2025-07-20 07:00:00

Allt fler unga konstnärer tar plats i Galleri Lagårn

Foto:Tidningen Skargarden

Fler unga konstnärer än någonsin ställer ut på årets sommarutställning i Galleri Lagårn på Ingarö. Ett generationsskifte anas i det gamla fähuset – en plats som tack vare lokalt engagemang gått från rivningshotad till en levande mötesplats för konstnärer i alla åldrar.

Längs en smal grusväg på Ingarö, omgiven av vatten och grönska, står en gammal röd ladugård. Platsen kallas Fagerholm, och ladugården – med sitt tegelklädda tak och sina snedhängda dörrar – bär spår av hundra års arbete, slit och tystnad. En gång i tiden hyste byggnaden traktens hästar, kor, höns och grisar. Just nu rymmer den något annat: konstverk i bland annat akvarell, trä och textil.

Galleri Lagårns sommarutställning är i full gång, och i år märks ett skifte i deltagarlistan. Bland de 19 utställare som deltar återfinns flera nya, samt ovanligt många unga, konstnärer. Till de yngre nykomlingarna hör bland annat Valter Ek, Lisa Konrad Gustafsson, Ester Svärd och Linnéa Hellman Öhman.

– Och då menar jag ung i sådana här sammanhang, när man är under 50, skrattar Katarina Schoerner Carr, ordförande i föreningen Lagårns Vänner. Kulturföreningar bärs upp av äldre människor, men här har vi faktiskt lyckats locka rätt många unga, säger hon.

Katarina vill luckra upp indelningen av människor i kategorier och fack. Hon tror att vi lär oss mest om vi umgås generationsöverskridande. 

– Jag vill inte bara umgås med människor i min egen ålder utan med människor i alla åldrar. Det måste vara det optimala som gör att vi får ett utbyte av varandra. Det är väldigt lätt att hamna i något slags seniorfack, säger hon.

I ladugården gäller just detta. Oavsett ålder eller erfarenhet är den gemensamma nämnaren platsen, en ladugård med historia, förvandlad till konsthall tack vare lokalt engagemang. Här är alla välkomna. 

Byggnaden uppfördes i mitten av 1800-talet som en del av Fagerholms gård. Under nästan ett sekel fungerade den som ladugård i traditionell mening, komplett med stall, fähus och hönsburar. Men när djuren försvann och gårdens drift upphörde började byggnaden sakta förfalla. På 1960-talet stod ladan tom. Vissa i bygden tyckte det var lika bra att riva den.

– Det fanns till och med förslag på att låta brandkåren elda ner den mot en avgift på 300 kronor, berättar Katarina Schoerner Carr. 

I stället bildades föreningen Lagårns Vänner. Först skedde bara mindre räddningsinsatser, men efter ett längre uppehåll togs renoveringsarbetet upp igen på 2000-talet. Idén att använda huset som konsthall föddes gradvis. 2014 hölls den första utställningen i Galleri Lagårn, med ett fåtal deltagare och ett enkelt upplägg. Trots det kom oväntat många besökare. Sedan dess har sommarutställningen blivit en återkommande tradition och en del av kulturlivet på Fagerholm. 

Föreningen består idag av 197 medlemmar som deltar i allt från vinprovning, till pubkvällar och yoga, och nu används hela byggnaden – från fähusets båsfördelning till höskullens bjälkar.  Ljuset faller in genom väggspringorna, plankgolvet knarrar under fötterna, och doften av trä och damm ligger kvar i rummet. Utställningsrummen har inte byggts om nämnvärt. Den rustika miljön är en viktig del av upplevelsen.

– Det här huset bär på åratal av historia och människor ur flera generationer, det är vad som gör platsen så speciell, säger Katarina Schoerner Carr.

Utställningen 2025 innehåller ett brett urval tekniker och uttryck – målningar, skulpturer, slöjd, fotografi, textil, musik och litterära verk. Några av konstnärerna bor i trakten, andra inte. En del är yrkesverksamma inom konsten, andra arbetar med något helt annat.

