2025-11-06 13:56:00
Nya fiskekvoter bryter mot EU-lagstiftning
Foto:Ylva Bergman
EU:s ministerråd beslutade i slutet av oktober om nästa års fiskekvoter för Östersjön, som delvis går över gränsen för vad som är tillåtet enligt EU:s egna regler.
– Anmärkningsvärt, säger Sara Söderström, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.
För samtliga bestånd utom rödspätta, lax och Rigasillen beslutade ministerrådet om högre kvoter än vad EU-kommissionen hade föreslagit.
– En balanserad kompromiss som är i linje med de vetenskapliga råd vi fått, sa Jacob Jensen, fiskeminister i ministerrådets nuvarande ordförandeland Danmark efter förhandlingarna.
De beslutade kvoterna bygger formellt på vetenskapliga rekommendationer från det internationella havsforskningsrådet, ICES. Men dessa råd är inte helt förenliga med den fleråriga förvaltningsplan som styr fisket i Östersjön, som brukar kallas Baltic MAP.
För Bottniska viken beslutades en sänkning med 40 procent mot fjolårets kvot, vilket är inom ICES spann men betydligt högre än kommissionens förslag om en sänkning med 62 procent. Det ligger även över den gräns där man bedömer att risken för en beståndskollaps överstiger fem procent, den så kallade “femprocentsregeln” eller “nödbromsen”. Då måste fisket genast kraftigt begränsas, enligt artikel 4.6 i Baltic MAP.
– Det är en pedagogisk utmaning att prata om det här, för på ytan ser det ut som om den beslutade kvoten är hållbar eftersom man till och med ligger under det spann som uttrycks i ICES hedline advice. Men man missar andra varningar i det vetenskapliga underlaget, och man bryter mot EU:s egen nödbromsregel. ICES råd ligger alltså i detta fall inte i linje med EU-reglerna. Det är anmärkningsvärt, säger Sara Söderström, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum med fokus på fiskeriförvaltning. Hon fortsätter:
– När planen togs fram för nästan tio år sedan trodde nog ingen att nödbromsen faktiskt skulle behöva användas, eftersom man skulle vårda bestånden bättre än vad man hade gjort. Men det har man inte lyckats med, och nu har vi en situation när bestånden är i så pass dåligt skick att nödbromsen ska aktiveras, och ändå väljer ministerrådet att inte följa den.
För centrala Östersjön hade kommissionen rekommenderat en oförändrad strömmingskvot mot i fjol, men ministrarna beslutade att höja den med 15 procent. Det kan se ut att nätt och jämnt ligga inom femprocentsgränsen, men det finns ändå anledning att vara försiktig, menar Sara Söderström.
– Eftersom EU har en gammal överenskommelse med Ryssland om att ryssarna ska ha en viss andel av kvoten. Med den inräknad kan även den kvoten i praktiken bryta mot femprocentsregeln med liten marginal. Dock har Ryssland på senare år fiskat mycket mer än den överenskomna andelen, ett problem som ICES lyfter.
Sverige röstade som enda land nej till överenskommelsen.
– Kommissionens ursprungsförslag var i de flesta delar bra, men Sverige var det enda landet med den ståndpunkten. Den kompromiss som kommissionen gjorde var för svensk del för långt ifrån deras ursprungliga förslag och därför kunde jag inte ge den stöd, skriver landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i ett uttalande.
Finland däremot har drivit på för högre kvoter, särskilt i Bottniska viken där landet har den största andelen av fångsträtten, cirka 80 procent mot Sveriges 20. Man har även investerat i egna fiskmjölsfabriker.
– Signalerna från Finland är att man helt enkelt inte ser samma problem som i Sverige. I finska medier beskrivs beslutet som en lättnad; att kvoterna inte blev lika låga som befarat, säger Sara Söderström.
En nyhet för i år är att kvoten för Bottniska viken på 39 108 ton endast gäller fram till den 31 oktober 2026. Därefter ska ett nytt beslut fattas, vilket innebär att kvoten kan bli ännu större än så.
En annan sak som oroar Sara Söderström är den kraftiga höjningen av kvoten för skarpsill – en ökning med 45 procent. Det bryter varken mot ICES så kallade headline advice, eller femprocentsregeln.
– På pappret ser det lugnt ut. Men underlaget är väldigt osäkert. Hela prognosen bygger på en enda mätning i nordöstra Östersjön, som visar god rekrytering. Detta efter tre otroligt dåliga år. Det är precis den typ av övertro på en tillfällig ljusning som ledde till alldeles för höga kvoter på det västra torskbeståndet, som nu är kollapsat.
Hon varnar för att man drar förhastade slutsatser:
– När man får ett år med bra rekrytering borde man vänta och se om trenden håller i sig, inte öka kvoterna direkt. Men här gasar man på som om det inte fanns någon morgondag.
Samtidigt finns ljusglimtar i årets kvotbeslut. Bland annat har Östersjöländerna enats om att efterfråga ny rådgivning från ICES, som fokuserar på att återbygga bestånden.
– Rådgivningen måste ta större hänsyn till viktiga ekosystemfaktorer som påverkar hur fisken mår, säger Peter Kullgren.
FAKTA / Fiskekvoter 2026
(Diff mot fjolårets kvot i procent inom parentes):
Sill i Bottenhavet och Bottenviken: 39 108 ton (-40) fram till 31/10 2026
Sill i västra Östersjön: 788 ton, endast som bifångst (0)
Sill i centrala Östersjön: 96 463 ton (+15)
Sill i Rigabukten: 34 367 ton (-10)
Skarpsill: 201 975 ton (+45)
Inlägget Nya fiskekvoter bryter mot EU-lagstiftning dök först upp på Tidningen Skärgården.
Källa: Tidningen Skärgården
1870 byggdes Sandhamns fyrhus som kallades för ”den inre fyren”, ritad av arkitekt G E Höjer. Anläggningen är en kombinerad bostad och fyr målad i grönt med en fyrlykta på framsidan av norra långsidan. Lyktan bestod av två paraboliska speglar med en envekig fotogenlampa. 1882 höjdes byggnaden med en våning och balkonger och fönster byggdes på tornets nordöstra fasad. Byggnaden har en gjuten sockel av huggen granit. Väggarna är klädda med gul locklistpanel.