Flera gånger i veckan är frivilliga från Sjöräddningssällskapet i Räfsnäs ute och kartlägger isarna i området. Ett viktigt arbete, att snabbt komma fram till nödställda kan handla om skillnaden mellan liv och död.

Det är tidig morgon i Räfsnäs hamn. Trots stadiga minusgrader under en längre tid är vattnet i hamnen öppet. Blåsten och strömmarna har gjort att den is som tidigare lagt sig drivit ut på havet. Sjöräddarna Rickard Rundgren-Björk och Niklas Winqvist befinner sig nere vid SSRS båt Rescue Vialla och förbereder sig för en runda i skärgården. Syftet är att undersöka isens utbredning, något man gör flera gånger i veckan. Informationen är livsviktig. Om isen gör det omöjligt att komma fram med sjöräddningsbåten behöver man vet det när larmet inkommer och då istället använda svävare för uppdraget.

– Om inte ambulanshelikoptern av någon anledning kan flyga vid ett larm är det båt som gäller. Den här båten klarar ett par centimeter med is, men vi behöver gå över till svävare om det är tjockare än så, säger Rickard Rundgren-Björk när han navigerar ut ur hamnen.

För sjöräddarna är isfritt det bästa scenariot vid utryckningar. Rescue Vialla har betydligt mer kapacitet och utrustning än svävaren. 

– Svävaren är mindre, men framförallt begränsad att köra på öppet vatten när det blåser.

Rickard Rundgren-Björk bor på Fejan och åker dagligen in till Räfsnäs för att lämna sambo som ska till jobbet och barnen som ska till förskola och skola. Det gör att han dagligen är uppdaterad på isläget i området.

– Jag jobbar centralt på en maritim avdelning på SSRS, men det jag gör idag är ideellt, säger han.

Även om året just inletts har sjöräddarna i Räfsnäs redan haft många uppdrag.

– Det händer saker regelbundet. Vi har haft ett gäng sjuktransporter från fartyg, just vid sådant väder där ambulanshelikoptern inte kan lyfta. Vi har även haft lite husbränder.

I norra Sverige ligger isen i många hamnar, vilket gjort att man flyttat enheter söderut.

– Norrlandsstationernas båtar ligger i Räfsnäs istället för att ligga infrusna i isen där uppe. Vi har tre större täckta båtar för tillfället som kan utnyttjas vid en större insats.

När Skärgården åker med ut är det fredagen den 13:e februari. Trots datumet är det lugnt på vattnet och inga larm. Det visar sig vara öppet vatten in till en hel del öar.

– Som det ser ut härifrån så måste vi ta svävare till Norröra och Söderöra, säger Rickard Rundgren-Björk.

Räfsnäs station ligger nära den avsmalning i Östersjön som kallas Södra Kvarken, vilket innebär mer strömmande vatten. Något som påverkar isläggningnen.

– Backar man bandet skulle man väl säga att det är en normal isvinter i år. För vår del är det så pass strömt i vattnet i Ålands hav. Det tar tid innan det lägger sig här och vi har inte riktigt kommit dit ännu.

Plötsligt kommer vi fram till ett fast täcke av is som lagt sig på fjärden.

– Här var det öppet för två dagar sedan. Isläget kan snabbt förändras, det kan gå på ett par timmar bara.

Området innanför Blidö med öar som Hemmarö, Stomnarö och Högmarsö åker man inte till.

– Där fryser det till tidigt och är så bra isar att vi vet att det är svävartrafik som gäller. 

Både Rickard Rundgren-Björk och Niklas Winqvist har varit med länge i SSRS.

– Jag började som praktikant när jag gick nionde klass, sedan fick jag mersmak och tyckte det här var fantastiskt. Det gjorde att jag gick marint gymnasium, började jobba på varv och sedan skolade om mig till befälhavare, säger Niklas Winqvist.

Efter ett par timmar är vi tillbaka i Räfsnäs hamn där vi startar svävaren för en kort runda utanför hamnen. Svävaren har två motorer. En motor driver fläkten för framdriften den andra fyller kjolarna under svävaren med luft. 2005 var Räfsnäs första sjöräddningsstation i Sverige med svävare.

– Svävarens fördel är att vi fortfarande kan bibehålla farten när isen lägger sig. När det gäller att rädda liv snabbt är svävaren den mest rationella vintertid, säger Rickard Rund-gren-Björk.

Under perfekta isförhållanden kan svävaren köra upp mot 30 knop, men någon broms finns inte, stannar gör man genom att svänga runt ett halvt varv och köra åt motsatt håll. Styrningen är speciell. Genom att skjuta förarstolen åt sidorna kan föraren fördela vikten och hjälpa svävaren att svänga. Det är trångt i svävaren, en skadad person ryms nätt och jämt raklång, samtidigt är den lätt att transportera med bil om det skulle behövas.

– Vi har blivit dragna på två uppdrag med svävare i år. Ett uppdrag var på en en insjö, så vi drog svävaren efter en bil, det är en trailerbar resurs. Larmet handlade om att någon sett spår på isen och  hört rop på hjälp. Det visade sig endast finnas djurspår och ropen på hjälp kunde man inte verifiera, men man såg att ingen människa gått igenom, säger Rickard Rundgren-Björk.

I takt med att isarna breder ut sig förbereder sig sjöräddarna på fler uppdrag med svävare.

– När det börjar bli skridskoisar måste vi ligga steget före. Många meddelar vart de ska åka och åker i grupp och  man får försöka identifiera såna hotspots, framförallt på helgerna. Ned mot Svartlögafjärden är exempelvis ett sånt stråk. Många vill så långt ut man kan och tänja lite på gränserna, då måste vi vara med i matchen.

Vid lunchtid är vi på landbacken igen efter en kall men vacker tur i skärgården. Förutom några arbetsbåtar ute på jobb och örnar på jakt efter småfåglar bjöd dagen inte på någon större dramatik.

– Det här är min favoritårstid i skärgården, säger Rickard Rundgren-Björk.

Redan några dagar efter Skärgårdens besök lade sig isen i stora delar av Norrtälje skärgård och SSRS använder nu svävaren.