten i gungning.

I februari förra året sa kommunen upp avtalet med organisationen Fyrhuset som driver verksamheten, och i vår ska en annan aktör ta över, något som Nacka Värmdö-Posten var först med att rapportera.

Föreningen samlade in närmare 1 000 namnunderskrifter i protest mot kommunens beslut och skickade in en begäran om överprövning. Men i slutet av december kom beskedet. Fyrhuset fick avslag, och avvecklingen är nu ett faktum.

– Vi har bäst statistik på besökare och minst pengar. Vi har presenterat vårt sätt att jobba och visat att det ger resultat, så det har varit svårt att förstå, säger verksamhetschef Alex Alanko.

– Det har varit som ett andra hem, säger Tor Södergren, som kommer hit flera gånger i veckan.

Fyrhuset är en ideell förening som samarbetar med lokala företag, boende och föreningar. I anslutning till allaktivitetshuset har man även en cykelpark, banor för radiostyrda bilar, en gratisshop för kläder samt seniorgympa. Föreningen genomför också flera aktiviteter och återkommande evenemang utanför fritidsgården, som nattbandy, spökvandring och Fyrhuset Bikefight.

– Vi bedriver en åldersöverskridande verksamhet här. Det är 13 till 17-åringar som är målgruppen för den öppna ungdomsverksamheten. Är man arton kan man komma hit, men då som en förebild och tillgång för föreningen, med ett ansvar. I cykelparken är det folk från treårsålder som kör, och på våra event är det folk i alla åldrar, säger Alex Alanko.

Man vill ge ungdomarna en trygg språngbräda att ta avstamp ifrån.

– Det här är en plats där man kan hitta sin väg framåt i livet, under trygga förhållanden, säger Lukas Skarbäck, som arbetar som verksamhetsledare.

2013 tog föreningen över driften från kommunen. Sedan dess har besöksantalet stigit från 6 558 besökare per år till 8 594 år 2024 och i dag jobbar nio anställda i organisationen, varav sex i verksamheten.

Många av dem som arbetar på Fyrhuset har själva gått här, och ungdomarna känner dem väl.

– De har sett oss växa upp, säger Widar Wiidh.

– Vi har byggt upp ett förtroende för dem, och det är ingenting som går att skapa på en dag. Det kommer påverka många ungdomar jättemycket när de inte är kvar, eftersom det här är vår trygga plats, säger Alice Hennoks.

Både Widar Wiidh och Alice Hennoks sitter i föreningens ungdomsstyrelse. Fyrhuset har en vuxenstyrelse som är juridiskt och ekonomiskt ansvarig, men det är ungdomarna som styr.

– Alla beslut går genom oss. Vi har möten varannan månad där vi stämmer av vad Fyrhuset har gjort och kommer att göra, säger Widar Wiidh.

– Ungdomarnas självbestämmande är kärnan i vår verksamhet. Alla kan komma med förslag och tankar till ungdomsstyrelsen, och sedan får de stöd av oss ledare med att genomföra det, säger Alex Alanko.

Det har blivit både resor, evenemang och upplevelser.

– I somras åkte vi till exempel till Göteborg och gick på Liseberg. Vi har gått på bio och kört paintball och sådana roliga saker. Det kommer vi inte kunna göra med de nya, säger Nellie Nilsson, som genom ett av föreningens samarbeten bland annat varit med och tävlat i luftgevärsskytte.

Alice Hennoks tycker att politikerna borde ha besökt verksamheten och sett hur det fungerar.

– Jag har haft flera konversationer med dem. De påstår att de har varit här, men ingen vet om de har varit det, säger Alice Hennoks.

Men Värmdös politiker har varit på plats. År 2023 åkte kultur- och fritidsnämnden på en rundtur.

– Jag har varit på Fyrhuset. När jag tillträdde initierade jag en dag där hela kultur- och fritidsnämnden åkte runt. Vi var på flera verksamheter och hälsade på. Då var vi också på Fyrhuset och träffade personal och liknande och åt lunch där, hela nämnden. Jag gick också där själv som ung, det var innan Fyrhusets tid, men jag känner väl till platsen och lokalerna, säger Miranda Ahlers (C), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

Men har ni varit där under öppettiderna när ungdomarna är på plats?

– Nej.

Under 2025 genomförde kommunen en ny upphandling. Två anbud kom in som båda poängsattes av en för ändamålet avsedd grupp på förvaltningen. En poängsättning som Rädda Barnen AB vann.

– Jag vill vara tydlig med att jag inte varit med i poängsättningen, säger Miranda Ahlers.

Även Fyrhuset uppfyllde kraven för upphandlingen.

– Fyrhuset har inte på något sätt varit en dålig verksamhet men Rädda Barnen har fått högre poäng, säger Miranda Ahlers.

Ungdomarna känner sig överkörda.

– De säger att de bryr sig mest om oss ungdomar och vill det bästa för vår framtid, men de lyssnar inte på oss, säger Alice Hennoks.

– Det är väl ändå vad vi tycker som borde räknas, inte något poängsystem som är gjort av vuxna som inte ens kommer ihåg hur det var att vara tonåring, säger Tor Södergren.

Har kommunen vägt in ungdomarnas förlust av kontinuitet och trygghet i beslutet att välja en annan aktör?

– Det nämnden beslutar om är själva upphandlingsunderlaget och där är trygghetsaspekten väldigt tydlig och även kopplad till kontinuitet och liknande. Sedan förstår jag, och har stor respekt för, att det organisationsmässigt inte blir detsamma som Fyrhuset. Men vi måste följa lagen om upphandling, säger Miranda Ahlers.

För Fyrhuset återstår nu bara att avveckla och packa ihop.

– Det känns som ett byråkratiskt beslut som inte har någon förankring i ungdomarnas bästa. Jag tror inte man är medveten om hur det här kommer slå mot ungdomarna här i lokalsamhället, framför allt i närtid. Det är jättesvårt att etablera en ny verksamhet. Det känns jättetråkigt, säger Lukas Skarbäck.

– Det är en era som går i graven, säger Alex Alanko.

Det låga vattenståndet har gjort att Waxholmstrafiken till Orrö brygga dragits in tills vidare, något som strandar öborna och förhindrar matleveranser till ön.

– Det är samhällsfarligt, säger en Orröbo. 

Under helgen har trafiken till Orrö brygga på linje 17 ställts in helt, efter att tidigare endast trafikerats av m/s Gällnö under ett par dagar. Det låga vattenståndet anges som förklaring på Waxholmsbolagets webb, och det gäller tills vidare.

En fastboende på Orrö ringde i söndags till Waxholmsbolagets kundtjänst för att höra om det fanns möjlighet att få ersättningstrafik i form av taxibåt eller liknande, men nekades. 

– Jag fick bara svar att det inte gick. 

Svaret Orröbon därefter fått per mejl från kundtjänsten kring varför inte Gällnö kan lägga till vid bryggan är att det inte bedöms som säkert. 

Orröbon är kritisk till att öborna blir strandsatta, men även till att det inte går att få matleveranser till ön så länge trafiken är indragen. 

– Det här är ingen lek, det är samhällsfarligt. De måste ta sitt ansvar, säger han. 

För den som är permanentboende och skriven på en ö som inte har linjetrafik erbjuds helikoptertrafik vid isläggning, maximalt en tur- och returresa per vecka. 

Men samma service gäller inte för öar som vanligtvis har trafik. I EU-förordningen om passagerares rättigheter till sjöss och som Waxholmsbolaget förhåller sig till framgår vad som gäller vid inställd eller försenad resa: “Transportören är inte skyldig att ge passagerarna en övernattning och kompensation där avgången ställts in eller försenats på grund av väderförhållanden som äventyrar den säkra driften av fartyget.”

Natalie Nordenswan, presskommunikatör på Region Stockholms trafikförvaltning, svarar på frågor via mejl:

Vad gäller principiellt för fastboende som i dagsläget inte kan komma till och från ön, finns det någon möjlighet till ersättningstrafik som tex taxibåt?

Svar: Det är trafikutövaren som ska vidta skäliga åtgärder för att hantera risksituationer som kan uppstå för fastboende på öar som trafikeras av Waxholmsbolaget. Det som menas med skäliga åtgärder i det här fallet är bland annat utifrån rådande förutsättningar. Åtgärderna kan exempelvis omfatta att trafikutövaren sätter in ett annat fartyg eller taxibåt, i den mån sådana resurser finns tillgängliga.

Jag har pratat med en fastboende som fick besked av kundtjänst igår att det inte gick att lösa taxibåt eller liknande, vad beror det på?

Svar: Nu vet vi inte vilket ärende det gäller utan ger ett generellt svar. Det kan bero på flera orsaker som exempelvis att ingen taxibåt är tillgänglig eller att det finns en kommande tur med annat fartyg. Det kan även vara så att en taxibåt har svårt att angöra en brygga om bryggan är för hög alternativt på grund av isläget.

Hur ser ni på detta ur ett säkerhetsperspektiv, eftersom det just nu inte heller går att få ut matleveranser till ön?

Svar: Ur ett säkerhetsperspektiv bör boende i skärgården vara förbereda på att matleveranser eventuellt inte kan komma varje dag. Myndigheten för civilt försvar har flera tips på mat som är bra att ha hemma, Tillgång till mat i kris.

Om den inställda trafiken blir långvarig behöver vi titta på alternativ för att kunna leverera mat till exempel möjlig alternativ brygga eller med annat fartyg.

I dagsläget pekar prognosen mot att det låga vattenståndet avtar i veckan, Vattenstånd och vågor – Stockholm – Diagram | SMHI.

Jag har förstått att m/s Gällnö inte kan trafikera bryggan eftersom den inte är tillräckligt hög. Vad är det för höjd på Gällnö och vid vilket vattenstånd kan den trafikera bryggan igen?

Svar: Vattenståndet är så lågt att fartygen hamnar under bryggan. Gällnö lämnade nyligen lite gods, men vi kan ändå inte öppna bryggan för trafik ännu. Besättningen på Gällnö har gjort förebyggande aktiviteter som exempelvis minskat bränsle i tankarna för att flyta lättare för att inte komma in under bryggan, men det var ändå gränsfall.

Finns det andra bryggor som ligger i riskzonen för att dras in pga vattenståndet just nu?

Svar: Det finns ett antal bryggor som är känsliga för lågt vatten. Men prognosen just nu är ett något högre vattenstånd. Nedan är exempel på bryggor som brukar ha problem vid lågt vattenstånd och isläggning.

• Fejan
• Norröra
• Bromskär
• Köpmanholm
• (Svartlöga och Rödlöga kan komma att ställas till veckoslut, men inte nu)
• Vikingsborg ( på vissa turer)
• Skälvik
• Trånholmen på vissa turer när Nordan körde, men inte nu
• Hagede på vissa turer
• Orrön
• Gruvbryggan
• Aspö (vid Nynäshamn)
• Norrö

Fotnot: Orrö brygga kunde återigen trafikeras från och med torsdagen den 12 februari.

Läraren på Svartsö skola säger upp sig. Skälet är att skolskjutsen, som läraren åker med, sannolikt dras in nästa läsår. 

Läraren på Svartsö skola slutar under vårterminen. Läraren har arbetat på skolan sedan 2020 och har kunnat åka med skolskjutsen från Sollenkroka till Svartsö. En resväg som med bil och kollektivtrafik skulle ta fem timmar per dag, till och från arbetet. 

På skolan går idag arton barn från förskoleklass och upp till årskurs 5. Majoriteten av eleverna kommer från Österåker och endast två elever är bosatta i Värmdö kommun. 

– Som jag förstår det kommer de två eleverna från Värmdö inte att gå kvar på skolan nästa läsår och då slutar också vår skolskjuts att trafikera vägen, säger Malin Bergalw skolchef i Värmdö kommun och fortsätter:

– Vi har haft en dialog med skolans rektor och den berörda läraren om hur vi ska tänka kring att vara behjälpliga med att skjutsa personal till Svartsö skola nästa läsår.

Någon lösning finns dock inte i dagsläget. För läraren Ann Nylund som nu slutar innebär det att hon inte kunnat få några klara besked.

– Jag trivs verkligen på skolan med elever, föräldrar och personal och ville jobba kvar, men känt att jag måste söka ett annat jobb. Jag vet inte hur de blir för de andra. Det är också en elevassistent och en musiklärare som åker med skolskjutsen en gång i veckan. Det känns tråkigt för vi har varit samma personal där i många år och fått till ett så fint samarbete med rutiner och allting. Det har varit en riktig solskenshistoria. Men det är så skört det här skärgårdslivet, säger Ann Nylund som nu blickar framåt mot en ny tjänst i Saltsjö-boo och hoppas att det ska lösa sig på bästa sätt för skolan och eleverna på Svartsö.

Hur elevunderlaget kommer att se ut nästa läsår är oklart.

– Vi har ett skolval som pågår just nu, så jag kan inte heller säga med säkerhet om det kommer eller inte kommer elever från Värmdö och om vi kommer att ha skolskjutsen, säger Malin Bergalw.

Lärartjänsten är nu utannonserad och flera ansökningar har kommit in.

– Vi har många sökanden, flera behöriga men det är viktigt att läraren har en human resväg, säger Maria Niläng, rektor på Värmdö skärgårdsskolors rektorsområde.   

Skärgårdsbor som inte kunnat lägga till vid sina bryggor eller hittat båten stående på botten. Indragna bryggor i linjetrafiken och grund som plötsligt dykt upp i havet.

De senaste veckorna varit omtumlande i skärgården med ett mycket lågt vattenstånd och snabb isläggning.

– Jag har aldrig sett så lågt vattenstånd här ute de femtio år jag bott här, säger till exempel Claes Kruckenberg på Aspö vid Nämdö.

Anngret Andersson på Tjockö utanför Räfsnäs berättar att hennes båt nästan står på botten vid bryggan.

– Jag är tvungen att knuffa ut den en bit innan jag kan sätta i gång propellern. Senast jag var inne i Räfsnäs var jag tvungen att ta passbåten för min båt går in under bryggan i hamnen.

Calle Bergsman på Orrön i Nämdöskärgården:

– Jag har varit här ute i sjuttio år och för första gången ser jag grundflaken mellan Ramskobben och Hamnskär sticka upp ovanför ytan.

Bertil Oskarsson på Muskö säger att Muskö kanal snart är torrlagd, 

– Kanalen är 1,2 meter djup vid normalvatten. Vildsvinet som passerade i natt hade nog bottenkänning, berättade han i början av februari och tillade:

– Jag har aldrig sett så lågt vattenstånd fast jag bott här hela mitt liv.

Waxholmsbolaget har haft inställda turer till bryggor på grund av för lågt vattendjup. Det extrema lågvattnet gjorde till exempel att trafiken till och från Bromskär ställdes in större delen av förra veckan. Även Fejan, Hagede brygga på Harö, Gruvbryggan på Utö och Skälvik på Svartsö var indragna ”tills vidare”. Fler bryggor drogs in under helgen.

– En del av ångbåtsbryggorna byggdes för hundra år sedan och enbart landhöjningen har gjort vattnet runt dem en halv meter grundare, säger Daniel Lindefors, operativ chef på Blidösundsbolaget.

– När sedan vattenståndet sjunker kraftigt som nu blir det svårt för vissa båtar att lägga till. Det gäller särskilt vinterbåtarna, som generellt är mer djupgående än sommarbåtarna.

Det kan också bli problem med vattendjupet i smala sund eller vissa passager, vilket innebär att waxholmstrafiken måste välja andra vägar. 

– Vi uppmanar allmänheten att vara lite extra uppmärksamma, eftersom att vi på några platser nu bryter isränna där vi normalt inte gör det, säger Daniel Lindefors.

Det låga vattenståndet beror främst på ett långvarigt högtryck över Sverige och Skandinavien, som har legat kvar under ett par veckor. Det har lett till att vatten successivt har tryckts ut ur Östersjön.

I början av januari låg vattenståndet vid Landsort Norra på cirka plus 35 centimeter (i RW, relativt medelvattenståndet). Helgen 7–8 februari hade nivån sjunkit till 58 centimeter vid Landsort Norra, enligt SMHI. 

Sjöfartsverkets vind– och vattentjänst ViVa hade -62 centimeter vid Landsort måndagen 9 februari och -66 vid Stockholm Norvik.

Från norra delen av skärgården rapporterade öbor om vattenstånd närmare minus 65 centimeter i slutet av förra veckan.

Guillaume Vigouroux, oceanograf vid SMHI:

– I samband med högtrycket har vi även haft syd-ostliga vindar över Nordsjön, vilket gör att vattenståndet är lägre även där. Det gör att vatten lättare kan rinna ut ur Östersjön genom Bälten och Öresund.

Vattenståndet är lågt, men det är inte rekordlågt, enligt SMHI. I Stockholm har lägre nivåer uppmätts tidigare, med ett rekord på omkring −69 centimeter 12 mars 1972. I Oskarshamn var vattenståndet samma dag minus 82.

Nu räknar Guillaume Vigouroux med att vattenståndet ska stabilisera sig:

– När ett lågtryck sedan passerar över Skandinavien kan vi förvänta oss att vattenståndet stiger i Skagerrak och Kattegatt, vilket i sin tur leder till att vatten börjar rinna in i Östersjön igen.

FAKTA

Lågt vattenstånd inträffar då och då i Stockholms skärgård, men är relativt ovanligt. Sedan år 2000 har vi några tillfällen med nivåer kring eller under cirka -55 cm (RW) för Stockholms mätstation:

• 11–19 december 2002: omkring -64 till -66 cm

• 27 januari 2010: cirka -60 cm

• 22–28 mars 2013: omkring -55 till -58 cm

• 3 december 2014: cirka -55 cm

• Alla vattenståndsrörelser som sker över kortare tid än ett år är fullt jämförbara mellan olika stationer och år när de uttrycks relativt medelvattenståndet, det vill säga i RW. Är du till exempel intresserad av extremvärden eller olika år-till-år variationer är det vattenstånd i RW du ska använda.

• Rikets höjdsystem 2000, RH 2000, är Sveriges nationella höjdsystem som blev officiellt år 2005. När vattenståndet anges i RH 2000 kan du under lång tid se hur havsnivån sakta förändras jämfört med den fixa landpunkt som utgör nollnivån i systemet.

Källa: SMHI

Parkeringsböter, försenade avtal och oklara instruktioner. Det har varit struligt värre på Värmdö Hamnars parkeringsplatser efter att man vid årsskiftet bytt parkeringsoperatör.

Sedan årsskiftet har parkeringsbolaget Parkit tagit över driften av parkeringarna i Stavsnäs vinterhamn, Sollenkroka och Boda. På grund av en juridisk tvist med tidigare bolag försenades utskicken av nya avtal till kunder med reserverade parkeringar, vilket skapat oro och frågor. En av de kunder som reagerat över situationen är Lars Hedberg på Runmarö.

– Det är självklart att det i samband med större förändringar blir problem, men kommunikationen till oss kunder är jättedålig. Jag har hjälpt många äldre som inte vet hur man ska göra eller betala. Samtidigt står det i avtalet att Parkit har rätt att omedelbart säga upp avtalet om man inte betalar, det är klart att en del är stressade, säger han.

Enligt instruktionerna ska fakturor för januari och februari skickas ut när avtalen är signerade och returnerade till Parkit, men några fakturor har ännu inte skickats ut. Enligt uppgift till Skärgården ska parkeringskontrollanter ändå utfärdat kontrollavgifter på ett stort antal fordon vid Boda parkering, även på bilar med gällande avtal.

– Min granne fick en bot som han överklagade. Parkit beklagade boten och skulle annulera den, berättar Carl Östervall, boende på Svartsö.

Sebastian Egedius är ny vd på Värmdö Hamnar, han säger att en juridisk tvist gjort att avtalen försenats.

– Tidigare operatör motsatte sig att flytta och gjorde det sedan plötsligt mitt under helgerna. Kundlistorna var inte kompletta och den nya operatören fick värdelösa förutsättningar, men har ändå gjort ett bra jobb för att få igång grejorna. I princip alla avtal är nu utskickade och påskrivna, men har något fallerat är det bara höra av sig till Parkit. Ingen behöver oroa sig över att bli av med sin plats, säger Sebastian Egedius.

Värmdö Hamnar har fått ta emot ett stort antal samtal och mejl från människor, en del väldigt aggressiva, säger han.

– Det har tidvis varit fruktansvärt och jag har fått skicka hem medarbetare. Min tolkning är inte att folk är dumma utan att förtroendet för kommunen och Värmdö Hamnar inte är på topp. Det måste vi ändra på genom att göra ett bra jobb och ha bättre dialog med våra kunder.

Parkeringen i Stavsnäs vinterhamn har under många år utsatts för regelbunden skadegörelse och stölder. Parkeringskunder har under flera år försökt förmå Värmdö Hamnar att sätta upp kameror på området för att öka säkerheten. Sebastian Egedius säger att styrelsen aldrig fattat något beslut om att sätta upp kameror, men att de nu undersöker frågan.

– Det är inte så enkelt som att bara sätta upp kameror, för det skulle kunna bli en dyr symbolhandling utan effekt. Vi behöver se över helheten med grindar, inpassering och kameror och sedan diskutera detta med kunderna så att det blir säkert, smidigt och värt pengarna.

Ett annat långvarigt problem i Stavsnäs har varit att utlandsregistrerade bilar parkerar på reserverade platser. Tidigare parkeringsoperatör har valt att inte bötfälla bilarna. Sebastian Egedius säger att utlandsregistrerade bilar självklart ska få kontrollavgift om de är felparkerade, men att någon kompensation till kunden inte per automatik kommer att betalas ut.

– Finns det grindar måste de vara låsta och inte stå öppna. När man lappar en bil försvinner den ju inte som genom ett trollslag och vi får inte flytta på dem. Däremot kommer vi givetvis försöka lösa problemet om det händer så att inte kunderna drabbas.

Förra veckan träffades  skärgårdsrådet och parkeringsfrågan var en av huvudpunkterna på sammanträdet. Bland annat svarade Sebastian Egedius på frågor från dialogstödsgruppen, som består av representanter från olika ö-föreningar. Värmdö Hamnar planerar att fortsätta hålla dialogmöten med gruppen.

– Mitt intryck är att folk var nöjda efter mötet. Vi hade ju tänkt oss göra ganska mycket förbättringar under året, men eftersom det blev sånt fruktansvärt rabalder innan vi ens hunnit börja så tänker jag att man kanske inte kan gå så fort fram.

Svante Kohala från Ljusterö firade sin födelsedag i förskott med att ta en 13:e plats i OS i Cortina. Sju placeringar bättre än förra OS i Peking.

– Jag lyckades prestera fyra nästan perfekta åk, säger Svante Kohala.

Hastigheten i OS–banan låg på runt 125 kilometer i timmen. Banan är extra svår, enligt de svenska rodelåkarna, med en platt, knepig kurva i början, och all svängning i slutet.

Åkarna måste träffa på centimetern rätt samtidigt som deras kroppar utsätts för fem g-krafter.

– Jag behövde inte justera så mycket mellan kurvorna. I kurvorna satte jag styrningarna korrekt. Och min position på kälken var en av de bästa på hela tävlingen, säger Svante Kohala.

– Snabbare än så här kunde jag inte åkt där jag befinner som rodelåkare i dag.

Helt överlägsen om guldet var tysken Max Langenhan som satte banrekord i samtliga fyra åk. Silvret gick till Jonas Müller från Österrike och bronset till hemmaåkaren Dominik Fischnaller som svor eden för idrottarna på invigningen.

Men mellan Max Langenhan och Svante Kohala skiljde bara drygt 3,5 sekunder. Det är marginalerna inom rodel.

Dagen efter låg systern Tove Kohala på 20:e plats efter damernas andra åk. Med en bra tid i det fjärde och sista åket slutade hon på 19:e plats.

De flesta aktiva i det svenska landslaget kommer från samma klubb: Skärgårdens Rodel– och Kälkklubb. Det är syskonen Svante och Tove Kohala från Ljusterö och Rasmus Moberg från Ingmarsö –alla resultatet av en unik satsning på en vintersport på en osannolik plats: övärlden utanför Stockholm.

Starterna – en viktig del av loppen – tränar de aktiva på en sex meter lång räls på familjen Kohalas tomt på Ljusterö. Hemmabana är Lillehammar i Norge.

Rodel är normalt en sport som håller till långt från rampljuset, men i Cortina har de svenska åkarna haft en stor hejarklack och blivit filmade av Sverige Television och intervjuade av Sveriges Radio.

– Det har varit jättekul med uppmärksamheten, säger Lotten Hjelm på Jungfruskär, som var med och startade Skärgårdens Rodel– och Kälkklubb.

En konflikt har uppstått mellan Djurö Båtsällskap och Värmdö kommun efter att kommunen krävt att båtklubben ska ta fram en omfattande historisk inventering av marken vid hamnområdet. Kommunen misstänker att marken kan vara förorenad av gamla båtbottenfärger och vill ha underlaget som grund för vidare miljöutredningar.

Beslutet, som fattades av bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden i december, är en del av ett större tillsynsprojekt där kommunen granskar båtuppställningsplatser runt om i Värmdö. Bakgrunden är att många äldre båtbottenfärger innehöll giftiga ämnen som koppar, bly och tennorganiska föreningar, vilka kan finnas kvar i marken i decennier.

Djurö Båtsällskap, som är en ideell förening utan anställda, menar att kravet är orimligt och har nu överklagat beslutet till länsstyrelsen. Enligt föreningen bygger kommunens bedömning på generella antaganden snarare än konkreta bevis för att just deras område är förorenat. De anser också att kommunen överskattat hur länge båtuppläggning skett på platsen, vilket påverkar riskklassningen.

I överklagandet pekar föreningen på att den inventering som krävs motsvarar ett arbete som normalt utförs av professionella miljökonsulter och kan kosta uppemot 100 000 kronor. Något som de menar är omöjligt för en liten ideell förening att bära.

Kommunen å sin sida anser att kravet är rimligt och nödvändigt. I sitt beslut skriver man att verksamhetsutövare enligt miljöbalken är skyldiga att undersöka om deras verksamhet kan ha orsakat föroreningar och att den historiska inventeringen är ett första steg för att avgöra om markprov behöver tas.

Nu är det upp till Länsstyrelsen i Stockholm att avgöra om kommunens föreläggande ska stå fast eller om kraven ska mildras. Beslutet kan få betydelse även för andra ideella båtklubbar som berörs av liknande miljötillsyn runt om i regionen.