Vattendomen för att bygga en konstgjord lagun på Djurgården har vunnit laga kraft. Det världsunika revet kommer att skydda stranden och skapa nya lekplatser för fisk.

Planerna på att bygga en konstgjord lagun på Djurgården började redan för sex år sedan, men har nu fått godkänt av domstolen. Tanken är att sprängsten från bygget av ny tunnelbana ska återanvändas genom att använda stenen till att skapa skyddande rev och hårdbottnar för vegetation, vilket ska gynna fisk- och fågellivet.

– Djurgårdens stränder har försvagats av svallvågor från båttrafik och erosion, precis som många andra stränder längs Östersjöns kust. Nu stärker vi kustens funktion och livet under ytan. Med Isbladslagunen visar vi hur lokala åtgärder kan göra skillnad – mitt i Stockholm – och ge hopp för fler platser runt hela Östersjön, säger fiskerikonsulent Oliver Karlöf, Stockholms stad.

Byggandet av lagunen är ett samarbetsprojekt mellan, bland annat, Kungliga Djurgårdens förvaltning, Kungliga Djurgårdens intressenter, Stockholms stad, Gaia Arkitektur, ELU Marin, WWF och Länsstyrelsen i Stockholm. Nästa steg är att hitta gemensam finansiering av revet bland Stockholms många aktörer.

– Projektet är drivet ur en potential för öka den biologiska mångfalden, dessutom i innerstaden. Vi har nått så långt att mark- och miljödomstolen beviljat ett genomförande och nu är vi i läget att finansiering behöver uppbådas, säger Marta Bohlmark, som är projektledare och arkitekt på Gaia Arkitektur.

Marta Bohlmark säger att hittills har aktörerna själva, forskningsfinansiärer samt Länsstyrelsen Stockholm investerat ett antal miljoner för att driva fram processen.  Nästa fas av genomförande och anläggning av revet beräknas kosta runt 30 miljoner kronor. Förhoppningen är att revet kan vara genomfört tidig vår 2028. 

– Att vattendomen vunnit laga kraft är det mest avgörande steget. Nu behövs bara resurserna – och projektet välkomnar bidragande krafter. Detta är inte någon enskilds projekts, men Stockholmarnas och Stockholmsaktörers – alla som vill bidra till en stad med levande vatten.

En tanke är att anlägga spänger genom vassen för att öka allmänhetens tillgänglighet till området. Lagunen är en prototyp. Förhoppningen är att tekniken ska kunna användas på fler platser i Stockholms innerstad och att effekten kan skalas upp. Några tänkbara platser för konstgjorda rev är bland annat vid stränderna mellan Skeppsholmen och Kastellholmen, vid Munkbrohamnen i Gamla stan, vid Årsta holmar och utanför Rålambshovsparken.

Den som drömmer om en egen ö i Stockholms skärgård har nu chansen att vinna en. Typ. Visit Sweden anordnar en tävling där internationella besökare har chans att vinna nyttjanderätt av fem öar i Sverige under en period på tolv månader, men tanken är inte att man ska besöka öarna.

Tävlingen vänder sig till utländska turister som vill uppleva hur det kan vara att förfoga över en egen ö i Sverige. Två av öarna ligger i Stockholms skärgård: Skötbådan utanför Arholma och Storberget, utanför Landsort. För att delta i tävlingen ska sökande spela in en video där de ger sina bästa argument till varför just de ska vinna. Förutom nyttjanderätt till ön under ett år så får deltagarna även en biljett tur och retur till Sverige. Intresset har varit stort, bara efter några dagar har omkring 600 artiklar skrivits om kampanjen och 300 och 400 bidrag inkommit från ett 20-tal länder.

– Jag är jättenöjd med spridningen och mottagandet, det är framförallt roligt hur man skriver om det, säger Nils Persson, marknadschef på Visit Sweden.

Nyttjanderätten gör att vinnarna har möjlighet att besöka och nyttja öarna under längre tid än de några få dagar som allemansrätten tillåter. Men det kan samtidigt vara förenat med logistiska svårigheter och stora kostnader att besöka öarna. Reguljärtrafik, vatten, el, bryggor och byggnader saknas, vilket innebär båttaxi, kajak eller hyra av båt för att ta sig till öarna. Enligt Nils Persson ska vinsten av ön ses symboliskt. 

– Vi ser det som positivt om man åker ut till någon av öarna, men tanken är inte att ta sig ut dit och bo där. Det viktigaste är att stärka besöksnäringen som finns runt omkring öarna. Det finns fantastiska boenden, guideföretag, restauranger och aktiviteter man kan göra.

Varför vänder ni er enbart till utländska turister?

– I den här kampanjen var det den utländska marknaden som var vårt uppdrag. Vi har under många år jobbat med att attrahera utländska turister och bygga Sveriges varumärke som resmål internationellt.

Kan vinnarna helt strunta i sin ö och göra något helt annat under vistelsen här?

– Det är fritt val att göra som man vill, men vi ser gärna att man gör något på något sätt kopplat till öar. Sedan blir vi inte besvikna om man åker till ön man vunnit.

På hemsidan skriver Visit Sweden att miljardärer är inte tillåtna att ansöka eftersom man vill omdefiniera lyx som enkelhet, tystnad och frid och inte materiellt överflöd. Sökande får intyga att man inte är miljardär, men inga övriga kontroller görs.

Flera gånger i veckan är frivilliga från Sjöräddningssällskapet i Räfsnäs ute och kartlägger isarna i området. Ett viktigt arbete, att snabbt komma fram till nödställda kan handla om skillnaden mellan liv och död.

Det är tidig morgon i Räfsnäs hamn. Trots stadiga minusgrader under en längre tid är vattnet i hamnen öppet. Blåsten och strömmarna har gjort att den is som tidigare lagt sig drivit ut på havet. Sjöräddarna Rickard Rundgren-Björk och Niklas Winqvist befinner sig nere vid SSRS båt Rescue Vialla och förbereder sig för en runda i skärgården. Syftet är att undersöka isens utbredning, något man gör flera gånger i veckan. Informationen är livsviktig. Om isen gör det omöjligt att komma fram med sjöräddningsbåten behöver man vet det när larmet inkommer och då istället använda svävare för uppdraget.

– Om inte ambulanshelikoptern av någon anledning kan flyga vid ett larm är det båt som gäller. Den här båten klarar ett par centimeter med is, men vi behöver gå över till svävare om det är tjockare än så, säger Rickard Rundgren-Björk när han navigerar ut ur hamnen.

För sjöräddarna är isfritt det bästa scenariot vid utryckningar. Rescue Vialla har betydligt mer kapacitet och utrustning än svävaren. 

– Svävaren är mindre, men framförallt begränsad att köra på öppet vatten när det blåser.

Rickard Rundgren-Björk bor på Fejan och åker dagligen in till Räfsnäs för att lämna sambo som ska till jobbet och barnen som ska till förskola och skola. Det gör att han dagligen är uppdaterad på isläget i området.

– Jag jobbar centralt på en maritim avdelning på SSRS, men det jag gör idag är ideellt, säger han.

Även om året just inletts har sjöräddarna i Räfsnäs redan haft många uppdrag.

– Det händer saker regelbundet. Vi har haft ett gäng sjuktransporter från fartyg, just vid sådant väder där ambulanshelikoptern inte kan lyfta. Vi har även haft lite husbränder.

I norra Sverige ligger isen i många hamnar, vilket gjort att man flyttat enheter söderut.

– Norrlandsstationernas båtar ligger i Räfsnäs istället för att ligga infrusna i isen där uppe. Vi har tre större täckta båtar för tillfället som kan utnyttjas vid en större insats.

När Skärgården åker med ut är det fredagen den 13:e februari. Trots datumet är det lugnt på vattnet och inga larm. Det visar sig vara öppet vatten in till en hel del öar.

– Som det ser ut härifrån så måste vi ta svävare till Norröra och Söderöra, säger Rickard Rundgren-Björk.

Räfsnäs station ligger nära den avsmalning i Östersjön som kallas Södra Kvarken, vilket innebär mer strömmande vatten. Något som påverkar isläggningnen.

– Backar man bandet skulle man väl säga att det är en normal isvinter i år. För vår del är det så pass strömt i vattnet i Ålands hav. Det tar tid innan det lägger sig här och vi har inte riktigt kommit dit ännu.

Plötsligt kommer vi fram till ett fast täcke av is som lagt sig på fjärden.

– Här var det öppet för två dagar sedan. Isläget kan snabbt förändras, det kan gå på ett par timmar bara.

Området innanför Blidö med öar som Hemmarö, Stomnarö och Högmarsö åker man inte till.

– Där fryser det till tidigt och är så bra isar att vi vet att det är svävartrafik som gäller. 

Både Rickard Rundgren-Björk och Niklas Winqvist har varit med länge i SSRS.

– Jag började som praktikant när jag gick nionde klass, sedan fick jag mersmak och tyckte det här var fantastiskt. Det gjorde att jag gick marint gymnasium, började jobba på varv och sedan skolade om mig till befälhavare, säger Niklas Winqvist.

Efter ett par timmar är vi tillbaka i Räfsnäs hamn där vi startar svävaren för en kort runda utanför hamnen. Svävaren har två motorer. En motor driver fläkten för framdriften den andra fyller kjolarna under svävaren med luft. 2005 var Räfsnäs första sjöräddningsstation i Sverige med svävare.

– Svävarens fördel är att vi fortfarande kan bibehålla farten när isen lägger sig. När det gäller att rädda liv snabbt är svävaren den mest rationella vintertid, säger Rickard Rund-gren-Björk.

Under perfekta isförhållanden kan svävaren köra upp mot 30 knop, men någon broms finns inte, stannar gör man genom att svänga runt ett halvt varv och köra åt motsatt håll. Styrningen är speciell. Genom att skjuta förarstolen åt sidorna kan föraren fördela vikten och hjälpa svävaren att svänga. Det är trångt i svävaren, en skadad person ryms nätt och jämt raklång, samtidigt är den lätt att transportera med bil om det skulle behövas.

– Vi har blivit dragna på två uppdrag med svävare i år. Ett uppdrag var på en en insjö, så vi drog svävaren efter en bil, det är en trailerbar resurs. Larmet handlade om att någon sett spår på isen och  hört rop på hjälp. Det visade sig endast finnas djurspår och ropen på hjälp kunde man inte verifiera, men man såg att ingen människa gått igenom, säger Rickard Rundgren-Björk.

I takt med att isarna breder ut sig förbereder sig sjöräddarna på fler uppdrag med svävare.

– När det börjar bli skridskoisar måste vi ligga steget före. Många meddelar vart de ska åka och åker i grupp och  man får försöka identifiera såna hotspots, framförallt på helgerna. Ned mot Svartlögafjärden är exempelvis ett sånt stråk. Många vill så långt ut man kan och tänja lite på gränserna, då måste vi vara med i matchen.

Vid lunchtid är vi på landbacken igen efter en kall men vacker tur i skärgården. Förutom några arbetsbåtar ute på jobb och örnar på jakt efter småfåglar bjöd dagen inte på någon större dramatik.

– Det här är min favoritårstid i skärgården, säger Rickard Rundgren-Björk.

Redan några dagar efter Skärgårdens besök lade sig isen i stora delar av Norrtälje skärgård och SSRS använder nu svävaren.

Hos försäkringsbolagen anses bryggorna utsatta och de är i stort sett omöjliga att få ersättning för vid skador som uppstår på grund av väderförhållanden.

Den senaste tidens massiva isläggning i kombination med lågt vattenstånd oroar många bryggägare, vars bryggor skadats eller riskerar att skadas – om inte annat när vattnet stiger.

Hos försäkringsbolagen räknas en brygga som en del av tomtmarken till en fastighet och har inget skydd. 

– Istryck finns inte ens med som en skadehändelse som kan ersättas. Det som ligger närmast är snötryck eller storm och hagel. Det ersätts om det drabbar en bostadsbyggnad men inte bryggor eller annat som räknas in i tomten, säger Peter Stark, jurist på Konsumenternas Försäkringsbyrå. 

En allriskförsäkring kan tecknas till fritidshus och villaförsäkringen. 

– Man kan ha en allrisk för huset och tomtmarken men i dessa är bryggor alltid undantagna, säger Peter Stark och fortsätter:

– Man kan ju höra med sitt försäkringsbolag om det är möjligt att teckna en specialförsäkring för sin brygga på samma sätt som det till exempel går att specialförsäkra ett dyrt musikinstrument, men jag har aldrig hört talas om att det gjorts för en brygga.

Tidningen Skärgården har frågat försäkringsbolagen Trygg Hansa, ICA Försäkring, Folksam och Länsförsäkringar, om de har någon typ av försäkring som täcker en privat brygga.

Finns det någon typ av tilläggsförsäkring man kan teckna för sin brygga som skydd för naturfenomen?

– Det finns ingen tilläggsförsäkring som gäller för denna typen av skador, och den enkla förklaringen till det är att utsattheten gör att den inte omfattas, säger Bertil Jansson byggtekniker på Länsförsäkringar AB.

Ett svar som överensstämmer med det övriga tillfrågade försäkringsbolag uppger. 

Om en tomtägarförening äger en brygga, kan man försäkra den då?

– Det är samma för föreningar. Is vid lågvatten som sedan höjs är att likställa med andra naturfenomen, det går inte att försäkra sig emot, säger Bertil Jansson.

Buss- och båtpassningen, taxor, färdtjänst och V-båtarnas framtid var några av ämnena som diskuterades på Trafikantföreningens regionpolitikerdebatt, där inga stora skiljelinjer mejslades ut mellan partierna. 

Ett 70-tal åhörare samlades i förra veckan på Timmermansgården där Skärgårdens trafikantförening bjudit in till politikerdebatt om sjötrafiken. Samtliga regionens partier var på plats, utom Vänsterpartiet som fick ge sent återbud på grund av sjukdom.

Den första delen av debatten, som modererades av Peter Larsson från Runmarö, fokuserade i huvudsak på de under senaste tiden alltmer frekventa problem med buss- och båtpassning. Samtliga i panelen konstaterade att dessa måste upphöra snarast och pekade på ett pågående uppdrag hos trafikförvaltningen för att komma till bukt med dem. 

– Är detta inte löst under 2026 så kommer jag själv lämna politiken och ta anställning på trafikledningen, fastslog sjötrafikutskottets ordförande Michaela Haga (C).

Flera talare betonade att tekniken för realtidsinformation och kommunikation mellan trafikledningar redan finns, men att systemen och avtalen inte alltid fungerar i praktiken.

– Sen finns även den mänskliga faktorn. Kanske kan operatörerna, inte minst på bussidan, öka utbildningen för sina medarbetare för en ökad förståelse för vad som faktiskt kan inträffa om man missar en båt. Jag tror att det är en nyckel, sa Harry Bouveng (M).

Samtidigt lyftes vites- och avtalsstrukturer som ett hinder. Bussar kan i dag riskera sanktioner både för att vänta och för att inte hålla tid, vilket skapar motstridiga incitament.

Trots problemen rådde stor politisk enighet om sjötrafikens betydelse. Alla partier uttryckte stöd för att fler ska kunna bo permanent i skärgården och att trafiken är en förutsättning för både vardagsliv och näringsverksamhet. Alla uttryckte också en önskan om att behålla långlinjerna inifrån Strömkajen, men att de behöver anpassas efter säsong. 

Efter paus öppnades det upp för frågor från publiken och det hettade till något när V-båtarnas vara eller ickevara diskuterades. 

– Hur man kan motivera att avveckla fullt fungerande fartyg och köpa nya elbåtar, hybridbåtar för 1,7 miljarder kronor, undrade Andreas Nilsson, initiativtagare till namninsamlingen “Stoppa avvecklingen av Waxholmsbolagets älskade V-båtar!” som i dagsläget samlat över 9 000 underskrifter.

Svaret från politiskt håll var att inga beslut är fattade ännu och att en utredning pågår om framtida behov.

– I dagsläget kan ingen motivera någonting, för att det är i ett utredningsskede. Det finns inga beslut om att köpa några fartyg. Det finns inga beslut om att avyttra några fartyg, sa Michaela Haga.

– Vi hanterar en mycket stor investeringsbudget, 150 miljarder över tio år, och eftersom nya fartyg tar lång tid att ta fram måste vi avsätta utrymme i förväg. Dessutom ökar behovet av fler båtar för att kunna köra fler turer och möta trycket i trafiken, förklarade Jens Sjöström (S), som är investeringsregionråd. 

Vad gäller taxorna var politikerna försiktiga med löften om sänkta priser, men pekade på behovet av ett enklare system och bättre samordning med SL.

– Vi har haft en tuff mandatperiod där resandet minskade med 20 procent efter covid och intäkterna likaså. Vi var tvungna att göra vissa besparingar i kollektivtrafiken men det har inte drabbat sjötrafiken särskilt mycket. Jag hoppas att det är någonting som vi uppskattar, att en utebliven besparing också är en bra sak. Nu har vi i stora drag klarat den här krisen och kan titta framåt och göra satsningar igen, sa Bernhard Huber (MP).

Beredskapsperspektivet tog också plats i debatten. Flera betonade att skärgårdstrafiken måste fungera även i kris och att även om elektrifiering är bra så behöver det kombineras med robusta lösningar.

– Det kan vara bra att ha något som tuffar och går, som man kan lita på. Sådant tänk behöver vi ha när det kommer till beredskapsfrågan, sa Sverigedemokraternas Samuel Stephan.

Boende på Kymmendö vittnade om begränsad året-runt-trafik och svårigheter för äldre och skolbarn. Politikerna hänvisade till pågående översyner av färdtjänst och bättre samordning mellan region och kommun.

– Färdtjänsten är en viktig fråga som vi nu äntligen har lagt ett uppdrag om att utreda, sa Michaela Haga. 

– Våra tjänstemän säger att färdtjänsten ska ersätta kollektivtrafiken. Det innebär att man inte har rätt till någon färdtjänst om man inte har trafik under vintern, sa Karl Henriksson (KD), som föreslog att lyfta frågan i färdtjänstutskottet.

– Det finns en möjlighet att få båttaxi bekostad om man har färdtjänst, men i alla geografier finns inte båttaxi, sa Michaela Haga.