2026-01-05 07:00:00

Ledfyr i farledskorsning

Foto:Johan Bjurer

Ledfyren på Rökogrundet är betydelsefull för sjöfarten som går via Södertälje kanal in i Mälaren till Västerås och Köping. Fyren står i en korsning mellan olika farleder med ledande sektorer åt tre håll strax söder om sydvästligaste Torö. 

Fartygen som passerar går i närheten av fyren som är försedd med fasadljus och fungerar som orienteringsmärke på kortare avstånd, 200–300 meter. Idag finns ingen kunskap om när grundet ”hittades” eller namngavs, men sjöfarare både långväga och lokala och fiskare har säkert känt till det i hundratals år. Idag finns grynnan på tre meters djup och stiger med cirka 50 centimeter per århundrade. 

Namnet ”Röko” är ganska vanligt i skärgårdsmiljö och finns upptecknat för ett 15-tal lokaler i Sverige och Finland. Förmodligen rör det sig ursprungligen om ett fartygsnamn eller en typ av fartygsnamn som var populär under renässansen. Man vet exempelvis att ett skepp med namnet ”Röde ko” erövrades av danskarna 1564. Förmodligen är namnet ursprungligen ett så kallat ”grundstötningsnamn”, alltså namnet på en plats som uppkallats efter ett skepp som förlist på platsen. Efter detta har det blivit ett modenamn som trängt ut äldre namn. Mer om en mer sentida grundstötning på Rökogrundet på 1990-talet strax.

Fyren har ”ledande sektorer”.

– Den ledande sektorn är den vita sektorn, i vilken djupet är det angivna i farleden. Ligger man i vit sektor (ser vitt ljus från fyren) går fartyget säkert på djupt vatten. Är man i röd eller grön sektor (ser rött eller grönt ljus) finns hinder och risk för grundstötning. Fyren lyser ju långt, ofta ända till nästa fyr och då gäller ju den fyrens sektorer, berättar Johan Winell vid Sjöfartsverket. 

På fyrens utsida finns en dörr och en liten plattform med räcke där personal som utför underhållsarbeten kan gå in i byggnaden.   

– Inne i fyren finns ett rum som innehåller en elcentral, reservdriftsbatterier och elektronik till fyrlampan. En gång per år får fyren tillsyn av Sjöfartsverkets driftpersonal. De utför rengöring av bland annat solcellspaneler och glas, byter glödlampa, fyller på eventuellt batterivatten, städar, tittar till allt. Sen besiktas fyren mer noggrant vart fjärde år. Då kan eventuella brister som kräver mer avancerade åtgärder identifieras och åtgärdas. 

Idag kommer ny, modern och mer avancerad navigationsteknik. Kommer den här typen av fyrar att leva kvar? 

– Ja, det tror jag absolut. Sen kan vi aldrig långt fram i tiden uppskatta hur teknikutvecklingen utvecklar sig. Idag kan man ju exempelvis köra tåg utan fysiska signaler vid järnvägen. I Stockholms skärgård och runt de svenska kusterna finns tusentals liknande fyrar idag. 

Fyren på Rökogrundet byggdes 1940 med AGA-ljus. AGA-ljus alstras i en apparat där acetylengas brinner i en öppen låga som ger ett skarpt ljussken. AGA-ljus uppfanns av ingenjör Dalén och tillverkas av AGA AB. Det används främst i ledfyrar och lysbojar, men även i fyrskepp. Tornet är nio meter högt med ett vitt bälte på en grå sockel med fasadbelysning. 1984 fick tornet en solcellsdriven elektrisk lampa på tio meters höjd. 

De åttonde december 1998 gick torrlastfartyget ”Odin” söderut i Södertälje skärgård. Den erfarna lotsen klev ombord i Södertälje och lotsade mot Landsort. Plötsligt upptäckte lotsen fyren vid Rökogrundet. Lotsen övervägde en hård styrbordsgir eller en backmanöver, men insåg att tiden var för knapp. Kursen bibehölls och fartyget fick grundkänning klockan17.39 några tiotal meter norr om fyren. Fartyget gled över grynnan utan att fastna, men sprang läck. Befälhavaren var tysk och överstyrman rysk medborgare. Någon utkik fanns inte på bryggan. En dryg halvtimme innan grundkänningen avlöstes befälhavaren av överstyrman. Man beslutade att fartyget skulle återvända till Södertälje där hon länspumpades av brandkåren som också tog hand om läckvattnet. 

Lotsen Björn Öberg var på väg ut från Landsort på ett lotsuppdrag och hörde när fartyget gick på grundet. 

– Jag såg lanternorna och hörde smällen. På något sätt hade väl lotsen tappat uppmärksamheten. Kanske fyren var skymd. I modern tid har några fartyg gått på Rökogrundet och ligger på botten därute. Det är ett mycket svårnavigerat område med många öar och grynnor, berättar Björn Öberg.

Källor: Sjöfartsverket, Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift (OUÅ) från 1973

Inlägget Ledfyr i farledskorsning dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården