2025-07-02 13:44:00

Flera larm om vanvård på stiftelsens lantbruk

Foto:Peter Augustsson

Genrebild. Djuren på bilden har inget samband med artikeln.

En rad anmälningar har skickats till länsstyrelsen om att djuren vid ett av Skärgårdsstiftelsens lantbruk vanvårdas. Djurägaren tillbakavisar kritiken.

Länsstyrelsen har fått in flera separata anmälningar om att kor och kalvar vid ett av Skärgårdsstiftelsens lantbruk i mellanskärgården vanvårdas. En anmälare beskriver djuren som ”skinn och ben” och menar att korna inte blir utsläppta på bete. Anmälaren skriver vidare det finns en brist på hö och att djuren är smutsiga och ladugården inte är mockad. Enligt uppgift till Skärgården hålls korna mestadels inomhus eftersom stängsel saknas och de har flera gånger rymt och tagit sig in på grannars trädgårdar. Skärgårdsstiftelsen äger gården men arrenderar ut driften till en lantbrukare som tog över driften för ungefär ett år sedan. Vid den tidpunkten fanns det inte längre någon maskinpark kvar på gården från tidigare arrendatorer, inte heller någon färja att transportera djur med. Den nya lantbrukaren bedriver ett gammaldags lantbruk med hästar, slåtterbalk och lie utan moderna jordbruksmaskiner. Människor på ön som tidningen pratat med menar att det är svårt att slå tillräckligt med foder åt djuren utan maskiner. När den nya lantbrukaren tog över fanns farhågor om att det skulle vara svårt att lönsamhet i verksamheten. Tidigare arrendatorer jobbade även som naturvårdare och tillsynsmän på Skärgårdsstiftelsen, men efter en omorganisation är det inte längre tillåtet. Den nya arrendatorn sade till Skärgården för ett år sedan att en del inkomster skulle komma från kursverksamhet, event och försäljning av egna produkter i gårdsbutiken. Det är oklart hur det går. Någon uppenbar hemsida eller Facebooksida finns inte och gårdsbutiken är, enligt uppgift, tom.

– Jag kommer inte kommentera sådan iscensatt desinformation.  Vi förstår att vi inte är välkomna här på ön. Varken jag eller min dotter. Inte heller våra utrotningshotade lantrasdjur och inte vår kunskap och förkärlek för bevarandet av gammalt kulturarv och den biologiska mångfalden, skriver lantbrukaren i ett mejl.

I ett gemensamt brev riktat till Skärgårdsstiftelsen kritiserar två föreningar på ön stiftelsen för att inte ge lantbrukaren rimliga villkor. Skärgårdsstiftelsen skriver att man är medveten om problemen och för en dialog med lantbrukaren.

– Skärgårdsstiftelsen har haft och har tät dialog med arrendatorn och vi har varit på besök på gården vid flertalet tillfällen, även i närtid. Vid våra besök har vi inte observerat något som har oroat oss, om vi hade gjort det skulle vi ha agerat på det. Sedan vi fick vetskap om oron för en av korna, har vi träffat djuren och haft en dialog med och träffat arrendatorn, som har en rimlig förklaring, säger Karin Strandfager, naturvårdschef på Skärgårdsstiftelsen.

Kan det inte vara ett problem att driva gården utan maskiner?

– Arrendatorn uppfyllde våra krav i alla delar. Vi fick även positiva referenser. Hon har kunskaper och stort intresse av att bruka den här typen av småskaliga marker och göra det med traditionella metoder, vilket är en fördel för bevarandet av de höga naturvärden som finns på dessa marker. Arrendatorn vet vad det innebär med den brukningsinriktningen och hon har en plan för skötseln.

Har ni något ansvar för hur gården sköts?

– Som jordägare har Skärgårdsstiftelsen ingen skyldighet, inte heller legal rätt, att utöva löpande tillsyn över hur arrendatorn bedriver sin verksamhet. Ansvaret för djurhållningen ligger helt och hållet hos arrendatorn med Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet.  Vi har däremot dialog och samverkan med våra arrendatorer, vilket är särskilt viktigt vid nytillträden på våra gårdar.

Inlägget Flera larm om vanvård på stiftelsens lantbruk dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-07-01 07:00:00

Bryggan kan ge åtta års fängelse

Foto:Stine Christophersen

Regeringen föreslår höjda miljösanktionsavgifter och skärpta straff för miljöbrott. För vanliga fastighetsägare innebär förslaget att även mindre överträdelser kan få allvarliga konsekvenser, menar Giedre Jirvell, grundare av Advokatfirman Mark- och miljörättsbyrån i Stockholm och Göteborg.

I Natura 2000-områden kan en brygga som medför spridning av föroreningar bedömas som grovt miljöbrott. 

– Med de nya straffskalorna talar vi om upp till åtta års fängelse. Fastighetsägaren kan dessutom bli skadeståndsskyldig för saneringsåtgärder som kan uppgå till miljontals kronor, säger Jirvell om betänkandet, som nu ska remissbehandlas i regeringskansliet.

I många havsvikar där det tidigare förekommit varvsverksamhet innehåller bottensedimentet höga halter av miljögifter som tributyltenn (TBT) eller PCB. 

När fastighetsägare genomför anläggningsarbeten, exempelvis bygger bryggor eller pirar i dessa områden – särskilt i närheten av ålgräsängar eller andra ekologiskt känsliga miljöer – finns en risk att grävning och pålning frigör föroreningarna, vilket kan leda till allvarliga miljökonsekvenser.

– Problematiken ligger i att många fastighetsägare saknar förståelse för regelverkets komplexitet. En till synes enkel åtgärd som renovering av en befintlig brygga eller utbyggnad av en anläggning kan juridiskt sett klassificeras som miljöbrott. Med de föreslagna straffskärpningarna riskerar överträdelser att leda till frihetsberövande påföljder, säger Jirvell.

Okunnighet friar inte från ansvar. Domstolarna har i flera avgöranden gjort klart att fastighetsägare har ett eget ansvar att sätta sig in i gällande strandskyddsregler och betonat fastighetsägarens skyldighet att undersöka vilka regler som gäller för den aktuella platsen.

Samtidigt som straffen skärps har kommunerna intensifierat sin tillsyn och börjat ta hjälp av ny teknik. I flera kommuner används numera drönare för att systematiskt övervaka och kartlägga strandskyddade områden i syfte att upptäcka eventuella överträdelser.

– Detta i kombination med avsaknaden av preskriptionstid skapar en situation där historiska överträdelser kan bli föremål för rättslig prövning, berättar Jirvell.

Bakgrunden till lagförslaget med höjda miljösanktionsavgifter och skärpta straff är att miljöbrottslighet har blivit alltmer organiserad och ekonomiskt lönsam. ”Möjligheter till stora förtjänster, luckor i lagstiftningen, låg risk för upptäckt och milda påföljder har gjort miljöbrottslighet till en mycket attraktiv verksamhet för kriminella”, konstaterade utredaren Eckerrot Flodin när betänkandet överlämnades till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

För vanliga fastighetsägare innebär förslaget att även mindre överträdelser kan få allvarliga konsekvenser, menar Jirvell.  Om förslaget antas är det tänkt att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2026. 

Inlägget Bryggan kan ge åtta års fängelse dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-06-30 07:00:00

Det vill Vaxholmsborna med Vaxholm 

Foto:Ylva Bergman

Värmdö och Norrtälje har dem. Haninge, Österåker och Nynäshamn har dem. Snart kan även Vaxholm sälla sig till skaran av kommuner som tar in invånarnas åsikter i form av medborgarförslag. Vi gav oss ut på gatorna för att höra vad Vaxholmsborna själva vill se för förbättringar i kommunen – och en sak låg tydligt överst på önskelistan: en lösning på parkeringsbristen. 

Sedan kommunallagen ändrades 2002 har det varit möjligt för kommuner att låta personer som är folkbokförda i kommunen lämna medborgarförslag. Det har man nappat på i cirka 200 av landets 290 kommuner – men inte i Vaxholm. 

Men det kan det bli ändring på. I en motion från Livbojen Vaxholmsdemokraterna (LVD) som behandlades i kommunfullmäktige den 26 maj föreslås att ska börja med just detta.

“En positiv bieffekt av att införa institutionen medborgarförslag är förstås också att det kan öka intresset för lokalpolitiken och inte minst: att förtroendet för kommunen kan öka i takt med att medborgarna känner sig involverade och inbjudna att delta”, skriver motionärerna Catarina Baldo Zagadou (LVD) och Lars Arb Zackrisson (LVD).

I kommunfullmäktige beslutade man att låta kommunstyrelsen utreda och ta fram förslag på hur medborgarförslag skulle kunna införas utifrån två alternativ: dels medborgarförslag enligt kommunallagen, dels “beslutad process för hur medborgare kan lämna förslag som ska hanteras politiskt”. Det senare kan till exempel innebära att förslag kan läggas upp på kommunens webbplats och samla ett visst antal röster innan de går vidare för utredning.

Utredningen ska presentera för- och nackdelar, förslag på process och utformning och uppskattad resursåtgång för båda alternativen. 

Fakta/Medborgarförslag

• Medborgarförslag har införts i cirka 200 kommuner och det innebär en rätt för den som är folkbokförd i en kommun att väcka ärenden i fullmäktige om frågor inom kommunens ansvarsområde.

• Även den som inte har kommunal rösträtt, som barn, unga och utländska medborgare bosatta i kommunen kan också lämna medborgarförslag. 

• Melleruds kommun fick 2007 mottaga hela 100 medborgarförslag av skiftande karaktär från en och samma person, vilket ledde till att medborgarförslagsystemet avskaffades av en enig fullmäktige i juni 2007. 2012 återupptogs dock medborgarförslag igen med ett tak på tre förslag per person och år.

Källor: Sveriges kommuner och regioner, Wikipedia

Vad skulle du vilja lämna in för medborgarförslag?

Julia Westberg, Michaela Lindgren och Alva, sex månader

– En hundrastgård! Det finns ingen i hela Vaxholm eller på Rindö eller Resarö, det är lite konstigt. Vi har själva två hundar och är med i brukshundsklubben, men där handlar det mest om träning. En hundrastgård är ett bra ställe för hundarna att hitta lekkompisar, umgås och leka loss. 

Eva Högberg

– Jag tycker att det mesta här fungerar bra. Som pensionär har man det jättebra i Vaxholm! Men kanske är det lite väl mycket turister. Nu läste jag att man säger att vi som bor här ska gå eller cykla, så att turisterna ska få parkeringsplatserna. Så hur man ska lösa det med trafiken är nog den största frågan. 

Mats Bolander

– Det är parkeringarna som är det största problemet, det skulle man se över. Framförallt för oss som bor här och speciellt på sommaren. Kanske kunde man ha en infartsparkering borta vid Kullön och en skyttelbuss in? Då frigör man lite parkeringsyta för boende. 

Bo Haller 

– Jag har käftat med politikerna i alla år – det är hopplöst att få boendeparkering! Man skiter i de boende, det är bara turister som gäller. Här ska man suga pengar ur folk, men sen vill man inte att de ska stanna längre än tre timmar. Det är bra med medborgarförslag, men man måste också omsätta dem i något, inte bara ta emot dem och inte göra något.

Kerstin Andram

– Det händer mycket i Vaxholm nu, vilket är roligt! Jag kan inte komma på något som jag saknar. Jag vill ge positiv feedback till alla yngre som kommit hit, som verkligen vill och orkar ta tag i saker och lägger ner mycket arbete på saker som inte funkat. Det vore bra om alla partier kunde dra åt samma håll, istället för att gaffla om olikheter. 

Claes Granström

– Cykelfilerna behöver bli bättre. Idag fungerar det delvis, men många delar behöver bli bättre. De saknas, eller är för smala. Till exempel längs Eriksövägen, förlängningen mot den nya kyrkogården, och mellan bensinstationen och ner mot Eriksövägen. 

Inlägget Det vill Vaxholmsborna med Vaxholm  dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-06-29 07:00:00

Andra världskriget i Östersjön

Foto:Tidningen Skargarden

Det är 80 år sedan andra världskriget slutade. De flesta svenskar klarade sig undan med blotta förskräckelsen. Mer än 2 000 sjömän föll offer för minor och torpeder men också civila som intet ont anande for från Nynäshamn med ångfartyget Hansa den 24 november 1944. Livet i Stockholms skärgård kunde vara nog så besvärligt när isen hindrade Waxholmsbåtarna att ta sig fram. Om några händelser från den tiden berättar Claes-Göran Dahl i kommande artiklar.

DEL 1

1938, precis som 2022, fanns tecknen på vad som skulle hända. Man ville bara inte tro det och inte heller ingripa i tid. I dag är det Ukraina som försvarar vår frihet. Den gamla sentensen:”Om Du vill ha fred, förbered dig för krig”, visar sig åter vara en realitet.

”We´ll meet again” sjöng Vera Lynn för att ingjuta mod i soldaterna. Sveriges motsvarighet Ulla Billquist sjöng om ”våra gossar blå, som ligga här och där, i skogar och på skär.” I Stockholms skärgård högst påtagligt under krigsåren.

I Vaxholm genomfördes hösten 1938 på tillskyndan av stadsfullmäktiges ordförande i Vaxholm, Karl Martin, en stor luftförsvarsövning. Han varnade för bombplan men varifrån de kom sa han inte. Rapportering skulle ske till Luftcentralen i Stockholm (LcS) men ofta hamnade rapporterna hos Mjölkcentralen eller Fruktcentralen i Stockholm.

Martin hade före första världskriget i Riksdagen pläderat mot inköp av flera ”flygande vidunder” (flygplan), eftersom han vid sin tjänstgöring vid ballongavdelningar med egna ögon sett att de mest användes av officerarna för att imponera på det täcka könet. Försvarsministerns svar var bryskt.

På nyårsafton 1938 läste Anders de Wahl ”Nyårsklockorna” från Renberget på Skansen. Han var indisponerad och hans tordönsstämma ljöd mäktigare än vanligt när han läste fredsappellen:

”Ring ut, ring ut de tusen krigens år,

Ring in den tusenåra fredens rike”.

Klockan slog tolv och i rundradion hördes kyrkklockor från 23 länder ringa in det nya året 1939. I maj samma år anordnades konferensen ”Folk och försvar” med deltagande av statsministern och försvarsministern. Sedan Flottans musikkår spelat talade ordföranden i SSU Torsten Nilsson om vikten av att inte göra Sveriges försvarsförmåga till en politisk fråga. Marinledningen förklarade att Åland och Gotland ligger i riskzonen för en invasion.

Sommaren 1939 var varm och skön. I Vaxholm gick livet sin gilla gång. Musikkåren marscherade genom staden på torsdagarna upp till Stortorget. Gamla som unga fick spring i benen och strömmingen gick till. 

Sommaren närmade sig sitt slut och i augusti annonserade alla välrenommerade restauranger om kräftor och dans. I radions grammofontimme hördes Harry Brandelius sjunga ”Hopp i land-Kalle-valsen” komponerad av Sven Paddock, boende på Ramsö.

Kappsegling på västra Vaxholmsfjärden 1939. Till vänster om Vaxholms kastell syns med god syn Vaxholm radios mast invid ”radiohuset”. En antenn var uppspänd till en annan mast på Rindö. Stationen invigdes officiellt den 16 december 1914 och övertogs av Marinen den 15 april 1938. Minnesgoda läsare kommer kanske ihåg de höga radiomaster som senare stod vid Mjöldammen. Vid kajen intill låg ofta SS Tynningö (ex Tor II) och andra skärgårdsbåtar som rekvirerats av Kronan förtöjda. Foto; Sif Mellkvist

I stockholmsskärgården var det liv och rörelse med brittsommarvärme den sista helgen i augusti. Folk skyndade ut till sina sommarställen för att bomma igen inför kommande vargatider och det sjöd av liv som aldrig förr. En orolig dam kom ombord på Waxholmsbåten vid Höganäsbryggan på Tynningö med pick och pack för att flytta in till stan. ”Jag hörde på radion att tyskarna lagt ut minor utanför Höganäs”, sa hon till kapten när hon gick över landgången.

Allra livligast var det på kajen nedanför hotellet där Waxholmsbolaget låtit sätta upp nymodigheten högtalare i träden till midsommaren för att hjälpa resenärerna att hitta till rätt båt vid kajen. Hamnkullan Britta hade bråda dagar i den strida strömmen av villrådiga trafikanter. Lördagens turlista upptog ett stort antal ankommande och avgående fartyg. Restaurang Askudden hade fräschats upp och där etablerade sig 1942 ett populärt dansband under ledning av en ung kapellmästare vid namn Povel Ramel. ”Nya Vaxholmsvalsen” hörde till hans populära låtar. En tid var han mellan spelningarna ordonnans på Flygförvaltningen.

12 batteriet på Rindö överfördes till Öja. 1936 kunde kanonerna anskjutas. Bilden visar en av pjäserna på plats nedanför Landsorts fyr. Foto Sten Munck af Rosenschöld

Kustartilleriet i Stockholms yttre skärgård, den så kallade havsbandslinjen, hade börjat byggas efter beslut i Riksdagen 1933. Med kungl. brev anvisades 450 000 kronor ur den Palmqvistska fonden. Batterier skulle anläggas på Landsort, Mellsten, Korsö, Hamnskär och Söderarm (Torskär). De fyra senaste med moderniserade kanoner från äldre örlogsfartyg. På Torskär hade redan ett batteri med två 15 cm pjäser M/98-36 (från pansarbåten Göta) färdigställts med AMS-arbeten. I fyrtornet fanns en mätstation. Några förläggningar fanns inte och en 100-mannabarack samt matinrättning och två mässbyggnader fick användas på Hamnskär innan AB Svenska Trähus levererade förläggningsbaracker med roslagsskutan Alfred.

”Farbror Oskar”, Oskar Mellkvist på Ramsö, som var filare på Kustens varv vid Rindö smedja, och mångårig ledamot i stadsfullmäktige, har berättat att han redan under mitten av 1930-talet arbetade en stor del av sin tid på batterier längre ut i skärgården. Kanonbatterierna flyttades allt längre ut mot Havsbandslinjen i en med Åland gemensam försvarsplan som i största hemlighet upprättades kontinuerligt. För att skydda de planerade gemensamma mineringarna tillkom som komplettering av batteriet på Singö i all hast ett 15 cm batteri på Roten 1939–40. Ett stort problem var länge vattentillgången på ön.

Fänrik Bo Westin som batterichef för ett 75 mm lvkanonbatteri 1939.

Redan i slutet av augusti hade alla permissioner vid KA 1 dragits in. Lördagen den 26 augusti var det dukat för kräftfest på KA1:s Officersmäss vid Oskar Fredriksborg, OF. Vid lunchdags fick vakthavande officer, fänrik Bo Westin, order att rusta 11.batteriet på Rindö västra udde, ett luftvärnsbatteri med 7,5 cm kanoner M/15. En stor mängd ammunition skulle föras från OF. Westin ”rekvirerade” Rindöbussen. Chauffören var hjälpsam men några ungdomar som skulle med bussen för att dansa öste okvädingsord över honom innan de i stället fick ta en stärkande promenad. Det blev många vändor med ammunition och mellan lastningarna besökte han, kräftälskare som han var, officersmässen och fyllde fickorna med kräftor.

Rindö bussbolags (Wigrens) bussar med chaufförerna Ejnar Edh samt Arvid Wigren, här parkerade utanför Posthuset/Sjökvists affär, användes för ammunitionstransporten. Bolaget blev sedermera först med ledbussar i Stockholm. Foto i Vaxholms fästnings museum.

Vid 4-tiden på morgonen var det klart. Han och furiren som varit honom behjälplig kunde ha sin egen kräftskiva. Det smakade bra men litet mera spad hade nog inte skadat. Dagen därpå blev han utskälld av ställföreträdande regementschefen för sitt tilltag. Men det blev inga efterräkningar så tydligen fick man göra det, skriver Westin. Åtminstone från den 2 september då förstärkt försvarsberedskap, FF, kungjordes.

Han var en handlingskraftig man som med tiden blev general och förhörde spionen Wennerström. En del av det som då sades tog han med sig i graven. Som ordförande i Evert Taubesällskapet gjorde han senare en insats för kulturlivet.

Även om Marinen mobiliserats snabbt var mycket av materielen sliten samt otidsenlig och utbildningsbehovet stort. Hårda tider väntade såväl de inkallade som civilbefolkningen i Stockholms skärgård och på Östersjön.

Text: Claes-Göran Dahl

Inlägget Andra världskriget i Östersjön dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-06-28 07:00:00

Äpplarö gård välkomnar nya arrendatorer 

Foto:Ingrid Hedman

Maja Ernback och Emil Dahlberg heter de nya, unga arrendatorerna på Äpplarö gård. Paret flyttar ut till ön från hemorten Gustavsberg i september och blir därmed de enda bofasta på ön. I framtiden planerar de att skaffa får och höns och att driva gårdsförsäljning. 

Det var en kompis till Emil Dahlberg som först såg annonsen på Facebook i våras om att Äpplarö gård sökte nya arrendatorer, och tipsade sin vän. Emil och hans flickvän Maja Ernback blev genast nyfikna och skickade samma dag in en intresseanmälan. 

– Vi har alltid haft en dröm i bakhuvudet om att vi ville driva en gård. Jag köpte min första segelbåt när jag var 16 och har alltid hängt i skärgården, men att kunna kombinera de två livsstilarna har känts ganska svårt. Men så kom den här möjligheten upp och då kunde vi förstås inte säga nej, säger Emil Dahlberg, som ursprungligen är från Nacka medan Maja Ernback kommer från Umeå.

Ingen av dem har någon tidigare erfarenhet av att driva bondgård eller ha lantbruksdjur, men Maja har arbetat en del med lantraser i sitt arbete som veterinär. Ett krav från Äpplarö naturvårdsförening, som är jordägare, är dock att arrendatorerna ska ha betande djur för att hålla markerna öppna. Planen är därför att under nästa sommar skaffa får, och gärna höns och kanske ankor. Paret har också en idé om att driva gårdsbutik med försäljning av ägg, skinn och kött. 

Äpplarö gårds nya hyresgäster är unga – 30 respektive 31 år. Under en stor del av året kommer paret som de enda bofasta på ön att vara ganska isolerade. Men detta faktum är ingenting som oroar dem nämnvärt. 

– Det kommer nog att passa oss ganska bra. I vår umgängeskrets är man inte skygg för att ta sig ut, så jag tror inte att det blir något stort problem att få besök av vänner även under vinterhalvåret. Vi trivs också med lite ensamhet, och vi kommer ju att få träffa mycket folk där ute under sommartid, så de kontrasterna funkar bra för oss, säger Emil Dahlberg. 

Inlägget Äpplarö gård välkomnar nya arrendatorer  dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-06-27 07:00:00

Furusundsmacken nära förlora tillstånd

Foto:Peter Augustsson

Ett stort antal brister gjorde att macken i Furusund var nära att få tillståndet för att sälja bränsle indraget. Länsstyrelsen ska nu avgöra om macken får fortsatt tillstånd.

Den 28 maj genomförde räddningstjänsten i Norrtälje ett tillsynsbesök vid macken och kunde konstatera flera brister. Bland annat hade ansvariga på macken inte åtgärdat markförlagda rör som saknar korrosionsskydd. Enligt beslut skulle rören ha åtgärdats senast augusti 2024. En del andra brister som uppmärksammats redan 2021 och 2023 visade sig fortfarande inte vara åtgärdade. En cistern som skulle ha reparerats senast augusti 2020 var fortfarande inte åtgärdad och personalen vid macken kunde inte öppna mätarskåpet eftersom nycklarna var förlagda. Ansvarig kunde heller inte uppvisa när senaste utbildningen för personal genomförts. Räddningstjänsten beslutade att macken skulle tömma cisternerna och plombera mätarskåpet, ett beslut som gällde omedelbart även om det överklagades. Tillståndsinnehavaren Dubium AB överklagade till länsstyrelsen och begärde att beslutet skulle inhiberas, det vill säga tillfälligt inte verkställas, eftersom företaget fått en offert från ett företag som kan påbörja åtgärda bristerna vecka 31. Företaget begärde därför dispens att sälja bränsle fram till 31 oktober 2025. 

Länsstyrelsen inhiberar nu räddningstjänstens beslut. Anledningen är att macken aldrig förelagts att åtgärda brister och att det, enligt länsstyrelsen, inte är visat att det finns en omedelbar risk för skada på omgivningen. Inhiberingen innebär att macken fortsatt får sälja bränsle fram till dess att länsstyrelsen prövat ärendet slutgiltigt. Beslutet gäller den landbaserade macken i Furusund, sjömacken berörs inte av beslutet. Ansvarig vid Furusundsmacken tycker inte att det finns något att kommentera mer än att han anser att räddningstjänstens anmärkningar är larviga.

Som Skärgården tidigare rapporterat har sjömacken i Grisslehamns marina fått stänga efter en tillsyn. I södra skärgården har macken vid hotellbryggan på Dalarö fått förbud att sälja bränsle, ett beslut som är överklagat.

Inlägget Furusundsmacken nära förlora tillstånd dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-06-26 10:00:00

Fem frågor till Göran Hansson…

Foto:Ylva Bergman

Bo Gidlöf, Dan Burman, Jan Uddenfeldt, Åke Ström och Göran Hansson.

…och besättningen ombord på Scarlet O’Hara som ska segla Gotland runt med start på söndag:

Vilka är ni?

– Vi är fem stycken 40-talister, eventuellt blir vi sex. Dan och jag är båda från Västerbotten och lärde känna varandra redan i första klass, och numera har vi ställen på Nämdö. Övriga i besättningen är från norra skärgården, uppåt Norrtälje.

Varför seglar ni Gotland runt?

– Det är en rolig, trevlig grej om man tycker om att vara på sjön och segla! Vi siktar inte så högt utan gör det mest för nöjes skull numera. Förr var det mer tävling. Men det kanske finns en liten tävlingsdjävul kvar i en, så vi får se hur det blir. 

Finns det styrkor i att vara ett lite äldre gäng?

– Ja, man har erfarenheten naturligtvis, men annars är vi kanske lite segare än andra. Det går inte lika snabbt för oss att byta segel och sånt längre, man är lite stapplig. Jag är 79 år nu och det går ju inte att sitta still då, för då ramlar man ju ihop i den här åldern. Så länge man orkar ska man hålla på, tycker jag.

Är det något som ni fasar för?

– Nej, inte alls. Det är ju Östersjön – det är en sjö vi ska runt, inte ett hav. Men vad som kan bli problem just i år är att det är sådana GPS-störningar. Men där kanske vi har en fördel. Vi är ju vana från tiden innan GPS, så för oss spelar det ingen större roll. Förr i tiden radiopejlade man mellan fyrarna och navigerade med död räkning. Nu har jag dessutom köpt helt nya papperssjökort.

Vad ser ni mest fram emot?

– Gemenskapen. Det blir mycket skratt och historier och skoj.

Inlägget Fem frågor till Göran Hansson… dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården