2024-12-30 12:00:00
Inget trålstopp i Bottenhavet – men nära för Östersjön
Foto:Ylva Bergman
Finska Jord- och skogsbruksministeriet är inte beredd att gå med på lagändringar för att stoppa trålfisket i Bottenhavet inom ramen för Havs- och vattenmyndighetens vetenskapliga projekt. Däremot kan det mycket snart bli av i Östersjön.
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har sedan 2022 ett regeringsuppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön.
Två försöksområden har identifierats; ett i södra Bottenhavet och ett i centrala Östersjön. Området i Bottenhavet ligger dock i ett område som kräver att både Finland och Sverige gör ändringar i ländernas respektive lagstiftning.
– Bottenförhållanden och fiskemönstren är sådana att vi, för att kunna förvänta oss en effekt på strömmingsbestånden, måste förlägga försöksområdet även till djupare områden i utsjön, utanför svenskt territorialvatten. Det är där som strömmingen övervintrar och där det tydligaste trålfisket sker på bestånden, förklarar Fredrik Palm, projektledare på HaV.
Men efter en lång samrådsperiod är beskedet från Finland nej. De är inte beredda att ändra finsk lag för att genomföra det svenska regeringsuppdraget.
– De delar synen på ökat kunskapsbehov, och på utvecklingen i det svenska kustfisket. De landar ändå i att allt som vi har föreslagit i form av kunskapsinhämtning går att genomföra utan att etablera ett område med trålförbud. Men vi har ett uppdrag att genomföra projektet just i form av försöksområden med begränsat trålfiske, säger Fredrik Palm.
Finlands fiske motsvarar över 80 procent av strömmingsfisket i Bottniska viken. Det är inte är aktuellt med en reglering av endast svenskt trålfiske i försöksområdet, menar HaV.
Fredrik Palm förtydligar dock, att detta inte betyder att projektet eller samrådet är avslutat.
– Så vill vi inte uttrycka det. Från myndighetens sida ser vi ingen möjlighet att ta det här förslaget som vi presenterat för Finland vidare. Men det kan tas vidare i en mer politisk kontext mellan ministerierna. Vi är beredda att fortsätta arbetet om förutsättningar uppstår.
Vad blir konsekvenserna för projektet?
– Uppföljning och datainsamling kommer att kunna genomföras i stort sett oförändrat, däremot behöver man se över varifrån proverna tas. Vi kommer inte kunna avgöra om proverna har inhämtat i ett trålförbudsområde eller inte, och då kommer vi heller inte kunna dra slutstatser om vad det har för betydelse för eventuella skillnader som man skulle ha sett. Och man går ju miste om trålförbudseffekter i den miljön under de förutsättningarna som hade rått under de kommande åren. Så givetvis så förlorar man en dimension i upplösning. Man kan inte jämföra skillnader i utveckling mellan de två havsområdena, till exempel.
För det andra föreslagna försöksområdet, i Östersjön, ser förutsättningarna annorlunda ut. Det är begränsat till svenskt territorialvatten och kan därför etableras genom att ensidigt införa nationella bestämmelser. Däremot har synpunkter inhämtats från andra EU-länder, EU-kommissionen och den rådgivande nämnden i Östersjön (BSAC). Det samrådet avslutades i slutet av november.
– Det har varit bra återkoppling. Nu ska vi bedöma synpunkterna och göra nödvändiga justeringar av förslaget, men sedan krävs endast ändringar i svenska föreskrifter för att kunna genomföra det.
Remissen skickades den 17 december och regeländringarna föreslås träda i kraft den 1/2 2025.
Projektet ska vara utvärderat och klart till 2027. Hinns det med, eller behövs mer tid?
– Det är väldigt svårt att svara säkert på i dagsläget. Vi har en genomförandeperiod som sträcker sig till april 2027. Men effekterna kommer sannolikt att bestå även under 2027, sommarperioden är inte en fiskeintensiv period i det här området. Med det i åtanke finns ändå en treårsperiod för att om möjligt se effekter av försöket. Men givetvis finns det möjlighet för oss som myndighet att återkomma till regeringskansliet om att förändra uppdraget, men det måste även då göras i samråd med andra länder.
Vad är svårast i det här projektet?
– Det är egentligen inte en så komplicerad process med samråd. Den är nödvändig enligt lag. Utmaningen ligger främst i den omfattande ekosystemansatsen i projektet. Den naturliga variationen, olika havsområden på olika breddgrader, olika näringsvävar, olika årsvariationer och förutsättningar för klimatpåverkan. Det är systemen som helhet som är komplexa.
Inlägget Inget trålstopp i Bottenhavet – men nära för Östersjön dök först upp på Tidningen Skärgården.
Källa: Tidningen Skärgården