2025-06-01 07:00:00
Fyrsällskapet invigde utställning på Landsort
Foto:Stine Christophersen
Den 17 maj invigdes Landsorts fyrutställning. Den är ett samarbete mellan Svenska Fyrsällskapet, Sjöfartsverket och engagerade ortsbor och en av ett tjugotal fyrutställningar som man just nu arbetar med att ta fram. Trots att det var mulet och åtta grader i luften, slöt över 60 fyrentusiaster från olika delar av landet upp för att delta i festligheterna.
Landsorts fyr uppfördes i slutet av 1600-talet. Den anses vara landets äldsta bevarade fyr och har varit ett statligt byggnadsminne sedan 1935, med en gedigen och spännande historia. Stenfyren byggdes till följd av en kunglig befallning 1666, efter att den tidigare träbåken brunnit ner. Även den nuvarande fyren utsattes för eldsvåda när ryssarna 1719 brände Landsort. Men de metertjocka stenväggarna klarade lågorna och utgör den fyr som är aktiv än i dag.
Här bjuds nu utställningsbesökare på berättelser om Landsort som fyrplats, samt bilder och fyrutrustning från olika tidsepoker. Arbetet med utställningen har pågått i ett och ett halvt år, och föremålen som visas kommer från Sjöfartsverkets depå i Norrköping, där man samlat allt värt att bevara i takt med att nya farleder och fyrar byggts genom åren.
– Det är en verklig skatt som vi som ideell förening har fått tillgång till, och som vi nu använder till de här utställningarna, säger Jan Olsén, ordförande i Svenska Fyrsällskapet.
På invigningsdagen inleddes ceremonin med tal av Jan Olsén och Joel Smith, vice generaldirektör på Sjöfartsverket, samt ortsborna Maria Landin och Björn Öberg, som klippte det blågula bandet i fyrens dörröppning. Efter applåder och glada tillrop strömmade besökarna in i fyren för att ta del av sevärdheterna. I fyrens bottenplan finns bland annat den trumlins med katadioptriska prismor som är något av museets kronjuvel, tillverkad i Paris i slutet av 1800-talet.
– Alla de stora linserna som finns i Sverige i dag är tillverkade i Paris i slutet av 1800-talet, och det är även en sådan som är i drift här uppe i fyren på Landsort nu, berättar Olsén.
Bland föremålen i fyrens nedervåning finns även en glödnätsväxlare. En uppfinning av Gustav Dalén som underlättade arbetet på fyrar som använde glödnät genom att automatisera den mest krävande delen av att hålla glödnätet brinnande. Göran Sundström, medlem i Svenska Fyrsällskapet och tekniker till yrket, var med när glödnätsväxlaren hittades i depån i Norrköping.
– Den var inte helt komplett, så jag har fått fixa till den lite, säger Sundström.
Svenska Fyrsällskapet har sammanlagt fått sex containrar med material från förrådet i Karlsro i Norrköping att disponera och fördela ut på de olika fyrmuseerna.
– Det har varit ett väldigt bärande, kånkande och sorterande av grejer, säger Jan Olsén.
På Landsort består museet även av fyrens befintliga delar. För den som orkar trava de drygt åttio trappstegen upp i fyrens topp finns fyrvaktarens kammare bevarad. Här kan man också se den gamla originalmekaniken som höll igång fyrens karakteristiska blinkande innan den blev elektrifierad. Marie Tilosius, som vanligtvis är fyrguide på västkusten, berättade för invigningsbesökarna hur den äldre mekaniken fungerar.
– Det är samma teknik som ett gammalt gökur som man vrider upp. En fantastisk evighetsmaskin som fungerar i all framtid, om man bara smörjer den.
Mycket har hänt inom fyrtekniken under åren, inte minst den digitala utvecklingen på senare tid. Men fyrarna har långt ifrån spelat ut sin roll.
– Man kan tro att fyrar är något som gått ur tiden, men i och med kriget i öst så störs våra digitala navigationssystem och när det inte fungerar som det ska är fyrarna ett ovärderligt visuellt navigationshjälpmedel. Vi har också ganska stora krav på oss internationellt att hålla våra stora kustfyrar igång, så de kommer aldrig att försvinna. Kraven säger att man måste kunna angöra en kust på ett säkert sätt även om man saknar digitala navigationsmöjligheter, säger Emma Wegrell, kulturmiljöspecialist på Sjöfartsverket som var på plats under invigningen.
Och intresset för fyrar, sjösäkerhet och navigationssystem är stort.
– Bara i vårt lilla fyrsällskap är vi 5 200 medlemmar, och sedan har vi alla båtklubbar och större fartyg att räkna in ovanpå det, säger Jan Olsén.
För Sjöfartsverket, som har till uppgift att bevara de fyrarna som är statliga byggnadsminnen och göra dem tillgängliga för allmänheten, är Svenska Fyrsällskapets utställningar ett välkommet initiativ.
– Det är pricken över i för oss att de skapar de här utställningarna, som bidrar till att folk besöker fyrarna och att intresset och kunskapen kring dem ökar, säger Emma Wegrell.
Fyrfakta
• Alla Fyrar blinkar enligt sin egen karaktäristiska ljussignal för att de ska gå att känna igen dem på natten. Även byggnaden är unik för att sjöfarten ska kunna veta exakt vilken fyr det är.
• Det tidigaste kända fyrtornet är fyren på Faros öar utanför Alexandria i Egypten, som är ett av världens sju underverk. Det byggdes år 280 f.Kr. och stod kvar till 1300-talet.
• Svensken Jonas Norberg tog fram den första roterande konstruktionen med urverkteknik som gjorde det möjligt för fyrar att blinka 1781.
• Gustav Dalén konstruerade ett revolutionerande system för fyrbelysning som byggde på flera uppfinningar och fick nobelpriset 1912.
• För att förhindra eventuella plundrare slog missgärningsbalken som ingick i 1734 års lag fast att ”gör man falska eldar eller sätter upp andra tecken att därmed förleda sjöfarande till skeppsbrott, pliktas med trettiotvå par spö oaktat om skada sker eller ej”
Källor: Svenska fyrsällskapet, Tekniska museet, Patent- och registreringsverket samt Sjöhistoriska museet.
Inlägget Fyrsällskapet invigde utställning på Landsort dök först upp på Tidningen Skärgården.
Källa: Tidningen Skärgården
