Efter decennier av önskemål, medborgarförslag och till och med barnprotester ser Ljusterö nu ut att få sin första kommunala lekplats. Beskedet tas emot med både glädje och viss försiktig optimism bland de boende.

– Det känns jättekul, säger Martin Sjölander, Levande skärgård Österåker (LSÖ), som varit delaktig i arbetet för att få till en lekplats.

Frågan om en lekplats har varit aktuell under lång tid. Boende har skickat in medborgarförslag, engagerat sig i arbetsgrupper och barn har själva deltagit i demonstrationer för att sätta press på kommunen.

Trots att behovet länge varit tydligt har ett avgörande hinder varit markfrågan – det har helt enkelt saknats kommunägd mark på ön.

– Det är framför allt på grund av att vi inte haft någon lämplig plats, säger kommunstyrelsens ordförande Richard Orgård (M).

Nu har situationen lösts genom ett långsiktigt arrendeavtal mellan Österåkers kommun och Ljusterö hembygdsförening för en markyta i anslutning till hembygdsgården, något som lokaltidningen Kanalen var först med att berätta. Avtalet sträcker sig över 49 år och gör det möjligt för kommunen att bygga och driva lekplatsen.

Nästa steg i processen blir att involvera Ljusteröborna i utformningen av lekplatsen. Kommunen planerar att samla in synpunkter via skolan, föreningar och andra lokala aktörer.

– Vi vill att Ljusteröborna ska vara involverade så att vi landar rätt, säger Richard Orgård.

Engagemanget lokalt är fortsatt starkt. En arbetsgrupp med boende planerar nu hur de kan bidra i nästa fas.

– Det viktigaste är att vi får vara med i samtalet och påverka hur det blir, säger Martin Sjölander.

För många ses lekplatsen som en efterlängtad social knutpunkt på en ö där gemensamma mötesplatser länge varit en bristvara.

– Vi har saknat ställen att träffas på, både för barn och föräldrar. Det här kan bli en plats där man umgås, kanske grillar tillsammans och bygger gemenskap, säger Martin Sjölander.

Förhoppningen är också att satsningen ska bidra till att göra ön mer attraktiv för barnfamiljer och stärka känslan av delaktighet i kommunens utveckling.

– Det här behövs nu, att vi känner oss inkluderade i hela samhällsbygget. Detta gör ju att vi får en större sådan känsla. 

Exakt när byggstarten sker är ännu inte fastställt. Först ska dialogen med invånarna genomföras, därefter följer projektering och upphandling.

– Vi vet att det här är prioriterat. Det märks vid alla möten jag har haft där ute, säger Richard Orgård.