2025-10-27 07:00:00

Upprepade tillbud med vägfärjan Frida

Foto:Ylva Bergman

Under september togs Trafikverkets färja Frida på Ljusteröleden ur trafik vid flera tillfällen. Avvikelserapporter för Frida visar att problemen inte bara haft betydande inverkan på trafiken utan även påverkat besättningens psykiska arbetsmiljö.

Den 3 september noterar man problem med styrningen på Frida. Färjan börjar “bete sig konstigt och vill lägga sig på tvären”. Man tar till nödstyrning för att ta sig till land, där man påbörjar felsökning. Den pågår i ett par dagar men felet kommer och går, vilket gör att färjan tas ur och i trafik fram till den 5 september då allt tycks fungera okej igen.

Den 10 september, efter att felet återkommit och man återigen behövt ta till nödstyrningen, skriver man i avvikelserapporten:

“Tyvärr späder dagens upprepade haveri på min och andras känsla av en klump i magen när man arbetar på Frida. Närmare bestämt känslan av att “vad kommer gå sönder nästa gång och var under överfarten kommer det att ske?” Det enda man numera känner sig helt säker på är att det kommer att ske snart. Man drabbas även lätt av en fundering om varför man prioriterar att renovera upp reservtonnaget, vilket gjorts nyligen här på ostkusten, medan livstidsförlängningen på det ordinarie trafikerande tonnaget verkar att skjutas allt längre på framtiden. Det är inte utan att man till slut känner nästan som lite uppgivenhet här ute på leden /…/ en liten förklaring till varför jag anger psykisk arbetsmiljö som en av kategorierna i avvikelsen” 

Den 19 september, samma dag som Frida åter sätts i trafik, skriver man i avvikelserapporten: “Frida är åter i trafik from kl. 14.40 på fredagen men hur länge hon håller är det ingen som vet. Bara hålla tummarna och försöka börja lita”. Man noterar att totalt har 104 turer med Frida ställts in under veckan, och att Jupiter kunnat täcka upp för 20 av dem.

Den 28 september upphör all 24 voltsmatning till styrhytten och ett femtontal bilar får backa av färjan. Det visar sig vara livbåtsbelysningen som drar så mycket ström att en propp smält. I avvikelserapporten skriver man att det är “min fasta uppfattning att Frida ej bör användas under dygnets mörka timmar utom i yttersta nödfall, så länge denna säkerhetsbrist råder”.

Man beskriver även ett riskabelt arbetsmoment när färjan ska kasta loss eller lägga till i bergläget, ett av lägena på Ljusterösidan. Då måste en besättningsman kliva över relingen och upp på dykdalben för att hantera tågvirket, vilket riskerar att man faller ner och kilas fast mellan färjan och dykdalben. Detta kommer bli ett mer frekvent arbetssätt i och med intrimningen av den nya elfärjan då bergläget måste användas oftare, skriver man.

“Vi är medvetna om att det beskrivna problemet säkert inte är nytt för någon, men icke desto mindre anser vi att det är oacceptabelt att behöva arbeta vidare med sådana risker”.

Trafikverket: Färjan Frida ska få större uppdatering

Henrik Benderius, tillförordnad distriktschef på Trafikverket Färjerederiet, bemöter kritiken:

Besättningen beskriver att det bara är en tidsfråga innan något mer händer. Att man är uppgiven och ser att dessa ständiga fel även påverkar den psykiska arbetsmiljön. Hur ser ni på det som besättningen framför i avvikelserapporterna?

– Vi har stora utmaningar med Frida. Både lokal personal på leden och underleverantör, i detta fall Tenö Varv som vi har ett underhållsavtal med, jobbar hårt med Frida. Hon är planerad att få en större uppdatering. Tyvärr har det dragit ut på tiden att få fram nya motorer och propelleraggregat.

Vad har gjorts för åtgärder på Frida?

– Vi arbetar ständigt både med avhjälpande underhåll och förebyggande. Nu inför lågsäsong kommer det arbetet intensifieras när vi får mer tid till kaj.

Kan man som besättning och resenär vara trygg ombord?

– Ledens personal gör ett jättejobb med att hålla Frida säker. Jag är trygg med deras bedömningar. Om vi bedömer att vi inte kan garantera passagerarnas säkerhet ställs avgången in. Vilket vi tyvärr fick erfara nu i september när hon var ur drift en längre tid.

Man skriver i avvikelserapporten även att Färjerederiet prioriterat att renovera upp reservtonnaget istället för att livstidsförlänga ordinarie tonnage. Stämmer det och i så fall varför?

– Svårt att svara på detta då jag inte har sammanhanget från påståendet. Begreppen reservtonnage och ordinarie kan vara missledande. Alla våra färjor används i drift och ska vara sjövärdiga. Fördelningen är inte statisk utan vi försöker optimera kapaciteten både lokalt, nationellt och sett över året. Vi ”lånar” färjor mellan lederna beroende på vilka utmaningar vi står inför. Flera färjor har eller ska livstidsförlängas. Ordningen detta sker i beslutas inte av mig utan sker centralt.

Har Transportstyrelsen informerats om problemen?

– Både ja och nej. Avvikelser som faller i kategorin som ska rapporteras till TS rapporteras. Det framgår på avvikelsen om den är rapporterad eller ej.

Inlägget Upprepade tillbud med vägfärjan Frida dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-10-26 07:00:00

Fart och fläkt på Torö matskola

Foto:Stine Christophersen

Det hackas och rörs om medan frågor, skratt och glada tillrop ekar genom lokalerna, när fjorton små kockar mellan åtta och elva år ger sig i kast med professionell matlagning.

På Torö matskola sjuder hungern efter kunskap i kapp med innehållet i kastrullerna.

Klockan är kvart i nio en lördagsmorgon. Idag ska det lagas ketchup från grunden, smördegsknyten med fetaostfyllning och marinerad klyftpotatis.

Bakom matskolan står paret Niki Kringos och Sebastiaan Meijer, som även driver kulturell verksamhet i Torö skolas lokaler – där de också bor. Sebastiaan har en musikstudio och Niki håller kurser i keramik och tovning. De flyttade hit för tolv år sedan. Ett val de gjorde eftersom kvadratmeterpriset gav dem möjlighet till en helt annan livsstil än den som erbjöds i Stockholms innerstad, där de bodde tidigare.

Idén till matskolan föddes när de försökte hitta en matlagningskurs till sin son.

– Det fanns ingenting för barn under tolv, så då tänkte vi: vi startar en egen, säger Niki.

Nu deltar båda barnen, Luca tio år, och Maggie åtta år, i kursen.

Dagen börjar med en kort genomgång av teori i skolans biosalong. Några av deltagarna är lite trötta när de anländer men en kvart senare verkar det vara glömt. Det pratas smaker och köksmått. Information blandas med roliga fakta och skojiga bilder på bioduken. 

– Vet ni att människan består av 80 procent vatten? Och vet ni vad, så är det också med potatisen, berättar Niki, och fortsätter:

– Potatis är dessutom det första NASA försökt odla i rymden.

Stämningen är uppspelt när barnen sätter fart mot kökslokalerna, efter en snabb repetition av kökshygien – och hur man använder en vass kniv.

På tomten finns även ett odlingsland. Niki och Sebastiaan är båda forskare på KTH, och brinner för att väcka nyfikenhet och upptäckarglädje hos barnen.

– Vår dotter Maggie tyckte det var jättekul när hon förstod hur man odlar. Att man kan sätta en gammal, skrumpen potatis i jorden – och sen växer det upp fler, säger Niki.

– Och det är viktigt att lära sig vart maten kommer ifrån.

Råvaror från odlingen har använts vid flera kurstillfällen, barnen har bland annat hämtat morötter och klippt ner sin egen gurka. Övriga ingredienser handlar paret själva. Några varuleveranser får de inte.

– Det här är Torö. Hit kommer ingenting, säger Sebastiaan och skrattar.

Förutom kunskap vill Niki och Sebastiaan att barnen ska få med sig självförtroende och matglädje.

– Jag älskar mat, det är en stor och viktig del av livet. Och man har bara några år på sig – sedan blir de tonåringar, och då kan det vara svårare, säger Niki.

Bakom matskolan ligger ett idogt arbete. Under sommaren har de renoverat ett av husen på fastigheten för att det ska uppfylla alla krav och fungera för verksamheten. Köksstationer har specialbyggts och alla ytor är nymålade och kaklade.

– Vi har jobbat hela sommaren med att färdigställa allt, det blev klart sista dagen innan vi skulle tillbaka till skola och jobb. Det var mycket att göra men när man ser hur glada alla barnen blir när de kommer hit känns det verkligen värdefullt, säger Niki.

Utöver det har de behövt sätta sig in i en uppsjö av regelverk.

– Allt här måste uppfylla samma standard som gäller för restauranger, säger Sebastiaan.

Nu sjuder det ur kastruller, hackas, rörs och smakas av när de fjorton unga kockarna arbetar frenetiskt med sina uppdrag.

– Egentligen är det sexton deltagare, men två kunde inte komma idag, säger Niki.

Att samsas i köket är inget problem.

– Alla gör sina egna rätter, så det går bra, säger Sonja, elva år. Hon når den översta hyllan och hjälper Maggie att ta ner en bunke.

En ljuvlig doft sprider sig i lokalerna när plåt efter plåt med gyllenbruna smördegsknyten tas ut ur ugnen. Elise 9 år, hämtar ett paket passerade tomater.

– Nu ska jag göra ketchup.

Vid bänkarnas överkant hänger laminerade receptkort som barnen följer. Recepten är Nikis och korten har testats på de egna barnen.

– Vi brukar se om de förstår recepten och justera dem om det behövs innan vi använder dem på kursen, säger Niki, men poängterar att det inte gör något om det blir fel.

– Det är okej om det inte blir som receptet och det är också okej att misslyckas, då gör man det bättre nästa gång. 

Här lär sig barnen att arbeta med smaker. 

– Jag tycker det är kul när jag ser att de till exempel förstått att för mycket vinäger kan jämnas ut det med mer socker. Då kan de prova sig fram.

Flera av deltagarna har också börjat laga mat hemma. 

– En förälder berättade att hennes son kom hem och visade henne hur man gör japansk omelett efter att vi haft sushi på schemat, säger Niki.

Runt tolvtiden är barnen färdiga med alla sina maträtter. Arbetsbänkarna städar de själva. När det är gjort kan de sätta sig i matsalen för att njuta av dagens skapelser. 

Även om alla städar sina egna arbetsplatser finns det en hel del kvar till kurshållarna att ta tag i. Efter varje kurstillfälle står Niki och Sebastiaan ansikte mot ansikte med ett gediget diskberg.

– Det tar ungefär fyra timmar. Halva dagen går åt till kursen andra halvan till det här, säger Sebastiaan. Han är glad att de installerat dubbla diskmaskiner.

Sonen Luca tröttnar inte. När de övriga kursdeltagarna lämnat har han nya planer. En skärbräda och bunke med äpplen åker fram.

– Nu ska jag göra en äppelpaj.

Inlägget Fart och fläkt på Torö matskola dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-10-25 07:00:00

Kärnkraft längs kust och i skärgård

Foto:Jonas Hållén

Regeringen vill ändra miljöbalken för att kunna bygga kärnkraft längs kusten och i Stockholms skärgård. 

Förslaget innebär – förutom att förbud mot kärntekniska anläggningar i Bohuslän, Stockholms skärgård och på Öland och Gotland slopas – att andra ”obrutna kustområden” och ”högexploaterade kustområden” ska öppnas för kärnkraft, enligt förslaget.

Det ska även öppnas för kärnkraftsanläggningar i Småland och Östergötland (från Simpevarp till Arkösund) samt i Ångermanland (från Storfjärden till Skagsudde).

– Lokaliseringen av kärntekniska anläggningar måste ske på platser där förutsättningarna är tillräckligt goda. Dagens förbud utesluter platser som skulle kunna vara lämpliga utan att det kan göras en prövning i det enskilda fallet. Lagändringen skapar förutsättningar för fler aktörer som vill uppföra och investera i kärntekniska anläggningar vid kusten, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, (L).

Enligt Energimyndigheten måste val av plats för kärnkraftverk utredas specifikt i varje enskild tillståndsansökan, eftersom det inte går att generalisera kring olika reaktortyper. 

– Det ligger på sökanden att genomföra platsundersökningar och platsvalet prövas sedan enligt miljöbalken och strålskyddslagen, säger Ola Westberg, presschef på Energimyndigheten.

– I Sverige finns inga generella föreskrifter kring vad som karaktäriserar en lämplig plats eller utpekanden av lämpliga platser för kärnkraftsreaktorer.

Samtliga sex aktiva svenska reaktorer ligger i dag vid kuster: Forsmark (tre reaktorer norr om Uppsala), Oskarshamn (en reaktor i Småland, på ostkusten), Ringhals (två reaktorer vid västkusten, söder om Göteborg)

Ändringarna i miljöbalken föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Förslaget har nu skickats ut på remiss. Sista svarsdag är den 15 december 2025.

Inlägget Kärnkraft längs kust och i skärgård dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-10-24 07:00:00

Framkomlighet i fokus i Värmdöstyrets budget

Foto:Ylva Bergman

“Ett framtidsinriktat Värmdö” är rubriken för Värmdöstyrets (S, C, L, Mp) budgetförslag för 2026. Fokus ligger på bättre framkomlighet, satsningar i skolan och miljöinsatser.

En särskild framkomlighetskommission, ny in- och utfart i Mölnvik, fler infartsparkeringar samt gratis SL-kort för alla elever i årskurs 4–9 ska minska trafikkaoset.

– SL-kort till ytterligare 2 660 elever minskar behovet av skjutsande föräldrar och ger snabb effekt i vårt trånga vägnät, säger kommunstyrelsens ordförande Carl Kangas (S).

Grundskolan får 37 miljoner kronor extra och höjd skolpeng trots färre elever – fem procent för F–6 och sju procent för 7–9. Delar av medlen ska gå till fler socialpedagoger, förstärkt undervisning och stöd i svenska och matematik.

Miljöprofilen märks bland annat genom ökade resurser till tillsyn av enskilda avlopp. Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden får mer medel för att motverka olaglig avfallshantering och skydda skärgårdens vatten.

Inga nya särskilda skärgårdssatsningar tillkommer utöver det befintliga Skärgårdspaketet.

– Men en sådan här offensiv förstärkning av skolan kommer ju också skärgårdsskolorna till del, och satsningarna på framkomlighet och kollektivtrafik är viktiga frågor även för skärgårdsborna, säger Carl Kangas.

Planarbetet för bostäder på Möja och Svartsö finansieras via planavgifter istället för exploatörsavtal.

– Kommunen tar risken eftersom det handlar om unika miljöer, säger Kristina Lång (C), ordförande i planutskottet.

Sedan tidigare har styret aviserat en rejäl höjning av VA-taxorna, både anläggnings- och brukningsavgifterna med upp till 20 procent. Enligt Pontus Tengby (Mp) är det nödvändigt för att trygga framtidens vattenförsörjning och undvika skenande lån. 

– Vi måste börja ta betalt för vad det faktiskt kostar att leverera rent dricksvatten och rena havsvikar, sade han, och kallade höjningen ett sätt att ta ansvar efter år av eftersatt underhåll.

Skatten ligger kvar på 18,98 kronor. Resultatmålet är fortsatt på fyra procent, 129,5 miljoner kronor. Satsningarna finansieras genom högre skatteintäkter och minskat beroende av konsulter och bemanning. Budgeten behandlas i fullmäktige den 5 november.

Inlägget Framkomlighet i fokus i Värmdöstyrets budget dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-10-23 13:00:00

Branden på Svartlöga: ”Ett rent inferno”

Foto:Ylva Bergman

Söndagen den 12:e oktober bröt en kraftig brand ut på Svartlöga. Ett fritidshus brann ner till grunden, men tack vare konstnären Staffan Sandlers och andra öbors snabba agerande kunde elden hindras från att sprida sig till Staffans eget hus, ateljé och till flera andra byggnader i närheten.

Det var strax efter halv nio på söndagskvällen som Staffan Sandler vaknade efter att ha somnat i soffan vid sjutiden. När han gick ut i köket hörde han ett märkligt ljud.

– Jag öppnade dörren och möttes av ett rent inferno. Hela gårdsplanen var upplyst av meterhöga lågor bakom ladan. Jag trodde först att det var den som brann, berättar Staffan Sandler.

Trots att han bara hade skjorta och foppatofflor på sig grep han en brandsläckare och rusade ut.

– Jag hann inte tänka. Det regnade glöd och eldflagor överallt. Jag sprang runt och släckte så gott jag kunde, överallt. Det var som ett fyrverkeri av eld, säger han.

När Staffan Sandler försökte larma brandkåren fick han i stressen inte upp nödnumret på sin mobil. I stället lyckades han ringa sin granne Ulf Schlecker, en och en halv kilometer bort, som slog larmet vidare.

– Det var en riktig röta att han svarade. Han brukar annars sitta och se på dåliga svenska filmer med hörlurar, säger Staffan.

Larmet kom in till räddningstjänsten klockan 20.43, och bara minuter senare var brandpersonal från Blidö och Räfsnäs på väg, liksom ambulanshelikoptern från Danderyds sjukhus. Samtidigt mobiliserade Ulf Schlecker ytterligare några grannar som bland annat mötte upp räddningstjänsten med fyrhjulingar vid bryggan.

Brandkåren som återvände på måndagen berömde Staffan Sandlers insats. Hans tidiga släckningsförsök tros ha hindrat lågorna från att nå hans stora lada och ateljé med konst, som han byggt upp under 40 års tid.

– De sa att hade jag inte agerat direkt så hade hela gården brunnit ner. Och då hade det kunnat sprida sig till fler hus, berättar han.

Staffan Sandler beskriver händelsen som en påminnelse om hur snabbt katastrofen kan vara framme.

– Jag hade ägnat hela helgen åt att städa och ordna i ateljén. Hade den brunnit ner hade decennier av arbete varit borta.

Han vill också hylla räddningstjänsten.

– De var väldigt snabba och proffsiga och kom med både brandbåtar och sjukvård och polis, sent en söndagkväll. Det finns en del samhällsservice som funkar. 

Inlägget Branden på Svartlöga: ”Ett rent inferno” dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-10-22 07:00:00

Marina kan tvingas riva 1,4 kilometer bryggor

Foto:Peter Augustsson

Björnö Fastighetsägareförening har vänt sig till Kronofogden med en begäran om handräckning för att Karlslunds marina ska ta bort bryggor från deras mark. De avser även att begära ersättning för att marinan olovligen utnyttjat deras mark under många år.

Som Skärgården tidigare rapporterat är en stor mängd byggnader, bryggor och uppställningsplatser vid Karlslunds marina sedan många år tillbaka uppförda utan tillstånd. Efter en tillsyn av Haninge kommun 2016 ansökte marinan om att en ny detaljplan skulle tas fram för att lagliggöra åtgärderna samt för att kunna utöka sin verksamhet kraftigt. Detaljplanen var ute på samråd under våren 2025 och möttes då av stark kritik från ett stort antal kringboende, bland annat från Björnö Fastighetsägareförening som äger vattenområden som gränsar mot marinan. I februari gjorde Lantmäteriet en fastighetsbestämning som visade att delar av marinas yttre bryggor ligger på föreningens mark. Enligt Pontus Bergsten, som är styrelseledamot i föreningen, vill den att marinan tar bort bryggorna från dess mark.

– Vi kan inte nyttja vår egen fastighet, exempelvis genom att åka båt, själva lägga ut bryggor eller fiska på vårt eget vatten. Marinan använder vår fastighet varje dag inom ramen för sin kommersiella verksamhet, säger han.

Föreningen har till slut vänt sig till Kronofogden med en ansökan om särskild handräckning för att marinan ska avlägsna bryggorna och andra anordningar från deras fastighet.

– Vi har bett dem ta bort bryggorna under lång tid men de förhalar processen. Tar de inte bort bryggorna nu så hoppas vi på att Kronofogden beslutar om en exekutiv åtgärd på deras bekostnad. Men vi vill att borttagandet sker på ett miljömässigt hållbart sätt så att omgivande natur inte tar skada.

Pontus Bergsten säger att föreningen avser att begära ersättning av marinan för nyttjandet av deras mark.

– De har årliga hyresintäkter för åtminstone 42 båtplatser som helt eller delvis ligger på vår mark och så har det varit under lång tid. Om man räknar med en genomsnittlig hyresintäkt om 6 000 – 8 000 kronor per båtplats ger det sammanlagda intäkter på cirka 250 000 – 340 000 kr per år. Vi bedömer att vi kommer att kunna få ersättning för deras olovliga nyttjande av föreningens mark upp till tio år tillbaka i tiden.

Marinan har blivit beviljad tillstånd av kommunen att flytta bryggorna samt att lägga ut ytterligare en brygga, men beslutet har överklagats till länsstyrelsen.

– Vi vill gärna understryka att vi från marinans sida har varit öppna med att några bryggor kommit att ligga in på grannfastigheten, vilket vi också har meddelat Björnö Fastighetsägareförening. Vi kommer att åtgärda detta och har ansökt om nytt bygglov och kommer att flytta bryggorna så snart vi får tillståndet beviljat, säger Daniel Maurer, ordförande i föreningen som driver marinan.

Förutom frågan om de felplacerade bryggorna menar Björnö fastighetsägareförening att marinan över tid har lagt ut betydligt fler bryggor än man har tillstånd till enligt gällande vattendom från 1989. Föreningen har därför anmält marinan till länsstyrelsen.

– Enligt vattendomen får inga fler bryggor byggas efter 1989. Flygfoton från 2006 visar att man då hade  uppskattningsvis 2,1 kilometer bryggor, men sedan dess har flera långa bryggor tillkommit. I deras nyhetsbrev från förra året skriver marinan själva att anläggningen omfattar mer än 3,5 kilometer bryggor. Vi menar att de bör ta bort cirka 1,4 kilometer bryggor, säger Pontus Bergsten.

Marinan menar att frågan redan prövats av länsstyrelsen efter att Haninge kommun 2017 gjort en anmälan om otillåten vattenverksamhet. Länsstyrelsen beslutade då att inte vidta några åtgärder.

Inlägget Marina kan tvingas riva 1,4 kilometer bryggor dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården