2025-01-02 07:00:00

Fullsatta fartyg under högsäsong

Foto:Peter Augustsson

Stora skillnader i antalet resenärer mellan olika dagar gör det svårt för operatörerna att dimensionera fartygen så att alla alltid får plats ombord. Under 2024 har knappt 2 000 resenärer nekats plats vid Strömkajen.

Kerstin Viberg är en av cirka 2 000 resenärer som inte fått plats ombord på fartyget vid Strömkajen när hon kommit för att åka mot Möja.

– Det har hänt både mig och folk jag känner. Jag har varit färdigpackad och gått iväg då har det plingat i ryggsäcken och jag har fått ett meddelande som säger att båten är överfull. Det kanske har varit 20 minuter innan avgång, säger hon.

Anledningen till att fartyg ibland blir fulla är att antalet passagerare varierar kraftigt mellan olika dagar.

– Det händer att våra båtar blir fullsatta från Strömkajen ut till Vaxholm. Vi dimensionerar upp vår trafik med en stor överkapacitet till att klara även sommarens soliga och varma dagar, men så kommer plötsligt en trafiktopp när alla vill ut till Vaxholm en viss tid och då räcker varken planerade fartyg eller insatta extraavgångar till. Att bygga båtar för tre, fyra dagar per år är inget vi ser som ett ekonomiskt rimligt alternativ, säger Sophie Gunnarsson, presskommunikatör vid Region Stockholms trafikförvaltning.

De flesta resenärerna kliver av i Vaxholm och för dem är det oftast inget stort problem att vänta på nästa fartyg. Men för Kerstin Viberg kan en missad båt i värsta fall innebära att hon får vänta till nästa dag.

– När det börjar bli trångt så prioriteras ofta resenärer långt ut med få avgångar framför destinationer som Vaxholm där nästa avgång går strax efter. Skulle det dessutom mot förmodan vara fullt på båten, så kan man som resenär till Möja i lugn takt gå till Slussen, stå först i busskön och ta buss 434 till Sollenkroka för att där genskjuta båten när de flesta turister gått av, säger Sophie Gunnarsson.

För Kerstin Viberg är det inte ett alternativ.

– Då ska man som åttioåring släpa sig dit.

Fakta

Statistik fullsatta fartyg från Strömkajen (antalet kvarlämnade är en uppskattning)

Lågsäsong januari 2024 – april 2024

Totalt antal påstigande 35 663

Kvarlämnade 21

Procentuellt 0,058%

Kommentar: Avgång på Valborg där 21 personer inte fick plats.

Totalt januari 2024 – 7 oktober 2024

Totalt antal påstigande 351 359

Kvarlämnade 1836

Procentuellt 0,52%

Kommentar: Soliga dagar under högsäsong.

Inlägget Fullsatta fartyg under högsäsong dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2024-12-31 12:00:00

Kosterhavet förbjuder vattenskotrar

Foto:Jonas Hållén

Kosterhavets nationalpark förbjuder vattenskotrar och ökar tillsynen i Nationalparken. I framtiden vill nationalparkschefen att naturvårdsvakterna ska kunna dela ut böter till besökare som missköter sig.

Skoterförbudet infördes i slutet av sommaren när de nya föreskrifterna för Kosterhavets Nationalpark togs i bruk.

Samtidigt infördes en maxhastighet på 25 knop i nationalparken. I känsliga områden är maxhastigheten fem knop.

– Vill man köra snabbt med båten eller åka vattenskoter finns det andra ställen som lämpar sig bättre för det, säger Anders Tysklind.

I framtiden vill nationalparkschefen Anders Tysklind att naturvårdsvakterna ska få befogenhet att utfärda en ”naturvårdsordningsbot” på plats till besökare som bryter mot nationalparkens föreskrifter.

Ett första steg i den riktningen togs i de nya föreskrifterna för parken, där hastighetsbegränsningarna inte längre ligger under miljöbalken utan sjötrafikförordningen.

– Det innebär att till exempel Kustbevakningen lätt kan utfärda en bot på plats i stället för att det ska rapporteras till polis och åklagare, säger Anders Tysklind.

Under högsommaren kommer ett stort antal besökare till Kosterhavet, antingen med färjan från fastlandet ut till Kosteröarna eller med egen båt. Uppskattningsvis handlar det om omkring 400 000 dagsbesök i hela nationalparken under en säsong, eller 90 000 besökare om året till Kosteröarna.

– Som regel sköter sig de flesta, men vi har problem med båtar som kör för snabbt och hundägare som inte kopplar sina hundar, säger Anders Tysklind.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har i dag sju heltidstjänster baserade i Kosterhavets nationalpark. Av dessa har fem utbildning som förordnade naturvårdsvakter med särskilda befogenheter att säga till personer som bryter mot regler och i allvarliga fall göra polisanmälan. 

– Gott värdskap ska prägla även tillsynen och det är viktigt att förklara att reglerna finns för att skydda naturvärden och för att besökare ska ha en bra upplevelse, säger Anders Tysklind.

På grund av minskade anslag från regeringen till Naturvårdsverket har tillsynen minskat det senaste året. I stället för speciella tillsynsrundor har naturvårdsvakterna gjort tillsyn samtidigt som de varit på väg på något annat uppdrag.

– Men det räcker inte, säger Anders Tysklind.

– Vi behövs där ute för tillsyn och som stöd. Särskilt kommande sommar när vi ska informera om de nya föreskrifterna.

– Vi ska försöka komma på något sätt att åtminstone sommartid utföra fler tillsynsuppdrag samt få ut informationen om föreskrifterna i alla kanaler som vi har till buds. 

De nya föreskrifterna innebär också att reglerna för nationalparken och de kringliggande naturreservaten blir mer lika.

– Här ute flyter allt – bokstavligen – ihop och vi vill så långt som möjligt ha enkla regler som gäller på alla ställen, säger Anders Tysklind.

I de nya föreskrifterna finns också utökade tidsperioder för fågelskyddsområdena inom nationalparken samt ett utökat antal bottenskyddsområden. 

– De är framför allt kopplade till de kvarvarande korallrev med ögonkoraller som finns i svenskt vatten, berättar Anders Tysklind.

Inlägget Kosterhavet förbjuder vattenskotrar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2024-12-31 07:00:00

Skarvjakt tillåts i Värtan

Foto:Ylva Bergman

Länsstyrelsen beviljar skyddsjakt på skarv i Stora Värtan. Totalt ska 2 000 fåglar få fällas.

Ett stort antal skarvar har etablerat kolonier på Stora Värtan utanför Danderyd. Enligt Stockholms läns fiskareförbund kan det röra sig upp mot 18 000 fåglar. Fiskareförbundet har ansökt om att få jaga skarven och har nu fått beviljat detta av Länsstyrelsen i Stockholm. Totalt får 2 000 skarvar fällas från den 1 april och fram till den 31 maj 2025, eller så snart äggläggning har observerats, på ön Blomskär i Värtan, samt på Östra och Västra Trälhavsgrundet och i tillhörande områden.

Stockholm stads fiskevård, som företräder fiskareförbundet, är nöjda med beslutet.

“Denna insats har potential att innebära en rejäl uppskalning av skarvförvaltningen och viktigast av allt göra stor skillnad för fiskbestånden i skärgården”, skriver man i det senaste nyhetsbrevet.

– Om man tittar på Stockholms läns skarvförekomst och den förvaltningsplan vi har fram till 2030 så ligger vi efter med måluppfyllnaden. Då landar man i att man kanske måste angripa problemet där det är som högst koncentration och det är i Värtan, sa Björn Söderberg från Stockholm stads fiskevård tidigare i höstas till Skärgården.

Länsstyrelsen motiverar beslutet med att skyddsjakten är nödvändig för att nå målet i förvaltningsplanen att antalet skarvbon ska minskas till 3 000 senast år 2030, och att alternativa metoder som till exempel skrämsel, oljering eller äggprickning inte är lämpliga här, bland annat eftersom bona sitter högt belägna i träd. 

Fiskareförbundet ska utvärdera årets jakt och vill sedan följa upp med en liknande insats även 2026.

Inlägget Skarvjakt tillåts i Värtan dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2024-12-30 12:00:00

Inget trålstopp i Bottenhavet – men nära för Östersjön

Foto:Ylva Bergman

Finska Jord- och skogsbruksministeriet är inte beredd att gå med på lagändringar för att stoppa trålfisket i Bottenhavet inom ramen för Havs- och vattenmyndighetens vetenskapliga projekt. Däremot kan det mycket snart bli av i Östersjön.

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har sedan 2022 ett regeringsuppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön.

Två försöksområden har identifierats; ett i södra Bottenhavet och ett i centrala Östersjön. Området i Bottenhavet ligger dock i ett område som kräver att både Finland och Sverige gör ändringar i ländernas respektive lagstiftning.

– Bottenförhållanden och fiskemönstren är sådana att vi, för att kunna förvänta oss en effekt på strömmingsbestånden, måste förlägga försöksområdet även till djupare områden i utsjön, utanför svenskt territorialvatten. Det är där som strömmingen övervintrar och där det tydligaste trålfisket sker på bestånden, förklarar Fredrik Palm, projektledare på HaV. 

Men efter en lång samrådsperiod är beskedet från Finland nej. De är inte beredda att ändra finsk lag för att genomföra det svenska regeringsuppdraget.

– De delar synen på ökat kunskapsbehov, och på utvecklingen i det svenska kustfisket. De landar ändå i att allt som vi har föreslagit i form av kunskapsinhämtning går att genomföra utan att etablera ett område med trålförbud. Men vi har ett uppdrag att genomföra projektet just i form av försöksområden med begränsat trålfiske, säger Fredrik Palm. 

Finlands fiske motsvarar över 80 procent av strömmingsfisket i Bottniska viken. Det är inte är aktuellt med en reglering av endast svenskt trålfiske i försöksområdet, menar HaV.

Fredrik Palm förtydligar dock, att detta inte betyder att projektet eller samrådet är avslutat. 

– Så vill vi inte uttrycka det. Från myndighetens sida ser vi ingen möjlighet att ta det här förslaget som vi presenterat för Finland vidare. Men det kan tas vidare i en mer politisk kontext mellan ministerierna. Vi är beredda att fortsätta arbetet om förutsättningar uppstår.

Vad blir konsekvenserna för projektet?

– Uppföljning och datainsamling kommer att kunna genomföras i stort sett oförändrat, däremot behöver man se över varifrån proverna tas. Vi kommer inte kunna avgöra om proverna har inhämtat i ett trålförbudsområde eller inte, och då kommer vi heller inte kunna dra slutstatser om vad det har för betydelse för eventuella skillnader som man skulle ha sett. Och man går ju miste om trålförbudseffekter i den miljön under de förutsättningarna som hade rått under de kommande åren. Så givetvis så förlorar man en dimension i upplösning. Man kan inte jämföra skillnader i utveckling mellan de två havsområdena, till exempel.

För det andra föreslagna försöksområdet, i Östersjön, ser förutsättningarna annorlunda ut. Det är begränsat till svenskt territorialvatten och kan därför etableras genom att ensidigt införa nationella bestämmelser. Däremot har synpunkter inhämtats från andra EU-länder, EU-kommissionen och den rådgivande nämnden i Östersjön (BSAC). Det samrådet avslutades i slutet av november. 

– Det har varit bra återkoppling. Nu ska vi bedöma synpunkterna och göra nödvändiga justeringar av förslaget, men sedan krävs endast ändringar i svenska föreskrifter för att kunna genomföra det.

Remissen skickades den 17 december och regeländringarna föreslås träda i kraft den 1/2 2025.

Projektet ska vara utvärderat och klart till 2027. Hinns det med, eller behövs mer tid?

– Det är väldigt svårt att svara säkert på i dagsläget. Vi har en genomförandeperiod som sträcker sig till april 2027. Men effekterna kommer sannolikt att bestå även under 2027, sommarperioden är inte en fiskeintensiv period i det här området. Med det i åtanke finns ändå en treårsperiod för att om möjligt se effekter av försöket. Men givetvis finns det möjlighet för oss som myndighet att återkomma till regeringskansliet om att förändra uppdraget, men det måste även då göras i samråd med andra länder.  

Vad är svårast i det här projektet?

– Det är egentligen inte en så komplicerad process med samråd. Den är nödvändig enligt lag. Utmaningen ligger främst i den omfattande ekosystemansatsen i projektet. Den naturliga variationen, olika havsområden på olika breddgrader, olika näringsvävar, olika årsvariationer och förutsättningar för klimatpåverkan. Det är systemen som helhet som är komplexa.

Inlägget Inget trålstopp i Bottenhavet – men nära för Östersjön dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2024-12-30 07:00:00

Svartsöbor vill stoppa bostadsplaner

Foto:Ylva Bergman

I en skrivelse till kommunen begär ett antal Svartsöbor att den pågående markanvisningsprocessen vid skolan stoppas. 

“Planer av detta slag /…/ sätter vagnen före hästen och representerar ett förlegat och kontraproduktivt tänkande kring hur utveckling genereras”, skriver man. 

För närvarande pågår ett arbete för att bygga nya bostäder på den kommunala marken vid skolan på Svartsö. Efter en anbudsprocess i två steg tilldelades i somras A-gruppen Invest Sverige AB markanvisningen, som nu planerar för 27-35 lägenheter i både bostadsrätts- och hyresrättsform. 

Men alla är inte nöjda med planerna. I en skrivelse till ett antal politiker och tjänstemän i Värmdö kommun yrkar ett antal fastighetsägare på ön, som kallar sig Svartsögruppen, på att markanvisningsprocessen avbryts. Framförallt anser gruppen att målsättningen om ett ökat antal fastboende på ön, ett mål som gruppen ställer sig bakom, inte kommer att uppnås med detta upplägg. 

Bland annat menar man att hyrorna för bostäderna skulle bli orimligt höga utan avsevärda offentliga subventioner, vilket strider mot EU:s statsstödsregler. Därmed blir det svårt för ungdomar och unga familjer att etablera sig på ön. 

“Med stor sannolikhet kommer huvuddelen av bostäderna successivt tas i anspråk av fritidsboende i direkt strid med den allmänna restriktionen för byggnation av fritidshus i skärgården. Tillskottet av elever till skolan uteblir”, skriver man. 

Det finns inte heller någon analys gjord av hur arbetsmarknaden på Svartsö skulle kunna försörja en dubblering av antalet fastboende på ön, menar man. 

Man tar även upp frågor kring vatten och avlopp, behov av fler båtplatser, miljöstörningar i form av ökad trafik vid skolan och det hårt belastade vägnätet som skäl till att avbryta bostadsprojektet.

I stället vill Svartsögruppen att man bättre ska nyttja det befintliga bostads- och fastighetsbeståndet på ön och främja en “långsiktigt hållbar utveckling med minimum av ingrepp i miljön”. Att underlätta för den grupp som utgör det vanligaste tillskottet av permanentboende, nämligen “fritidsboende eller deltidsboende som genom att anpassa sin arbetssituation får möjlighet att bosätta sig permanent på den ö de lärt sig uppskatta och känna”, är en bättre väg att nå målsättningen om en ökad fastboende befolkning, menar man.

Skärgården har varit i kontakt med Svartsögruppen, som inte vill kommentera skrivelsen ytterligare just nu.

Carl Kangas (S), kommunstyrelsens ordförande, bekräftar att kommunen tagit emot brevet och att man har återkopplat till Svartsögruppen att en ordentlig genomgång av synpunkterna ska göras under januari. Han kommenterar:

– Kommunen kommer att svara på brevet och flera av de frågor som lyfts ska ju klargöras i den process som nu pågår. Värmdösamarbetet är tydliga i vår uppfattning om att vi vill nyttja kommunal mark för att möjliggöra en mer livskraftig skärgård genom att möjliggöra för fler permanentboende.

Inlägget Svartsöbor vill stoppa bostadsplaner dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2024-12-29 15:39:00

Postnord vägrar kyltransporter 

Foto:Peter Augustsson

Efter ett år råder det fortfarande låst läge kring transporterna av kylda mediciner i skärgården. Trots flera möten har inte Apoteket, Postnord och regionen kunnat enas om en lösning.

Sedan januari i år har Apoteket inte levererat kylda läkemedel till tjugo öar i Stockholms eller Göteborgs/Bohusläns skärgårdar.

– Vi har försökt lösa leveranser av de kylda läkemedlen och haft dialog med samtliga transportörer i skärgården men tyvärr inte hittat en lösning än, säger Elin Jarl, chef för extern kommunikation på Apoteket.

På Möja och Ingmarsö är det totalt cirka tjugo personer som behöver mediciner som levereras med obruten kylkedja. Sedan december förra året har de behövt åka in till fastlandet för att hämta medicinen.

– Vi hade hoppats att de här två statligt ägda bolagen skulle kunna samverka för att lösa problemet, men i stället skyfflar de det mellan sig, säger David Samuelsson, ordförande i Möja konsumtionsförening. 

Bland kylda läkemedel återfinns till exempel insulin. Läkemedlet kräver obruten kylkedja och ingen annan distributör än Postnord erbjuder sådan tjänst. För vissa öbor kan det vintertid ta upp mot 14 timmar att hämta sina mediciner hos Apotek på fastlandet, samtidigt som de själva under flera timmars tid måste se till att medicinerna håller rätt temperatur. Den nuvarande situationen uppstod när Postnord i slutet av förra året förtydligande sina villkor för leveranser av Mypack Home, Parcel, Expresspaket, Pallet och Groupage. För att Postnord ska kunna leverera de här försändelserna måste det enligt företagets villkor finnas en farbar väg till slutdestinationen och en mottagare där som kan kvittera försändelsen. De villkoren uppfylls inte i skärgården, anser Postnord.

– Villkoren i sig är inte förändrade, utan det som har hänt är att vi av kvalitetsskäl efterlever även de villkor som rör kravet på farbar väg. Postnord utför inga tempererade transporter, säger Henrik Ishihara på Postnords presstjänst.

Förändringen har mött kraftig kritik från befolkningen på öarna och, enligt uppgift till Skärgården, väckt irritation mellan Apoteket och Postnord. 

Apoteksombuden borta i skärgården

De uteblivna leveranserna av kylda läkemedel är bara en del av problemet med leveranser av läkemedel till skärgården. Efter förra årsskiftet försvann apoteksombuden på öarna i Stockholms skärgård.

– Vi på Runmarö har blivit av med hela apotekstjänsten. Vi får ingenting från Apoteket längre. Varken receptbelagd medicin, kylvaror eller receptfria läkemedel. Allt är borta, säger Carl Hamacher, som driver Tempo Runmarö.

– Går du in på Apoteket och försöker beställa medicin till din ö ser du att alla skärgårdsbutikerna är borta.

Tempo Runmarö får leveranser av läkemedel via Tempokedjan i stället. 

– Men då får vi inte ett fullgott sortiment, säger Carl Hamacher.

Apoteket kan fortfarande skicka receptfria läkemedel till Tempo Runmarö. Men då får butiken hämta ut leveranserna hos närmaste postombud, som i det här fallet är ICA i Stavsnäs på fastlandet.

– Tyvärr kan vi inte längre ha apoteksombud på öarna utifrån de nya reglerna från Postnord, säger Elin Jarl, chef extern kommunikation på Apoteket.

Inlägget Postnord vägrar kyltransporter  dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården