…ordförande i Bostadsarrendatorernas riksorganisation BARO:

Hur ser utvecklingen ut för arrendeavgifterna i Stockholms skärgård?

– Vi ser samma trend i skärgården som i övriga landet. Arrendeavgifterna stiger kraftigt och markägare vill ofta ha betydligt större höjningar än vanliga indexuppräkningar. Problemet är att man i många fall utgår från värdet på fastigheter, trots att det egentligen är råmark som arrenderas ut. Hus, bryggor, vägar och annan utveckling har ofta bekostats av arrendatorerna själva. När arrendet höjs flyttas värde från arrendatorn till markägaren, samtidigt som värdet på arrendatorns investeringar minskar.

Vilka är de vanligaste konflikterna mellan markägare och arrendatorer?

– Avgiftshöjningarna är den stora frågan, men det handlar också om vilka rättigheter arrendatorn har på marken. Det kan röra sig om allt från trädfällning och vägar till vilka förändringar man får göra på tomten. Vi ser också konflikter när mark byter ägare eller går vidare genom arv. Då kommer ibland nya ägare in och vill höja arrendena kraftigt, vilket ofta leder till tvister.

Hur trygg är man som arrendator om markägaren vill höja avgiften eller säga upp arrendet?

– Bostadsarrendatorer har ett starkt besittningsskydd och kan normalt inte sägas upp så länge de sköter sina åtaganden. Men många upplever ändå en otrygghet. Arrendeavtal löper ofta på fem år och om en tvist tar två eller tre år att lösa återstår kanske bara ett år innan nästa förhandling börjar. Det skapar en ständig oro och stress för många arrendatorer.

Vad händer med skärgården om arrendekostnaderna fortsätter att stiga?

– Vi riskerar att få en skärgård där bara de mest välbeställda har råd att bo kvar. Redan i dag ser vi en avfolkning på många håll. Om kostnaderna fortsätter att öka blir det svårare för vanliga familjer att bo året runt. Då försvagas också de lokala gemenskaperna, samtidigt som viktiga funktioner som beredskap, sjöräddning och närvaro i skärgården påverkas.

Vilka förändringar vill BARO se för att stärka arrendatorernas ställning?

– Vi arbetar både för att förändra hur dagens lagstiftning tillämpas och för att få till stånd lagändringar. Just nu tittar vi bland annat på norska lösningar som bygger på avgöranden i Europadomstolen. Där finns ett starkare skydd för arrendatorer och större möjligheter till friköp. Vi tror att det finns erfarenheter därifrån som också skulle kunna vara värdefulla i Sverige. Det går långsamt, men vi märker att frågorna får allt större uppmärksamhet.