– Vi konkurrerar inte, utan vi hjälper varandra, och det är ett antal enskilda detaljer som gör helheten, med en mängd olika kreativa uttryck. Allt detta skapar en massa positiv energi såklart, säger Katarina Schoerner Carr. 

Att fler unga deltagare än tidigare valt att ställa ut i år är inte något som föreningen aktivt har arbetat för. Men en som brinner för unga konstnärer är Lisen Bengtsson, vars dotter Calinne Hoffmann och släktingen Valter Ek, båda ställer ut i år. Calinne och Valter har hittat dit via Lisen, som gärna stöttar dem i deras konstdrömmar. 

– Det är svårt att bli erkänd i professionen och tjäna pengar på det, men jag försöker uppmuntra dem till att klara det även om det kan innebära mycket hårt slit. Galleri Lagårn är en fantastisk mötesplats som ger unga konstnärer ett forum, säger Lisen Bengtsson.

Utställningen pågår till och med den 27 juli. För många besökare har det blivit en sommartradition att stanna till vid ladugården, se årets verk och prata med konstnärerna. För andra är det ett nytt inslag i landskapet, något som dyker upp längs vägen mitt i grönskan.

Att Galleri Lagårn finns kvar, är resultatet av långsiktigt arbete. Att det nu fylls av unga konstnärer, är kanske ett tecken på framtid. En ladugård som överlevt rivningshot, återtagits av sina grannar, och långsamt blivit en plats där olika generationer möts – i konsten, och i vardagen.

Text och foto: Irma Burmester

Inlägget Allt fler unga konstnärer tar plats i Galleri Lagårn dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-07-19 07:00:00

Länsstyrelsen river upp bygglov för hotell Havsbaden – igen

Foto:Stine Christophersen

Hotell Havsbaden i Grisslehamn är sedan flera år tillbaka bebyggt med dubbelt så mycket som byggplanen tillåter. Trots svidande kritik från länsstyrelsen har Norrtälje kommun fortsatt att bevilja nya bygglov till verksamheten – som överklagats och rivits upp. Nu har det hänt igen.

– Det är pinsamt, vi måste hålla en högre nivå, säger Marcus Granström, ordförande i bygg- och miljönämnden i Norrtälje.

2017 godkände bygg- och miljönämnden i Norrtälje av misstag ett bygglov för bland annat fler hotellrum och en spa-avdelning. Det gjorde att hotellet byggdes ut till de ungefär 5 000 kvadratmeter som hotellet utgör idag, vilket är dubbelt så mycket som detaljplanen tillåter. 

När hotellet ett par år senare, 2022 ansökte om ytterligare bygglov för en ny länga hotellrum, utbyggnad av spa-avdelningen, ett modulhus och fler parkeringsplatser, bedömde bygg- och miljönämnden att planerna var i sin ordning med den redan grovt överskridna detaljplanen och gav hotellet bygglov för utbyggnaden.

Den nya längan skulle enligt planen klämmas in mellan det befintliga hotellet och villaområdet som ligger precis intill men överklagades av grannarna. Länsstyrelsen gav grannarna rätt, rev upp byggloven och levererade samtidigt en rejäl portion svidande kritik till kommunen. Där påpekade man bland annat att fastigheten redan är bebyggd med det dubbla av vad byggplanen medger samt kritiserade kommunen för att ha godkänt en ansökan som saknade uppgifter om hur stort och högt det nya bygget skulle bli. Marcus Granström som tillträdde som ordförande för bygg- och miljönämnden i Norrtälje i samband med maktskiftet i Norrtälje förra hösten, är kritisk till hur ärendet hanterats hos kommunen.

– Jag tycker det låter konstigt att man inte haft grundläggande fakta på bordet när man fattat beslutet men jag kan bara utgå ifrån att tjänstemannaorganisationen har tagit del av den kritik som framförts och sett över sina rutiner. 

Kritiken lade dock varken sordin på hotellägarens entusiasm för att bygga ut och bygga om eller kommunens generositet i att bevilja bygglov till verksamheten. Tidigare i år fick hotellet nya bygglov igen, där man godkände ändrad planlösning invändigt samt tillbyggnad utvändigt. Nu har länsstyrelsen upphävt även dessa bygglov och återförvisat ärendet för utvärtes ändringar till bygg- och miljönämnden för vidare handläggning.

Den här gången handlar kritiken om att nämnden inte kan bevilja bygglov för invärtes planändring – då detta inte kräver något bygglov – och att man godkänt ansökan om utvärtes ändringar trots att det inte gått att utläsa av ansökan vad ändringarna innebär. Återigen påminde länsstyrelsen också kommunen om att fastigheten redan är bebyggd med långt utöver vad detaljplanen tillåter.

– Det beslutet var aldrig uppe i nämnden utan beviljades på tjänstemannanivå. Ärendet har helt enkelt inte varit politiken tillhanda så det kan vi bara beklaga att det begicks en sådan miss. Jag har pratat med mina tjänstemän om att vi behöver hålla koll och hellre läsa igenom ansökningar en gång för mycket. Jag vet att det historiskt sett har gjorts misstag på den här fastigheten. Det är pinsamt, vi måste hålla en högre nivå tycker jag, säger Marcus Granström. 

Inlägget Länsstyrelsen river upp bygglov för hotell Havsbaden – igen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-07-18 07:00:00

Ungdomar ingrep vid dramatisk båtbrand 

Foto:Stine Christophersen

I början av förra veckan inträffade en allvarlig olycka när en båt fattade eld i Mörbyfjärden vid Ornö. Två personer befann sig ombord och fick hoppa i vattnet för att undkomma lågorna. 

Ungdomar som ledde ett seglarläger i viken hörde deras rop på hjälp och kom till undsättning.

De två män som befann sig ombord var en man i 30-årsåldern och hans pappa. Båten hade de köpt strax innan olyckan inträffade. Enligt uppgifter ska det ha rört sig om en explosion, varpå båten snabbt fattade eld.

– Vi hörde någon som ropade på hjälp, och då såg vi att det kom rök från en båt som låg lite längre ut, berättar Oskar Dübeck, ledare på Mörbyfjärdens seglarskola.

Medan Oskar Dübeck larmade 112, begav sig en av seglarskolans ledarbåtar ut mot olycksplatsen för att hjälpa männen som låg i vattnet.

– Motorn gick upp och ner i varv hela tiden, så jag började undra om vi kom framåt överhuvudtaget och tänkte bara: ”Snälla motorn, funka, funka, funka”, säger Botvid Wiell, som satt i ledarbåten tillsammans med ledarkollegan Linnéa Husberg.

Männen låg en bit ifrån varandra i vattnet, och den yngre ropade att de skulle ta upp hans pappa först. När det var tio meter kvar slutade motorn fungera.

– Jag fick slänga mig på årorna och ro den sista biten, säger Botvid Wiell.

Samtidigt beskrev Linnéa Husberg – som även hon ringt 112 på vägen ut – för larmcentralen vad som utspelade sig. Trots att det vara ganska nära land var männen snabbt illa ute. 

– Det kändes inte som att de hade orkat simma dit, säger Linnéa Husberg.

Väl framme vid mannen insåg de att det var för riskfyllt att ta honom ombord.

– Vi hade en väldigt liten och rank båt, så vi kunde inte ta upp honom, säger Linnéa Husberg.

I stället gav de mannen en flytväst och höll honom över ytan med handkraft. Under tiden anslöt en fritidsbåt som undsatte den andre mannen.

– Sedan kunde vi dra mannen vi höll vid vår båt fram till fritidsbåten och hjälpa honom att ta sig upp, säger Botvid Wiell.

Förutom seglarskolan anlände snart ytterligare en fritidsbåt, en SUP, en ambulanshelikopter och en stridsbåt till platsen.

– Det var fint att det var så många som kunde hjälpa till, säger Linnéa Husberg.

När männen var i säkerhet tittade de ut mot den olycksdrabbade båten. Ett stort moln av svart rök steg upp från den.

– Då brann det ordentligt. Man såg hur taket smälte ner, säger Linnéa Husberg.

Inne i viken låg seglarskolans elevbåtar och badande barnfamiljer.

– Det var tur att det blåste norrut, så att den brinnande båten drev bort från viken och från oss, säger Linnéa Husberg.

Dalarö brandvärn anlände med sin brandbåt och släckte den branden.

– Tillsammans med Kustbevakningen och sjöpolisen säkrade vi båten och fick upp den på ett litet skär. Av miljöskäl vill man inte att den sjunker, säger Emil Skärlén, befälhavare på brandbåten.

Stridsbåten tog sedan männen till Dalarö, där sjukvårdsenheter väntade på dem. Männen mår under omständigheterna väl, och ingen av dem ska ha skadats allvarligt.

Inlägget Ungdomar ingrep vid dramatisk båtbrand  dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-07-17 07:00:00

Fem frågor till Richard Leckne…

Foto:Ingrid Hedman

…som just nu springer och paddlar hela Skärgårdsleden från Landsort till Arholma

Hur har det gått hittills? 

– Jag sitter just nu med Martin Löfqvist, min medäventyrare, på en klippa på Fjärdlång och ska strax få gröt innan vi paddlar vidare mot Nämdö. Skärgården visar verkligen upp sig från sin bästa sida, det är fantastiskt vackert. Ålö är vår favorit hittills, löpningen där är i världsklass. Utö är också fantastiskt för det är en sån service och kommers. Vi får se så olika delar av skärgården, från det karga Landsort till det vackra Ålö. 

Vad är syftet med den här resan? 

– Jag tyckte att det var spännande att lära mig om kajak och hur det funkar, men framförallt att utforska Stockholms skärgård, som jag inte har varit i förut. Och när Skärgårdsleden var framröstad till årets led 2025 av National Geographics såg jag det som en fantastisk chans att få visa skärgården och göra hela denna sträcka utan motor. Och kanske inspirera fler som inte har sommarställe eller egen båt att ge sig ut i skärgården.  Jag hoppas att vi kan gynna näringsidkarna genom att locka ut fler till öarna. 

Vad har varit svårast?

– Den mest riskfyllda etappen var mellan Landsort och Nåttarö, där vi skulle ta oss över öppet hav. Vi hade tur med väder och vind men det var ett tufft pass med många timmar i kajaken. Men det var svårast mentalt, mer en resa i huvudet än i kroppen. Man kände sig verkligen liten där ute på havet. Sedan var löpningen på Ålö otroligt tuff, och igår när vi sprang tre mil på Ornö var det väldigt varmt. 

Hur sover och äter ni? 

– Vi tältar och försöker vara egenförsörjande på det mesta, men ibland lyxar vi till det lite med färsk mat. Igår var vi på en krog på Ornö och vi har ätit gott på Utö. När vi kom genomblöta till Utö och fick torka sakerna och hamnade på restaurang, då var man salig. Det är de här små sakerna man annars ofta tar för givet som har känts väldigt lyxigt. 

Kommer ni hinna ta er i mål på Arholma efter två veckor, som ni trodde? 

– Nej, löpningen har tagit betydligt längre tid än vi hade planerat. Idag ska vi paddla 2,5 mil till Nämdö där det blir två mil löpning ungefär. Sen ska vi se om vi kommer vidare till Runmarö eller inte. Siktet är inställt på Arholma, men vi får se hur långt vi kommer.  

Inlägget Fem frågor till Richard Leckne… dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-07-16 09:33:00

Stort missnöje med utebliven sotning

Foto:Stine Christophersen

Norrtälje kommun har sedan 2022 anlitat Attunda sot och vent AB för att sköta sotningen i kommunen. Nu vittnar kunderna om att det inte fungerar. Fastighetsägare i norra skärgården har vid flera tillfällen rest ut till sina öar för avtalad sotning – som sedan uteblivit.

På ett flertal öar i norra skärgården har man sedan förra året haft stora problem med att få sotningen genomförd. Öbor har förgäves tagit ledigt från arbeten, ställt in möten och planer på fastlandet för att kunna vara i sina hus och släppa in sotaren. En av dem som drabbats är Karin Österman på Gräskö som fick tid för sotning i början av juli. 

– De dök aldrig upp och det var ingen som hörde av sig. Jag ringde växeln dagen efter men de gav bara ett löst besked om att sotarna skulle fortsätta arbeta idag. Det är frustrerande och oacceptabelt när man har saker man behöver göra och inte kan lämna huset.

Karin är inte ensam. Samma sak rapporteras från flera andra öar. Dagen efter midsommar väntade Kajsa Althén och flera andra fastighetsägare på Svartlöga förgäves på att sotarna skulle komma.

– Eftersom jag vet att det var problem förra året så ringde jag till dem samma morgon som sotningen var planerad och frågade om de skulle komma, och jo det skulle de. Men sedan hörde jag ingenting förrän jag pratade med grannen som berättade att de ringt och sagt att de inte skulle komma för att de hade problem med båten. Förra året tyckte de att det blåste för mycket men det var ingen här ute hos oss som tyckte att det blåste särskilt mycket. Det är ett återkommande problem och det är ett stort missnöje ute hos oss. Folk är jätteförbaskade, säger Kajsa Althén.

Hon har fått en ny tid i höst, när sommartidtabellen för reguljärtrafiken upphört.

– Det finns ingen kvällsbåt då, så det krävs två semesterdagar för att jag ska kunna vara på plats, säger Kajsa Althén.

Enligt uppgifter från flera håll beror bristerna på att företaget har ont om personal, till följd av dåliga arbetsvillkor. Attunda sot och vent AB:s vd Mikael Jonas Berggren ställer inte upp på intervju. Istället svarar han på redaktionens frågor via mail, genom en nyanställd platschef, och tillbakavisar påståendena. Han uppger att ingen sagt upp sig på över två år och att man har gott om personalresurser. Vidare beskriver han företaget som värdegrundsdrivet och en arbetsplats där arbetsmiljö och arbetsbelastning är viktiga frågor som man kontinuerligt arbetar med. Berggren menar att det beror på väderförhållanden och motorhaveri på båten som planerade sotningar fått ställas in. Det går i linje med ett undantag i avtalet med kommunen, där förhinder att fullgöra uppdraget som är utom bolagets kontroll utgör befrielse från vite och andra påföljder. 

Företaget som inte ersätter kunder när sotningen uteblir på avtalad dag, debiterar däremot kunder som inte är på plats när sotaren kommer.

”Vi debiterar en inställelseavgift enligt avtal. Detta endast för de som inte hört av sig innan,” svarar Attunda sot och vent AB i mailet.

Att de inte alltid har möjlighet att meddela när de inte kan komma menar företaget beror på kunderna.

”Vi har försökt ringa alla som är berörda av utebliven sotning. Det är i vissa fall svårt att få tag i alla berörda då många väljer att dölja sina telefonnummer på söksidor.”

Karin Österman på Gräskö tycker det är märkligt att de inte hör av sig. 

– De skickar ut en bekräftelse på sms, där de påminner om att de ska komma. Sedan har de inte ens telefonnummer. Det verkar som att de har organisatoriska brister. 

I avtalet med kommunen framgår att Attunda sot och vent AB har ansvar för att grundligt dokumentera klagomålshantering samt följa upp dessa med åtgärd.

Räddningstjänsten som är tillsynsmyndighet för verksamheten  har några uppföljningsmöten med entreprenören per år där man bland annat behandlar klagomålshantering. 

– Om vi ser ett mönster i klagomål tas dessa upp på uppföljningsmöten. Men på mötena tas inga enskilda ärenden tas upp, utan snarare systemfel som kan behöva åtgärdas, säger Linda Svärd, enhetschef brandskyddskontroll på Räddningstjänsten Norrtälje. 

Problemen med att sotarna inte kommer till kunderna som avtalat och att kunderna inte kontaktas i samband med detta, har inte kommit till räddningstjänstens kännedom.

Inlägget Stort missnöje med utebliven sotning dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-07-15 07:00:00

Ökänt grund hamnar på kartan

Foto:Peter Augustsson

Sjöfartsverket nekade företaget Hydrographica spridningstillstånd till ett detaljerat sjökort över Sveriges farligaste grund, men nu backar myndigheten på beslutet. Däremot är det fortfarande svårt att märka upp grundet med sjömärken eftersom ingen vill ta ansvar för driften.

Varje år går ett 50-tal fritidsbåtar på de gamla försvarsmurarna som nästan helt täcker östra sidan av vattnet mellan Rindö och Skarpö. Sjöfartsverket använder i sina sjökort en ny internationell standard för försänkningar som alla båtägare kanske inte känner till. Dessutom är den smala passage genom försvarsmurarna i södra delen av sundet, där båtar kan passera, inte utmärkt på deras sjökort. För att öka säkerheten och minska skador på båtar ville företaget Hydrographica därför ta fram ett mer detaljerat sjökort med vedertagna symboler, men nekades förra året spridningstillstånd av Sjöfartsverket. Trots att sjökortet baserades på redan tillgänglig information menade Sjöfartsverket att det kunde medföra skada för totalförsvaret. Nu backar myndigheten och ger företaget spridningstillstånd.

– Det är mycket glädjande. Ändringarna finns redan i Skippo och kommer in i övriga digitala sjökort så småningom, säger Jesper Sannel på Hydrographica.

Förutom tydligare sjökort innebär spridningstillståndet att försvarsmurarna kan märkas ut med sjömärken.

– Då vårt sjökort accepteras som underlag för Transportstyrelsen kan man nu sätta ut sjömärken för att öka säkerheten i denna passage. Det är dock mycket anmärkningsvärt att samma underlag nekas tillstånd ena gången, men medges spridningstillstånd när vi skickar in det igen, ett år senare. Det verkar göras olika bedömningar av olika handläggare på Sjöfartsverket och Försvarsmakten helt enkelt, säger Jesper Sannel.

När, eller om, försänkningarna kommer att märkas ut är fortfarande oklart eftersom ingen vill betala för driften, trots att kostnaden är låg.

– Det finns en möjlighet att några aktörer går in och betalar själva utmärkningen på några hundra tusen kronor, men vi måste ha en ägare av driftavtalet. Vaxholms kommun vägrar och vill inte ha några kostnader, säger Fredrik Åkerström på Sjöassistans, som länge engagerat sig för att få till sjömärken vid försänkningarna.

Enligt Fredrik Åkerström skulle det inte bli särskilt betungande ekonomiskt att ansvara för sjömärkena.

– Det kommer förhoppningsvis att vara noll kronor.

Inlägget Ökänt grund hamnar på kartan dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-07-14 07:00:00

Backup-nät låg nere på Arholma

Foto:Jonas Hållén

Ett träd blåste omkull och kapade en ledning på fastlandet. Tanken var att mikronätet på Arholma skulle trätt i drift och säkrat öns strömförsörjning, men det låg nere för en uppdatering.

– Maximal otur, säger Arne Berlin, tekniskt ansvarig för mikronätet på Arholma.

Söndagen 29 juni blåste det rejält i Stockholms norra skärgård. Strax efter sju på kvällen blåste ett träd ner över en luftledning och kapade den. Ledningen försåg bland annat Arholma med el.

Sedan ett par år tillbaka finns ett mikronät på Arholma, som ska säkra elförsörjningen vid kortare avbrott i nätet.

System består av tre strömbrytare, en solpanel och två batterilager. Nätet kontrolleras med hjälp av tre olika kontrollsystem utplacerade på olika delar av ön. Mikronätet gör att nätet på Arholma vid ett strömavbrott övergår till batteridrift.

Men just den här kvällen låg även mikronätet nere för uppdatering av mjukvaran.

– Mikronätet är ju ett forskningsprojekt och vi jobbar fortfarande med att ändra och förbättra det, så ibland tas det ur drift för uppdateringar, säger Arne Berlin.

Nätet är det första i sitt slag i Sverige och ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom Vattenfall.

Från början var planen att det skulle klara två timmars maxlast vid avbrott i det reguljära nätet.

– Men när vi hade byggt färdigt det upptäckte vi att lasten hade ökat väldigt mycket, så det är mer realistiskt att räkna med att mikronätet i dag klarar en timmes maxlast, säger Arne Berlin.

Därför har Vattenfall just startat ett nytt projekt, NextGen Arholma, där bolaget undersöker om och hur kunder kan vara med och balansera upp mikronätet och därmed öka kapaciteten i det.

Inlägget Backup-nät låg nere på Arholma dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården