2025-06-05 07:00:00
Dubbla budskap kring strömmingskvoterna
Foto:Ylva Bergman
För andra året i rad föreslår internationella havsforskningsrådet ICES en höjning av strömmingskvoten i centrala Östersjön. Men om fångsterna skulle ligga inom EU:s egna satta säkerhetsmarginaler skulle de snarare behöva sänkas och flera aktörer manar nu till stor försiktighet.
ICES pekar på bland annat en lägre fiskedödlighet och en stark årskull 2022 som anledningar till att man kan öka fångsten av strömming i centrala Östersjön. Man föreslår att mellan 120 378 och 157 996 ton ska kunna tas upp under 2026, en ökning med uppemot 40 procent jämfört med kvoten 2025 på 110 881 ton och det högsta kvotförslaget på fem år.
– Trots att beståndet ligger på en relativt låg nivå så tror man ändå att det ska återhämta sig tillräckligt för att man ska kunna öka fisket, säger David Gilljam, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) och medlem i ICES arbetsgrupp som arbetar med rådgivning för Östersjön.
ICES rådgivning bygger på det så kallade MSY-måttet – maximum sustainable yield – alltså hur mycket fisk man som mest kan ta upp utan att bestånden ska kollapsa. MSY avgörs av den uppskattade totala biomassan av fisk, samt prognoser för hur den ska förändras de närmaste åren.
– Det är några starka åldersklasser som nu leder till ökningen i biomassa. I förvaltningsmodellen finns inget inbyggt skydd för att ett bestånd ska kunna återhämta sig någon längre tid, utan bygger på att om det ser ut som att det kommer att ske en ökning, då kan man öka fisket.
Samtidigt är osäkerheterna i modellerna stora.
– Dels så finns det osäkerheter i den data man stoppar in i modellerna, dels i hur stark reproduktionen som man försöker skatta är. Sen finns det även en osäkerhet i framtidsprojektionerna. Det fungerar lite som en väderförutsägelse; vi kan vara relativt säkra på att det blir soligt imorgon men kan aldrig vara helt säkra.
David Gilljam hade gärna sett mer återhållsamma råd.
– Personligen tycker jag att bestånden behöver längre tid på sig att återhämta sig. I centrala Östersjön har bestånden legat väldigt nära eller under den kritiska nivån när man tror att fisken faktiskt inte riktigt reproducerar sig på den nivå som behövs för att det ska vara långsiktigt hållbart.
Han pekar även på att förvaltningsmodellen och rådgivningen inte tar hänsyn till exempel till storleks- och åldersstruktur i bestånden, vilket är viktigt inte bara för reproduktionen utan för hela ekosystemet i Östersjön som är beroende av större fiskindivider. En annan aspekt är att forskningen i allt högre grad pekar mot att det finns flera, genetiskt unika, delbestånd av strömming.
– Trots att beståndet i helhet kanske klarar av fisket finns en risk att delbestånden överfiskas, och därmed försvinner den genetiska variationen, menar han.
Detta påpekar ICES själva i sin rådgivning, men det har inte tagits i beaktande när man satt prognoserna. Man skriver också att om risken för att beståndet ska kollapsa inte ska överstiga den överenskomna nivån på fem procent skulle egentligen en sänkning av kvoten behövas, till som mest 103 073 ton.
I Bottenhavet föreslår ICES en sänkning av strömmingskvoten till som mest 62 684 ton. Samtidigt konstaterar man att där skulle en betydligt större sänkning behövas, ner till 25 560 ton, för att nå femprocentsgränsen.
Isabella Lövin (MP), EU-parlamentariker och gruppledare i fiskeriutskottet, säger i ett uttalande:
– Strömmingsbestånden i Östersjön och Bottenhavet ligger långt under de nivåer som anses säkra – och också långt under vad som faktiskt krävs enligt EU:s gemensamma fiskeripolitik. Det är verkligen oroande, men tyvärr inte särskilt överraskande. Vi har sett den här utvecklingen komma. När förhandlingarna om fiskekvoterna nu drar igång måste ministrarna ta det här på allvar och agera med största möjliga försiktighet.
Även Sportfiskarna är kritiska:
– Att ytterligare höja strömmingskvoterna i det läge som Östersjön befinner sig i vore som att fortsätta gasa mot ett stup, säger Sten Frohm, generalsekreterare.
Producentorganisationen Swedish Pelagic Federation är positiv till signalen om att bestånden ökar men manar också till försiktighet:
– Vår utgångspunkt är att fisket bör ske på räntan av bestånden, det vill säga tillväxten. Även om bestånden fortsätter att utvecklas i rätt riktning är det viktigt att vi fortsatt är försiktiga, och därför anser vi att man bör gå på det lägre intervallet i rådgivningen inför nästa års kvotsättning, säger Anton Paulrud, vd.
Beslut om fiskekvoter i Östersjön fattas av EU:s ministerråd i oktober.
FAKTA
ICES råd för fiske i Östersjön 2026 (råd för 2025 i parentes)
Strömming centrala Östersjön: 157 996 ton (125 344 ton)
Strömming Bottenhavet: 62 684 ton (74 515 ton)
Skarpsill hela Östersjön: 224 616 ton (164 947 ton)
Lax: 30 000 st (40 000 st)
Gäller övre gräns.
Inlägget Dubbla budskap kring strömmingskvoterna dök först upp på Tidningen Skärgården.
Källa: Tidningen Skärgården
