2025-11-15 07:00:00

Ja till varvsprojekt på Arholma

Foto:Jonas Hållén

Arholma Byalag vill renovera och utveckla det gamla varvet i Österhamnsviken. Länsstyrelsen sa nej till delar av förslaget. Mark- och miljödomstolen säger nu ja till alla delar utom en brygga. 

Domstolen gick nästan helt på byalagets linje om att det finns behov av allmänna bryggor för båtar och bad och att det kommer både besökare och öbor till godo. Domen har nu vunnit laga kraft och går alltså inte att överklaga.

– Vi är mycket nöjda och nu går vi vidare med nästa steg som innebär att vi ansöker om bygglov och börjar arbetet med att hitta finansiering, säger byalagets ordförande Torvald Hvistendahl.

Länsstyrelsen avslog i februari i år en begäran om dispens från strandskyddet för ett par flytbryggor och ett kajakställ vid det gamla varvet. 

Däremot sa länsstyrelsen ja till en badramp för rörelsehindrade, ett litet museum för öns gamla kofärja, toaletter samt en cykelparkering.

En grillplats, sandstrand och ombyggnad av det gamla slipsskjulet till förråd behövde inte strandskyddsdispens, enligt länsstyrelsen.

– Det stora bakslaget för oss var att länsstyrelsen valt att pröva varje enskild del i förslaget för sig självt i stället för att se helheten, sa byalagets ordförande Torvald Hvistendahl till Skärgården i våras.

Mark- och miljödomstolen valde i stället att se varje del i förslaget som en del av en helhet. Resonemanget i domen lyder förenklat: ”säger man ja till flera delar kan man lika gärna säga ja till hela förslaget eftersom delarna hänger ihop”.

På en punkt reserverade sig dock domstolen: den västra bryggan skulle störa växtlighet och djur för mycket.

Torvald Hvistendahl poängterar att bryggor, eldstad, sittplatser, toalett och kajakställ vid Stenbacksnäs är en tillgång för det rörliga friluftslivet:

– Till exempel passerar Stockholm Archipelago Trail alldeles förbi varvet, säger han.

I ett första steg att finansiera den nya mötes- och rekreationsplatsen för nu Arholma Byalag diskussioner med bland annat Leader (EU-initiativ som beviljar projektstöd för landsbygdsutveckling) samt Violet Janssons stiftelse.

Fakta/Projekt Österhamnen

• Slipskjulets tas bort. 

• Slipskjulet interiör byggs om för att erhålla ett antal små förråd som kan hyras för förvaring av exempelvis fiskeredskap, flytvästar och åror.

• Slänten terraseras utifrån de naturliga höjdkurvorna så att man får gräsbevuxna avsatser att samlas vid.

• En grillplats.

• Ett ställ för cirka tio kajaker.

• Flytbrygga med badstege som allmän tillgänglig badplats. Vid bryggan kan också cirka tio båtplatser erbjudas.

• En badramp.

• En museibyggnad för att bevara och visa upp kofärjan.

• Toalett och cykelparkering.

Inlägget Ja till varvsprojekt på Arholma dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-11-14 07:00:00

Räddningsvärn får ny behörighet 

Foto:Ylva Bergman

Nu får de frivilliga på öarnas räddningsvärn även rycka ut på hjärtstoppslarm – något som tidigare förhindrats av juridiska skäl.

Tidigare i år berättade Skärgården att de frivilliga på öarnas räddningsvärn inte kallas ut på hjärtstoppslarm, trots att man har hjärtstartare, HLR-utbildning och jour dygnet runt. Anledningen är ett juridiskt hinder där de som jobbar i värnen är tjänstepliktiga enligt lagen om skydd mot olyckor medan brandmän även kan rycka ut på sjukvårdslarm. “Ett jättestort resursslöseri”, sa Lasse Dahlin, chef för Runmarö räddningsvärn.

Men nu har Region Stockholm och Storstockholms brandförsvar kommit överens om att räddningsvärnens insatser vid hjärtstopp ska ske utanför den vanliga tjänsteplikten. Det innebär att de frivilliga nu får larmas på samma sätt som brandstationernas ordinarie styrkor, oavsett tid på dygnet.

– ”Äntligen,” säger många av de frivilliga. De har länge velat hjälpa till vid den här typen av larm och nu blir det möjligt. Det här uppmärksammades av regionen, som insåg att det inte var något som skedde med automatik, berättar Robert Carlsson, enhetschef på Storstockholms brandförsvar.

Under hösten genomförs utbildningar för de omkring 150 frivilliga som är anslutna till Storstockholms brandförsvars räddningsvärn. För öarnas del handlar det om värnen i Värmdö, Vaxholm och Österåker.

– Vi håller just nu på att uppdatera all utbildning så att alla har rätt kompetens. Dessutom pratar vi om vad det innebär att åka på hjärtstoppslarm, både praktiskt och känslomässigt. Det kan vara ganska tuffa situationer man hamnar i, särskilt eftersom man ofta känner människorna man rycker ut till, säger Robert Carlsson.

När varje räddningsvärn har genomfört utbildningen och gett klartecken drar larmen igång. Målet är att samtliga värn ska vara redo vid årsskiftet.

För de frivilliga handlar beslutet om mer än bara nya uppgifter; det handlar om att kunna göra verklig skillnad i sin egen bygd.

– För många av dem spelar det ingen roll vilken hatt man har på sig. Man vill hjälpa till när någon behöver det och det har jag full respekt för, säger Robert Carlsson och fortsätter:

– Samtidigt måste vi ha juridiken och arbetsmiljön med oss, så att det blir säkert både för den drabbade och för den som hjälper.

Inlägget Räddningsvärn får ny behörighet  dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-11-13 07:00:00

Ny arrendator tar över kritiserad småbåtshamn 

Foto:Jonas Hållén

Båtägarna i Södersundets båthamn har i flera år kritiserat den bristande säkerheten och därmed återkommande stölderna i hamnen. Nu byter ägaren Skärgårdsstiftelsen arrendator och utlovar flera åtgärder.

Den första december tar den nya arrendatorn över hamnen. Kritiken mot den som drivit hamnen de senaste fyra åren har varit hård.

Det har bland annat gällt undermåliga staket och vägbom, inget system med vaktlistor och för få besök av övervakningsföretaget Securitas.

– Misskötseln har tilltagit under åren. Sedan 2021 har vi haft regelbundna stölder av båtar, motorer och elektronisk utrustning, sa båtägaren Jan-Eric Litton, Gräskö, i somras till Skärgården.

Enligt en mejl från Skärgårdsstiftelsens vd Jan Zetterman ska de som nu tar över hamnen undersöka om det går att införa kameraövervakning, ”åtgärda det som är trasigt” samt införa en vaktlista på båtklubben.

Bland hyresgästerna i hamnen med cirka 200 båtar är reaktionerna positiva.

– Ja, äntligen ser det ut som det kommer att hända något bra, även om det tagit tid, säger Jan-Eric Litton.

Södersundets båthamn i Kapellskär är en av Skärgårdsstiftelsens största fasta hamnar. Sommaren 2024 stals fyra båtar i hamnen och natten till den 12 juni i år stals tolv propellerdrev.

Enligt Jan-Eric Litton bollades ansvarsfrågan för hamnens säkerhet mellan arrendatorn och Skärgårdsstiftelsen utan att något hände.

Till slut skickade hyresgästerna en skrivelse till stiftelsen med krav på att ansvarsfrågan ska klargöras och att säkerheten i hamnen förbättras. I skrivelsen hotade hyresgästerna med rättsliga åtgärder och skadeståndskrav om inte åtgärder vidtas.

Samtidigt som det förekommit stölder har priserna för båtplats och parkering höjts kraftigt för hyresgästerna. Anders Nygren, fritidsboende på Gräskö, berättade för Skärgården i juni att han betalar 7 000 kronor per år för sin bil- och båtplats.

Skärgården har frågat Jan Zetterman varför det tagit så lång tid att åtgärda bristerna. Zetterman bollar på grund av tidsbrist över frågan till kundansvarige förvaltare Jonas Davidson, som både i mejl och ett telefonsamtal säger:

”Alla som driver verksamhet i våra fastigheter ansvarar helt och fullt för de villkor som de har till sina kunder.”

Jonas Davidson säger också att det är den nya arrendatorn som ansvarar för de förändringar som Jan Zetterman nämner i sitt mejl.

Det svaret nöjer sig inte Jan-Eric Litton med:

– Att hänvisa till en arrendator som ursäkt för bristande skötsel eller tillsyn saknar juridisk grund. En stiftelse får inte delegera bort sitt lagstadgade ansvar för förvaltning, tillsyn eller trygg drift av sina fastigheter. 

Den nuvarande arrendatorn avböjer att kommentera kritiken från hyresgästerna.

Inlägget Ny arrendator tar över kritiserad småbåtshamn  dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-11-12 12:28:00

Motorstölderna fortsätter

Foto:Jonas Hållén

Stölderna av båtmotorer i skärgården fortsätter. Nu växer kritiken mot polisens arbete, men i fredags greps en misstänkt och flera stulna motorer hittades.

Natten mellan söndagen 2 november och måndagen 3 november stals fyra yamahamotorer, tre växelhus från Yamaha och ett reglage av samma fabrikat från ett varv på Södra Stavsudda.

Samtliga båtar stod uppställda för vinterförvaring på land.

Varvet har tidigare varit drabbat av stölder, men det var för flera år sedan. De här nya stölderna kom som en obehaglig överraskning, eftersom de liksom tidigare stölder de senaste veckorna visar att tjuvarna numera använder båtar och ger sig längre ut i skärgården till områden som tidigare varit relativt förskonade från motorstölder.

Vid tillfället var några av varvets övervakningskameror inte i gång. En kamera och en strålkastare som var på sprayades över av tjuvarna.

Natten mellan onsdag och torsdag stals två motorer ”Honda och Mercury upp till 90 hästkrafter” på östra Nämdö. Båtarna med motorer hade bogserats till sundet mellan Hemskär och Högholmen, strax sydost om Orrön.

Platsen har använts som ”slaktplats” vid tidigare stölder på och runt Orrön i år och förra året.

De sista två veckorna i oktober stals även växelhus och motorer i Småängsviken på Ingarö, i Tyresö och på Värmdö. 

Nu växer kritiken mot polisen bland skärgårdsborna. Vid en sammankomst på Nämdö nyligen var ilskan påtaglig. 

– Det här sker år efter år. Ofta på samma platser och av, som det verkar, samma ligor och polisen lyckas nästan aldrig gripa dem, sa en båtägare.

Det finns också en frustration över att utredningarna av de tidigare stölderna inte är klara och att det inte sker någon återkoppling från polisen.

Sjöpolisen berättar via polisens mediacenter att senast i fredags gjordes ett tillslag i Moraberg, Södertälje (Shurgards förråd) där man beslagtog åtta båtmotorer och grep en misstänkt som nu sitter häktad.

– Vi bedriver också brottsförebyggande verksamhet genom att ha god kontakt med båtklubbar och båtvarv, skriver sjöpolisen.

Skärgården har sökt polisen centralt för en kommentar. 

Förra veckan sa Rino Carlsson, nationell samordnare båtsamverkan på Polisen region Stockholm, att stölderna i år minskat jämfört med tidigare år

– Men just nu har vi sannolikt besök av en organiserad utländsk gruppering, tillade han.

En varm höst med mörka kvällar och många båtar som legat kvar i vattnet längre än normalt har skapat en gynnsam situation för tjuvarna.

Samtidigt menar Rino Carlsson att ett mer offensivt polisarbete, bland annat vid inresehamnarna stoppar många tjuvar.

– När vi hittar dem avvisar vi dem och utvisar dem. 

Inlägget Motorstölderna fortsätter dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-11-11 07:00:00

Arholmabor hjälper elnätet med smart teknik

Foto:Ylva Bergman

Vattenfall Eldistribution testar en ny modell för framtidens elnät på Arholma. Genom att styra hushållens värmepumpar och elvärme digitalt ska elnätet bli både stabilare och mer motståndskraftigt vid störningar utan dyra investeringar i nya batterier.

Projektet, som nu går in i sin andra fas, bygger på att hushållen själva kan bidra med så kallad flexibilitet – att tillfälligt minska sin elanvändning när nätet är hårt belastat.

– Den traditionella lösningen hade varit att investera i mer batterikapacitet, en kostsam och kapitalintensiv väg. I stället föddes en ny idé att använda kundernas egna flexibla resurser, som värmepumpar och elvärme, för att minska belastningen på elnätet vid störningar. Därför startade vi ett demoprojekt som visar hur vi tillsammans med kunderna på Arholma kan bygga ett mer motståndskraftigt och hållbart elnät, säger Peter Söderström, innovationschef på Vattenfall Eldistribution, i ett pressmeddelande.

Arholma fick sitt mikronät 2023, dimensionerat för att klara två timmars ö-drift vid avbrott. Men när fler sommarstugor blivit permanentboenden och elanvändningen fördubblats vintertid har risken ökat för att elnätet inte klarar längre driftstopp.

I det nya demoprojektet samarbetar Vattenfall med företagen Plexigrid, Ngenic Energi och Blixt. Tillsammans ska de testa hur kundernas elanvändning kan styras automatiskt för att jämna ut belastningen på nätet.

– Det här är ett bra exempel på hur teknik, innovation och kundengagemang kan samverka för att bygga framtidens elnät, säger Peter Söderström.

Om försöket faller väl ut kan modellen på sikt användas på fler platser där elnätet är ansträngt.

Inlägget Arholmabor hjälper elnätet med smart teknik dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-11-10 07:00:00

Satsning på grönare båtliv

Foto:Peter Augustsson

Länsstyrelsen har fått bidrag för att öka intresset för miljövänliga drivmedel på sjömackar. Dyviks marina i Österåker kommer att fungera som en konceptmack.

Länsstyrelsen i Stockholm har fått 400 000 kronor från Havs- och vattenmyndigheten för ett projekt som ska främja miljövänliga drivmedel i skärgården. Utgångspunkten är att Dyviks marina i Österåker, som redan idag säljer fossilfri diesel (HVO100) och miljövänlig bensin (alkylat), ska fungera som en konceptmack. Tanken är att hitta en mack även i södra och norra delen av skärgården som kan erbjuda miljövänliga drivmedel.

– Jag kommer fokusera på Dyvik och jobba kring deras beslut kring miljö- och klimattänk. Det är idag väldigt få sjömackar som erbjuder alkylat och HVO100. Det här handlar om att lyfta frågan och att visa att det finns en efterfrågan för den här typen av drivmedel. Vi skulle vilja få fler mackägare att byta ut det sämre bränslet till något som är så bra som det kan vara i dagsläget, säger Patrik Cederlöf, som jobbar med skärgårdsfrågor på länsstyrelsen.

Patrik Cederlöf tror att det finns ett intresse bland många båtägare att använda mer miljövänliga drivmedel, men att det också handlar om mer information.

– Jag har tänkt göra karta på både öst- och västkusten över vilka mackar som erbjuder dessa drivmedel och försöka argumentera för varför man ska välja dem. Vi kommer lägga upp informationen på hemsidan ”Sluta Tanka Havet”, men även sprida den på andra sätt. Vi ska även titta på var det kan finnas laddmöjligheter för el-båtar. Det är inte många mackar i dagsläget men vi tar med det i alla fall på kartan, säger Patrik Cederlöf.

Att få fler mackar i skärgården att investera i nya bränslen kan bli en utmaning.

– Vi kan i alla fall berätta att det går att sälja och berätta vad diesel och bensin gör med miljön. Dyvik är en marina som fungerar och om de kan borde fler kunna.

Alkylat är en renare form av bensin som släpper ut betydligt mindre skadliga ämnen vid förbränning. HVO100 är en fossilfri diesel som minskar utsläppen av koldioxid med upp till 90 procent jämfört med vanlig diesel. Havet tar upp en stor del av den koldioxid som vi släpper ut.

Inlägget Satsning på grönare båtliv dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-11-09 07:00:00

På spaning i den undre världen

Foto:Peter Augustsson

Bland dykare är Östersjön ökänd för sitt grumliga vatten, döda bottnar och fattiga marina liv, men också för sina många välbevarade vrak. Det bräckta vattnet skapar en unik miljö som gör att fartygen bevaras länge. Skärgården hängde med ett gäng dykare till Djurö för att dyka på det så kallade ”Svartfotsvraket”.

Det är höst och tidig förmiddag ute när ett gäng dykare samlas vid en brygga intill Djuröbron för att dyka på svartfotsvraket som ligger på 10-18 meters djup en bit utanför hamnen. Det är ungefär nio grader varmt på ytan och duggregn i luften, perfekta förhållanden för dykning. På hösten är vattnet klarare än på sommaren och färre båtar rör sig på vattnet. Med torrdräkt och underställ är vattentemperaturen behaglig. Jonathan ”Junior” Eklöf, som jobbar på dykcentret Dykhuset, leder utfärden. Han har varit på platsen många gånger tidigare.

– Jag har dykt så många gånger på dykplatserna att det efter åttionde gången inte blir roligt på samma sätt som när det är en ny plats, men jag tycker meditationen och lugnet under vattnet är avkopplande. Man stänger av alla galenskaper och problem man har över vattenytan, säger han.

Svartfotsvraket är ett relativt enkelt dyk. Det ligger inte speciellt djupt och nära land. Man dyker två och två. Skärgårdens reporter, som är ny inom dykning, får Anders Paulsson som dykkamrat, vilket känns tryggt. Han är en erfaren dykare som hållit på i 40 år. Efter en del nybörjarstrul med min utrustning kommer jag till slut ner under ytan. Känslan att sväva viktlöst på flera meters djup är obeskrivlig. All möda med den tunga, skrymmande utrustningen är plötsligt som bortblåst. Det är en mäktig känsla. Med hjälp av dykdatorns kompass och djupangivelse guidar Anders Paulsson mot vraket. Jag ser bland annat maneter, blåstång, några gummidäck och en ganska välbevarad eka som vilar på botten. Efter cirka 25 minuter på 10-15 meters djup visar tryckmätaren på min lufttub 50 bar och det är definitivt dags att återvända till ytan. Något Svartfotsvrak lyckades vi inte hitta, men det känns inte speciellt viktigt. För mig som ny dykare är hela undervattensvärlden, vrak eller inte, ett fascinerande och främmande landskap som i sig är spännande att besöka.

Uppe på land tänds grillen och korv och hamburgare plockas fram för välförtjänt lunch. En av dykarna är Manmesha Pantankar från Indien som tillsammans med sambon Stefan Scherling har deras 15 månader gamla dotter Freja med sig. Manmesha tog sitt dykcertifikat i juni 2023 men gjorde uppehåll när hon väntade barn och började igen i november förra året.

– Det är andra gången jag dyker här, men jag minns inte att jag såg så många saker den gången som jag gjorde idag. Förra gången var jag ganska stressad och fokuserade inte lika mycket på omgivningen, säger hon.

Stefan Scherling är en erfaren dykare och tidigare instruktör. Han har följt med på utfärden för att Manmesha ska få någon att dyka med eftersom en av dem måste passa barnet.

– Jag träffade min sambo på dykkursen, han var min instruktör. Han var en anledning till att jag kom tillbaka till dykningen så snabbt efter att jag fått barn, berättar Manmesha Patankar och lägger några grillspett på grillen.

Intresset för sportdykning har varierat under under åren berättar Sara Banderby som är dykinstruktör på Dykhuset.

– Det är drastiskt färre antal dykare nu jämfört med för tjugo år sedan. Det glada nittiotalet när alla skulle dyka existerar inte längre, säger hon.

Att ägna sig åt sportdykning är ganska kostsamt och ett kärvare ekonomiskt läge gör att en del väljer andra aktiviteter. 

– Det har blivit en klassfråga. Tittar man på all utrustning som krävs fattar man att det inte är fattiga människor som har råd att hålla på med den här sporten, säger Sara Banderby.

Samtidigt har växt- och djurlivet i Östersjön påverkats kraftigt senaste decennierna. På vissa dykplatser är det svårt att se något liv alls. En del av de som tar sina dykcertifikat gör det för att dyka utomlands och har inget intresse alls för Östersjön.

– Jag har kvar min dyklogg från 40 år sedan när jag började dyka. Då fanns ålgräsängar med hur mycket småfisk som helst. Det kändes som tropikerna. När jag kom tillbaka till samma plats efter några år så hade de försvunnit, säger Anders Paulsson.

Efter lunchen är det dags för ett andra försök att hitta Svartfotsvraket. Vattnet visar sig vara grumligare på grund av att dy som rörts upp vid första dyket fortfarande ligger kvar i vattenmassan. Efter ett tag blir sikten så dålig att jag knappt ser handen framför mig. Jag förlorar kontakten med min dykkamrat och tvingas gå upp till ytan. Snöpligt men lärorikt. För att bli en bra dykare krävs att man dyker regelbundet och jag har många dyk kvar innan jag är där. Snart kommer övriga dykare upp till ytan.

– Om man viftar med fenan på fel sätt blir det ett moln av dy som är kvar i flera timmar. Man ska vara först för att få fri sikt med kameran. För att vara det här vraket var det dålig sikt, men det var mycket abborrar i vraket, säger Stefan Scherling.

 I museet Vrak på Djurgården levandegörs Sverige okända maritima historia, men det största vrakmuseet man kan besöka är havet självt. I Stockholms skärgård finns mängder med vrak av olika dignitet. Allt från hundratals år gamla örlogsfartyg till enkla roddbåtar. 

Att börja med sportdykning är relativt dyrt. En grundkurs för dykcertifikat kostar cirka 7 000 kronor. Därefter tillkommer kostnaden för dykutrustningen, något som kan kosta cirka 15 000 kronor och uppåt beroende på vilken utrustning man vill ha. Det går dock att hittat begagnad utrustning betydligt billigare. Det finns också risker med dykning. Varje år dör människor i olyckor, även erfarna dykare. I början av januari 2023 dog exempelvis två personer som dök i Stavsnäs. 

Fakta/Svartfotsvraket

Pråmen fungerade som bostad för kringresande arbetssökare i början på seklet, så kallade svartfötter, men stacks i brand och sjönk. Det sägs att strejkande arbetare satte eld på båten eftersom de som arbetade ombord inte ville delta i strejken. 

Källa: Fornsök

Inlägget På spaning i den undre världen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården

2025-11-08 07:00:00

Sexbrott på Berga fall för DO

Foto:Peter Augustsson

En kvinna som förra sommaren utsattes för sexuellt ofredande på Berga regementsområde har anmält Försvarsmakten till Diskrimineringsombudsmannen för att inte ha utrett händelsen.

Det sexuella ofredandet skedde kvällen den 29 maj och morgonen den 30 maj 2024 när en överraskningsfest hölls för kvinnan och hennes kollega som skulle byta arbetsplats. En arbetskamrat till kvinnan riktade under kvällen och följande morgon mellan 20-30 sexuella inviter till kvinnan som tydligt markerade att hon inte var intresserad. Han ska även blottat sitt kön för kvinnan samt tagit henne på rumpa och bröst. Mannen dömdes den 11 juni i år till 30 000 kronor i böter samt 14 000 kronor i skadestånd för sexuellt ofredande. Bötesbeloppet sattes ner till hälften eftersom rätten ansåg det som sannolikt att mannen skulle avskedas efter händelsen.

Mannen som dömdes för sexualbrott fortsatte efter händelsen sin anställning inom Försvarsmakten och genomförde internutbildningar, även efter att domen fallit, något kvinnan menar att HR-chefer kände till. Den 18 augusti togs han ur tjänst och sade därefter upp sig. Kvinnan anmäler nu Försvarsmakten till Diskrimineringsombudsmannen. Hon menar att Försvarsmakten efter fällande dom inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier samt att chefer läckt information om hennes utredning. 

Maja Hansson, kommunikationschef vid Stockholms amfibieregemente, säger att hon inte kan kommentera enskilda ärenden, men att man generellt gör en individuell prövning efter att en dom vunnit laga kraft.

– Bedömningen utgår från brottets art, omständigheterna i det enskilda fallet, påföljden och vilken befattning personen har. Om brottet anses oförenligt med fortsatt anställning kan det leda till uppsägning eller avsked. För allvarliga brott, särskilt sexualbrott, är utgångspunkten att en fortsatt anställning normalt inte är förenlig med Försvarsmaktens värdegrund och säkerhetskrav. Där gäller lagen om offentlig anställning, där alla fall prövas individuellt.

Inlägget Sexbrott på Berga fall för DO dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården