Hur räddar vi Östersjön och skapar framtidstro, jobb och hållbar utveckling längs kusten samtidigt? Det var den röda tråden när stiftelsen Baltic Waters arrangerade sitt första Östersjöseminarium i början av maj.

Under en halvdag möttes forskare, politiker, myndigheter, civilsamhälle och näringsliv för att diskutera allt från torskens framtid och överfiske till blått kol, turism och restaurering av kustvikar.

Seminariet var upplagt som en växel mellan korta presentationer och ”politikersoffor”, där riksdagsledamöter, EU-parlamentariker och kommunpolitiker diskuterade lösningar tillsammans med publiken. I fokus stod rapporter från Baltic Waters traineeprogram, där unga samhällsvetare arbetar med havsmiljöfrågor och tar fram policyförslag för politiken.

Ett av projekten handlade om så kallat blått kol – havets förmåga att lagra koldioxid. Juristen Johanna Svensson berättade hur grunda havsvikar kan fungera som viktiga kolsänkor, men också hur övergödning och muddring riskerar att förstöra deras funktion.

– Jag minns att jag kunde snorkla när jag var liten, men nu går det inte längre, sade hon.

Projektet Levande vikar lyftes fram som ett exempel på hur restaurering och lokala åtgärder kan gynna både biologisk mångfald och klimatet.

Ett annat arbete handlade om det storskaliga sillfisket i Östersjön. Traineen och nationalekonomen Douglas Bjäresten berättade att bara omkring tio procent av den sill som fångas går till mat för människor. Resten blir djurfoder till bland annat laxodlingar och kycklingproduktion. Rapporten, som tagits fram tillsammans med Lisa Stockhaus, visar att ett kilo strömming som förädlas till surströmming har 36 gånger högre värde än samma mängd som blir foder.

– Dagens sillfiske är ineffektivt och olönsamt för Sverige. En omställning från foderfiske till fiske för humankonsumtion skulle gynna svensk ekonomi och samtidigt skapa utrymme för minskade fångster och starkare sillbestånd, sade han.

En tredje fråga under dagen var hur naturturism kan bli en drivkraft för ett friskare innanhav. Traineen Jonathan Pluntke presenterade rapporten ”En maritim turism på Östersjöns villkor”, där kopplingen mellan naturvärden, områdesskydd och besöksnäring undersökts.

Han pekade på att omsättningen inom turismen i Östersjökommunerna ökat kraftigt de senaste tio åren, men varnade samtidigt för att ohållbar turism kan skapa problem i små kustsamhällen.

– Det går att göra turism både bra och dåligt, sade han och lyfte frågor som vattenbrist, avlopp och nedskräpning i hårt belastade sommarorter.

Flera politiker betonade behovet av fler marina skyddade områden och bättre samverkan mellan lokal nivå, stat och EU. Målet om att skydda 30 procent av havet till år 2030 återkom flera gånger under dagen.

Avslutningsvis berättade traineen Ebba Hadenius om hur det småskaliga yrkesfisket skapar värden för kustsamhällen genom mattraditioner, arbetstillfällen, turism och kulturarv. Samtidigt betonade hon behovet av minskat fisketryck.

– Vi behöver inte fiska upp hela den kvoten vi får från EU. Fisken är en gemensam resurs och besluten måste ta hänsyn till mer än bara fångstmängder. Samtidigt är det viktigt att de småskaliga yrkesfiskarna får vara med och påverka, sade hon.