I Vikingastaden på Birka finns guider, volontärer och museivärdar som vill levandegöra historien och samtidigt nyansera bilden av en av Sveriges mest mytomspunna epoker.
– Många tror att det var en krigisk kultur där man avskydde alla som inte tillhörde ens familj, säger Merlin Winneräng Moregård, guide och pedagog på Birka Vikingastaden.
Trots att området är fullt av barnfamiljer, djur och aktiviteter är det märkbart stilla i vikingakvarteret. Barnen samlas gärna kring Vikingaskolan eller stannar till vid gethagen, medan andra besökare rör sig mellan trähusen och båtarna. Merlin Winneräng Moregård sitter böjd vid ett träbord i Vikingaskolan och hjälper en pojke att forma en runa av lera som han själv grävt upp ur sjöbotten i viken intill.
– Det är samma typ av lera som man byggde hus av under vikingatiden, berättar Merlin.
Merlin har sedan tidigare mycket erfarenhet av att arbeta med historiska event och har även ett stort intresse av att arbeta med historiska hantverk. En dag skickade Veronica Björkman, verksamhetschef på Birka Vikingastaden, ut en fråga om någon kunde lägga om ett vasstak på ett historiskt korrekt sätt, ett uppdrag Merlin tog på sig och genomförde förra året i Vikingastaden.
– Hon var så nöjd med mig så jag stannade kvar, säger Merlin och skrattar innan han fortsätter:
– Med all erfarenhet jag har av historia och marknader, så kan jag jobba som guide och berätta om allt möjligt.
I augusti ska Merlin besöka Medeltidsveckan i Visby och Midgardsblot i Norge, men i övrigt är han i Vikingastaden under i princip hela säsongen mellan maj och oktober. Han berättar att historieintresset alltid funnits med honom och att han länge föredragit att arbeta för hand.
– Mitt intresse grundar sig i mytologi och hantverk, men jag tycker också att samhällsstruktur och sådant är väldigt häftigt.
I Vikingaskolan finns också Amanda Hastey som är volontäransvarig och gör sitt femte år på Birka. Hon är ursprungligen från Frankrike men bor till vardags i Ukraina. Hon är utbildad arkeolog och har skrivit två uppsatser om gravfältet. Intresset för Birka väcktes när hon läste om den uppmärksammade krigarkvinnan som legat begravd på ön sedan 900-talet.
– Jag tyckte att det lät så coolt och kände att jag en dag skulle vilja arbeta med det. När man studerar arkeologi är det inte heller alltid lätt att få jobb, så jag är väldigt glad över att vara här, säger hon.
Merlin berättar att det finns en del stilistiska missförstånd kring vikingatiden och att en anledning till det är hur epoken skildrats i film, där konstnärlig frihet tenderar att få förtur framför historisk korrekthet. Ett klassiskt exempel på en seglivad myt är att vikingarna skulle ha haft horn på sina hjälmar – men det finns även kulturella missförstånd.
– Viking var egentligen något man gjorde. Man gick i viking. Det betyder inte att alla som levde då var vikingar, utan tittar man på gamla texter och på vad vi fått fram i arkeologin så var de flesta bönder eller hantverkare, säger Merlin.
Enligt Merlin präglades vardagen i hög grad av hantverk, jordbruk och handel. Han menar också att gästfrihet var en viktig del av kulturen, något som ofta hamnar i skymundan när vikingatiden skildras i populärkulturen.
– Det du ger får du tillbaka. Lite den tanken, säger han.
Vikingastaden har omkring 30 000 besökare varje år, både från Sverige och från utlandet. Sedan 1993 utgör Birka på Björkö och Hovgården på Adelsö tillsammans ett av Sveriges 15 världsarv på Unescos världsarvslista.
– Vad som gör Birka unikt är att det är världens största vikingatida gravfält. Det är också totalt bevarat, då man inte har byggt någonting ovanpå, säger Veronica Björkman, verksamhetschef på Birka Vikingastaden.
Hon berättar att de vill att förstagångsbesökare på Birka ska känna att de besöker en unik plats.
– Vi vill inte vara en nöjespark eller ett High Chaparral. Vi vill att man verkligen får en känsla för historien när man är där.
För att fånga den där historiska känslan arrangeras guidade turer i området som leds av en arkeolog. Sluttningar och kullar som vid en första anblick ser anonyma ut pekas ut som gravhögar och lämningar från den gamla staden. Dessutom finns ett museum som i år firar 30-årsjubileum, samtidigt som Merlin och de andra volontärerna bidrar med ett mer levande historieberättande.
– I museet kan du se en stillbild av historien och dra dina egna slutsatser, vilket kan vara hur coolt som helst. Min roll är att vara lite mer av en levande bild av historien. Hos mig får man se hur folk klädde sig, man får känna på materialen som användes till vardags och man får en lite mer praktisk insikt i historien, säger Merlin.
Under dagen får barnen i Vikingaskolan fortsätta testa på historisk hantverkskonst och Merlin hjälper dem forma runor. Först rullar de leran och sedan plattar de försiktigt ut den innan det är dags att rista in sitt namn. När Merlin frågar en pojke vad som varit roligast under besöket dröjer svaret inte länge. Han lyfter upp sin nyskapade runa och ler stolt.
John Gimling
Foto:
Källa: Tidningen Skärgården


