2025-04-25 07:00:00

Stora hyreshöjningar för båtklubbar

Foto:Jonas Hållén

Båtklubbarna runt Stockholm kan räkna med rejäla höjningar av markhyran de närmaste åren. I vissa fall kan det bli det så dyrt att klubbarna tvingas flytta.

De kommunala arrendeavgifterna för båtklubbarna i Stockholms län varierar i dag kraftigt, från drygt en krona per kvadratmeter i arrendeavgift till runt femtio kronor, visar en enkät som Saltsjön-Mälarens Båtförbund (SMBF) sammanställt.

Centrala lägen i Stockholm och attraktiva lägen i Tyresö, Nacka, Värmdö, Danderyd och Sollentuna toppar i avgifter. Kommuner i utkanten av Storstockholm har i regel lägre arrendeavgifter och längre löptider.

Gemensamt för alla båtklubbar, som ofta ligger i attraktiva lägen vid vattnet, är att de kan räkna med rejäla höjningar när deras arrendeavtal löper ut.

– Kommunerna inser numera att de kan få ut mycket mer pengar genom att upplåta marken till sjönära bostäder, säger Curt Lindenbaum, jurist och styrelseledamot i SMBF.

– Särskilt uppställningsplatserna, som ofta utgör stora ytor, ligger i farozonen.

I dag har många arrendeavtal fasta avgifter, men när avtalen i framtiden löper ut kommer klubbarna också att få räkna med indexerade avtal, som räknas upp årligen efter konsumentprisindex (KPI) eller fastighetsprisindex.

Konflikten mellan att å ena sidan värna om båtklubbarna och maximera intäkterna på attraktiv mark har lett till att en del kommuner på bland annat västkusten lagt över arrendeavtalen på kommunala bolag.

Därmed kan politikerna svära sig fria när arga, båtägande väljare klagar över avgifterna.

– När de kommunala bolagen tar över är det inte ovanligt med kvadratmeterkostnad på 50-80 kronor för en uppställningsyta, säger Curt Lindenbaum.

– Når vi de nivåerna tvingas många klubbar flytta på sig, eller helt upphöra med sin verksamhet.

– För de enskilda båtägarna kan avgiften till båtklubben bli så hög att de avstår från medlemskap och i stället förvarar sin båt hemma på tomten.

En annan trend som Curt Lindenbaum noterat under arbetet med enkäten är att kommunerna ställer allt hårdare miljökrav när de tecknar nya avtal med båtklubbarna:

– Flera exempel finns där kommunen kräver att båtklubben fortlöpande garanterar att medlemmarnas båtar inte har någon slags biocidfärg (giftiga bottenfärger, red.anm) på skrovet. Det är rimligt i sötvatten, men inte i saltvatten.

– Båtklubbar har också i större utsträckning fått förelägganden om att genomföra kostsamma markundersökningar på misstänkt förorenade markområden.

– Ett par kommuners miljöförvaltningar kräver dessutom regelbundna XRF-mätningar*, alternativt skrapprov på bottenfärg, trots tidigare godkända mätningar.

Löptiderna på avtalen kommer enligt enkäten att fortsätta ligga på mellan tre och fem år. Det finns till och med en del kommuner och privata markägare nära Stockholm som har femtonåriga avtal.

– Men enstaka kommuner har sedan några år tillbaka bara erbjudit ettåriga avtal för att man inte vill vara låsta vid eventuella planändringar, säger Curt Lindenbaum.

Saltsjön-Mälarens Båtförbund (SMBF) är en sammanslutning av över 250 båtklubbar med nästan 47 000 medlemmar inom Stockholms och Uppsala län. SMBF är det största av 24 regionala förbund och två riksomfattande båtklubbar inom Svenska Båtunionen (SBU).

Enkäten är anonym och bygger på svar från ett fyrtiotal båtklubbar inom SMBF.

*XRF är en förkortning av X-Ray Fluorescence eller röntgenfluorescensteknik, är en analysmetod för snabb detektion av tungmetaller. Ett handhållet instrument skickar ut en röntgenstråle som joniserar materialet man mäter på, och kan på så sätt identifiera och kvantifiera metaller. Kostnaden för mätning ligger på cirka 650 kronor.

Inlägget Stora hyreshöjningar för båtklubbar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-04-24 07:00:00

Utöbor oroas för avfolkning

Foto:Ylva Bergman

Foto: Katarina Cars

Utöborna blir allt färre, och allt äldre. Nu tar de fastboende själva initiativ till att göra ön mer attraktiv för både bofasta, deltidsboende och turister.

På långfredagen samlades runt 70 personer i Gula villan för att ta fram förslag på hur man kan hantera den allt åldrande och minskande bofasta befolkningen på Utö. Bland annat oroas man för att ön ska bli av med den trafik, godstransporter och service som man har idag i egenskap av kärnö.

– Jag jobbar som lärare på skolan och konstaterar att det blir allt färre elever, och att Utös befolkning blir äldre och äldre. Vi räknar nu med att det kanske bara finns runt hundra verkligt bofasta på ön, och att närmare 70 av dem är väl över 65 år gamla, säger Peter Nord, ordförande i Utö kontakt- och intresseförening.

Under workshopen, som leddes av Peter Nord och Katarina Cars, vaskade man fram 25-30 förslag på olika åtgärder varav fyra huvudsakliga fokusområden valdes ut: bostäder inklusive bygglov och äldreboende, att utveckla fotbollsplanen som en möjlig träningsanläggning för Stockholmslag, en företagshubb där näringsidkare kan träffas och jobba tillsammans, samt olika sätt att förlänga säsongen för fritidsboende och turister.

– Framförallt tror vi att ett sätt att få en ännu bättre utveckling är om det blir mer attraktivt för de fritidsboende att komma ut längre tid. Säg att de är ute 20-30 procent av ett år och att man kan öka upp det till 40-50 procent. Då får man ju fler som åker och då kanske det smittar av sig med fler båtturer eller restauranger som har öppet lite längre. Så att det blir en positiv spiral, säger Peter Nord.

Arbetsgrupper med ägare tillsattes för vardera av fokusområdena. Nästa steg blir ett uppföljningsmöte efter sommaren, då planen är att även bjuda in representanter från kommunen, regionen och länsstyrelsen för att ta planerna vidare.

Inlägget Utöbor oroas för avfolkning dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-04-23 10:55:00

Regionen tar strid om rätt till nattförtöjning

Foto:Peter Augustsson

Region Stockholms trafikförvaltning har valt att dra tillbaka ansökan om att få förtöja Waxholmsbolagets fartyg vid Trafikverkets bryggor över natten. Myndigheten menar att något avtal inte behövs, men den uppfattningen delas inte av Trafikverket.

Under lång tid har Waxholmsbolaget förtöjt sina fartyg vid flera av Trafikverkets bryggor när de inte är i drift. Bland annat över natten, trots att båtar egentligen endast får förtöjas för lastning och lossning eller annat tillfälligt ändamål. Länge var förtöjningarna inte formellt reglerade i avtal, men efter klagomål på att fartyg ligger i vägen för andra som vill nyttja bryggorna upprättades för två år sedan ett avtal som gav Region Stockholm (som driver trafiken) rätt att förtöja fartygen över natten vid åtta av Trafikverkets bryggor. I avtalet framgick bland annat att fartygen måste vara bemannade och att kontaktuppgifter till besättningen ska finns tillgängliga på eller intill fartygen om de behövdes flyttas. Avtalet skulle ha förnyats senast 30 mars, men regionens trafikförvaltning har plötsligt dragit tillbaka sin ansökan.

– Regionen gör bedömningen att de inte behöver ha tillstånd för nattförtöjning. Vi anser att de inte ska vara vid bryggorna längre än nödvändigt för lastning och lossning, något som vi sagt tidigare, säger Håkan Svensson, trafikingenjör på Trafikverket.

Har ni diskuterat hur ni ska agera om regionen fortsätter att förtöja över natten vid någon brygga?

– Det får vi ta när det händer.

Trafikförvaltningen tycks anse att de vet bättre vad som gäller vid Trafikverkets bryggor än Trafikverket själva.

– Vi har gjort en ny juridisk bedömning, som landat i slutsatsen att vi inte rent juridiskt behöver ha avtal om nattförtöjning. Bedömningen grundar sig i att trafikförvaltningen i samband med nattförtöjning inte utgör någon trafiksäkerhetsrisk eller nyttjar bryggorna på ett sådant sätt som medför olägenhet för andra brukare av bryggorna. Slutsatsen kommer bland annat ifrån att det går att nå våra fartyg dygnet runt och att vi kan flytta fartygen vid kort varsel om behov uppstår, skriver Elin Lindström, kommunikatör vid Region Stockholms trafikförvaltning.

Enligt trafikförvaltningen kommer fartygen att förtöjas på samma sätt som tidigare.

– Vi kommer att fortsätta använda bryggorna på samma sätt som vi gör i dag. Detta innebär inte någon skillnad i vårt arbetssätt.

Kritiken som riktats mot regionen handlar om att fartygen ibland legat på samma plats flera dagar i rad och försvårat för andra verksamhetsutövare att nyttja bryggorna. Enligt Trafikverket gäller samma regler för Waxholmsbolagets fartyg som för alla andra. Trafikförvaltningens tolkning av villkoren för förtöjning vid bryggorna skulle därmed kunna uppfattas som att även andra har rätt till långtidsförtöjning vid bryggorna så länge någon finns på plats och vid behov kan flytta på båten.

Skärgården har sökt den jurist som gjort regionens analys , men denne har inte varit i tjänst.

Inlägget Regionen tar strid om rätt till nattförtöjning dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården